Till innehåll på sidan

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Motion 2001/02:U283 av Stig Sandström m.fl. (v)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör ta initiativ till att en styrkekatalog för civil krishantering upprättas i OSSE:s regi.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överföra WEU:s civila kompetens till OSSE.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att prioritera civil krishantering i OSSE:s regi i stället för militarisering av EU.

2 Bakgrund

Som framgår av de två senaste regeringsskrivelserna om OSSE:s verksamhet, från mars 2000 och september 2001, så har Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) alltmer kommit att framstå som den ledande operativa kraften i Europa när det gäller civil krishantering och förebyggande verksamhet för att förhindra att konflikter uppstår.

I den senaste skrivelsen redogörs för den omfattande och varierande fältverksamhet som sker i OSSE:s regi och den samverkan som sker med andra aktörer, t.ex. FN, EU, Europarådet, frivilligorganisationer (NGO:er [non-governmental organisations]) m.fl. Till stor del kan man nog karaktärisera OSSE som FN:s förlängda arm i Europa, även om mandaten och arbetsuppgifterna skiljer sig åt. OSSE har ju också ställning som regional FN-organisation för säkerhetsfrågor i Europa.

En stor del av OSSE:s verksamhet ligger i att hjälpa de nya staterna i Öst- och Centraleuropa att bygga upp demokratin från grunden. Här spelar elementära valförberedelser och valobservationer en central roll, men även stöd och hjälp till en fri opinionsbildning i dessa nya statsbildningar. I många fall har man varit mycket framgångsrik. Många valobservatörer kan vittna om den stolthet man uppvisat på valstationerna när man med korrekthet och stränghet minutiöst efterlevt de nya och ofta stränga vallagarna.

3 Styrkekatalog för civila insatser

Mycket återstår naturligtvis att göra. Ett exempel är att förbättra dialogen mellan medborgarna och parlamenten/styrelseorganen. Förutsatt att elementär infrastruktur fungerar och läskunnigheten är någorlunda utbredd så kan man med relativt enkla och billiga metoder dramatiskt öka delaktigheten med hjälp av modern teknik. Här utgör Estland ett lysande exempel som bl.a. med bilateral hjälp av det svenska parlamentet på ett enkelt och billigt sätt effektivt förbättrat kommunikationen med medborgarna. Vi menar att det vore önskvärt att man i likhet med vad EU nu gör på den militära sidan upprättar en motsvarande styrkekatalog för den civila krishanteringen och den förebyggande verksamheten. Kan Sverige ställa militära förband och materiel i miljardklassen till förfogande borde det vara möjligt att även ta fram avsevärda resurser till en civil styrkekatalog.

I exemplet ovan pekar vi på IT-resurser, men det kan självfallet gälla en mängd områden, t.ex. juridik, polisutbildning, sjukvård, miljöverksamhet o.s.v. Vi menar dock att det helst bör ske i OSSE:s regi och i mindre omfattning inom EU.

Som framgår av skrivelsen så finns redan ett embryo till en civil insatsstyrka i form av REACT (Rapid Expert Assistance and Co-operation Team (”Civil snabbinsatsstyrka”), och ett särskilt operationscenter planeras. Sverige har också anmält beredskap för 40 personer. Vi menar dock att i jämförelse med vad vi utlovat till militära insatser är ambitionsnivån alltför blygsam och borde ökas avsevärt. Vi vill därför föreslå att regeringen tar initiativ till att upprätta en styrkekatalog för civil krishantering enligt ovanstående förslag.

4 Stor legitimitet för OSSE

Varför i OSSE:s regi och inte i EU:s? OSSE har fått ta över alltfler av FN:s uppgifter i centrala och östra Europa. Att OSSE har hög legitimitet visas kanske bäst av betalningsviljan bland medlemsländerna, av vilka många är fattiga. Under det senaste verksamhetsåret hade vid tidpunkten för den årliga sommarsessionen inte mindre än 99,5 % av medlemsavgifterna flutit in, vilket t.ex. kan jämföras med FN:s svårigheter att få in sina medlemsavgifter.

Att legitimiteten är hög visas också av det stora intresset och engagemanget för de årliga parlamentarikermötena i juli som fr.o.m. nästa år skall utvidgas med en årlig vintersession som kommer att förläggas till Wien. Att OSSE-parlamentarikerna är direkt knutna till de inhemska parlamenten (till skillnad från EU-parlamentet) förstärker legitimiteten. Den konsensusprincip som OSSE tillämpar kan också bidra till att höja förtroendet för organisationens verksamhet och eliminera risken att enskilda nationer ska behöva känna sig överkörda. Även små, fattiga länder kan känna sig respekterade.

5 Överför Västeuropeiska unionens (WEU) kompetens till OSSE

OSSE har f.n. 55 ordinarie medlemmar och har därmed ett större upptagningsområde än WEU (Västeuropeiska unionen) och Europarådet som i vissa stycken har näraliggande mandat och arbetsuppgifter. WEU har en relativt obetydlig roll i den förebyggande verksamheten och dess existens är nu starkt ifrågasatt. Tankar har framförts om att WEU:s operativa verksamhet och kansli skulle överföras till EU:s militära krishantering. Vi menar att ett bättre alternativ vore att WEU överfördes till OSSE. Dess operativa verksamhet, som i praktiken endast består av polisutbildning i Albanien plus ett ålderdomligt satellitsystem, kan med fördel uppgå i OSSE. På köpet kunde OSSE tillföras viss kompetens på säkerhetsområdet. Även om inte WEU har varit särskilt operativt under sin 50-åriga existens så har man ändå utvecklat en diplomatisk och konfliktförebyggande kompetens som bör kunna tas tillvara.

Ett annat skäl till att ett införlivande av WEU i OSSE bör gå smidigt är att samtliga länder som är med i WEU redan är medlemmar i OSSE. Någon direkt konkurrens mellan organisationerna föreligger inte heller om man betänker att WEU har en budget på 50 miljoner och OSSE en på knappt 2 000 miljoner kronor. Det finns som ovan anförts många goda argument för att införliva WEU i OSSE och det är vår åsikt att Sverige bör arbeta för att så sker. Detta vill vi ge regeringen till känna.

De uppgifter som i dag genomförs av Partnerskap För Fred (PFP/Partnership For Peace) är bra och ger tillfälle till övning och kontaktskapande verksamhet inte minst genom att civila organisationer deltar. OSSE omfattar alla Europas stater, har hög legitimitet och är inte koppad till en militärallians. OSSE har som en av sina målsättningar förtroendeskapande verksamhet. Därför är det naturligt och konsekvent att de verksamheter som som nu genomförs inom det av Nato initierade PFP överförs till OSSE.

6 Stärk OSSE för framtida uppgifter

OSSE har spelat och spelar fortfarande en viktig roll för nedrustningen i vår del av världen. OSSE har också stora ambitioner att kontrollera och begränsa hanteringen av lätta vapen liksom den omfattande människohandeln. Goda initiativ har tagits, men resurserna sätter gränser. OSSE-parlamentet har framfört önskemål om en europeisk akademi för konfliktförebyggande forskning och utbildning.

Organisationen har efter norskt initiativ antagit en aktionsplan för att föra in det kvinnopolitiska perspektivet i organisationen, vilken dock befinner sig i sin linda. Särskilt svårt är det att öka den kvinnliga representationen från de nya staterna i Central- och Östeuropa, men ambitionen finns inom OSSE.

På ett område har OSSE en kanske unik kompetens som kan få strategisk betydelse. Genom att länder med svår konfliktproblematik, många fattiga och många med svåra religiösa motsättningar, ingår i OSSE-familjen så får OSSE med sin stora legitimitet i dessa länder unika möjligheter att genom fredliga konstruktiva metoder möjlighet att hjälpa till att bygga upp demokratiska strukturer i dessa länder. När vi i dessa dagar talar om terroristbekämpning så bör vi inte underskatta de möjligheter som ett konsekvent och uthålligt stöd till demokratiuppbyggnad i dessa länder kan innebära för att undanröja framtida terroristhot.

I en central mening i budgetpropositionen står det att: ”Sverige skall fullt ut delta i den europeiska krishanteringen.” Eftersom Europa är större än EU så vill vi tolka meningen som att en förstärkning av OSSE bör prioriteras framför en uppbyggnad av EU:s militära kapacitet.Vi vill därför föreslå att regeringen prioriterar en satsning på att bygga upp OSSE:s civila krishantering framför en militarisering av EU.

Stockholm den 3 oktober 2001

Stig Sandström (v)

Murad Artin (v)

Berit Jóhannesson (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Willy Söderdahl (v)

Eva Zetterberg (v)

Lars Ohly (v)


Yrkanden (3)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör ta initiativ till att en styrkekatalog för civil krishantering upprättas i OSSE:s regi.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överföra WEU:s civila kompetens till OSSE.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att prioritera civil krishantering i OSSE:s regi i stället för militarisering av EU.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.