Näringslivet i Skåne

Motion 1988/89:A441 av Siw Persson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :A441

av Siw Persson (fp)
Näringslivet i Skåne

Läget är bekymmersamt i Skåne, vad gäller långsiktig industriell expansion.
Dock är förutsättningarna goda för att vända trenden och öka framtidsoptimismen.

Den tidigare pessimistiska bedömningen av det skånska näringslivets
utveckling som gj orts av kommunförbund i Skåne, forskare vid universitetet i
Lund, näringslivs- och branschorganisationer samt politiska partier har
visserligen fortfarande viss relevans. De skånska basnäringarna är agrara och
jämfört med andra regioner i landet föga framtidsinriktade. Två viktiga
industriella fält är underutvecklade i Skåne:

- Informationsindustrin. Andra regioner i Sverige har en mera accelererande
utveckling; längs E4-an mellan Stockholm och Uppsala är 80 % av
Sveriges data- och informationsindustri lokaliserad.

- Verkstadsindustrin. Expanderar i Mälardalen och Västsverige men har i
Skåne traditionellt en svag position.

Liberaler ser dock inte statliga ingripanden och stödåtgärder som en
garanti för en regions utveckling. Vi ser andra modeller för lösningar.

Ett positivt klimat för företagsamhet och nyinvesteringar ger också Skåne
ökade möjligheter att själv ta till vara sina unika förutsättningar.

Skånes närhet till Europa och de europeiska marknaderna, kontakterna
med internationella högskolor och Skånes arbetskraft bör tas till vara bättre.

En mycket viktig del av Skånes näringsliv utgörs av mindre och medelstora
företag. De stora företagen är givetvis viktiga för vår regions välstånd. De
nya jobben kommer till i de mindre företagen som har mindre byråkrati och
större experimentlusta. Skåne har flera exempel på hur initiativrika människor
börjat i det lilla och därifrån skapat stora framgångsrika företag. Den
typ av industribyar som uppförts i bl.a. Malmö, Fosieby, är ett fint exempel
på nytänkande på företagssidan.

Det är av stor betydelse att produkter som utvecklas vid forskningsbyarna
IDEON i Lund och Malmö också kan produceras i regionen. Genom den
stora omstrukturering som skett i Skåne genom nedläggning av två stora varv
fordras också omställning hos många underleverantörer. För detta erfordras
långsiktigare samhällsinsatser än det s.k. Kockumspaketet gav.

Samverkan med Lunds universitet kan utvecklas ytterligare för att främja
nya idéer och ytterligare differentiera regionens näringsliv. En mer offensiv
marknadsföring av regionen och dess näringsliv kan bl.a. ske genom in- och
utländska mässor. Skåne är absolut ledande i landet inom polymera
industrin, dvs. företag som tillverkar kemiska produkter. I motion om

Skånes forskning anser vi att ett Polymer Valley kan skapas utifrån Skånes Mot. 1988/89

kemiska industritraditioner. Masterplast i Helsingborg, Ystads Polykemi och A441

ett kemiföretag i Örkelljunga är några exempel. De stora inom branschen är
Perstorp och Trelleborg AB. Alla använder olja som basmaterial.

Utvecklingen för företag med upp till tjugo anställa är svag. För framtiden
emotser vi emellertid en förbättring om samhället hjälper till genom en
frisläppning av allmänna investeringsfonderna för regionen.

Skåne är i startgroparna för en expansion i sitt tidigare avmattande
näringsliv, men för att få fart på hjulen erfordras statliga insatser, parat med
en ekonomisk politik som ökar investeringsbenägenheten.

Regeringens beslut att inte frisläppa uttag från de allmänna investeringsfonderna
gäller samtliga kommuner i sydvästra Skåne. Det är fel för regionen
ur flera vinklar:

- det arbete och de ansträngningar som görs på flera håll för att utveckla ett
allsidigt och vitalt näringsliv försvåras och det tidigare åtgärdspaketet
från regeringen mister sin effekt som motor,

- eftersom regionen är en integrerad arbetsmarknad är det olyckligt att
olika kommuner behandlas olika i t.ex. dispensavseende.

Regeringen har tillsatt en utredning om en översyn av regionalpolitiken i
landet. Bl.a. ska möjligheten till förenkling av stödformerna ses över. Enligt
vår uppfattning bör det kommunala inflytandet över det regionala utvecklingsarbetet
stärkas.

Särskild uppmärksamhet måste ägnas östra Skånes näringsliv. Denna del
av regionen behandlas ibland som Skånes baksida. Detta är oberättigat och
även olyckligt från hela regionens synpunkt. I denna regiondel finns
nämligen stora tillgångar som kan bli till fördel för hela regionen. Några
exempel är fisket och fruktodlingen. Detta motiverar extra satsningar på
östra Skåne.

Samarbetet och handelsutbytet mellan Skåne och Danmark är inte av den
omfattningen det borde vara. Vi måste arbeta lika hårt på den danska
marknaden som på längre bort liggande för att kunna utnyttja vår fördel som
granne och inte bli akterseglade av andra länder som gör kraftiga satsningar
på Danmark.

Både svensk och dansk industri har utvecklats kraftigt internationellt.

Båda hämmas i konkurrensen av att ha relativt små hemmamarknader. Våra
stora företag konkurrerar på den internationella marknaden med stora
industrikomplex från Västtyskland och USA vilka har en betydligt större
hemmamarknad som bas med åtföljande skalfördelar. Vi bör välkomna
fusioner mellan nordiska företag och på det sättet skapa större industriblock
med större sammanlagd hemmamarknad.

Vid universiteten i Lund och Köpenhamn arrangeras visserligen sedan
några år tillbaka s.k. länderkurser. Kurserna riktar sig till befattningshavare i
näringslivet och syftar till att ge en fördjupad kunskap om olika exportmarknaders
kulturella villkor. Kurserna har fördjupat samarbetet mellan universiteten
och utvidgats under senare år.

Men det existerar ändå en ekonomisk barriär mellan Sverige och
Danmark. För det sydsvenska näringslivet är Stockholm inget självklart eller
ens naturligt kraftcentrum. Raka och öppna vägar till den danska marknaden 12

och därmed till EG skulle vara en viktig stimulans för sydsvenskt näringsliv. Mot. 1988/89

Det skulle dessutom skapa nya och bättre utvecklingsmöjligheter för både A441

Skåne och Danmark.

För att förbättra samarbetet och handelsutbytet mellan Skåne och
Danmark menar vi att följande åtgärder krävs.

- Större teknologiskt utbyte och samarbete skall uppmuntras

- Satsning på gemensamma utbildningar i exportfrågor för att förbättra
exportsamarbetet

- Borttagande av etableringshinder mellan Sverige och Danmark.

De förslag vi folkpartistiska riksdagsledamöter från hela Skåne lägger fram
i denna motion är ägnade att ge idéer om hur framtidstro och stabilitet kan
återges till vår landsända.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ökat kommunalt inflytande över det regionala
utvecklingsarbetet i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om särskild satsning på östra Skåne,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om utökat teknologiskt samarbete mellan Skåne och
Danmark,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om satsningen på gemensamma exportutbildningar
och exportsamarbete ,]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om borttagande av etableringshinder mellan Skåne
och Danmark.1]

Stockholm den 24 januari 1989

Siw Persson (fp)

Karin Ahrland (fp) Bengt Harding Olson (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)

1 1988/89:N285

13