med anledning av skr. 2004/05:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Motion 2004/05:K14 av Tobias Krantz m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör införa skärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens beslut.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en strategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen skall effektiviseras och stramas upp, senast i samband med nästa års redogörelse för riksdagens skrivelse till regeringen.

Motivering

Enligt regeringsformen 1 kap. 4 §är riksdagen det beslutande organet och enligt 6 §är regeringen det verkställande organet - ansvarig inför riksdagen. Ändåär det inte ovanligt att regeringen på ett anmärkningsvärt sätt visar nonchalans gentemot riksdagens beslut genom att år efter år dröja med att verkställa beställningar från riksdagen. Av den här aktuella skrivelsen från regeringen med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser, framgår att 155 skrivelser "inte var slutbehandlade" vid årsskiftet. Av dem är 32 fem år gamla eller äldre. Tre har legat mer än tio år.

Ett anmärkningsvärt ärende gäller regeringens hantering av socialförsäkringarna. Socialförsäkringarna är ett exempel på ett område som berör stora folkgrupper i det svenska samhället. Därför vore det önskvärt med en bred uppgörelse likt 1994 års pensionsreform. Regeringen har dock stått handlingsförlamade och passivt tittat på när kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioner har stigit rejält på senare år. Socialminister Berit Andnor har dessutom gjort klart att regeringen inte tänker gå riksdagsmajoriteten till mötes. Istället för en bred parlamentarisk utredning stipulerad av riksdagen anser regeringen att en enmansutredning är tillräcklig åtminstone till slutet av 2006. Regeringen nonchalerar således riksdagens uttryckliga tillkännagivande. Folkpartiet liberalerna menar att ett i högsta grad allvarligt demokratiskt problem aktualiseras när regeringen tar sig friheter som inte är förenade med vad riksdagsmajoriteten har ålagt. Regeringen har blundat för en parlamentarisk utredning av socialförsäkringen i flera år och försöker in i det längsta förhala och sätta käppar i hjulen för reformer på området. Riksdagsledamoten Bo Könberg (fp) har därför anmält socialministern till konstitutionsutskottet för vidare granskning. Med hänvisning bl.a. till att konstitutionsutskottet i tidigare granskningsbetänkanden understrukit att "utgångspunkten måste vara att det önskemål som tillkännagivandet avser bör tillgodoses" (se exempelvis bet. 2001/02:KU20, s. 22), anser Folkpartiet liberalerna att det är allvarligt att regeringen inte efterkommer riksdagens beslut.

Ytterligare belägg för regeringens ovilja att följa beslut fattade av riksdagen står att finna i frågan om könsneutrala äktenskap. Regeringen har fastlagt att ärendet om par av samma kön bör kunna ingåäktenskap ska utredas av en ensamutredare. Beslutet går stick i stäv mot riksdagens utslag från april 2004 om att frågan skulle avgöras av en parlamentarisk kommitté.

Folkpartiet liberalerna har på senare år uppmärksammat en rad likartade frågor som har mött samma tvära öde som uteblivandet av parlamentariska utredningar av socialförsäkringen och könsneutrala äktenskap. Avskaffandet av den s.k. pomperipossaeffekten, finansiell samordning mellan sjukförsäkring och försäkringskassa (Finsam) samt sanktionssystem för nätbolag som inte uppfyller kraven vid byte av elleverantör är andra förskräckande exempel som visar på regeringens ovilja att följa riksdagens beslut (se motion 2002/03:K7).

Med hänvisning till ovan nämnda uppgifter på regeringens oförmåga att i rimlig tid efterkomma de av riksdagen uttalade tillkännagivandena, anser Folkpartiet liberalerna att regeringen skall åläggas att fortsättningsvis skärpa sina rutiner för genomförandet av riksdagens tillkännagivanden inom de därtill angivna tidsramarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Folkpartiet liberalerna anser att i de fall särskilda skäl föreligger som innebär att regeringen inte kan följa riksdagens beslut, skall regeringen skyndsamt upplysa riksdagen om detta och noggrant redovisa skälen härför. Konstitutionsutskottet har intagit samma ställning, "Konstitutionsutskottet vill i detta sammanhang också erinra om sitt tidigare uttalande om att regeringen, om den inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet med riksdagsbeslutet, måste redovisa detta för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen, och även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i det sammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i en skrivelse eller proposition till riksdagen, bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i en annan form som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter" (se bet. 2003/04:KU21, s. 20).

Folkpartiet liberalerna menar också att regeringens beteende är ett återkommande problem som kräver omedelbara åtgärder. Av den anledningen bör regeringen, enligt vår mening, återkomma till riksdagen med en strategi för hur hanteringen av riksdagens skrivelser till regeringen ska effektiviseras och stramas upp. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. De "icke slutbehandlade" skrivelserna måste kraftigt reduceras.

Stockholm den 6 april 2005
Tobias Krantz (fp)
Helena Bargholtz (fp)	Liselott Hagberg (fp)
Martin Andreasson (fp)	Mauricio Rojas (fp)
Tina Acketoft (fp)