med anledning av prop. 2001/02:74 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet

Motion 2001/02:K56 av Per Unckel m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår förslaget om ändring av 7 kap. 4 § 12, 16, 17 och 18 tryckfrihetsförordningen i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen avslår förslaget om ändring i 3 kap. 1 § 2 yttrandefrihetsgrundlagen såvitt avser möjligheten att i lag inskränka etableringsfriheten för trådsändningar i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar i enlighet med vad som anförs i motionen.

2 Bakgrund

I proposition 2001/02:74 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet behandlar regeringen frågor som rör tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Bland annat föreslås att det automatiska grundlagsskydd som traditionella massmedieföretag i dag åtnjuter för sina databasverksamheter – främst webbsidor – skall utvidgas till att omfatta vissa nya tekniker, främst webbsändningar, pushteknik och print on demand (framställning på kundens begäran av enstaka exemplar av skrifter, bilder och upptagningar genom överföring av information ur en databas). Regeringen föreslår vidare att företag för yrkesmässig framställning av tryckta och därmed jämställda skrifter, t.ex. bokförlag och tryckerier, skall läggas till kategorin massmedieföretag.

I propositionen föreslås också att yttranden som innebär olaga hot, hot mot tjänsteman (inklusive hot mot väktare m.fl.), övergrepp i rättssak och brott mot medborgerlig frihet kriminaliseras som tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott. Regeringen föreslår vidare inskränkningar av den grundlagsfästa etableringsfriheten för sändningar av ljudradio- och TV-program och liknande genom tråd. Dels föreslås en inskränkning som gör det möjligt att i lag föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för annans överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar, dels föreslås en inskränkning för att det skall kunna införas lagstiftning som ger mottagarkollektivet inflytande över programvalet.

3 Utvidgning av TF:s brottskatalog

Regeringen föreslår att TF:s brottskatalog skall utökas med brotten olaga hot, hot mot tjänsteman (inklusive hot mot väktare m.fl.), övergrepp i rättssak och brott mot medborgerlig frihet. Detta innebär att brotten kriminaliseras som tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott. Regeringens förslag innebär en inskränkning i den grundlagsstadgade tryck- och yttrandefriheten.

Tryck- och yttrandefriheten har en stark ställning i svensk rättsordning. Inskränkningar i tryck- och yttrandefriheten utgör alltid de exceptionella undantagen från huvudregeln om öppenhet och skall göras med stor återhållsamhet. Nya undantag urholkar tilltron till grundlagens huvudlinje.

De inskränkningar som i dag finns i tryck- och yttrandefriheten anges i TF:s brottskatalog. I den upptas vissa typer av handlingar som anses vara ett sådant allvarligt missbruk av tryck- och yttrandefriheten att de straffbeläggs som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Regeringens förslag innebär nu att ytterligare typer av yttranden skall läggas till brottskatalogen.

För att inskränka en grundläggande fri- och rättighet måste en avvägning göras mellan intresset av att inte inskränka rättigheten och andra motstående intressen. Regeringen menar att det inte går att bortse från att framförallt den tekniska utvecklingen på ett påtagligt sätt har ökat risken för att hotfulla yttranden framförs gentemot både grupper och enskilda. Regeringen anser att det är mycket som talar för att det kommer att bli allt vanligare att den nya tekniken utnyttjas även för hotfulla budskap och andra liknande meddelanden. Regeringen anser därför att det inte alls är otänkbart att det på en grundlagsskyddad webbplats också skulle kunna förekomma hot mot enskilda personer. Regeringen menar att det sakligt sett finns ett klart behov av denna utvidgning av TF:s brottskatalog. Vidare menar regeringen att för det fall att TF:s brottskatalog inte utvidgas kommer det att innebära en oacceptabel avkriminalisering av hotfulla yttranden, t.ex. på webbsidor, som i dag är straffbara enligt bestämmelser i brottsbalken.

Den avvägning som skall göras är mellan intresset av att inte inskränka yttrandefriheten och intresset av att förhindra att olika typer av hotfulla yttranden sprids via grundlagsskyddade medier. Det rådande rättslaget är att hotfulla yttranden genom traditionella massmedier är grundlagsskyddade och utgör inte heller något brott medan ett hot på en webbsida eller dylikt inte är grundlagsskyddat och är således olagligt enligt brottsbalkens bestämmelser. Regeringen föreslår nu att i och med att man utvidgar kretsen av medier vars yttranden är grundlagsskyddade så skall samtidigt rättsläget vad gäller hotfulla yttranden ändras till att motsvara det som i dag gäller för medier som inte är grundlagsskyddade.

Regeringens slutsats avviker från vad Mediegrundlagsutredningen i sitt betänkande kom fram till. Utredningen menar att det inte finns tillräckligt underlag för någon säker uppfattning om hur vanligt förekommande de aktuella brotten är på Internet.

Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen har framfört starka betänkligheter mot en kriminalisering av hotbrott som tryck- och yttrandefrihetsbrott. De menar att utökningen av TF:s brottskatalog kan komma att få negativa återverkningar på nyhetsrapporteringen kring hot.

Vi delar de invändningar som Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen anfört. Regeringens förslag är oacceptabelt då det rör sig om en inskränkning i tryck- och yttrandefriheten som inte kan motiveras med ett tillräckligt starkt motstående intresse. Den motivering som framförts är inte tillräcklig för att inskränka en grundlagsstadgad rättighet. Det är vår bestämda ståndpunkt att möjligheterna i TF att inskränka grundläggande fri- och rättigheter skall tillämpas ytterst restriktivt. Mot denna bakgrund menar vi därför att regeringens förslag om ändring i 7 kap. 4 § 12, 16 och 17 TF bör avslås.

Som en följd av att vi anser att TF:s brottskatalog inte skall utökas med ovan nämnda brott anser vi också att förslaget om en utökning av brottskatalogen med de s.k. förbrotten till hot mot tjänsteman och brott mot medborgerlig frihet bör avslås.

4 Inskränkning i etableringsfriheten för sändningar av ljudradio- och TV-program

Regeringen föreslår ändringar i YGL som skall göra det möjligt att genom bestämmelser i lag inskränka etableringsfriheten för sändningar av ljudradio- och TV-program. Dels föreslås en inskränkning som gör det möjligt att i lag föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för annans överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar, dels föreslås att etableringsfriheten begränsas för att det skall kunna införas lagstiftning som ger mottagarkollektivet inflytande över programvalet.

Mediegrundlagsutredningen, på vilken propositionen baserar sitt förslag, var enig om att föreslå att göra det möjligt att i lag föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för annans överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till konkurrensintresset. Utöver utredningsförslaget föreslår nu regeringen att möjligheten vidgas till att även göra det möjligt att inskränka etableringsfriheten med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar, d.v.s. överföringar per tråd.

Regeringen motiverar förslaget med att den anser att utredningens förslag är för snävt formulerat för att fullt ut lämna avsett utrymme för de påkallade bestämmelserna i vanlig lag.

Att enbart hänvisa till att utredningens förslag är för snävt formulerat är enligt vår uppfattning inte tillräckligt då det är fråga om en inskränkning i en grundlagsstadgad rättighet. Inskränkningar i etableringsfriheten bör noga övervägas, prövas och motiveras. Inskränkningar kan bara accepteras om det finns mycket starka skäl för detta och konsekvenserna är väl kända och överblickbara. Konkurrensintresset är ett sådant skäl, vilket återspeglas i Mediegrundlagsutredningens ställningstagande. Regeringen redovisar inte några motsvarande intressen för att motivera utvidgningen av möjligheterna att inskränka etableringsfriheten.

Tillägget som regeringen gjort i förslaget om inskränkning i etableringsfriheten är således alltför vitt formulerat. Det öppnar för svåröverskådliga möjligheter att inskränka den grundlagsstadgade etableringsfriheten. Regeringens förslag bör därför avslås i den del som avser inskränkning i etableringsfriheten med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar.

Stockholm den 18 januari 2002
Per Unckel (m)
Inger René (m)	Lars Hjertén (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)	Margareta Nachmanson (m)
Christel Anderberg (m)	Carl-Erik Skårman (m)
Ola Karlsson (m)	Anders Björck (m)
Per-Samuel Nisser (m)