med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor

Motion 1997/98:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m)

Motion till riksdagen 1997/98:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m)

med anledning av prop. 1997/98:6 Frskoleklass och andra skollagsfrgor

1. InnehllsfrteckningInledning

I propositionen freslr bl a regeringen att en ny skolform inrttas s k
frskoleklass. Regeringen freslr att antalet timmar i sljd och idrott
kar p bekostnad av att elevens val i grundskolan reduceras.
Propositionen innehller ven frslag om att kommunerna skall ha hand
om tillstndsgivningen fr enskild frskola, frskoleklass, integrerad
skolbarnomsorg och fritidshem. Dessutom freslr regeringen att
kommunerna inte skall f ta ut skolmltidsavgifter i grundskolan och
skrpningar i skollagen som std fr det lokala arbetet mot mobbning.

Regeringen skriver p sidan 33:

Srskilt angelget r att strka och utveckla grundskolans inre arbete fr att
kunna mta elever utifrn deras skilda frutsttningar och behov. Alla har
rtt till en god grundlggande utbildning. En god start i livet ger
frutsttningar fr individen att fortstta och lra.

Dessa tre meningar stller vi oss till fullo bakom. Men frgan r om
regeringen str bakom det de sjlva skriver eftersom regeringen i
handling gr tvrtom. Utifrn bl a denna principiella utgngspunkt har
regeringen fr avsikt att gra frndringar genom att infra s kallade
frskoleklasser. Frskoleklass skall bli ett eget begrepp och drmed bli
en del av utbildningssystemet. Regeringen freslr vidare att timplanen
skall frndras p ett stt som medfr att elevens fria val reduceras.

2. Vilka reella mjligheter har skolan att mta
eleven?

Idag finns mjlighet fr den elev som fyllt sex r att brja i den
obligatoriska skolan. Fr de allra flesta r nd s.k sexrsverksamhet
inom barnomsorgen det frsta steget in i skolan. Kommunen har
skyldighet att informera frldrar om reglerna fr skolstart, liksom att
verka fr att anvisad plats utnyttjas. Ngra f vljer, av olika skl, att helt
avvakta ngot r innan skolstart sker.

Att kunna ta emot en elev efter dennes individuella behov och intresse har
kommit att bli allt mer viktigt fr skolan. Det r drfr en tillgng om
frskolepedagogernas kunskaper kan tas tillvara ven i grundskolan.
Mjligheten att integrera frskola och grundskola r ett viktigt steg fr att
bttre kunna mta eleven efter dennes egna frutsttningar och behov.

I betnkandet betonas att frskoleklasser inte skall uppfattas som det frsta
ret i en tiorig grundskola. Regeringens avsikt r istllet att fra in
frskolepedagogiken i skolan. I verkligheten kommer frldrar och elever
nog nd att uppfatta frskoleret som ett frsta skolr. ven om man gr
som regeringen freslr, bildar en srskild skolform fr frskoleklass,
kommer inte den enskilde att mrka ngon skillnad i vardagen.

Redan idag kan den som r 5 r, i mn av plats, frbereda sin skolstart som
sexring i en frskoleklass/sexrsverksamhet. Andra barn r hemma med
frlder och skaffar andra erfarenheter. I dagens skola kan det frsta skolret
erbjuda en blandning i svl ldrar som frkunskaper. En klass kan i
praktiken best av sexringar som antingen gtt ett r i sexrsverksamhet
som femring eller sexringar som kommer direkt hemifrn, sjuringar som
gtt ett r i skolfrberedande verksamhet eller som kommit direkt till skolan.
Detta stller stora krav p skolans frmga att organisera och anpassa sitt
arbetsstt fr att kunna mta den individuella elevens behov och
frutsttningar. Fr regeringen verkar detta vara ett svrt problem att lsa.
Att inrtta en frskoleklass som egen skolform innebr inte att behovet av att
bemta individen minskar, snarare komplicerar regeringen det som formellt
redan gller och vad elev och frldrar egentligen uppfattar.

3. Snk den allmnna skolstarten till sex rs lder

Vi anser att den allmnna skolstarten skall sttas till det r barnet fyller
sex r. Fr de barn som inte r mogna att brja skolan skall det finnas
mjlighet att vnta. Vr modell r bttre eftersom skolan tvingas till att
anpassa pedagogiken till sexringarna, till skillnad frn i dag dr
sexringarna oftast fr anpassa sig till sjuringarna (eftersom skolplikten
intrder vid 7 rs lder). Alla elever skall personligen bemtas.
Skolstarten ska sledes ven framgent vara flexibel, och vi delar
regeringens uppfattning att skolstarten skall kunna senarelggas utver
vad som idag r mjligt. Genom vrt frslag som ven innehller
nskeml om frsksverksamhet med individuell skolstart (se
partimotion 1997/98:Ub208) behvs inte ngra s.k. frskoleklasser.
Drfr avslr vi regeringens frslag om att inrtta frskoleklass som en
egen skolform.

4. Individualisera undervisningen och utka elevens
val

All inlrning som syftar till att n bsta mjliga resultat mste utg frn
individens frkunskaper, erfarenheter och mognad. Det r ocks den
enskilde som mste lra. Skolan kan aldrig tvinga p ngon kunskaper,
utan det r ndvndigt att vinna elevernas intresse fr det skolan vill
frmedla. Den enskildes motivation har stor betydelse fr med vilket
engagemang skolarbetet bedrivs och vilka resultat som kan uppns.
Elevernas erfarenheter och intressen r drfr viktiga utgngspunkter.

Elevernas olika begvningar mste tas tillvara i skolan. Att vga lita p den
egna frmgan och ta egna initiativ r en central drivkraft fr all utveckling
och framtskridande. Elevernas kreativa frmga ska stimuleras i skolan.

Regeringen uttalar behovet av att ndra skolans arbetsstt fr att bttre
mta elevernas skilda frutsttningar och behov. Mnga skolor arbetar
utifrn detta synstt och utnyttjar mjligheten till att anvnda timmar till
skolans val fr att profilera sig i vissa mnen och karaktrer, det gller allt
frn milj- till Europaskola. Nr nu regeringen vljer att "peta" i timplanen
och styra mnesvalet och samtidigt reducera elevernas egna mjligheter till
pverkan, fr det en kontraproduktiv effekt.

Syftet med elevens val r att lta varje elev sjlv ta ansvar fr vidgade
studier i ngot eller ngra mnen som skolan ger undervisning i. Vi anser att
elevens val r ett uttryck fr att skolan respekterar och har tilltro till
elevens
egen frmga att ta ansvar i skolarbetet. Elevens fria val br p sikt utkas.

Regeringen utgr frn perspektivet att skolans frndrade mjligheter att
lokalt pverka timplanen r avgrande fr elevens bsta. Vi anser tvrtemot
att det r utifrn den individuella elevens egna intressen och behov som den
bsta frndringen kan gras fr eleven. Vi avvisar frslaget om att reducera
timmarna fr elevens fria val. Drtill anser vi att grundskolans timplan br
avskaffas. Vi freslr att riksdagen avskaffar grundskolans timplan fr att ge
skolan utkade mjligheter att via sina pedagogiska bedmningar n de
faststllda kunskapsmlen. Detta medfr dessutom att skolans mjligheter att
profilera sig ytterligare strks.

5. Regeringen har glmt ett steg - enskilda
frskoleklasser

Enligt frslaget skall kommunernas frskoleklasser hnfras till det
offentliga skolvsendet och kommer drfr nr det gller tillsyn,
uppfljning m.m. att ligga under skolvsendets ansvarsomrde.
Frskoleklasser i friskolor skall dremot enligt frslaget godknnas av
kommunen, p samma stt som gller fr enskilt bedriven
frskoleverksamhet. Kommunen skall besluta om tillstnd och om rtt
till bidrag samt vara tillsynsmyndighet. En sdan ordning fr till fljd att
det blir frga om tv olika sorters frskoleklasser. Den ena, den
kommunala - som en skolform, den enskilda - som en barnomsorgsform.
Den freslagna ordningen innebr att fristende skolor ges smre
frutsttningar att erbjuda barn skolfrberedande verksamhet. Vis av
erfarenheter som hittills uppdagats nr det gller kommunernas negativa
behandlingar av anskningar att f starta fristende skolor mste
frslaget omarbetas. Vi avvisar regeringens frslag att ge kommunerna
rtten till tillstndsgivning fr enskild frskola, frskoleklass, integrerad
skolbarnomsorg och fritidshem.

Vi anser att om riksdagen inte fattar beslut om att snka den allmnna
skolstarten till sex r s ska fristende skolor som vill inrtta
frskoleklasser
ska tillstnd hos Skolverket. Skolverket skall p grunder som motsvarar
prvningen fatta beslut, och en godknd skola med frskoleklasser skall
drmed vara berttigad till bidrag frn kommunen.

6. Mobbning skall mtas med frebyggande
tgrder

Alla elever har rtt att knna trygghet i skolan. Frdomar och bristande
tolerans mste mtas med kraft och kunskap. Mobbning skall mtas med
svl frebyggande som aktiva insatser vid varje skola. Det vergripande
ansvaret vilar p rektor, men alla som arbetar i skolan och alla elever har
ansvar fr att skaffa sig kunskap, se och ingripa nr elever mobbas eller
mobbar.

De som arbetar i skolan skall visa respekt fr andra. Det stller krav p
ordning och uppfrande hos svl elever som personal. I skolan skall
eleverna frberedas fr vuxenlivet, och att kunna hlsa, visa vnlighet, vara
hjlpsam och passa tider r sdant som ingr i den sociala trning som bl a
skolan mste bidra till. Frnvarorapporteringen mste fungera i skolan. Skolk
r ett uttryck fr att ngot r fel. Det r skolans uppgift att ta initiativ
till
kontakter mellan hem och skola.

En svrighet i all uppfostran r att stta grnser och hvda dem. Det r
viktigt att dligt uppfrande eller brott mot vl knda regler bemts.
Skadegrelse och frsummelser mste fljas av tillrttavisning och krav p
att bidra till att rtta till, eller erstta skadan. Eleven, frldrarna och
skolan
skall tillsammans komma verens om hur det skall genomfras. Fr att
frebygga och ingripa vid kriminalitet behver skolan ett vl utvecklat
samarbete med frldrar, polis och sociala myndigheter.

7. Skolmltidsavgifter r ingen frga fr regering
och riksdag

Sedan 1940-talet har elever p fasta tider serverats vllagad och
nringsriktig mat, vilket givit bra frutsttningar fr att orka med
skoldagen. Oss veterligen finns det inga kommuner i dag som tar ut
skolmltidsavgifter i grundskolan, nd vljer regeringen att lagstifta om
ett frbud mot att ta ut en avgift.

Fr oss moderater r den kommunala sjlvstyrelsen en viktig princip. Det
r mrkligt att regeringen kan frbig kommunernas rtt att sjlva bestmma
hur skolmltiderna skall finansieras. Det r frgor som mycket vl kan
avgras av hem, skola och kommun i samverkan. Vi avslr drfr frslaget
om att lagstifta om ett frbud fr mltidsavgifter inom grundskolan.

8. Hemstllan

8. Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen avslr regeringens frslag till inrttande av
frskoleklass som en egen skolform i enlighet med vad som anfrts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om timplanen och elevens val,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om skolmltidsavgifter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om kommunens skyldighet att ge ersttning till
fristende skolor som har frskoleklass,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om att mobbning skall mtas med vergripande
tgrder.

Stockholm den 3 oktober 1997

Beatrice Ask (m)

Rune Rydn (m)

Ulf Melin (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Catharina Elmster-Svrd (m)

Tomas Hgstrm (m)

Ulf Kristersson (m)

Chris Heister (m)

Per Unckel (m)

Birgitta Wistrand (m)