med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårproposition

Motion 1996/97:Fi74 av Karin Wegestål m.fl. (s)

Regeringen anger i avsnittet 4.7 att arbetslösheten bland
lågutbildade ungdomar under 25 år 1996 var 19,8 procent,
dvs. avsevärt högre än för befolkningen i sin helhet.

Vidare nämns att man i Danmark gjort en sammanhängande satsning på
unga lågutbildade, arbetslösa personer, för att stärka deras möjligheter på
arbetsmarknaden genom att ge dem rätt och skyldighet att deltaga i
kompetenshöjande utbildning. Utbildningen väljs i samarbete mellan den
arbetslöse och arbetsförmedlingen som en del av en individuell handlings-
plan. Detta minskade arbetslösheten i gruppen med två tredjedelar.
Regeringen har givit Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen i uppdrag
att utarbeta ett förslag i syfte att aktivera och kompetensutveckla arbetslösa
ungdomar under 25 år vilka är berättigade till ekonomiskt bistånd enligt
socialtjänstlagen.

Med utgångspunkt från resultatet av detta uppdrag avser regeringen föreslå
speciella åtgärder för att minska arbetslösheten bland lågutbildade ungdomar.
Regeringen menar att de danska erfarenheterna kan tjäna som ett intressant
exempel vid utarbetandet av en svensk modell.

I detta sammanhang finns det anledning att beakta att det i Sverige på flera
platser, sedan snart 20 år, redan finns en väl fungerande, väl dokumenterad
verksamhet för lågutbildade arbetslösa ungdomar, som dessutom är föremål
för kriminalvård, s.k. KrAmi-verksamhet. Verksamheten bedrivs som ett
samarbete mellan arbetsförmedling, arbetsmarknadsinstitut, socialförvaltning
och kriminalvård. Uppgiften är att stödja ungdomarna i gruppen att finna, få
och behålla ett arbete. Målet är fast arbete och ungefär hälften i denna grupp
når detta mål inom några månader. För resten kan det ta längre tid. Metoden
består av praktik på vanliga arbetsplatser och stöd i att utveckla en social
kompetens med utgångspunkt i konsekvenspedagogik, som bygger på eget
ansvarstagande. Under praktiken utgår utbildningsbidrag.

Det har inte varit svårt att få företag som ställer upp med lärlingsutbildning,
som godkänns av både fackförening och arbetsgivare. De anställningar som
praktiktiden resulterar i är nya arbetstillfällen som inte kommer till stånd
annars. Denna åtgärd leder till varaktiga jobb till skillnad från alla de
sysselsättningsprojekt som inte leder till annat än kvalificering för någon
form av bidrag, t.ex. KAS eller a-kassa.

Det är klart att denna metodik borde fungera lika bra för ungdomar, som
inte har den kriminella belastning som ungdomarna i KrAmi har. De nya
arbetsförmedlingsnämnderna bör vara utomordentliga som ledningsfunktion.
Där är ju alla representanter för näringsliv och myndigheter redan på plats.
Särskilt personal från de olika myndigheterna bör liksom i KrAmi bilda ett
arbetslag. Det bör också finnas möjlighet att om man så önskar ha ett
gemensamt arbetslag under flera arbetsförmedlingsnämnder, t.ex. i kom-
muner som delar på samma arbetsmarknad.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att erfarenheterna av KrAmi-verksamheten bör beaktas i
underlaget vid utarbetandet av en svensk modell för att minska arbetslösheten
för lågutbildade ungdomar.

Stockholm den 2 maj 1997

Karin Wegestål (s)

Birthe Sörestedt (s)

Bengt Silfverstrand (s)