med anledning av prop. 1995/96:198 Ekonomisk-politiska åtgärder på skatte- och avgiftsområdet

Motion 1995/96:Sk51 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

Motionen behandlar i huvudsak de förslag till åtgärder inom
skatte- och avgiftsområdet som berörs i propositionen. För
övergripande motiveringar och ekonomiska
konsekvensberäkningar hänvisas till Miljöpartiets motion
med anledning av regeringens vårproposition 1995/96:150.

Förmögenhetsbeskattningen

Höjning av fribeloppet

Genom en kombination av höjda taxeringsvärden och en
höjning av fastighetsskatten, från 1,5 % till 1,7 % av
taxeringsvärdet, har den totala kostnaden för fastighetsskatt
ökat kraftigt för många hushåll. Grunden för de kraftiga
höjningarna är att skatten beräknas på ett fiktivt värde,
framräknat med hjälp av försäljningsvärdet på fastigheter
inom samma värdeområde. De höjda taxeringsvärdena kan i
vissa fall även påverka förmögenhetsskatten. En del av
fastighetens värde blir på så sätt dubbelbeskattad.

Den föreslagna höjningen av fribeloppet för förmögenhetsskatt är enligt
regeringens motivering en kompensation för skattehöjningen som beror på
höjningen av taxeringsvärdet. Miljöpartiet de gröna delar regeringens
uppfattning att det behövs en kompensation för den höjda fastighetsskatten
men avvisar den metod som regeringen föreslår. Istället kan en reducering av
taxeringsvärdet, med 100 000 kr, tillåtas i underlaget för beräkning av
förmögenhetsskatt. På så sätt blir kompensationen riktad enbart till fastig-
hetsägare. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag.

Värderingen av aktier

Regeringens förslag, att marknadsnoterade aktier skall tas
upp till fullt värde vid förmögenhetsbeskattning, avvisas av
flera skäl.

Marknadsvärdet är fiktivt så tillvida att det oftast innehåller en latent
skatteskuld. För äldre aktier som realisationsvinstbeskattas enligt den s k
schablonmetoden kan den latenta skatteskulden uppgå till 24 procent av
försäljningsvärdet. Det är inte rimligt att man skall betala förmögenhetsskatt
för en sådan skatteskuld.

Enligt Miljöpartiets mening är det viktigt med ett breddat och spritt ägande
i svenskt näringsliv. Tyvärr har utvecklingen under senare år gått åt det
motsatta hållet. Det institutionella och utländska ägandet har ökat kraftigt.
Samtidigt har den andel av aktierna som ägs direkt av svenska privatpersoner
minskat från närmare 70 procent för några decennier sedan till endast drygt
10 procent idag. Detta är en olycklig utveckling som ytterligare skulle
förstärkas med de försämrade skattevillkor som regeringen föreslår. Förslaget
kan också leda till att ytterligare riskvilligt kapital undandras från
marknaden,
vilket kan försvåra den nödvändiga förnyelsen av svenskt näringsliv.

Höjda energiskatter m.m.

Miljöpartiet de gröna anser att en skatteväxling med höjda
miljö- och energirelaterade skatter och avgifter är det
viktigaste styrmedlet för en ekologisk ombyggnad av
Sverige. Höjningarna skall motsvaras av skattesänkningar på
arbete, arbetsgivaravgifter och egenavgifter. En sådan
skatteväxling bör ske successivt och bör uppgå till
storleksordningen hundra miljarder kronor omkring år 2010.
Under den närmaste treårsperioden bör skatteväxlingen
omfatta ca 25 miljarder kronor.

Regeringens förslag till höjda energiskatter ingår inte i någon skatteväxling
utan är helt och hållet en åtgärd för att stärka statsfinanserna. Enligt
regeringens beräkningar medför den ökade inkomster för staten på drygt 4
miljarder kronor under 1997. Vi anser att energirelaterade skatter bör höjas så
att inkomsterna ökar med drygt dubbla detta belopp under år 1997. Detta kan
ske genom att den av regeringen föreslagna höjningen den 1 juli 1997
tidigareläggs till den 1 januari. Vidare bör höjningar ske även av
koldioxidskatten. Förutom de energirelaterade skatterna bör även en
avfallsskatt införas och skatterna på handelsgödsel och kemiska bekämp-
ningsmedel höjas.

Totalt ger dessa skatte- och avgiftshöjningar ca 11 miljarder kronor i ökade
statsinkomster under 1997. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör inte
hela detta belopp växlas mot sänkta skatter på arbete under 1997 utan ett
belopp motsvarande av regeringen beräknade inkomstförstärkningar bör
användas för förstärkning av statsfinanserna. Resten skall växlas mot att den
föreslagna höjningen av egenavgifterna med en procentenhet 1997 inte
genomförs. Ett belopp bör också reserveras för särskilda rabatter till den
energiintensiva industrin.

Under åren 1998 och 1999 bör ytterligare skatteväxlingar i storleks-
ordningen 7-8 miljarder kronor per år genomföras, vilka i första hand
kompenseras med sänkta arbetsgivaravgifter.

Översiktlig kostnads- och intäktsberäkning av den föreslagna skatte-
växlingen framgår av vår motion med anledning av regeringens vårpro-
position. Nedan preciserar vi i detalj föreslagna avvikelser under år 1997 från
regeringens förslag när det gäller energiskatter, m.m.

Höjning av energiskatten på bränslen
och elektrisk kraft

Vi accepterar de av regeringen föreslagna höjningarna den 1
september 1996. Däremot föreslår vi att de föreslagna
höjningarna den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari
1997.

Höjning av koldioxidskatten

Miljöpartiet stöder även att koldioxidskatten höjs från 25 till
50 % av den generella skattenivån för bränslen som
förbrukas vid industriell verksamhet eller vid yrkesmässig
växthusodling. Vi tar dock inte nu ställning till hur
eventuella rabatter skall utformas utan avvaktar med detta
tills propositionen i frågan kommer.

Som ett led i skatteväxlingen bör den generella nivån på koldioxidskatten
höjas med 10 öre per utsläppt kilo koldioxid från den 1 januari 1997.

Höjd skatt på elektrisk kraft från
kärnkraftverk och äldre
vattenkraftverk

Vi accepterar de av regeringen föreslagna höjningarna den 1
september 1996. Däremot föreslår vi att de föreslagna
höjningarna den 1 juli 1997 tidigareläggs till den 1 januari
1997.

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Regeringen skriver i sitt förslag att miljöskatten på inrikes
flygtrafik fr o m 1 januari 1997 bör ersättas av ett system
med bättre miljöstyrning, t ex en ökad differentiering av
Luftfartsverkets landningsavgifter. I den ekonomiska
konsekvensberäkningen har man dock tydligen inte räknat
med någon sådan ersättning eftersom man räknar med ett
inkomstbortfall på 150 miljoner kronor årligen. Vi anser att
målet måste vara att det ersättande systemet för miljöstyrning
inbringar minst samma inkomster till statskassan som
nuvarande miljöskatt.

Avfallsskatt

Regeringen bör återkomma med förslag till en avfallsskatt i
huvudsak enligt förslaget i SOU 1994:114 på en sådan nivå
att inkomsterna för statskassan 1997 uppgår till ca 1 miljard
kronor.

Avgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel

Regeringen bör återkomma med förslag till ökade avgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel på en sådan nivå att
inkomsterna till statskassan 1997 ökar med ca 1,4 miljarder
kronor. Detta skall bland annat finansiera vårt förslag till
ökad ram för miljöersättningsprogram på utgiftsområde 23.

Skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbete på
bostadshus

I propositionen aviseras ett förslag om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus. Regeringen bör
avstå från att lägga fram ett sådant förslag. Avsikten med
förslaget är att stimulera sysselsättningen inom
byggbranschen. Effekten av ett sådant förslag är emellertid
tveksamt. Merparten av de jobb som kan komma att omfattas
av skattereduktion skulle troligen komma att utföras ändå
och risken är stor att de flesta av de arbeten som kommer att
utföras inte är nytillkomna utan enbart omfördelade i tiden.

I den mån staten skall subventionera byggnadsarbeten, via skatteavdrag
eller investeringsbidrag, bör detta gälla arbeten med särskild miljöinriktning.
Exempel på sådana projekt är stödet till allergisanering av lokaler och
bostäder som nu genomförs efter en överenskommelse mellan regeringen och
Miljöpartiet. Ett annat exempel är de satsningar på energiutveckling och
-ombyggnad vi föreslår inom ramen för utgiftsområde 21, bland annat stöd
till konvertering av eluppvärmning till biobränslen eller fjärrvärme. Stöd av
denna typ stimulerar sysselsättningen inom byggbranschen minst lika bra som
den av regeringen föreslagna skattereduktionen samtidigt som det blir ett led i
den nödvändiga miljöombyggnaden av Sverige.

Begränsning av
avdragsramen för
representation

I propositionen aviseras också ett förslag om begränsning av
avdragsramen för representation till 90 kr per person.
Skatteffekten av avdraget blir därmed mycket begränsad och
vi anser därför att avdraget helt kan avskaffas. För detta talar
både principiella och praktiska skäl.

Vi anser inte att det finns något behov av att skattesubventionera en mindre
grupp människors konsumtion av mat och alkohol. Det är inte heller
självklart att betrakta mat och alkohol som en naturlig kostnad för ett företag.
Representation bör istället ske med beskattade medel. En avdragsrätt på en
så låg nivå som 90 kr per måltid kommer också att leda till administrativa
svårigheter eftersom alla notor regelbundet måste spjälkas i en avdragsgill
och en icke avdragsgill del. Detta är knappast värt den lilla subvention som
avdragsrätten innebär.

Allmänna egenavgifter till
sjukförsäkringen m.m.

Egenavgifter i nuvarande utformning har flera nackdelar när
det gäller att finansiera offentlig verksamhet. Eftersom
avgifterna är avdragsgilla och har ett tak vid 7,5 basbelopp
blir de, relativt sett, betydligt mer kännbara för låg- än för
höginkomsttagare. De har därmed en felaktig
fördelningsprofil. Genomförda och planerade höjningar av
egenavgifterna 1996-1998 urholkar också kommunernas
skatteunderlag, tvingar fram ytterligare neddragningar av
kommunal verksamhet och försvårar för kommunerna att
uppnå ekonomisk balans. Miljöpartiet avvisar därför fortsatta
höjningar av egenavgifterna och anser att målet i stället skall
vara att på sikt avskaffa existerande egenavgifter.

I stället för höjd egenavgift 1997 vill vi höja energi- och miljörelaterade
skatter och avgifter enligt ovan. Vårt förslag till arbetstidsförkortning som
presenteras i vår motion med anledning av regeringens vårproposition gör att
statens utgifter för arbetslösheten minskar, vilket gör att höjningen av
egenavgifterna 1998 inte blir nödvändig. För 1999 bedömer vi att
egenavgifterna i stället kan sänkas med en procentenhet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget att höja fribeloppet för uttag av
förmögenhetsskatt från 800 000 till 900 000 kr,
2. att riksdagen av regeringen begär förslag om ett avdrag på 100 000 kr på
taxeringsvärdet på fastighet vid förmögenhetstaxering i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår förslaget att marknadsnoterade aktier o.d. skall tas
upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling mellan miljörelaterade skatter och skatter på arbete,
5. att riksdagen beslutar att av regeringen föreslagna höjningar av
energiskatt på bränslen och elektrisk kraft den 1 juli 1997 tidigareläggs till
den 1 januari 1997,
6. att riksdagen av regeringen begär förslag om höjning av koldioxidskatten
med 10 öre per kg koldioxid från den 1 januari 1997,
7. att riksdagen beslutar att av regeringen föreslagna höjningar av skatt på
elektrisk kraft från kärnkraftverk och äldre vattenkraftverk den 1 juli 1997
tidigareläggs till den 1 januari 1997,
8. att riksdagen av regeringen begär förslag om ersättning för miljöskatt på
inrikes flygtrafik genom t.ex. landningsavgifter så att inkomsterna till
statskassan inte minskar,
9. att riksdagen av regeringen begär förslag till en avfallsskatt i enlighet
med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen av regeringen begär förslag till höjda avgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
12. att riksdagen beslutar att avskaffa avdraget för representation från och
med år 1997,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen.

Stockholm den 2 maj 1996

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Ronny Korsberg (mp)

Roy Ottosson (mp)

Per Lager (mp)