med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.

Motion 1995/96:Ub33 av Andreas Carlgren m.fl. (c)

Centerpartiet anser att 1993 års universitets- och
högskolereform var viktig att genomföra för att bl a öka
mångfalden inom utbildningen. Beslutsbefogenheter vad
gäller regler för behörighet, urval och antagning har i hög
grad överförts till universitet och högskolor, vilket har lett
till en ökad regional profilering.

Syftet med 1993 års universitets- och högskolereform var att få en
ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan statsmakterna, regeringen, riksdag,
myndigheter, universitet och högskolor. Detta skulle i sin tur leda till
mångfald i utbildningsutbudet, bättre anpassning till studenternas efterfrågan
samt effektivisering av utbildningen med upprätthållande av hög kvalitet.
Reformen byggde i hög grad på en kedja av tidigare beslut. Redan 1977 års
högskolereform innebar en betydande decentralisering vad gäller t ex
anslagssystem och lokal frihet att utnyttja tillgängliga resurser.

Det finns dock kritik mot reformen, som rör behörighets- och urvalsregler-
na, som är berättigad. Relativt likartade utbildningar har haft olika behörig-
hets- och urvalsregler. En del högskolor har även ändrat tillträdesreglerna
med kort varsel. Detta har lett till att den enskildes möjligheter att
överblicka
och bedöma chanserna att bli antagen till olika program och kurser har blivit
svårare. Centerpartiet anser att studentens rättssäkerhet är viktig, och därför
måste vi ta kritiken på allvar. Vi vill hitta lösningar som kombinerar
rättssäkerheten med en decentraliserad struktur. Det måste även fortsätt-
ningsvis finnas utrymme för en regional profilering på det enskilda lärosätet,
men vi måste också skapa ett system som är överblickbart och som på ett
tillfredsställande sätt leder till att studenterna kan planera sin studier.

En genomgång av remissyttrandena till utredningarna Behörighet och urval
- förslag till nya regler för antagning till universitet och högskolor (SOU
1995:71) samt promemorian Gymnasieskolan - en bred grund för högskolan!
(Ds 1995:56) visar att remissinstanserna anser att det vore olyckligt att göra
alltför stora förändringar i behörighets- och urvalssystemet så snart efter 1993
års högskolereform.

Centerpartiet anser att vissa förändringar måste göras utifrån studentens
rättsperspektiv. Antagningskraven har en viktig roll att fylla dels genom att
ge viktiga signaler till presumtiva studenter, dels som vägledning i gymnasiet.
Vi vill dock påpeka att det är viktigt att låta nya system "sätta sig" utan att
man gör alltför långtgående ändringar. Regeringen har ansvar och skyldighet
att i god tid innan höstterminen 1997 ge tydliga och klara besked om
behörighets- och urvalssystemet.

Grundläggande behörighet
för studerande från
gymnasieskolan och
gymnasial vuxenutbildning

Regeringen föreslår att kompletteringar ska införas i
högskoleförordningen för sökande med slutbetyg enligt nya
betygssystemet. Benämningen "allmän behörighet" ska
ändras till "grundläggande behörighet". För sökande med
betyg enligt gamla betygssystemet kommer nuvarande regler
fortsätta att gälla.

Grundläggande behörighet ska den ha som:

- från gymnasieskolan fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat
program och har lägst betyget Godkänt på kurser omfattande minst 90
procent av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program
-
eller

- från gymnasial vuxenutbildning fått slutbetyg och har lägst betyget
Godkänt i kurser omfattande minst 90 procent av antalet gymnasiepoäng
som krävs från gymnasial vuxenutbildning.
-
RUT-93 (SOU 1995:71) förespråkar att lägsta betyget i
kärnämnena engelska, svenska, matematik, naturkunskap,
religionskunskap och samhällskunskap måste vara Godkänt.

Även remissinstanserna ställer sig bakom den syn på allmän behörighet
som utredningen förespråkar medan regeringen väljer att frångå kravet om att
studerande ska ha godkänt i alla kärnämnen.

Propositionens skrivelse om att eleverna måste ha "godkänt i flertalet
kärnämnen" som en tillräcklig skärpning är inte tillfredsställande.
Kärnämnena konstruerades vid reformen av gymnasieskolan för att ge eleven
en bredd i sin kunskap. Det är viktigt att högskolans utbildning kan bygga på
att studerande har tillräckliga förkunskaper och studiefärdigheter. Det är
viktigt att uppmuntra studerande att utnyttja gymnasieskolan på ett sätt som
främjar de framtida studierna - utan att det för den sakens skull leder till en
specialisering redan under gymnasietiden. Med detta som bakgrund anser vi
att förslaget i RUT-93 om Godkänt i alla kärnämnen är rimligt.

För att uppnå den bredd på kunskapen som behövs för högre studier anser
vi att betyget Godkänt i kärnämnena ska vara obligatoriskt och ingå i de 90
procenten som krävs för att eleven ska vara behörig. Detta bör ges regeringen
till känna.

För vissa utbildningar, som t ex konstnärliga utbildningar, där personliga
anlag eller kvalifikationer spelar en stor roll för den sökta utbildningen, bör
inte Godkänt i alla kärnämnen var avgörande för att kunna bli antagen till
utbildningen. Centerpartiet anser att Högskoleverket bör få i uppdrag att
fastställa behörighetskrav för dessa utbildningar. Detta bör ges regeringen till
känna.

Särskild behörighet -
standardbehörighet

Regeringen föreslår att:

- Högskoleverket ska efter hörande av Statens skolverk samt universitet och
högskolor utveckla och fastställa ett begränsat antal standardbehörigheter
för att uttrycka kraven på särskild behörighet för de program och kurser
som vänder sig till nybörjare i högskolan.
-
- För de utbildningar som leder till yrkesexamina (exklusive de konstnärliga
examina) enligt högskoleförordningen ska Högskoleverket efter hörande
av Statens skolverk samt universitet och högskolor bestämma vilka
standardbehörigheter som skall gälla.
-
- För övriga kurser och program som vänder sig till nybörjare i högskolan
ska respektive högskola besluta vilka standardbehörigheter som ska gälla,
alternativt att något krav på särskild behörighet inte ska gälla.
-
Centerpartiet anser att målsättningen att göra
behörighetssystemet mer överskådligt är positivt. Att ha ett
system med olika standardbehörigheter ger möjlighet att
förena större förutsebarhet ifråga om tillträdesvillkoren med
en lokal antagning till högskolor och universitet. Det
kommer också att underlätta för den enskilde studenten att
överblicka och bedöma chanserna att bli antagen till olika
program och kurser. Remissinstanserna ansluter sig till
förslaget på ett system med ett antal standardbehörigheter.
Det är viktigt att antalet profiler i form av
standardbehörigheter är tillräckligt stort för att tillgodose de
mycket skiftande förkunskapskrav som finns för olika
utbildningar. RUT-93 förordar 16 stycken olika
standardbehörigheter. Centerpartiet ansluter sig i stort sett till
utredningens förslag. Att som regeringen förorda ett färre
antal standardbehörigheter är inte tillfredsställande. För att
konkurrera kan enskilda lärosäten vilja erbjuda ett så brett
utbildningsutbud som möjligt. Ur den aspekten är det viktigt
att standardbehörigheterna inte är för få till antalet utan
verkligen ger det utrymme som behövs för att det enskilda
lärosätet skall kunna både specialisera sig och profilera sig
som lärosäte. Dett bör ges regeringen till känna.

Förslaget i RUT-93 om vilka förkunskapskrav som skall ingå i
standardbehörigheterna uppnås tillstor del endast på naturvetenskaps- och
samhällsvetenskapsprogrammet. Detta är inte tillfredsställande. Det är viktigt
att kurser från andra program än de traditionella teoretiska skall kunna ingå i
standardbehörigheterna. Därför behöver systemet med standardbehörigheter
utvecklas till att innehålla även kurser från andra program än natur-
vetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen.

Vad gäller utbildningar som leder till yrkesexamina föreslår regeringen att
dessa bör ha nationellt gällande behörighetsregler. Regeringen menar att då
flertalet av dessa utbildningar leder till yrken som statsmakterna har intresse
av att reglera är det av vikt att utbildningarna bedrivs på liknande villkor vid
samtliga högskolor. Centerpartiet anser att även utbildningar som leder till
yrkesexamina bör kunna ha en viss regional profilering. Det är inte önskvärt
att ha nationellt gällande behörighetsregler för dessa utbildningar. Olika
universitet och högskolor måste kunna få välja olika utbildningsprofiler
anpassade till de egna förutsättningarna. Att i framtiden få en helt homogen
studentgrupp för yrkesutbildningar är inte önskvärt. Konkurrensen om
studenterna leder också till att utbildningsprofiler av helt nya och vitt skilda
slag kan växa fram. Yrkesutbildningar bör därför kunna ingå i de av
regeringen föreslagna standardbehörigheterna. Detta bör ges regeringen till
känna.

Urval

Regeringen föreslår att:

- minst en tredjedel av platserna på högskolan ska besättas på grundval av
betyg. Regeringen ska fastställa regler för hur de nya betygen ska
meritvärderas efter förslag från Högskoleverket,
-
- minst en tredjedel av platserna ska besättas på grundval av resultatet på
högskoleprovet.
-
Det är av rättviseskäl viktigt att meriter prövas enligt samma
modell vid alla högre lärosäten. RUT-93 beskriver tre
alternativa modeller för hur gymnasiebetygen kan
meritvärderas och förordar en modell som innebär att man
bara räknar med betygen på kurser som ingår i
behörighetskraven utökade med ett antal kurser som ger
kunskaper som är speciellt viktiga för den sökta
utbildningen. Kurserna bör kallas meritkurser och anges i en
särskild förteckning. Betyg på kurser omfattande maximalt 1
500 poäng får användas och meritvärdet grundas på kursens
poäng multiplicerat med en betygsfaktor.

Bland remissinstanserna finns det olika uppfattning om vilken modell man
bör följa. Ett trettiotal remissinstanser ansluter sig till modell nr 3 som
förespråkas av RUT-93.

Ett femtontal remissinstanser förespråkar arbetsgruppens modell.

Skolverket förespråkar en modell där varje betyg viktas och multipliceras
med summan av alla kurspoäng inom det betyget och därefter adderas den
uppnådda poängen för varje betyg.

Regeringen föreslår att Högskoleverket får i uppdrag att, efter hörande av
Statens skolverk och VHS samt universitet och högskolor, inkomma med
förslag om hur de nya gymnasiebetygen ska värderas. Arbetet bör, enligt
regeringen, utgå från det förslag en arbetsgrupp presenterar i Ds 1995:56 som
bl.a. innebär att 90 procent av kurserna i slutbetyget bör ingå i
beräkningsunderlaget. I Ds 1995:56 finns också förslag till jämförelsetal för
de nya betygen så att betygen omvandlas till siffror.

Centerpartiet anser att det ännu inte föreligger ett tillräckligt bra förslag
när
det gäller hur de nya gymnasiebetygen ska meritvärderas som grund för
urvalet. Remissopinionen visar en mycket splittrad bild, vilket är ett tecken
på att frågan bör studeras ytterligare. Det måste dock ske mycket skyndsamt,
så att ingen fördröjning sker inför antagningen höstterminen 1997.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur de nya
gymnasiebetygen ska meritvärderas. Detta bör ges regeringen till känna.

I högskoleförordningen anges att urvalsgrunden för sökande till
högskoleutbildning är betyg, högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare
utbildning samt arbetslivserfarenhet. Högskolorna får med utgångspunkt från
högskoleförordningens bestämmelser själva utforma urvalsgrunderna för
utbildningarna.

Betygen kommer även i framtiden att vara den vanligaste och därmed
viktigaste urvalsgrunden. Vi anser därför att det är viktigt att dessa värderas
lika vid urval, oavsett till vilken högskola studenten söker. Vad gäller
högskoleprovet vill vi poängtera vikten av att detta utformas på ett sådant sätt
att det inte missgynnar vissa grupper. Kritik som framkommit mot provet är
bl a att det tycks missgynna kvinnor. Det har visat sig att kvinnor med ett
visst högskoleprovresultat som grupp presterar bättre i sina högskolestudier
än männen med samma provresultat. Detta är inte tillfredsställande.

Kritik har också framkommit att proven är för allmänt hållna och att de inte
tillräckligt bra prövar de speciella förutsättningar som krävs för vissa
utbildningar.

Utredningen föreslår att varken gymnasiebetyg eller högskoleprov ska få
användas som enda urvalsinstrument för hela antagningen. Majoriteten av
remissinstanserna är positiva till att det ska finnas fler urvalsgrunder.

Centerpartiet anser att det är viktigt att få ett mångfald i urvalsförfarandet.
Olika urvalskriterier gynnar olika grupper av sökande. För gruppklimatet och
för kvaliteten i utbildningssituationen är det bra att studentgruppen är
heterogen. Det är därför viktigt att fler urvalskriterier används vid
antagningen till en utbildning. En sökande ska kunna komma in på t ex betyg
medan en annan sökande kommer in på samma utbildning genom t ex
högskoleprovet.

Det är också viktigt att utveckla nya urvalskriterier. De traditionella
urvalsmetoderna med betyg och högskoleprov är inte tillräckliga för urval i
framtiden. Risken är stor att sökande med goda förutsättningar för den
aktuella utbildningen men med mer udda meriter inte kommer till sin rätt om
man enbart använder betyg eller högskoleprov som urvalsgrund. I många fall
är det dessutom andra kvalifikationer som är viktiga för den sökta
utbildningen än de som man mäter med betyg eller högskoleprov. Det mest
påtagliga exemplet är de konstnärliga utbildningarna, där man av tradition gör
urvalet baserat på inträdesprov eller insända arbetsprov. Andra exempel är t
ex läkarlinjen där man gör ett urval baserat på bl a levnadsbeskrivning,
skriftlig motivering och intervjuer. Även till journalistutbildningen finns
speciella prov.

Högskolorna bör även fortsättningsvis uppmuntras att utveckla och
konstruera nya urvalssystem. Det är lämpligt att Högskoleverket får en
kontrollerande funktion så att nya urvalsinstrument leder till att olika grupper
av sökande gynnas.

En reglering av hur stor del av de antagna som ska tas in på olika
urvalskriterier anser vi inte vara nödvändigt. Däremot förespråkar vi en
modell där högskolorna måste använda minst två urvalskriterier. Detta bör
ges regeringen till känna.

Annat särskilt prov

Regeringen föreslår att särskilt prov endast bör få tillämpas
som urvalsmetod till utbildningar som syftar till yrken med
krav på särskilda egenskaper eller specifik kompetens.
Regeringen förespråkar att de särskilda urvalsproven
används restriktivt.

Centerpartiet konstaterar att regeringen tyvärr vill minska möjligheten att
genomföra särskilda prov för antagning till högre utbildning. De särskilda
proven har spelat en stor roll i rekrytering av grupper som inte tillhör de mest
kvalificerade men som ändå har stora förutsättningar att klara av såväl studier
som en yrkesverksamhet inom de områden de är aktiva. Propositionen
nämner bland annat arkitektprovet och prov till vissa språkämnen.

Dessa prov bör självfallet inte användas i sådan utsträckning att
ansträngningar som görs på gymnasiet blir meningslösa. Det är däremot synd
att regeringen vill stänga dörren och införa ytterligare restriktioner eftersom
prov skulle kunna vara ett sätt att rekrytera nya grupper och skapa en ökad
pluralism på utbildningarna, något som positivt skulle bidra till en högre
kvalitet. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kärnämnen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kärnämnen för konstnärliga utbildningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antal standardbehörighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behörighetsregler för yrkesexamina,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gymnasiebetygens meritvärdering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om urvalskriterier,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om urvalssystem.

Stockholm den 27 mars 1996

Andreas Carlgren (c)

Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Margareta Andersson (c)

Karin Israelsson (c)

Rolf Edlund (c)

Anna Corshammar-Bojerud (c)