Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet

Motion 1993/94:Sf58 av Sigge Godin (fp) och Tage Påhlsson (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1993/94:250
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
1994-05-17
Bordläggning
1994-05-18
Hänvisning
1994-05-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I propositionen läggs fram förslag om att ett
premiereservsystem skall införas som en del i det nya
allmänna pensionssystemet. Två procentenheter av den
totala ålderspensionsavgiften på 18,5 % skall avsättas till en
individuell premiereserv. Medlen skall förvaltas av
kapitalförvaltare som utses av försäkringstagaren.
Förvaltarens uppdrag omfattar enbart kapitalförvaltningen
medan försäkringsfunktionen skall handhas centralt av
Riksförsäkringsverket (RFV).
Regeringens förslag överensstämmer med det som
Pensionsarbetsgruppen föreslår i sitt betänkande.
Flera tunga remissinstanser har en annan uppfattning.
De anser att försäkringsfunktionen inte bör handhas av
RFV. Starka skäl, såväl principiella som praktiska, talar för
dels en tydlig åtskillnad mellan fördelningssystemet och
premiereservsystemet, dels en sammanhållen försäkrings-
och kapitalförvaltningsfunktion. Den nya
försäkringsverksamheten bör mot den bakgrunden läggas
på annat ställe än RFV.
Till försäkringsfunktionen hör att beräkna och beakta de
riskmoment som ligger i dödligheten: Längre
utbetalningstid än genomsnittet och vid dödsfall -- efter
individens val -- efterlevandeskydd eller arvsvinst till
kollektivet. Dit hör dessutom att beräkna och beakta
omkostnaderna för premiereservsystemet (utom för
kapitalförvaltningsdelen) och att utveckla och förvalta
systemets pensionsprodukter. De skall bl.a. vara mer
flexibla än fördelningssystemets ålderspension. Det är
viktigt att i dessa avseenden undvika risken för en
sammanblandning. Premiereservsystemet bör vara ett
system som står på egna ben, trovärdigt och stabilt.
Även för den enskilde är det av värde att skillnaderna
mellan hans båda pensionskonton tydliggörs. Vad är det
som i det ena och i det andra fallet påverkar
pensionskapitalets utveckling? En rättvisande jämförelse av
kapitalavkastning och administrationskostnader måste
kunna göras. Kraven på försäkringsbolagen när det gäller
privat pensionsförsäkring att lämna en tydlig redovisning i
dessa hänseenden har ökat under senare år. Det är rimligt
att ställa minst samma redovisningskrav på en likartad
produkt inom ett offentligt, obligatoriskt
premiereservsystem.
Att premiereserven beräknas och redovisas av en eller
flera andra organisationer än RFV hindrar inte att
premiereservpensionen utbetalas gemensamt med den
reformerade pensionen från fördelningssystemet. På
samma sätt bör de årliga pensionsbeskeden kunna redovisa
den totala bilden av intjänad och beräknad framtida
pension. Var i administrationen av premiereservsystemet
gränssnittet mot RFV skall gå bör mot denna bakgrund
närmare utredas.
Regeringen framhåller att förslaget om
premiereservsystem innebär en ny form av offentligt
pensionssystem. System och rutiner för bl.a. avgifter,
förvaltning av medel, redovisning till fondförvaltare och
aktuariehantering måste byggas upp och kräver ny
kompetens hos RFV. Extraordinära insatser behövs enligt
RFV för att klara detta.
Att lägga försäkringsfunktionen hos RFV vore ett dåligt
utnyttjande av redan befintliga resurser. Hos Statens löne-
och pensionsverk (SPV), försäkringsbolag och andra
pensionsadministratörer finns redan aktuariell kompetens
och administrativ personal som är van att hantera denna typ
av försäkringar. Där finns också operativa system som
löpande hanterar stora kollektiv.
Mot denna bakgrund bör frågan om hanteringen av det
nya premiereservsystemets försäkringsfunktion utredas
särskilt. Flera alternativ är tänkbara. RFV är inte den enda
organisation som centralt kan sköta försäkringsfunktionen.
Såväl inom som utanför den offentliga sektorn finns
organisationer med resurser och erfarenhet av sådan
verksamhet. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna att i det fortsatta beredningsarbetet pröva frågan
i ett större sammanhang.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alternativ till RFV som
huvudman för försäkringsfunktionen.

Stockholm den 17 maj 1994

Sigge Godin (fp)

Tage Påhlsson (c)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till RFV som huvudman för försäkringsfunktionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till RFV som huvudman för försäkringsfunktionen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.