med anledning av prop. 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet
Motion 1993/94:Sf58 av Sigge Godin (fp) och Tage Påhlsson (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1993/94:250
- Tilldelat
- Socialförsäkringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-05-17
- Bordläggning
- 1994-05-18
- Hänvisning
- 1994-05-19
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I propositionen läggs fram förslag om att ett premiereservsystem skall införas som en del i det nya allmänna pensionssystemet. Två procentenheter av den totala ålderspensionsavgiften på 18,5 % skall avsättas till en individuell premiereserv. Medlen skall förvaltas av kapitalförvaltare som utses av försäkringstagaren. Förvaltarens uppdrag omfattar enbart kapitalförvaltningen medan försäkringsfunktionen skall handhas centralt av Riksförsäkringsverket (RFV).
Regeringens förslag överensstämmer med det som Pensionsarbetsgruppen föreslår i sitt betänkande.
Flera tunga remissinstanser har en annan uppfattning. De anser att försäkringsfunktionen inte bör handhas av RFV. Starka skäl, såväl principiella som praktiska, talar för dels en tydlig åtskillnad mellan fördelningssystemet och premiereservsystemet, dels en sammanhållen försäkrings- och kapitalförvaltningsfunktion. Den nya försäkringsverksamheten bör mot den bakgrunden läggas på annat ställe än RFV.
Till försäkringsfunktionen hör att beräkna och beakta de riskmoment som ligger i dödligheten: Längre utbetalningstid än genomsnittet och vid dödsfall -- efter individens val -- efterlevandeskydd eller arvsvinst till kollektivet. Dit hör dessutom att beräkna och beakta omkostnaderna för premiereservsystemet (utom för kapitalförvaltningsdelen) och att utveckla och förvalta systemets pensionsprodukter. De skall bl.a. vara mer flexibla än fördelningssystemets ålderspension. Det är viktigt att i dessa avseenden undvika risken för en sammanblandning. Premiereservsystemet bör vara ett system som står på egna ben, trovärdigt och stabilt.
Även för den enskilde är det av värde att skillnaderna mellan hans båda pensionskonton tydliggörs. Vad är det som i det ena och i det andra fallet påverkar pensionskapitalets utveckling? En rättvisande jämförelse av kapitalavkastning och administrationskostnader måste kunna göras. Kraven på försäkringsbolagen när det gäller privat pensionsförsäkring att lämna en tydlig redovisning i dessa hänseenden har ökat under senare år. Det är rimligt att ställa minst samma redovisningskrav på en likartad produkt inom ett offentligt, obligatoriskt premiereservsystem.
Att premiereserven beräknas och redovisas av en eller flera andra organisationer än RFV hindrar inte att premiereservpensionen utbetalas gemensamt med den reformerade pensionen från fördelningssystemet. På samma sätt bör de årliga pensionsbeskeden kunna redovisa den totala bilden av intjänad och beräknad framtida pension. Var i administrationen av premiereservsystemet gränssnittet mot RFV skall gå bör mot denna bakgrund närmare utredas.
Regeringen framhåller att förslaget om premiereservsystem innebär en ny form av offentligt pensionssystem. System och rutiner för bl.a. avgifter, förvaltning av medel, redovisning till fondförvaltare och aktuariehantering måste byggas upp och kräver ny kompetens hos RFV. Extraordinära insatser behövs enligt RFV för att klara detta.
Att lägga försäkringsfunktionen hos RFV vore ett dåligt utnyttjande av redan befintliga resurser. Hos Statens löne- och pensionsverk (SPV), försäkringsbolag och andra pensionsadministratörer finns redan aktuariell kompetens och administrativ personal som är van att hantera denna typ av försäkringar. Där finns också operativa system som löpande hanterar stora kollektiv.
Mot denna bakgrund bör frågan om hanteringen av det nya premiereservsystemets försäkringsfunktion utredas särskilt. Flera alternativ är tänkbara. RFV är inte den enda organisation som centralt kan sköta försäkringsfunktionen. Såväl inom som utanför den offentliga sektorn finns organisationer med resurser och erfarenhet av sådan verksamhet. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att i det fortsatta beredningsarbetet pröva frågan i ett större sammanhang.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till RFV som huvudman för försäkringsfunktionen.
Stockholm den 17 maj 1994 Sigge Godin (fp) Tage Påhlsson (c)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till RFV som huvudman för försäkringsfunktionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till RFV som huvudman för försäkringsfunktionen.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.