med anledning av prop. 1989/90:141 Vissa ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken, m.m.

Motion 1989/90:Jo55 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo55

av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:141 Vissa
ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken, m.m.

Inledning

Moderata samlingspartiet har länge krävt att ekonomiska styrmedel skall användas
för att bemästra miljöproblemen. Enligt vår mening bör miljöavgifterna
- eller bättre uttryckt utsläppsavgifterna - uppfylla följande kriterier:

* Avgiften bör stå i proportion till utsläppens skadeverkningar.

* Avgiftssystemet bör utformas på ett sådant sätt att det får ordentligt styrande
effekter.

* Avgiftssystemet måste få en rättvis utformning.

* Avgiftssystemet måste - i den mån det är möjligt - inkludera alla som i
någon betydande omfattning förorenar miljön.

* Avgiftsuttagen bör inte riktas selektivt mot vissa näringsgrenar.

* Avgifterna bör användas till miljöförbättrande åtgärder, exempelvis utveckling
av ny miljövänlig teknik, kalkningsinsatser etc.

Regeringen föreslår utsläppsavgifter för kväveoxider vid energiproduktion.
Av praktiska skäl har avgiftsuttaget begränsats till stora förbränningsanläggningar
vars tillförda effekt uppgår till minst 10 MW. I anläggningar
som saknar kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläppen görs en schablonmässig
uppskattning av utsläppen. I anläggningar med godkänd mätutrustning
baseras avgiftsuttaget på faktiska utsläppsvärden. De medel som flyter
in kommer sedan att återföras till de avgiftsskyldiga, genom en fördelning
som baseras på varje anläggnings energiproduktion.

De svenska kväveutsläppen

De årliga utsläppen av kväveoxider uppgår till ca 300 000 ton. Förbränning
av kol, olja, torv och andra bränslen leder till att en rad föroreningar bildas.
Dessa kan påverka såväl hälsa som miljö. De sura föroreningar som bildas
vid förbränning kan försura sjöar, mark, skog och grundvatten. Redan i dag
kan påtagliga försurningsskador påvisas. De långsiktiga konsekvenserna är
däremot svåra att överblicka. Ökad urlakning av metaller är bara ett exempel
på försurningens konsekvenser.

Något som inte tillräckligt har framkommit i debatten är kväveoxidernas
bidrag till växthuseffekten. Kväveoxiderna kan bl.a. bidra till bildning av

växthusgasen ozon. När katalytisk rening används för att minska kväveoxid- Mot. 1989/90

utsläppen ökar i stället utsläppen av växthusgasen dikväveoxid (lustgas). Jo55

Detta gäller även då den moderna SCR-tekniken används. Kunskapen om
dessa komplicerade skeenden måste öka. Det är viktigt att dessa nytillkommande
problem hamnar i blickfånget. Även kväveoxidernas bidrag till växthuseffekten
måste enligt vår mening klarläggas ytterligare.

Vägtrafiken svarar för ca två tredjedelar av de totala kväveoxidutsläppen.

Resterande kväveoxidutsläpp härrör huvudsakligen från förbränning för
energiändamål. Eftersom regeringens förslag endast riktas mot stora förbränningsanläggningar
berör förslaget endast 10 procent av de svenska kväveoxidutsläppen.

Det finns goda möjligheter att minska kväveoxidutsläppen från vägtrafiken.
En god början har tagits genom beslutet om avgasrening, som kommer
att kraftigt minska kväveutsläppen från personbilar. Med en fortsatt teknisk
utveckling och successivt skärpta utsläppskrav bör vi år 2010 kunna räkna
med minskningar på mellan 70 och 80 procent för kväveoxider och minst 80
procent för kolväten. Motsvarande utveckling är att förutse i Västeuropa.

EG:s beslut om strängare avgasbestämmelser kommer på sikt också att
minska kvävenedfallet i de svenska närområdena.

Regeringens aviserade kärnkraftsnedläggning innebär en övergång till fossileldade
kraftverk. Kväveoxidutsläppen kommer att öka. Om kärnkraftsavvecklingen
leder till att elvärme ersätts med småskalig förbränning kommer
luftkvaliteten i tätorterna att avsevärt försämras i förhållande till nuläget.

Om cirka hälften av kärnkraften ersätts med sådan förbränning kommer
det att ge ungefär lika stora kväveoxidutsläpp som vägtrafiken beräknas ha
år 2010.

I ett modernt fossileldat kraftverk får kväveoxidutsläppen uppgå till högst
175 ton kväveoxider per tillförd TWh energi. Om anläggningen endast producerar
elkraft uppgår verkningsgraden till ungefär 50 procent, vilket innebär
att kväveoxidutsläppen fördubblas per tillförd TWh. 1988 tillförde kärnkraften
70 TWh elkraft. Om den svenska kärnkraften skulle ersättas medfossileldade
kraftverk med bästa förbrännings- och reningsteknik skulle kväveoxidutsläppen
öka med närmare 25 000 ton årligen.

Vattenfall har ansökt om att bygga ett stort gaseldat kombikraftverk i
Ringhals. Det kommer att producera ungefär lika mycket elkraft som ett
mindre kärnkraftverk. Kombikraftverket beräknas släppa ut 2,2 miljoner
ton koldioxid årligen. Om denna anläggning byggs kommer de svenska koldioxidutsläppen
att öka med flera procent! Kväveoxidutsläppen från gaskraftverket
beräknas till 1 100 -1300 ton per år. Även detta är ett betydande
tillskott. Institutionen för kemisk miljövetenskap vid Chalmers tekniska
högskola påpekar i en rapport att all vägtrafik i hela Halland och Göteborgs
och Bohuslän måste förbjudas om kväveoxidutsläppen från gaskraftverket i
Ringhals skall kompenseras.

Kärnkraftsnedläggningen kommer att få ytterst allvarliga miljökonsekvenser.
Ansträngningarna för att få ned skadliga luftföroreningar riskerar
därför att spolieras vid en nedläggning av de svenska kärnkraftverken. En
av de mest effektiva luftvårdsåtgärderna är att behålla kärnkraften.

20

Mot. 1989/90

Jo55

Tabell 1

Kväve, kg/ha år
A.	Kritisk belastning	5-15
B.	Belastningsvik tvärde	10
C.	Aktuell belastning
	Sydvästra Götaland	20-25
	Svealand	= 10
	Norrlands inland	= 3

Källa: SNV

Regeringens förslag

Regeringens förslag kommer endast att beröra en mindre del av de svenska
kväveoxidutsläppen. Kväveoxidavgift kommer endast att tas ut från 150 200
förbränningsanläggningar. Dessa större förbränningsanläggningar har
oftast bättre prestanda än mindre anläggningar. Förbränningstekniken är
ofta mer förfinad och reningstekniken mer utvecklad. För att uppnå en kraftig
minskning av kväveoxidutsläppen måste även mindre anläggningar inkluderas.

Det finns, med den nu föreslagna metoden för avgiftsuttag, en uppenbar
risk att nytillkommande anläggningar konstrueras på ett sådant sätt att de
inte inkluderas i avgiftssystemet. Vi vill också peka på att anläggningar vars
tillförda effekt i dag uppgår till drygt 10 TW kan köras på lägre effekt för att
därigenom undgå avgiftsuttag.

På grund av tekniska och administrativa hinder är detta emellertid inte
möjligt i nuläget. I framtiden kan man förvänta sig att kostnaderna för mätutrustningar
kommer att sjunka. Så fort det med hänsyn till kostnaden för
mätutrustningen är möjligt bör även mindre anläggningar omfattas av avgiftsuttaget.

Det är därför angeläget att kontinuerligt följa upp och utvärdera avgiftssystemets
effekter. En redovisning bör inom två år lämnas till riksdagen. Då
bör riksdagen kunna ta ställning till avgiftssystemets fortsatta utformning.

Kvävenedfallet över Sverige

Det är värt att notera att större delen av kvävenedfallet över Sverige kommer
från utländska källor. Endast drygt 10 procent av kvävenedfallet härrör
från inhemska källor. För att förbättra den svenska miljön fordras därför
kraftfulla internationella åtgärder.

På många håll i Sverige överskrids de kritiska belastningsgränserna, dvs
nedfallet av kväveoxider överstiger den nivå som naturen tål. Enligt naturvårdsverkets
nya aktionsplan måste kvävenedfallet i Götaland mer än halveras
för att nedfallet skall komma ned till de nivåer som naturen tål.

21

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökning av antalet avgiftsskyldiga anläggningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontroll och utvärdering av miljöavgifter på utsläpp
av kväveoxider.

Stockholm den 2 maj 1990
Sven Eric Lorentzon (m)

Jens Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)
Mona Saint Cyr (m)
Hans Dau (m)

Anders G Högmark (m)

Ingvar Eriksson (m)

Ivar Virgin (m)

Birgit Henriksson (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Karl-Gösta Svenson (m)

Mot. 1989/90

Jo55

22