med anledning av prop. 1989/90:114 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

Motion 1989/90:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi48

av Inger Schörling m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:114 om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

Innehållsförteckning

Regeringens förslag 12

Det ekologiska och ekonomiska läget 13

Det ekologiska läget 13

Det ekonomiska läget 14

Grundfelen med regeringens förslag 15

Miljöpartiet de grönas syn på propositionen 16

Mål för politiken 16

Stabiliseringsavtal 17

Pris- och hyresstopp 17

Skattereformen 18

Kommunalt inkomstskattestopp 18

Sysselsättningen 19

Lagfäst sjuklön 19

Sänkt arbetstid eller längre semester 20

Flyktingar och arbetskraftsinvandring 20

Utnyttja tomma daghem 21

Åtgärder för att dämpa efterfrågan 21

Varför minska efterfrågan? 21

Åtstramningar 1990 22

Åtstramningar 1991 22

Ekonomisk tillväxt? 22

Hemställan 23

Ett trendbrott i den ekonomiska politiken för en
ekologiskt ansvarsfull totalekonomi

Regeringens förslag

I propositionen beskrivs det ekonomiska läget och regeringen föreslår vissa
allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Vidare föreslår regeringen
att riksdagen beslutar om höjningar av skatten på tobak, spritdrycker, vin,

starköl och öl samt att riksdagen godkänner att prisregleringslagen får tilllämpas
från och med den 8 februari 1990.

Miljöpartiet de gröna delar uppfattningen att det finns svåra problem i den
svenska ekonomin men har en annan uppfattning om orsakerna till problemen
och hur de skall lösas.

I miljöpartiet de grönas motion Gröna luntan med anledning av statsverkspropositionen
i januari 1990 konstaterade vi:

Dessutom saknas det en sammanhängande målbeskrivning för det svenska
samhället bortom de ekonomiska målen. Miljöpartiet de gröna anser att det
är omöjligt att göra en bra statsverksproposition om den inte tar med avgörande
delar av samhället och fogar in dessa i en önskvärd utveckling.

Statsverkspropositionen och synnerhet Finansplanen innehåller en bedömning
av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Samtidigt
är den ett styrinstrument för utvecklingen i landet. Om den inte styrs av
uttalade tankar om den önskade utvecklingen hänger förslagen i luften.

Mot den nu framlagda propositionen riktar vi samma kritik.

Det ekologiska och ekonomiska läget

Grundorsaken till våra nuvarande ekonomiska problem är att det under
många år har bedrivits en oansvarig resursslösande ekonomisk politik som
har uppmuntrat till överkonsumtion med omfattande skuldsättning. En politik
som har lett till svåra och ökande skador på miljö och människor.

Med jämna mellanrum har den lett till accelererande ekonomiska problem
med överhettning i ekonomin, inflation och problem på arbetsmarknaden
med bytesbalansproblem och ökande internationell skuldsättning som följd.

Det ekologiska läget

Haven i vår närhet är döende genom intensiv övergödning med kväve från
trafiken och jordbruket. Haven och särskilt Östersjön hotas nu dessutom av
kommande oljeutvinning.

Utfiskning är ett ökande problem. Antalet livsformer minskar. Det pågår
en allvarlig genetisk utarmning hos viktiga fiskarter på grund av mänsklig
klåfingrighet och girighet. Stora delar av fångsterna är förgiftade av industriutsläpp.

Skogarna far illa på grund av utsläpp från trafik, industri och försurande
regn. Markförsurningen är ett svårt problem. Barrförlusterna ökar och de
tåligare lövträden uppvisar nu omfattande skador. Västra Sverige är speciellt
hårt drabbat. Skogarnas produktivitet är på väg att minska och ger därmed
framtida allvarliga störningar för viktiga industrigrenar.

Odlingsmarkens tillstånd försämras i rask takt som följd av det utarmande
intensiva jordbruket. Markens höga produktivitet upprätthålls för tillfället
på ett konstlat sätt genom tillförsel av konstgödsel, jordbruksgifter och speciella
växtsorter anpassade till intensivodlingen. Även här är markförsurningen
ett stort problem, som förvärras genom flitig användning av försurande
gödsel- och avblastningsmedel.

Odlingsjordarna utsätts för förgiftning genom spridning av rötslam. Odlingsmarkens
produktivitet kommer att sjunka om inte jordbrukspolitiken
och odlingsmetoderna ändras radikalt.

Mot. 1989/90
Fi48

Luftens friskhet försämras stadigt på grund av alla utsläpp främst från tra- Mot. 1989/90

fik och industri. Många medborgare blir sjuka. Kulturföremål utsätts för Fi48

oreparabla skador. Vi suddar medvetet ut vår historia i surt regn och sura
avgaser.

Vattnets kvalitet minskar genom sura utsläpp till brunnar och vattendrag,
genom utlösning av tungmetaller och aluminium samt höga nitrathalter. De
kommunala vattensystemen förfaller och bidrar till försämringen. I de flesta
vattendrag i Syd- och Mellansverige finner man nu rester av jordbruksgifter.

Vårt dricksvatten förgiftas med jordbruksgifter.

Livsmedlens näringsvärde minskar genom de industrialiserade storskaliga
processer som vi tillämpar. Mat transporteras och förvaras längre och fordrar
därför kemikalietillatser för att förhindra naturliga nedbrytningsprocesser.

Vi får rester av jordbruksgifter och dioxiner från industrier och sopeldning
och rötslam i maten.

Hög energianvändning leder till betydande ekologiska störningar genom
utsläpp av försurande ämnen, koldioxid, kväveoxider och radioaktiva ämnen
samt överskottsvärme.

Det miljöfarliga avfallet och sopmängden ökar ständigt. Industrisamhället
kännetecknas av tillverkning av sopor i ständigt stigandemängder. De utgör
hot mot biosfären på kort och lång sikt. En viktig del av miljöpolitiken måste
vara att minska sopmängderna och att ta hand om dem som ändå bildas på
ett ekologiskt rimligt sätt. Källsortering och kompostering är nödvändiga inslag
i detta arbete.

Politiska beslut orsakar ofta försämringar i de ekologiska systemen. Sänkningen
av elskatten när energin momsbelades innebär t.ex. att industrins
energianvändning kan öka till oförändrade kostnader. Moms på persontransporter
leder till minskat åkande med kollektiva transporter som motverkar
verkningarna av höjda bensinpriser, som annars skulle minska bilåkandet.

Det ekonomiska läget

Bytesbalansen försämras kraftigt. Industrin arbetar för högtryck och har små
möjligheter att öka produktionen. Importen ökar. Bytesbalansen blir alltmer
negativ. Vi intecknar våra framtida möjligheter till åtgärder för att klara
våra miljöproblem. Den ekonomiska politik som nu förs innebär att vi ökar
bytesbalansunderskottet snabbare. Vi kommer att få det svårt med våra affärer
med utlandet de närmaste åren, förutspår man i finansdepartementet.

Andra konjunkturbedömare har samma åsikt.

Vi ser nu att svensk exportindustri hamnar i svårigheter i en stark internationell
konjunktur på grund av höga kostnader. Detta leder till att bytesbalansen
blir än sämre. Den förutses nu bli minus 50 000 milj. kr. för år 1990
och för 1991 beräknas underskottet uppgå till 70 000 milj. kr. om inget görs.

Räntorna stiger till följd av en alltför svag finanspolitik och slopad valutareglering.
Vi ligger nakna inför de internationella penningströmmarna och
kapitalplacerarna. Riksbanken har nu som följd av de höga marknadsräntorna
tvingats höja diskontot till rekordnivån 12,5 %.

De höga räntorna innebär ökad belastning på hushållens ekonomi efter

som bostadsräntorna hela tiden justeras uppåt. De som drabbas är som van- Mot. 1989/90

ligt de med lägre inkomst och de som inte kan kompensera sig på kapital- Fi48

marknaden. Utvecklingen vidgar de ekonomiska klyftorna i samhället och
leder till betydande förmögenhetsomfördelningar till de kapitalstarkas fördel.

De höga räntorna innebär att man inom näringslivet bara satsar på projekt
som är mer eller mindre omedelbart lönsamma. Långsiktigheten kommer då
bort liksom investeringar i miljöteknik. Det blir betydligt intressantare för
aktörerna att göra snabba pengar på den internationella kapitalmarknaden
än att göralångsiktiga satsningar i produktion och samhälle.

Hushållens skuldsättning har ökat dramatiskt under de senaste åren sedan
kreditväsendet avreglerades. Den senaste tiden ser vi nu att hushållens
skuldsättning minskar i bankerna medan den fortfarande upprätthålls på en
hög nivå när det gäller bostadsfinansieringsinstituten.

Grundfelen med regeringens förslag
Grundfelen med regeringens förslag är

- för det första att regeringen vill komma till rätta med den ekonomiska
krisen i huvudsak med kortsiktiga lösningar. Förslagen innehåller få åtgärder
som leder till en verklig finanspolitisk åtstramning.

Redan överenskomna lönehöjningar 1990 i kombination med de föreslagna
pris- och hyresstoppen leder tvärtom till ökad konsumtion i år. Bytesbalansen
försvagas ytterligare. För 1991 leder förslaget till skattereform till
en ytterligare påspädning av köpkraften med över 2 % enligt regeringens
förslag.

Efter den tänkta avkylningsperioden, med pris- och hyresstopp, kommer
det tidigare resursslöseriet att ta fart igen om inte de kortsiktiga åtgärderna
kombineras med långsiktiga åtgärder för att åstadkomma ett trendbrott i den
ekonomiska politiken.Detta trendbrott måste innebära en ekonomisk åtstramning
med gröna förtecken.

- för det andra att regeringen helt bortser från behovet att komma till rätta
med våra svåra och ökande ekologiska problem.

Grunden för en grön åtstramning är att motverka resursslöseriet och de
slag av ekonomisk tillväxt som leder till skador på miljön och utarmning av
knappa råvaruresurser. Miljöpartiet de gröna vill i detta viktiga arbete använda
de marknadsekonomiska principerna genom att samhällskostnader
och miljökostnader skall komma in i prisbildningen för varor och tjänster.

Grön åtstramning kan bl.a. ske genom en omläggning av vårt skattesystem
med högre skatter på energi, miljöpåverkan och råvaruuttag. En ekologisk
åtstramning kan också ske genom en radikal omläggning av investeringar,
där byggande av Öresundsbro, kolkraftverk, flygplatser, stridsflygplan och
kontorspalats ersätts av miljövänliga investeringar i järnvägar, alternativ
energiteknik och nya lösningar i produktionsteknik och avfallshantering,
samt genom att tidpunkten för påbörjandet av kärnkraftsavvecklingen inte
skjuts på framtiden och att de fyra orörda Norrlandsälvarna grundlagsskyddas.

En ombyggnad av samhället i ekologisk riktning kommer att kräva stora

investeringar, som bl.a. kan finansieras med höjda skatter på energi och ut- Mot. 1989/90

släpp. Detta ger inte utrymme att samtidigt höja reallöner och privat kon- Fi48

sumtion, vilket är ett övergripande mål för den nuvarande ekonomiska politiken.

Miljöpartiet de gröna är enda parti, som har åtstramning inbyggt i sitt partiprogram.
Vi lovar inte guld men gröna skogar.

Många opinionsundersökningar har visat att de flesta människor anser
miljön vara den absolut viktigaste frågan i dag. De är t.o.m. beredda att
sänka sin materiella levnadsstandard för att få en bättre livskvalitet och lösa
de stora miljöproblem som hotar vår framtida överlevnad.

Det finns viktiga förutsättningar för att en åtstramningspolitik skall vinna
allmän förståelse.

En första förutsättning är att upphöra med den stopp-gå-politik som präglar
den nuvarande samhällsmodellen. Om människor ständigt får höra budskapet
att den ekonomiska politiken går ut på att de hela tiden skall få högre
reallöner och konsumera mer är de av naturliga skäl inte särskilt mottagliga
när de kortsiktiga ekonomiska panikpaketen dyker upp med jämna mellanrum.Miljöpartiets
politik är i stället att ärligt redovisa att vi inte eftersträvar
några högre reallöner och en ständigt stigande materiell konsumtion.

En andra förutsättning för att en åtstramningspolitik skall bli framgångsrik
är att den inte drabbar de lägst avlönade. De skall skyddas från verkningarna
av höjda skatter på energiråvara, m.m., bl.a. genom uttalad låginkomstprofil
i skatteskalan. Miljöpartiet har i partimotioner till årets riksdag föreslagit
ett flertal åtgärder för att komma till rätta med den ekonomiska och ekologiska
krisen både på kort och lång sikt. I motion 1989/90: A20 med anledning
av proposition om allmänt lönestopp harvi också sammanfattat de viktigaste
av dessa åtgärder.

En tredje viktig förutsättning är att det skapas ett psykologiskt klimat för
minskning av den materiella förbrukningen. Det betyder att vi kräver att regeringen
sätter i gång omfattande hushållnings- och energieffektiviseringskampanjer
i hela landet.

Miljöpartiet de grönas syn på propositionen

Mål för den ekologiskt inriktade ekonomiska politiken med socialt
ansvarstagande

Miljöpartiet de grönas politik bygger på visionen om ett uthålligt samhälle i
ekologisk balans där vi tar ett framtidsansvar. Denna politik fordrar att vi
försöker klara den dubbla skuldkrisen på socialt ansvarsfullt sätt. Den
dubbla skuldkrisen består i:

- en ekologisk skuldsättning, som tvingar kommande generationer att återbetala
den naturförstörelse som vår generation i sin konsumtionsiver har
förorsakat,

- en ekonomisk skuldsättning till utlandet för att betala vår fortsatta överkonsumtion.

Vi har i dag den möjligheten att genom medveten minskning av materiell
förbruking och förändring av våra konsumtionsmönster börja komma till

16

rätta med såväl den ekologiska sorn den ekonomiska skuldsättningen. För Mot. 1989/90

miljöpartiet de gröna är det viktigt att detta arbete skall kunna genomföras Fi48

så att det inte slår socialt snett. Detta kommer att bli en svår balansgång med
många målkonflikter.

Till skillnad från regeringen har miljöpartiet de gröna satt upp mål för den
ekonomiska politiken som tar ett långsiktigt ansvar. Därför finns det möjligheter
att på ett konkret sätt diskutera mål och medel. Regeringens mållösa
kortsiktiga politik ger inte utrymme för fördjupad debatt.

Åtgärder för att få till stånd stabiliseringsavtal

Regeringen har utsett en särskild förhandlare, som har till uppgift att medverka
till en uppgörn de avtalsslutande parterna, vilken avser prisklausuler
för 1990 och löneavtal för 1991. Detta arbete skall enligt planerna vara slutfört
i början av april 1990.

Miljöpartiet de gröna önskar förhandlaren lycka till i sitt arbete men känner
ingen optimism över möjligheterna att nå varaktiga resultat med denna
metod. Förhandlarens arbete får under inga omständigheter bli en förevändning
för att underlåta att vidta de finanspolitiska åtgärder som situationen
kräver. Det är sannolikt mycket svårt att åstadkomma en verklig lönedämpning
med den överhettning som, i brist på en kraftfull finanspolitik under de
gångna åren, uppstått på stora delar av arbetsmarknaden.

Miljöpartiet anser att det är positivt att regeringen avser att tilkalla en särskild
utredare för att, i nära samverkan med arbetsmarknadens parter, föreslå
åtgärder för att förbättra och förstärka spelreglerna på arbetsmarknaden.

Det är enligt vår mening angeläget att strama upp spelregler och avtalskonstruktioner
i bl.a. följande avseenden:

Gemensamma avtalsperioder för att undvika spiraleffekter. Avtal bör
t.ex. bara slutas för över hela arbetsmarknaden sammanfallande tvååriga perioder
från den 1 januari år 1 till den 31 december år 2. Löneförändringar
bör normalt bara ske vid årsskiften.

Samordnade förhandlingar för att slippa katten-på-råttan-leken i avtalsrörelserna
när man sneglar på de parter som gjort upp tidigare.

Inga följsamhetsklausuler. Bort med klausuler som utlöser löneökningar
eller omförhandlingar till följd av prisutvecklingen eller löneökningar för
andra grupper. Dessa klausuler är enbart inflationsdrivande.

Avtalen klara i tid. Avtalen måste vara klara senast dagen innan de träder
i kraft.

Bara krontalspåslag. Löneökningar bör bara ske som krontal, inte som
procentpåslag. Detta underlättar jämförbarheten mellan olika avtal och
skulle sannolikt gynna en löneutjämning eftersom stora krontalsökningar för
högre inkomsttagare skulle sticka mer i ögonen och upplevas som orättvisa.

Pris- och hyresstopp

Tillfälliga stopp av dessa slag har hittills alltid visat sig ineffektiva för att
åstadkomma långsiktiga positiva verkningar och de måste därför användas
med stor restriktivitet. Om, och endast om, långsiktigt verkande åtgärder
för en grön ekologisk åtstramning beslutas samtidigt är det meningsfullt att 17

sätta in åtgärder och hyresstopp för att uppnå en kortsiktigt avkylande ef- Mot. 1989/90
fekt. Fi48

En annan förutsättning för att pris- och hyresstopp inte skall få en motsatt
effekt mot den avsedda är att de kombineras med låga löneökningar. Om så
inte sker kommer pris- och lönestoppen i stället för en åtstramning att
tvärtom leda till att konsumenternas köpkraft ökar, vilket leder till ytterligare
överhettning på arbetsmarknaden och problem med bytesbalansen.

Miljöpartiet de gröna kan stödja förslagen om pris- och hyresstopp endast
om regeringens särskilde förhandlare i början av april kan redovisa resultat
i form av en uppgörelse mellan de avtalsslutande parterna om prisklausuler

1990 och löneavtal för 1991, som leder till påtagliga dämpningar i löneökningstakten.
Stopperioden måste begränstill högst nio månader i stället för
föreslaget ett år. Detta ger höstriksdagen möjlighet att pröva om lagen skall
tillämpas längre tid. Enligt vad vi har sagt tidigare måste pris- och hyresstoppet
dessutom kombineras med ekologiska åtstramningar av de slag som har
föreslagits i denna och andra motioner från miljöpartiet de gröna.

Om regeringens förhandlare i början av april inte kan påvisa några konkreta
resultat avvisar miljöpartiet de gröna förslagen om pris- och hyresstopp.

Skattereformen

Miljöpartiet de gröna kommer i anslutning till kommande skatteproposition
att utförligt redovisa sin syn på den andra etappen av skattereformen. I detta
sammanhang vill vi bara påpeka det motsägelsefulla i att regeringen, samtidigt
som den säger sig vilja åstadkomma en finansiell åtstramning, avser att
genom skattereformen späda på köpkraften med 2% under 1991. En del av
denna påspädning beror på att de sänkta marginalskatterna slår igenom
omedelbart medan de finansiella effekterna av framförallt de höjda skatterna
på kapitalinkomster (aktier, pensionsförsäkringar, m.m.) kommer
först 1992/93.

För att undvika denna effekt, som helt strider mot inriktningen att föra en
stram finanspolitik, måste en del av marginalskattesänkningarna, framför
allt för högre inkomsttagare, senareläggas till 1992 eller en tidpunkt längre
bort beroende på hur det ekologiska och ekonomiska läget ser ut.

Kommunalt inkomstskattestopp

Miljöpartiet de gröna anser att kommunernas rätt att sig själva beskatta är
utomordentligt viktig. Kommunala inkomstskastopp bör därför tillämpas
bara mycket tillfälligt och då med yttersta restriktivitet. Förutsättningen är
att vägar öppnas för att ge kommunerna andra möjligheter att finansiera viktiga
investeringar i infrastruktur, social service m.m.

Miljöpartiet de gröna har i särskilda motioner till årets riksdag bl.a. motionerat
om rätt för kommunerna att ta ut skatter/avgifter på mark och fastigheter
för att finansiera investeringar i infrastruktur samt beskattning av juridiska
personer. Vi har också föreslagit att miljöeffekter, m.m. skall få räknas
in i självkostnaden vid fastställande av kommunala taxor. Andra åtgärder är

18

att i storstadsområden införa biltullar för att finansiera nödvändig utbyggnad Mot. 1989/90

av kollektivtrafiken. Fi48

En annan förutsättning för ett tillfälligt kommunalt inkomstskattestopp

1991 är att det finns garantier för en låg löneutveckling detta år. I annat fall
kommerkommunernas verksamhet att drabbas alltför hårt av skattestoppet.

Sysselsättningen

Regeringen betonar starkt åtgärder för att stimulera utbudet av arbetskraft
som ett medel att komma till rätta med den ekonomiska krisen. Miljöpartiet
de Gröna stödjer vissa av de föreslagna åtgärderna, som att tillåta pensionärer
att arbeta längre men menar att andra planerade och diskuterade åtgärder
slår helt snett. Vi accepterar inte högt arbetskraftsutbud för att nå ytterligare
högre produktionssiffror som ett överordnat mål på alla områden när
det får negativa sociala och andra konsekvenser.

En av de främsta förtjänsterna med den av regeringen föreslagna skattereformen
anses vara dynamiska effekter genom att människor skall lockas
att arbeta mera. Dessa dynamiska effekter uppkommer därför att låglönegrupper
får låga skattesänkningar som motverkas av kraftiga höjningar av
de indirekta skatterna.Miljöpartiet de gröna anser inte att det ligger något
egenvärde i att locka människor att i större utsträckning ta ut övertid som
lön i stället för som kompensationsledighet eller att tvinga deltidsarbetande
kvinnor att börja arbeta heltid.

Problemet i dagens samhälle är för flertalet svenskar inte att de arbetar
för litet. I stället är det så för väldigt många att de har tvingats eller lockats
in i ett stressat livsmönster där lång arbetstid, långa resor, plikter mot barn
och familj gör att man tycker att man aldrig har tid. Det är ett livsmönster
som sakta men säkert mal ner både enskilda människor och också det sociala
kittet i samhället. Detta livsmönster orsakar svåra spänningar i samhället,
ökade sjukvårdskostnader och sociala kostnader samtidigt som miljöförstöringen
och resursslöseriet ökar till följd av den allt mer uppskruvade materiella
konsumtionen.

Miljöpartiet har tvärtom förhoppningen att en skattereform, rätt utformad,
skall kunna leda till att människor får större incitament och möjligheter
att minska på resursslösande och miljöförstörande konsumtion, vid behov
minska sin arbetstid i den formella ekonomin och få tid att ägna mer uppmärksamhet
åt barn och familj och insatser för närmiljö och medmänniskor
i den informella sektorn, kultur och politik.

En minskning av den inhemska ekonomiska aktiviteten som miljöpartiet
de gröna förespråkar kan kortsiktigt leda till minskning av överhettningen
på arbetsmarknaden. Med den effektiva organisation som vi har för arbetsförmedling
måste det vara möjligt att hjälpa människor till arbete inom exportindustrin.
En sådan omfördelning kan startas samtidigt som neddragningen
i den materiella förbrukningen beslutas.

Lagfäst sjuklön

Regeringens aviserade förslag, som också går under beteckningen arbetsgivarperiod
i sjukförsäkringen, innebär att arbetsgivarna helt tar över ansvaret

19

och kostnaden för att betala ut sjuklön under de första 14 dagarna vid varje Mot. 1989/90

sjukdomstillfälle. Miljöpartiet de gröna har tidigare ställt sig positivt till så Fi48

kallat arbetsgivarinträde, dvs. att arbetsgivaren betalar ut sjukförsäkringen

men får ersättning för denna från försäkringskassan. Att låta arbetsgivarna

helt ta över ansvaret och kostnaderna, dvs. att införa en arbetsgivarperiod,

har både för- och nackdelar.

Till fördelarna hör att kostnadsansvaret för sjukdom orsakad av dåliga arbetsmiljöer
blir tydligare och att arbetsgivarnas incitament att vidta åtgärder
för att få ner sjukskrivningarna ökar. Ett ökat intresse för och uppföljning
av arbetstagare som ofta är frånvarande på grund av t.ex. sociala problem
eller vantrivsel på arbetsplatsen kan också, om den görs på rätt sätt, vara
positiv för dessa arbetstagare. Fusket med sjukskrivningar kommer också att
försvåras samtidigt som administrationen kan förenklas och betyarbetskraft
på försäkringskassorna föras över till rehabilitering av långtidssjuka och arbetsskadade,
m.m.

En viktig nackdel med förslaget är dock stor risk för en ökad utslagning
genom att arbetsgivare drar sig för att anställa personer med stor sjuklighet
eller sociala problem eller invandrare och flyktingar av rädsla att dra på sig
ökade kostnader. Sjuklönen kan också innebära problem för arbetsgivare
med ett fåtal anställda om just dessa visar sig mycket sjukliga.

Dessa frågor måste lösas om arbetsgivarperioden inte skall slå negativt
mot svaga grupper på arbetsmarknaden. Vidare måste någon form av premiesystem
för småföretag som utjämnar riskerna ingå i förslaget.

Miljöpartiet de gröna tar slutlig ställning till förslaget om lagfäst sjuklön sedan
vi tagit del av propositionen i frågan.

Vi kan inte acceptera förslaget att inte ge full kompensation i form av
sänkta sjukförsäkringsavgifter i samband med införande av sjuklönen. Detta
kommenteras närmare i ett kommande avsnitt.

Sänkt arbetstid i stället för förlängd semester

Miljöpartiet de gröna motsätter sig förslagen om en sjätte semestervecka.

Det är mycket viktigare att i stället minska den dagliga arbetstiden.

I första hand har vi motionerat om att ge alla anställda laglig rätt att, om
de så önskar, övergå till arbete på halv eller trekvartstid. Detta är en viktig
frihetsfråga och en del i människors valfrihet att välja en lägre konsumtionsstandard.

Flyktingar och arbetskraftsinvandring

Regeringen vill utreda möjligheterna att låta unga balter komma till Sverige
och arbeta under en kortare period. Detta kan eventuellt ha vissa fördelar.

1 enlighet med god svensk socialdemokratisk tradition med krav på full
sysselsättning för dem som bor i landet måste det vara betydligt angelägnare
att alla de flyktingar som redan finns i Sverige får möjlighet att snabbare
komma ut i arbete så att de inte blir passi viserade. Här finns en stort och
ökande antal människor som vill arbeta och det skall vi inte förhindra av byråkratiska
skäl. Stora insatser måste då göras för att kunna utnyttja de kun

skaper och färdigheter som flyktingarna har. Det får inte bli som i Rinkeby Mot. 1989/90

där man har landets bäst utbildade städare. Flyktingarna är en tillgång för Fi48

vårt land.

Först när merparten av flyktingarna har fått arbete kan det bli aktuellt att
ordna med arbetskraftsinvandring.

Utnyttja tomma daghem

Många daghemsavdelningar har fått stänga i brist på personal på grund av
överhettningen på arbetsmarknaden. Många föräldrar som vill arbeta måste
stanna hemma med barnen. Socialbidragskostnaderna ökar när de inte kan
arbeta. Regeringen måste därför snabbt ta initiativ till sådana regelförändringar
och överläggningar med kommunerna så att de tomma daghemmen
kan upplåtas till de föräldrar som själva eller i förening vill ta hand om barnomsorgen.

Åtgärder för att dämpa efterfrågan

Regeringens förslag till åtgärder för att dämpa efterfrågan är otillräckliga,
kommer för sent och drabbar i stor utsträckning dessutom fel sektor av samhällsekonomin.
Den viktigaste föreslagna åtstramningen, den lagfästa sjuklönen/arbetsgivarperioden,
ger åtstramning först 1991. Denna åtstramning
drabbar dessutom företagen och den kommunala sektorn. Detta är helt fel
recept mot de ekonomiska problem som regeringen själv har konstaterat.

För exportföretagen är det ju de snabba kostnadsstegringarna som leder
till försämrad internationell konkurrenskraft som är problemet. Då skall
man inte ytterligare öka företagens kostnader för arbetskraft genom att inte
ge full kompensation för sjuklönekostnaderna i form av sänkta arbetsgivaravgifter.
Det leder till att bytesbalansen kommer att försämras ytterligare.

Den föreslagna arbetsgivarperioden drabbar kommuner och landsting hårt
ekonomiskt. De brottas redan med stora ekonomiska problem som förvärras
om det föreslagna kommunala inkomstskattestoppet genomförs.

Problemet i den svenska ekonomin är att hushållens köplust är för hög
vilket leder till överefterfrågan på varor och tjänster. Importen och överhettningen
på den svenska arbetsmarknaden ökar.

Miljöpartiet de gröna har i sin finansmotion under den allmänna motionstiden
utförligt presenterat sitt budgetalternativ. I finansmotionen sades också
att vi, om läget förvärrades såsom det nu har gjort, var diskutera ytterligare
efterfrågedämpande åtgärder.

Varför minska efterfrågan?

Att minska efterfrågan inom landet har flera syften:

- att minska inflationstrycket och därmed kraven på lönekompensation för
stigande kostnader,

- att minska importen för att förbättra bytesbalansen och komma tillrätta
med lånefinansierad konsumtion,

- att öka industrins utrymme för export såväl prismässigt som kvantitativt
för att bidra till en bättre bytesbalans,

- att bidra till att sänka marknadsräntorna och diskontot,

- att bidra till att säkra god tillgång på lönearbete,

- att minska miljöbelastningen.

Mot. 1989/90
Fi48

Miljöpartiets åtstramningsåtgärder för 1990

- Tidigarelägg den planerade koldioxidskatten till den 1 maj 1990 och inför
en skatt på uran från samma tidpunkt.

- Fördubbla reklamskatten från samma datum.

- Höj skatten på alkohol och tobak betydligt mer än regeringen föreslår.
Skatterna på sprit och på tobak bör höjas med 40 % och på vin och malt

med 20 %.

- Sänk ersättningen i sjuk- och föräldraförsäkringen till 70 % för den del
av inkomsten som ligger över 4,5 basbelopp.

- Låt flyget betala samma miljö- och energiskatter som vägtrafiken.

- Sätt i gång kampanjer i hela landet för att minska den materiella förbrukningen.

- Sänk hastigheterna på våra vägar för att minska åtgången på drivmedel.

- Slopa mervärdeskatten för inhemska förnybara energislag.

- Slopa mervärdeskatten på persontransporter.

- Inför skärpta kontokortskreditrestriktioner genom att höja det månatliga
inbetalningskravet till 80 % av under månaden uttagen kredit.

Totalt bör detta ge en extra dämpning av efterfrågan på ca 12 miljarder kronor.

Miljöpartiets åtstramningsåtgärder för 1991

- Senarelägg en del av marginalskattesänkningarna, främst för högre inkomster.
Inriktningen bör vara att härigenom eliminera den extra påspädning
av efterfrågan med 2 % som annars kan bli resultatet av skattereformen.

- Ge skatteskalan en bättre låginkomstprofil så att de lägst avlönade inte
drabbas.

- Ta bort momsen på svensk basmat och finansiera detta med höjd moms
på andra varor med viss överfinansiering.

- Öka egenavgiften och minska statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen.

- Inflationsskydda punktskatter och miljöskatter på energi.

Ekonomisk tillväxt?

Regeringen anger god ekonomisk tillväxt som ett mål för den ekonomiska
politiken. Med god avses i detta sammanhang alltid hög och ökande ekonomisk
tillväxt mätt i BNP.

Miljöpartiet de gröna anser att diskussionen kring ekonomisk tillväxt
måste utvecklas och preciseras för att bli meningsfull.

Ekonomisk tillväxt kan aldrig vara ett mål i sig. Vissa sorters tillväxt är
klart skadlig och därför inte önskvärd. Det gäller t.ex. tillväxt som leder till

22

miljöförstöring, ökat uttag av knappa råvaruresurser eller ökad rovdrift på Mot. 1989/90
människor. Fi48

Det finns andra slag av tillväxt som kan vara positiv, t.ex. en ökad produktiet
på grund av bättre arbetsorganisation och ny miljövänlig teknik, bättre
utnyttjande av råvaror och material eller ökade insatser inom vård och omsorg.

Det är med andra ord tillväxtens innehåll och inte tillväxten i sig som är
väsentlig. I propositionen anförs som förslag på tillväxtbefrämjande åtgärder
bl a en infrastrukturfond för järnvägar och kollektivtrafik och åtgärder
för att stödja utvecklingen av mindre och medelstora företag. Förslaget om
infrastrukturfonden är i och för sig bra men helt otillräckligt med hänsyn till
de stora behov som finns på trafikområdet. Miljöpartiet de gröna vill att det
under den närmaste tioårsårsperioden satsas 65 miljarder kronor påutbyggnad
av järnvägsnätet och därutöver ytterligare medel för utbyggnad av miljövänlig
kollektivtrafik i de större städerna. Det måste också ske en kraftig
satsning på ny miljövänlig energiteknik och på energihushållning samt på
miljövänlig teknik i industriproduktion och för avfallshantering och återvinning.
Dessa satsningar skall enligt miljöpartiet de gröna delvis finansieras
genom råvaruskatter och miljöskenergi, på andra råvaror och på utsläpp i
miljön.

Också andra finansieringsformer, t.ex. markavgifter, lånefinansiering och
avgiftsfinansiering kan användas. Höjda skatter på råvaror och utsläpp sig
att missgynna energislösande och miljöfarlig produktion och göra de miljövänliga
alternativen mer lönsamma, vilket också ökar möjligheterna att finansiera
dem.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska
politiken med grön åtstramning som angetts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att förbättra och förstärka spelreglerna
på arbetsmarknaden,

3. att riksdagen, endast under förutsättning att i motionen angivna
villkor uppfyllts, godkänner att lag om pris- och hyresstopp får tillämpas
under en tid av nio månader räknat från den 8 februari 1990,

4. att riksdagen, om i motionen angivna villkor ej är uppfyllda, avslår
förslaget om pris- och hyresstopp,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att minska överhettningen på arbetsmarknaden,

6. att riksdagen beslutar att höja skattesatserna på spritdrycker och
tobaksvaror med 40 % och på vin och öl med 20 %,

7. att riksdagen beslutar att införa en koldioxidskatt på 25 öre/kg
från den 1 maj 1990,

8. att riksdagen beslutar att införa en skatt på uran motsvarande
12,3 öre/kWh av uranets energiinnehåll från den 1 maj 1990,

9. att riksdagen beslutar att fördubbla reklamskatten från den 1 1989/90

maj 1990, Fi48

10. att riksdagen beslutar införa samma miljö- och energiskatter för
flygtrafiken som de som gäller för vägtrafiken,

11. att riksdagen beslutar slopa mervärdeskatten för svensk basmat
och att skattebortfallet kompenseras med höjd moms på övriga varor,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att snabbt få ut flyktingar i
arbete,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det måste sättas i gång nationella hushållningsoch
ergisparkampanjer i hela landet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sänka hastigheterna på våra vägar för att minska
drivmedelsförbrukningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Öresundsbron inte bör byggas,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de fyra orörda Norrlandsälvarna grundlagsskyddas,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra det möjligt för föräldrar att i samverkan
kunna ta över tomma daghemsavdelningar,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inflationsskydda punktskatter och miljöskatter
på energi,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge skatteskalan en tydlig låglöneprofil,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att starta ett stort investeringsprogram
på minst 65 000 milj. kr. de närmaste tio åren för att bygga
ut och rusta upp järnvägsnätet,

21. att riksdagen beslutar att slopa mervärdeskatten på inhemska
förnybara energislag,

22. att riksdagen beslutar slopa mervärdeskatten på persontransporter,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det kommunala inkomstskattestoppet,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta restriktioner för kontokortskrediter.

Stockholm den 22 mars 1990

Inger Schörling (mp)

Carl Frick (mp) Claes Roxbergh (mp)

gotab 96427, Stockholm 1990

24