med anledning av framst. 2004/05:RRS15 Riksrevisionens styrelses framställning angående snabbare asylprövning

Motion 2004/05:Sf21 av Bo Könberg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förkortade handläggningstider och beviljande av uppehållstillstånd för de fall där handläggningstiden överstiger tvåår.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av landkunskap och en långvarig kompetensförsörjning hos Migrationsverkets personal samt att landinformationen bör sammanställas systematiskt och finnas tillgänglig för myndigheter och aktörer inom asylprocessen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljning av återvändande samt kvalitetssäkring i asylprocessen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad motionen anförs om en översyn av Migrationsverkets verksamhet och organisation samt regeringens styrning av verket.

Inledning

Riksrevisionen har granskat handläggningstider och kvalitet vid prövning av asylärenden, resultatet redovisades i rapporten (RiR 2004:24) Snabbare asylprövning. Med anledning av granskningen har Riksrevisionens styrelse överlämnat en framställning till riksdagen, 2004/05:RRS15.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens och Migrationsverkets åtgärder inte har räckt till för att kunna hantera det ökade antalet nya asylansökningar under 2000-talet. Detta har resulterat i långa väntetider på asylbeslut och onödigt höga kostnader för asylprocessen som helhet. En viktig orsak till de långa handläggningstiderna är brister i de förutsättningar - i form av regler och resurser - som regeringen gett Migrationsverket. Rapporten innehåller allvarlig kritik mot såväl Migrationsverket som regeringen. Folkpartiet liberalerna instämmer i kritiken av Migrationsverket och regeringen samt instämmer i Riksrevisionens styrelses förslag i framställningen.

Dimensionering av asylprövningen

För närvarande finns sju olika anslag inom området för migration varav tvåär särskilt intressanta; 12:1 Migrationsverket och 12:2 Mottagande av asylsökande. Anslag 12:1 finansierar bl. a. Migrationsverkets lokaler och personal och är ett ramanslag för förvaltningsutgifter. Anslag 12:2 finansierar verksamheten för mottagande av asylsökande. Riksrevisionen har i sin granskning funnit att den nuvarande anslagsstrukturen inte tillämpas på ett korrekt sätt. Regeringen har medverkat till detta genom att medge anslagsvillkor i regleringsbrevet som givit Migrationsverket möjlighet att finansiera betydande delar av förvaltningskostnaderna med anslag 12:2 Mottagande av asylsökande. Härutöver har Migrationsverket utnyttjat betydande delar av anslag 12:2 till asylprövning, trots att detta inte är tillåtet enligt regleringsbrevet. Förfarandet medför att verket redovisar oriktig statistik till regeringen när det gäller personal och kostnader per ärende inom anslag 12:1.

Flexibiliteten inom asylprocessen är i dag kraftigt begränsad mot bakgrund av föreliggande anslagskonstruktion. Migrationsverkets verksamhet är kopplad till aktuell asylinströmning som ofta är mycket föränderlig. Inom asylprövningen, där det måste ställas höga krav på personalens kompetens, finns det gränser för hur mycket verksamheten kan utökas med kort varsel. Det är inte heller säkert att det är rationellt att omedelbart minska resurserna till asylprövningen då inströmningen av nya asylsökande minskar. Socialförsäkringsutskottet har, bl.a. av dessa skäl, uttalat att det är nödvändigt att anlägga ett flerårigt synsätt på resursfördelningen till migrationspolitiken (bet. 2002/03:SfU13). Vid en kraftig ökning av antalet asylsökande kan Migrationsverket få nya medel för asylprövning först efter en fördröjning på 4-8 månader, vilket måste anses vara för lång tid.

Riksrevisionens granskning visar att det finns outnyttjade möjligheter för regeringen att öka flexibiliteten inom asylprocessen genom ett friare resursutnyttjande. En metod som Riksrevisionen föreslår är att underindela anslag i anslagsposter och behålla en anslagspost till regeringens disposition. Migrationsverket kan då under året begära att få extra tilldelade medel när antalet asylsökande blivit högre än vad som prognostiserats. En ytterligare möjlighet är att tilldela Migrationsverket ett ramanslag för samtliga förvaltningsutgifter. Dessa och andra möjligheter att snabbare och mer flexibelt kunna parera plötsliga anhopningar av asylärenden har inte utretts av regeringen. Folkpartiet liberalerna anser att nuvarande anslagskonstruktion bör ses över för att effektivisera asylprocessen.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som ovan anförs av Riksrevisionens styrelse om att regeringen inför ett system för dimensionering av asylprövningen som är utformat så att det fastlagda målet för handläggningstiderna kan uppnås även vid kraftiga variationer i antalet asylsökande.

Regeringens styrning av Migrationsverket

Stora delar av Riksrevisionens granskning avser arbetet inom Migrationsverket. Granskningen visar betydande brister i Migrationsverkets arbete med asylfrågor och utmynnar i rekommendationer som riktas till verket. Flera av de brister som konstateras kan återföras på svagheter i regeringens styrning av verket. Det gäller bl.a. det faktum att den nuvarande anslagsstrukturen inte tillämpas på ett korrekt sätt, att kvaliteten i asylprövningen inte är säkerställd inom Migrationsverket och att uppföljningar genomförs i alltför begränsad utsträckning. Riksrevisionens styrelse framhåller att regeringen har möjligheter att styra Migrationsverket på ett sätt som understödjer kvalitet och effektivitet i asylprövningen. Styrelsen anser att dessa möjligheter bör användas och att regeringen bör utveckla sin styrning av Migrationsverket i detta syfte. Folkpartiet liberalerna instämmer i detta.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som ovan anförs om att regeringen förbättrar sin styrning av Migrationsverket på de punkter Riksrevisionen uppmärksammat i sin granskning.

Regeringens information till riksdagen

Riksrevisionens granskning visar att regeringens information till riksdagen är bristfällig i flera avseenden. Informationen i budgetpropositionen har blivit alltmer otydlig under de senaste åren, uppgifterna om vad resurserna ska räcka till har blivit allt mindre preciserade och även ändrats från år till år. Riksdagen har inte heller fått information om att asylprövningen i hög grad har finansierats från ett annat anslag än vad reglerna medger. Det finns också andra väsentliga upplysningar som inte har rapporterats till riksdagen trots redovisning från Migrationsverket till regeringen. Det gäller resultatet av den analys av brister inom asylprövningen som Migrationsverket har gjort och som visar att handläggningstiderna i hög grad påverkas av Migrationsverkets sätt att organisera och arbeta med asylprövning. Detta har visat sig vara en väl så viktig förklaring till handläggningstiderna som svårigheterna att klarlägga de asylsökandes identitet. Detta är inte acceptabelt. Folkpartiet liberalerna anser i enighet med Riksrevisionens styrelse att regeringen måste förbättra informationen till riksdagen när det gäller asylprövningen. Den information som avses omfattar bland annat beslutskapacitet, kostnader och produktivitet inom asylprövningen samt orsaker till att tidsmålen inte nås.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som ovan anförs av Riksrevisionens styrelse om att regeringen bör förbättra sin information till riksdagen vad gäller asylprövningen så att informationen möjliggör meningsfulla jämförelser över tiden.

Handläggningstider

Riksrevisionens granskning har visat att orsakerna till de långa handläggningstiderna delvis har andra orsaker än de som regeringen och Migrationsverket försökt åtgärda. Enligt Riksrevisionen beror de långa handläggningstiderna delvis på brister i verkets interna mål- och resultatstyrning samt arbetssätt. Exempel på detta är att omorganisation av ärendehanteringen inte lett till ökad produktion och att Migrationsverket bortsett från regeringens mål om en maximal handläggningstid på sex månader vid den egna målformuleringen. Folkpartiet liberalerna anser att handläggningstiderna måste kortas utan att en rättssäker och individuell prövning riskeras. Folkpartiet liberalerna anser att asylsökande som väntat på beslut i över tvåår ska beviljas uppehållstillstånd. Detta skall givetvis inte gälla när allvarliga misstankar om brottslig verksamhet i utlandet eller i Sverige förekommer.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som ovan anförs om förkortade handläggningstider och beviljande av uppehållstillstånd för de fall handläggningstiden överstiger tvåår.

Landkunskap

I Riksrevisionens rapport påpekas att landinformationen är bristfällig. I Migrationsverkets landinformationssystem Lifos finns i dag endast systematiserad information om ett tjugotal länder inlagd trots att det under till exempel år 2003 kom asylsökande från 120 olika länder. Information om många av dessa länder har utarbetats bland annat av FN:s flyktingkommissariat UNHCR och andra humanitära organisationer men finns inte inlagt i landinformationssystemet. Kunskaper om situationen i landet, mot vilket asylprövningen görs, är mycket central. Möjligheten att kunna återvända till ett land eller till en viss del av landet är en del av den individuella prövningen i det enskilda fallet. En person som tillhör en etnisk minoritet kan ha problem att återvända till sitt hemland och kvinnor som flytt kan ha andra skäl att inte återvända än män. I vissa fall är det interna flyktalternativet inte någon reell möjlighet. Ensamstående kvinnor som återvänder riskerar i högre grad än män att stötas ut ur samhället. Folkpartiet liberalerna anser att kunskap om hur situationen i landet ser ut för olika individer vid ett återvändande måste förbättras. Landinformationen bör sammanställas systematiskt och finnas tillgänglig för myndigheter och aktörer inom asylprocessen.

Riksrevisionen påtalar även i rapporten att personalomsättningen är hög hos Migrationsverket. Migrationsverket satsar på utbildning och kompetensutveckling för personalen och har tagit fram riktlinjer för bland annat homosexuella i asylprocessen och för utredning och bedömning av kvinnors asylskäl. Dessa insatser för förbättrad kvalitet i asylprocessen är dock förgäves om personalomsättningen är hög. Om kompetens och kunskap försvinner minskar rättssäkerheten i asylprocessen. Regeringen har det yttersta ansvaret för detta och måste förbättra styrningen av Migrationsverket på denna punkt.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som ovan anförs om vikten av landkunskap och en långvarig kompetensförsörjning hos Migrationsverkets personal samt att landinformationen bör sammanställas systematiskt och finnas tillgänglig för myndigheter och aktörer inom asylprocessen.

Uppföljning av återvändande asylsökande och kvalitetssäkring

Migrationsverket har i dag inget centralt fastställt system för kvalitetssäkring. Riksrevisionen anser att kvalitetssäkringen av Migrationsverkets asylprövningar behöver utvecklas, liksom uppföljningen. Det är enligt Riksrevisionen sällsynt att verket följer upp vad som händer med asylsökande efter en verkställd avvisning. Inte heller bemötandet av asylsökande brukar bli föremål för uppföljning. I rapporten framhåller Riksrevisionen särskilt att avvisning till länder där situationen är komplex och svårbedömd dvs. i länder där vissa asylsökande kan ha skyddsbehov medan andra däremot inte har det, borde avvisningen följas upp. Genom uppföljning av återvändande kan också bristfälliga kunskaper om respektive land förbättras. Folkpartiet liberalerna är av samma mening som Riksrevisionen vad gäller kritiken mot Migrationsverket för avsaknad av ett centralt fastställt system för kvalitetssäkring och uppföljning av återvändande.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som ovan anförs om uppföljning av återvändande samt kvalitetssäkring i asylprocessen.

Översyn av Migrationsverkets verksamhet och regeringens styrning av verket

Mot bakgrund av den kritik som Riksrevisionen framfört mot Migrationsverket och regeringen anser Folkpartiet liberalerna att det behövs en total översyn av Migrationsverkets verksamhet och organisation samt regeringens styrning av verket. Detta bör vara genomfört innan införandet av den nya instans- och processordningen som ersätter Utlänningsnämnden den 1 januari 2006.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som ovan anförs om en översyn av Migrationsverkets verksamhet och organisation samt regeringens styrning av verket.

Stockholm den 15 mars 2005
Bo Könberg (fp)
Linnéa Darell (fp)	Solveig Hellquist (fp)
Anne-Marie Ekström (fp)	Nyamko Sabuni (fp)
Mauricio Rojas (fp)