med anledning av förs. 1999/2000:RR11 Riksdagens revisorers förslag angående Revisorsnämnden

Motion 1999/2000:L22 av Stig Rindborg m.fl. (m)

Revisorsnämnden tillskapades den 1 juli 1995 och övertog då ansvaret
för revisorsfrågorna från Kommerskollegium.
De frågor nämnden arbetar med är tillsyn över registrerade och godkända
revisorer samt registrerade revisionsbolag. Revisorsnämnden prövar även
frågor om disciplinära åtgärder. Såväl FAR som SRS har egna tillsyns-
nämnder.

Redan då Revisorsnämnden infördes var vi övertygade om att tillsyn av
detta slag bättre sker i privat regi, något som också medges enligt EG:s
regler. Istället för att låta en statlig myndighet ansvara för auktorisation,
godkännande och tillsyn av revisorer bör det enligt vår mening utarbetas ett
förslag till en självreglerande, helt eller delvis privat form för tillsyn och
prövning.

Näringsutskottet angav redan i ett betänkande från 1993 att en översyn
borde göras över den statliga tillsynen på området. Det finns enligt vår
mening ingenting i den utveckling som skett som visat att behovet av en
översyn minskat, kanske snarare tvärtom.

Den borgerliga regeringen beslöt att renodla Kommerskollegium som en
handelspolitisk myndighet som ett led i arbetet att effektivisera den statliga
verksamheten. Kollegiets uppgifter på det näringsrättsliga området skulle
föras över till andra instanser. I oktober 1993 presenterade Statskontoret en
utredning om Kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet, där man bl.a.
ställde frågan om tillsynsverksamheten för revisorer skall ske i statlig regi
eller i andra former. Utredningen konstaterade att regeringen i första hand
borde pröva möjligheterna till ökad grad av självreglering avseende auktori-
sation, godkännande och tillsyn av revisorer.

I proposition 1993/94:138 om Kommerskollegiums verksamhet föreslog
den borgerliga regeringen att en helt privat eller delvis privat lösning för
tillsynen av revisorerna skulle utredas vidare. Enligt vår mening kvarstår
fortfarande de starka skäl för en helt eller delvis privat lösning som angavs
då.

Effektiviteten i verksamheten borde kunna öka om närheten till marknaden
och till de berörda aktörerna blir bättre. Revisorsnämnden har haft enorma
svårigheter att rekrytera kompetent personal, något som sannolikt skulle
förbättras om nämndens uppgifter sköttes privat. Kännedom om revisors-
verksamheten och de regler och villkor som gäller för den ger tillsammans
med fackkunskap goda möjligheter att bedöma andra revisorers agerande.
Om ansvaret för tillsynen ligger närmare yrkeskåren finns större anledning
till diskussion om moral och etik inom kåren, vilket är mycket angeläget och
borde kunna leda till att tillsynen ger än bättre resultat.

En privat lösning undanröjer också de problem som för närvarande följer
av att revisorerna är underkastade dubbel tillsyn genom att både staten, FAR
och SRS har disciplinära system. En allvarlig nackdel för närvarande är
nämligen att man inom ramen för de båda systemen kan komma fram till
olika beslut i samma ärende, vilket måste leda till sänkt trovärdighet för både
statens och branschens tillsyn.

Ett system för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer måste
vara tillfredsställande från rättssäkerhets- och konkurrenssynpunkt. Även i
ett system med självreglering måste staten ha ett ansvar att följa tillämpning-
en och funktionen hos regelsystemet. Statsmakterna skall besluta om rätts-
regler och ha ett inflytande på tillämpningen av dem.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring till nytt
system för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer som
anförts i motionen.

Stockholm den 28 juni 2000

Stig Rindborg (m)

Henrik S Järrel (m)

Elizabeth Nyström (m)

Berit Adolfsson (m)

Anne-Katrine Dunker (m)

Anders Sjölund (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Tomas Högström (m)