Kvinnors rätt till jämställd vård

Motion 2001/02:Ub428 av Sonja Fransson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk forskning, utbildning och bemötande av patienter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samtliga ansökningar inom medicin, omvårdnad och hälso- och sjukvårdsforskning bör redovisa studiepopulationens könsfördelning i förhållande till fördelningen i befolkningen eller i den aktuella patientgruppen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statistik inom medicinsk forskning könsuppdelas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det årligen skall föras statistik över hur forskningsresurserna fördelas mellan könen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör driva på så att EU inför krav på att läkemedel för kvinnor även testas på kvinnor innan godkännande.1

1 Yrkande 5 hänvisat till SoU.

Motivering

När kvinnors hälsa diskuteras handlar det nästan alltid om barnafödande. Vi bortser inte från att kvinnor kan drabbas av sjukdomar som hänger ihop med detta, men det finns risk för att kvinnor förminskas till enbart kroppar med huvuduppgift att vara samhällets instrument för fortplantning.

Därför måste forskning som utgår från kvinnors hälsa i ett helhetsperspektiv prioriteras och ges mer resurser. I dag brister det i hälso- och sjukvårdens förmåga att anpassa bemötande och behandling efter kvinnors behov. Detta beror delvis på att de könsspecifika behoven inte studerats och dokumenterats tillräckligt.

Långt in på 70-talet var det självklart att mannen var norm inom medicinsk forskning, men än i dag utesluts kvinnor helt eller delvis ur medicinska studier av flera skäl, t.ex. har mycket grundforskning gjorts på hanråttor. Därmed finns en hög kunskap om handjurs fysiologi, medan kunskap om kvinnors ämnesomsättning och fysiologi fått stå tillbaka. Kvinnors menscykler anses störa resultaten. Det finns myter om att mansgrupper är enhetliga medan kvinnogrupper inte är det. Dessa synsätt leder till att läkemedel fortfarande utformas för män i aktiv ålder, trots att medicinen i många fall används av äldre kvinnor. Det är oacceptabelt att kvinnor behandlas efter manlig norm och att forskning och studier inte återspeglar läkemedelskonsumenterna. Vi anser därför att Sverige bör driva på så att EU inför krav på att läkemedel för kvinnor även testas på kvinnor innan godkännande. Sådan regler finns i USA.

Motståndet mot genusforskningen

Genus- eller könsperspektiv bygger på att forskningen inte kan vara objektiv utan påverkas av frågeställningar, metoder, urval och forskarens bakgrund.

Genusforskningen möter hårt motstånd, bl.a. beroende på kraftig manlig dominans inom forskarvärlden, att kvinnor och män väljer skilda forskningsområden och att finansiärer intresserar sig mer för manlig forskning.

Även när det gäller fördelningen av kliniska forskarmånader, som spelar en viktig roll för genomförandet av projekt nära patienter, är den könsmässiga obalansen tydlig. Förutom att det ofta saknas statistik över könsfördelningen, har kvinnor generellt sett svårare att få tilldelning. Vid en klinik fick t.ex. fyra av tolv kvinnor tid för klinisk forskning, medan nio av elva män fick tilldelning.

Den könsmässiga obalansen

Följande exempel visar ytterligare på den könsmässiga obalansen inom hälso- och sjukvården.

Behandling med östrogen

I Sverige skrivs östrogen ut till 40 % av alla kvinnor i klimakteriet och förskrivningen ökar snabbt. Förutom att behandlingen lindrar klimakteriebesvär sägs den även förebygga benskörhet, hjärtinfarkt, stroke och alzheimer. Samtidigt kommer varningssignaler om östrogenets betydelse för uppkomst av bröstcancer.

Summan av risker och nytta hos den enskilda kvinnan är relativt okända. Kvinnor utsätts för historiens kanske största medicinska fullskaleförsök utan kontroll, uppföljning och utvärdering. De långsiktiga hälsoeffekterna av östrogenbehandling i klimakteriet behöver därför ytterligare klargöras genom mer forskning.

Behandling av hjärt-kärlsjukdomar

I Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer för hjärtsjukvården sägs att män bör går före i hjärtoperationsköerna därför att kvinnors tunnare blodkärl ofta leder till komplikationer. Men Socialstyrelsen föreslår ingen satsning på forskning och metodutveckling för att hjärtoperera kvinnor, vilket är märkligt.

Behandling av missbruk

Kvinnor med alkoholproblem riskerar att identifieras på ett sent stadium. En fråga som bör ställas är om den behandling som används för män ”går att översätta” på kvinnor eller om det behövs speciella program för kvinnor? I dag är hälso- och sjukvården i en alltför liten utsträckning anpassad efter den missbrukande kvinnans behov. Utvärdering och forskning behövs därför om olika behandlingars effekter ur ett könsperspektiv.

Behandling av diabetes

I flera studier rapporterar kvinnliga diabetiker sämre hälsotillstånd och livskvalitet än manliga diabetiker. Fler kvinnor är missnöjda med bemötandet inom vården och dess medicinska innehåll. Både när det gäller allmänt bemötande, medicinskt och omvårdnadsmässigt omhändertagande och dödlighet i diabetes är det angeläget att studera förhållande mellan könen, från både åldersmässig och social bakgrund.

Förutom att avsaknaden av könsspecifik kunskap inom forskning, bemötande och behandling påverkar kvinnor negativt, betyder detta även att sjukvårdens möjligheter att prestera goda resultat försämras.

Förbättringar för att minska den könsmässiga obalansen

Med anledning av det ovan anförda anser vi att genus- eller könsperspektivet skall genomsyra all medicinsk forskning, all utbildning och bemötandet av patienter. Samtliga projekt som söker ekonomiska medel inom medicin, omvårdnad samt hälso- och sjukvårdsforskning skall redovisa studiepopulationens könsfördelning i förhållande till fördelningen i den aktuella patientgruppen och all statistik inom den medicinska forskningen skall könsuppdelas. Vi anser även att all statistik om hur forskningsresurserna fördelas mellan kvinnor och män skall redovisas årligen.

Stockholm den 24 september 2001
Sonja Fransson (s)
Carina Hägg (s)	Laila Bjurling (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)