Infrastrukturen i Skåne

Motion 2003/04:T545 av Anita Jönsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i Skåne som ett viktigt bidrag till hela Sveriges tillväxt och välfärd.

Motivering

Ett framtida transportsystem måste bidra till ekonomisk och social utveckling utan att tära på naturens resurser samtidigt som det måste bidra till en god tillväxt. Trafikpolitiken har en avgörande betydelse för att göra Skåne till den sammanhållna region för boende, arbete, service, utbildning och kultur som vi vill se. Men Skånes infrastruktur är av central betydelse inte bara för utvecklingen i regionen, utan för hela Sverige. En mycket stor andel av det gods och av personer som skall till och ifrån Sverige passerar Skåne. Det är därför av ett nationellt intresse att Skånes vägar, järnvägar och hamnar har hög standard.

Skåne får inte bli en flaskhals för gods- och persontrafiken. Redan i dag finns det trånga sektorer. Att exempelvis på samma järnvägsspår ha såväl person- som godstrafik fungerar intill ett visst kapacitetsutnyttjande. Kapacitetstaket är nått och flaskhalsarna hindrar en sund utveckling. Detta drabbar Skåne men också i hög grad det övriga Skandinaviens invånare och näringsliv. Det är emellertid viktigt att påpeka att vid dragningar av nya kommunikationsleder så måste hårda miljökrav ställas. Natur- och skogsområden ska skyddas.

EU:s utvidgning 2004 med 10 nya medlemsstater innebär nya förutsättningar för handel och utbyte med folkrika länder kring Östersjön och i östra Europa. Näringsliv och offentliga organ i Skåne arbetar aktivt för att utveckla nya relationer och ta tillvara de nya möjligheterna.

Lastbilstrafiken på vägarna i Skåne ökar i mycket snabb takt. På E 6 har antalet lastbilar på vissa avsnitt ökat med 60 % under perioden 1996–2000. På E 6 vid Landskrona passerade t ex under 2002 4200 lastbilar varje dygn. Prognoserna pekar på fortsatt snabb ökning av vägtransporterna om inte kraftfulla åtgärder genomförs för att påverka utvecklingen. Problemen med trängsel, trafikolyckor, buller och luftföroreningar kommer att öka. För att erbjuda konkurrenskraftiga alternativ är det bl a viktigt att utveckla järnvägssystemet i Skåne. Målet måste vara att järnvägen ska ta hand om en stor del av ökningen och det handlar då om stora flöden.

Personresandet med tågtrafiken i Skåne ökade under 2002 med 21 %. De senaste fyra åren har resandet ökat med totalt 90 %. Räknat i persontransportarbete har resandet ökat ännu mer.

Planeringen av järnvägsinvesteringar och motsvarande bör drivas så att den regionala utvecklingen tillgodoses på ett bättre vis. Vi ser järnvägen som ryggraden i en hållbar utveckling av transportsystemet.

Det är viktigt att Citytunneln startas så snart som möjligt och att projektet verkligen genomförs enligt den tidsplan som Banverket föreslår.

Citytunneln bör följas av investeringar på anslutande banor. Därigenom kan tillgängligheten förbättras, tågtrafiken öka och intentionerna för utveckling hos Region Skåne och de skånska kommunerna stödjas.

Järnvägstrafik är ett snabbt, säkert och miljövänligt sätt att transportera människor och gods och är också viktigt för att förstora våra arbetsmarknadsregioner. Ett exempel är att järnvägssträckan Malmö–Ystad–Simrishamn måste rustas upp, elektrifieras och förberedas för pågatågstrafik för att möjliggöra kapacitetsökningar för såväl person- som godstrafik.

Den täta strukturen av företag och boende och den stora potentialen till utveckling genom integrationen i Öresundsregionen och inom Skåne innebär stora möjligheter till regionförstoring. Genom modern tågtrafik kan restiderna förkortas avsevärt och ett ökat resande tas om hand på ett miljövänligt sätt. Arbetsmarknaderna kan vidgas. Tillgängligheten till det samlade utbudet av service, utbildning, kultur och rekreation kan förbättras. Alla delar av regionen kan ges förbättrade utvecklingsmöjligheter. Som exempel kan utbyggnad av Västkustbanan göra att Västra Götalandsregionen, Halland och Öresundsregionen kan utvecklas till en gemensam funktionell region inom vissa områden, t ex inom utbildning, forskning och utveckling.

Den höga befolkningstätheten, den omfattande genomfartstrafiken och närheten till föroreningskällor på kontinenten ger en hög miljöbelastning i regionen. Konkurrensen om mark är stor. Störningar och risker i samband med genomgående godstransporter är särskilt uttalade. Behoven av att minska störningarna och satsa på miljövänliga transportlösningar är därför särskilt stora i Skåne och det gäller både person- och godstransporter.

Enligt de planer som finns kommer huvuddelen av utbyggnadsetapperna på väg 22 inte att kunna genomföras förrän under senare delen av planperioden. Behovet av en utbyggnad av väg E 22 genom Skåne ska ses mot bakgrund av dagens förhållanden, framförallt med hänsyn till den bristande trafiksäkerheten. Väg E 22 är en av landets mest olycksdrabbade. Samtidigt utgör väg E 22 i ett nationellt och interregionalt perspektiv ett viktigt transportstråk i sydöstra Sverige. Förändrade förutsättningar i omvärlden, en ökande trafikbelastning med en stor andel tung transittrafik och stora utvecklingspotentialer i och med exempelvis Öresundsförbindelsen är faktorer som gör en utbyggnad av väg E 22 angelägen.

I ett regionalt perspektiv är väg E 22 ett viktigt diagonalt stråk i Skåne. En utbyggnad verkar för att arbetsmarknadsregionerna kring Kristianstad och Malmö/Lund vidgas och bättre binds samman, samtidigt som detta sker på ett trafiksäkerhetsmässigt säkrare och effektivare sätt.

Väg E 6, Trelleborg–Vellinge, måste byggas ut till fyrfältsväg tidigare än vad Vägverket har inplanerat. Sträckan har idag helt otillräcklig standard utifrån hur trafikflödet ser ut idag. Det måste skapas en säker anslutning för import- och exporttrafiken till Sveriges viktigaste färjehamn.

Tillståndet på det belagda vägnätet i Skåne har försämrats något under senare år.

Tillgängliga medel har inte fullt ut räckt till för att möta förslitningen till följd av en ökad trafikbelastning och dubbdäcksanvändning. I en tätbefolkad region som Skåne med en flerkärnig och spridd tätortsstruktur är det inte bara de större vägarna som är i behov av ett gott underhåll utan också det mindre vägnätet på den skånska landsbygden.

Vi har inte i den här motionen räknat upp alla de infrastruktursatsningar vi anser oundgängliga för Skåne och Sverige. Vi avvaktar tills regeringen i sin skrivelse vid årsskiftet 2003–2004 presenterar sina prioriteringar för perioden fram till år 2015.

Det vi framför allt vill understryka med motionen är att Skånes läge som brohuvud till kontinenten innebär att satsningar på infrastrukturen i Skåne har avgörande betydelse för hela Sveriges tillväxt och därmed är ett viktigt bidrag till Sveriges fortsatta välstånd.

Stockholm den 2 oktober 2003
Anita Jönsson (s)
Christer Adelsbo (s)	Johan Andersson (s)
Luciano Astudillo (s)	Anders Bengtsson (s)
Bo Bernhardsson (s)	Marie Granlund (s)
Kent Härstedt (s)	Leif Jakobsson (s)
Inger Jarl Beck (s)	Anders Karlsson (s)
Hillevi Larsson (s)	Britt-Marie Lindkvist (s)
Christin Nilsson (s)	Ronny Olander (s)
Catherine Persson (s)	Göran Persson (s)
Ulla Wester (s)