Högskolan i Skövde

Motion 1989/90:Ub589 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub589

av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)
Högskolan i Skövde

Under ett antal år har riksdagen genomfört en målmedveten uppbyggnad av
högskolan i Skövde. Trots detta är högskolan i Skövde fortfarande en av rikets
minsta högskoleenheter med resurser för utbildning på allmänna linjer
motsvarande några promille av de samlade nationella högskoleresurserna
för detta ändamål.

Därför anser vi att resurser måste tillföras högskolan för en fortsatt utbyggnad
inom den kommande treårsperioden.

Skaraborg och framtiden

Styrelsen för högskolan i Skövde har, bland annat i anslagsframställning för
budgetåren 1990/91-92/93 samt i sitt yttrande till UHÄ över den regionalpolitiska
kommitténs slutbetänkande ”Fungerande regioner i samspel”, gjort
en analys av strukturen i Skaraborgs län. Analyser med samma innebörd har
genomförts av länsstyrelsen i Skaraborgs län. Vi ansluter oss till dessa bedömningar.
Således gäller vad högskolestyrelsen sammanfattningsvis har anfört:

Det är rimligt att i stort acceptera den bekymmersamma bakgrundsteckning
som ovan har redovisats. Således gäller att jordbrukssektorn i framtiden kan
få betydande svårigheter. Vidare kan noteras att den till jordbrukssektorn
knutna, sysselsättningsmässigt mycket viktiga, förädlingsindustrin för närvarande
i alltför hög grad är inriktad mot produktion och dåligt tillvaratar förädlingen
av länets råvaror.

Verkstadsindustrin i länet består av dels ett antal stora företag/produktionsenheter,
huvudsakligen med utvecklingsfunktioner förlagda utanför länet
men med en hög produktionsteknisk kapacitet, dels ett relativt stort antal
småföretag, i flertalet fall underleverantörer till större företag inom och
utom länet, särskilt inom transportindustrin; antalet arbetsställen inom tillverkningsindustrin
i länet med högst 50 anställda var 1984 enligt SCB:s industristatistik
295 (varav 99 inom verkstadsindustrin och 82 inom trävaruindustrin).

Flera av de mindre företagen bedöms ha en relativt låg teknisk nivå. Bedömare
i länet har således ansett det vara en av de viktigaste åtgärderna att
stärka dessa företag, för att de skall kunna genomföra egenbaserad produktutveckling
och öka sin marknadsföring. Företagen kräver insatser såväl på
teknik- och ekonomistyrningsområdena som inom områden som produktutveckling,
design och marknadsföring. Det senare gäller i stor utsträckning

även för den i länet sysselsättningsmässigt betydande trävaruindustrin
(bland annat möbeltillverkning). Dessutom krävs att åtgärder av olika slag
genomförs för att öka företagens intresse för internationella marknader.

Den privata tjänstesektorn i länet tillhör de minsta i riket. Ett konkret inriktat
arbete har, delvis i anslutning till industriverkets intentioner, initierats
av bland annat länsstyrelse och landsting med syfte att såväl stärka tjänstesektorn
i länet som öka andelen tjänsteköp inom länet. Högskolan bedöms
därvid ha en central roll genom sina avancerade program inom i första hand
datavetenskap och ekonomi.

Den offentliga sektorn i länet har stora likheter med industrin, dvs. flertalet
verksamheter är av förvaltande eller operativ art och med ”utvecklande”
funktioner utanför länet.

Om man tar hänsyn till en analys av detta slag, är det uppenbart att det
strukturmönster som enligt den regionalpolitiska utredningen präglar exempelvis
Sydöstra Sverige i samma utsträckning återfinns även i Skaraborgs
län, något som utifrån utredningens principresonemang gör det motiverat att
kraftfullt satsa på infrastrukturen i länet.

De mest djupgående bristerna i länet ligger, enligt styrelsens uppfattning,
i det faktum att anpassningen till det framtida näringslivets lokaliseringskrav
inte har kommit särskilt långt. I första hand krävs att inriktningen, såväl
inom det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn, blir starkare
mot utveckling. Högskolans främsta mål, från regional synpunkt, måste därför
vara att stödja de tendenser i regionen som kan medföra att produktionsinriktningen
minskar till förmån för en klart uttalad inriktning mot utveckling i
vid mening. En sådan ambition kräver, att högskolan genom sin utbildning
dels stöder de starka och vitala delarna inom näringsliv och offentlig sektor,
dels bidrar till att lägga en grund för verksamheter som saknas eller är svagt
utvecklade men bedöms vara av strategisk betydelse i ett utvecklingsperspektiv.
Det senare innebär även satsningar på den del av infrastrukturen
som kan hänföras till det ”sociala” livet i vid mening, bland annat kultur och
fritid.

Vi vill nedan ge konkreta förslag, vilka baseras på bedömningar som delas
av länsstyrelse och organ i regionen, till fortsatt utveckling av högskolan i
Skövde.

Utbyggnad av ekonomutbildningen

Högskolan i Skövde har 60 platser på ekonomlinjen, varav 30 avser endast
basblock. Enligt vår mening bör ekonomutbildningen vid högskolan förstärkas
med ytterligare 30 platser, dvs. till sammanlagt 90 platser, varav 60 platser
endast avser basblock. Orsaken härtill är ett behov av att möta dels
starka näringslivsönskemål, dels ett starkt studerandetryck på ytterligare
platser, inte minst för att kunna erbjuda flera fördjupningsalternativ, bland
annat med inriktning mot marknadsföring och småföretagsutveckling.

Från näringslivet framförs således med stor kraft önskemål om att
ekonomutbildningen byggs ut och förstärks genom ”en inriktning mot marknadsföring
med såväl nationell som internationell räckvidd”. En sådan satsning
bör dels innefatta att utbildning etableras på området, dels innebära att,
med utbildningen som bas, ett i länets behov kvalificerat utvecklingsarbete
inom marknadsföringsområdet inleds. På sikt är det enligt näringslivets uppfattning
också önskvärt att regelrätt forskning etableras på området.

Det är vidare, enligt företrädare för näringslivet, önskvärt att den mark

Mot. 1989/90

Ub589

12

nadsföringskompetens som etableras ”resulterar i ett så brett utbildningsprogram
som möjligt; framtiden kommer att ställa så stora krav på näringslivet
och dess anställda, att 'generaliserande’ utbildningskoncept i hög grad är
önskvärda. Därtill kommer att mindre företag måste rekrytera personal med
breda kompetenser.”

Vi föreslår därför att högskolan i Skövde tillförs resurser motsvarande ytterligare
30 platser på ekonomlinjen (140 poäng).

Grundskollärarlinjen

Vi noterar med tillfredsställelse att föredragande statsråd är beredd att öka
dimensioneringen av grundskollärarutbildningen i riket. Vi är emellertid angelägna
om att resurser härför även tillförs Skaraborgs län.

Utgångspunkten för vårt förslag är grundskollärarlinjens i konkret mening
basala behov av utbildning i ett län som Skaraborg. Skaraborgs län härunder
en lång följd av år uppvisat det största antalet obehöriga lärare i västra Sverige,
sannolikt beroende dels på att avstånden till högskoleutbildning är relativt
stora, dels på att högskoletraditionen som sådan fortfarande är ganska
svag i länet. Det förefaller inte heller rimligt att i ett riksperspektiv radikalt
utöka dimensioneringen av en utbildning av detta slag utan att samtidigt se
utbildningens lokalisering som en faktor av regionalpolitisk art.

Den omständigheten att det för tillfället är svårt att rekrytera till linjen
gör, att en etablering av denna i Skövde även i ett nationellt perspektiv framstår
som synnerligen intressant. Med utgångspunkt i den kunskap som vi har
om utbildningsmönster i länet, är möjligheterna sannolikt långt större att till
högskolan i Skövde rekrytera skaraborgare till grundskollärarlinjen än vad
det torde vara till en storstad som Göteborg. Det förtjänar att påpekas, att
högskolan i Skövde i dag endast rekryterar cirka 30 % kvinnor och till cirka
60 % endast elever från gymnasieskolans T- och N-linjer. Det torde därför
finnas en relativt omfattande ”reserv” av ungdomar i länet, vilka normalt
inte reflekterar över att påbörja högskolestudier men som vid en linjeetablering
i länet sannolikt får ett ökat intresse för högskolestudier. Detta har
bland annat visats genom inrättandet av ekonomlinjen vid högskolan.
Denna åtgärd har på ett mycket markant sätt ökat rekryteringen av skaraborgare
till ekonomistudier inom högskolan.

Vidare gäller att en fast lärutbildning vid högskolan i Skövde utgör ett gott
stöd för den i framtiden allt viktigare lärarfortbildningen.

Det bör slutligen understrykas, att etablering av lärarutbildning vid ytterligare
en högskola i riket i sig kan ha en vitaliserande effekt för sektorn. Avsaknaden
av traditioner på området och en ambition att låta en utbildning
genomsyras av pedagogiska experiment, att vara något av ett ”pedagogiskt
laboratorium”, där alternativa pedagogiker diskuteras och prövas, är synnerligen
lockande för en ung högskola som högskolan i Skövde.

Företrädare för länet har hos universitetet i Göteborg anhållit om en decentralisering
av åtminstone 60 platser på grundskollärarlinjen på grenen för
utbildning av lärare för årskurserna 1-7. Universitetet har i så måtto villfarit
anhållan, att 30 platser på linjen, med fördjupning mot matematik och naturorienterande
ämnen (för övrigt en av de mest svårrekryterade fördjupning

Mot. 1989/90

Ub589

13

arna på linjen), utlokaliseras till Skövde fr.o.m. budgetåret 1990/91. Vi ser
detta sorn positivt men anser fortfarande att Skövde måste få ytterligare 60
platser med även andra fördjupningar.

Vi föreslår därför i första hand att grundskollärarlinjen inrättas vid högskolan
i Skövde och att högskolan därvid tillförs 90 platser. I andra hand föreslår
vi att universitetet i Göteborg tillförs ytterligare 60 platser för att möjliggöra
en mera omfattande decentralisering av linjeutbildningen till
Skövde.

Förskollärarlinjen

En ökad satsning på förskolan i enlighet med riksdagens intentioner kräver
en fortsatt kraftig utbyggnad av såväl daghem och familjedaghem som av
deltidsförskolan och den öppna förskolan. Detta medför ett ökat behov av
utbildad personal. Kommunförbundet i Skaraborg och flera kommuner i länet
har framfört önskemål om etablering vid högskolan i Skövde av dels förskollärarlinjens
100-poängsvariant, dels 50-poängsvarianten.

En fullt utbyggd barnomsorg krävs såväl utifrån samhällets som individens
behov. Dagens och morgondagens arbetsmarknad präglas alltmer av en förväntad
brist på arbetskraft. Stora problemområden är sannolikt bland annat
industrin, den sociala omsorgen och skolan. Av detta skäl krävs en väl fungerande
barnomsorg, som gör det möjligt för så många som möjligt att delta i
arbetslivet; till saken hör att flera av dem som nu tvingas vara hemma för
vård av barn har en god utbildning och en värdefull yrkeslivserfarenhet. Såväl
näringslivet som den offentliga sektorn är med andra ord i stort behov av
en utbyggd och väl fungerande barnomsorg.

Det är också uppenbart, att bristen på platser inom barnomsorgen medför
stora problem för individerna. Många har skaffat sig en lång utbildning med
stora studieskulder som följd och har dessutom en boendeform, som kräver
två familjeförsörjare. Den förälder som tvingas vara hemma är i normalfallet
modern, vilket på ett allvarligt sätt motarbetar även relativt lågt ställda krav
på jämställdhetssträvanden i samhället. Eftersom grunden för en väl fungerande
barnomsorg är väl utbildade förskollärare, krävs från länsregional synpunkt
en etablering av förskollärarutbildning vid högskolan i Skövde.

Vi menar att det i fråga om förskollärarlinjen i stort gäller samma argument
om en regional basstruktur som i fråga om grundskollärarlinjen. Samordningsvinster
torde därjämte gå att göra mellan grundskollärarlinjen och
förskollärarlinjen. Om förskollärarlinjen skall få en ökad dimensionering i
riket, bör regionala hänsyn väga tungt i fråga om lokalisering av utbildningen.

Vi föreslår därför att förskollärarlinjen etableras vid högskolan i Skövde
med 60 platser under treårsperioden.

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Kärnan i utbildningsutbudet inom anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser vid högskolan i Skövde är för Skaraborgs län avpassade
linjer och kurser. De utbildningar som ges tillgodoser huvudsakligen
sådana behov som inte motsvaras av allmänna linjer.

Mot. 1989/90

Ub589

14

Vi vill understryka, att de lokala linjerna och fristående kurserna har kommit
att spela en oerhört stor roll för den ökade spridningen av högskoleutbildning
i Skaraborgs län. Det är enligt vår uppfattning därför väsentligt, att
anslaget kraftigt förstärks. Över huvud taget måste de lokala linjerna och
fristående kurserna i hög grad sägas vara ett adekvat sätt att uppnå de av
riksdagen uppsatta regionalpolitiska målen. Enligt vår uppfattning bör insatserna
att genom fristående kurser tillgodose från samhällssynpunkt angelägna
behov av fortbildning och vidareutbildning snarare intensifieras än
minskas. Pågående och väntade omställningar på arbetsmarknaden och
inom ”fritidssektorn” kommer med all sannolikhet att medföra betydande
behov av vidareutbildning inom högskolans ramar.

Enligt vår uppfattning är det därför nödvändigt att vid högskolan i Skövde
kraftigt bygga ut utbildningen inom anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser.

Vi anser att medel bör tilldelas för följande fyra nya utbildningar.

Vi föreslår att en utbildning i språk/länderkunskap i kombination med
ekonomi och/eller teknik etableras. Utbildningen bör vara inriktad mot en
för Sverige väsentlig exportmarknad i Europa, förslagsvis det tyska språkområdet
(inkl. Österrike). Det bör i sammanhanget noteras att ett lektorat,
bekostat av österrikiska staten, redan finns inrättat vid högskolan i Skövde
och att det finns ett betydande intresse från Österrikes sida att ytterligare
bygga ut kontakterna med högskolan i Skövde. Länderkunskapsblocket föreslås
omfatta 80 poäng med en planeringsram om åtminstone 20 platser.
Kostnaden per årskurs (om 20 åp) är 470 kkr.

Det har, såväl av UHÄ:s utbyggnadsplan för högskolan i Skövde som av
högskolestyrelsens egna förslag i anslagsframställning, framgått, att det vid
högskolan i Skövde har etablerats en betydande kompetens för vissa tillämpningar
inom området artificiell intelligens (AI), främst s.k. kunskapssystem
(knowledge engineering). Inslag härav är således betydelsefulla inom nuvarande
inriktning av systemvetenskapliga linjen.

Enligt vår uppfattning finns det starka skäl, som talar för att denna kompetens
tillvaratas ytterligare, genom att en påbyggnadsutbildning i datavetenskap
om 40 poäng inrättas. Påbyggnadsutbildningen bör lokalt kunna rekrytera
dels från systemvetenskapliga linjen, dels från systemprogrammerarlinjen.
Inriktningen skall vara mot kunskapssystem och databasteori. Med
tanke på betydelsen av internationalisering, bland annat för att i utbytessyfte
kunna erbjuda studerande från utländska skolor möjlighet till studier vid
högskolan i Skövde, bör utbildningen ske på engelska. Utbildningen anordnas
i samarbete med en forskande enhet.

Planeringsramen bör vara 10 platser. Kostnaden härför är 470 kkr.

Vi förslår vidare att en lokal medieteknisk linje om 80-120 poäng inrättas.
Medieområdet framstår alltmer som en av nutidens större ”branscher”, vars
omfattning och effekter inte kan ses som entydigt kulturella eller kulturpolitiska
frågor. En nordisk undersökning visar, att massmedierna nu omsätter
lika mycket pengar som hela livsmedelsindustrin och att massmedierna tar
en alltmer växande andel av hushållens pengar och av deras tid. Starka skäl
talar därför för en utökning av utbildningen inom området.

Enligt högskolestyrelsens uppfattning finns det goda möjligheter att inom

Mot. 1989/90

Ub589

15

skärningsområdet mellan informationsteknik och (delvis teknisk understödd)
medieanvändning tillskapa en adekvat yrkesutbildning. En sådan utbildning
erbjuder dessutom möjlighet för elever från bland annat gymnasieskolans
S- och H-linjer att få tillgång till en yrkesutbildning på högskolenivå
i hemlänet; inte minst bör en sådan utbildning kunna rekrytera kvinnor.

Vi konstaterar att det finns ett påtagligt intresse att i länet samordna resurserna
inom det medietekniska området. Uppbyggnaden av resurserna för utbildningen
bör därför kunna ske genom ett länssamarbete inom området.
Slutligen är det medietekniska området relativt centralt inom marknadskommunikationen,
vilken bedöms som ytterligt väsentlig för uppbyggnaden
av en marknadsföringsprofil, särskilt inriktad mot småföretagen i länet.

Enligt vår uppfattning bör en utbildning med medieteknisk inriktning vara
relativt yrkesinriktad med kurser i bland annat medieteknik, visuell och verbal
berättarteknik, informationsteknik, utredningsteknik, branschanpassad
företagsekonomi, ADB och juridik samt elektroniska applikationer av intresse
för medieområdet.

Vi beräknar för en planeringsram om 20 platser en årskurskostnad om 500
kkr.

I Skaraborgs län finns vidare ett starkt och levande intresse för bildkonstområdet
i allmänhet och konstgrafiken i synnerhet. Konstgrafiken är således
representerad såväl genom en livaktig grafisk verkstad i Skövde som genom
utbyggd folkhögskoleutbildning i länet. Planer finns därjämte att i länet inrätta
någon form av institution, som i sig samlar många olika funktioner
inom konstområdet (länskonstsamling, artotek, högre bildkonstutbildning,
verkstäder, stödjepunkter för folkbildning inom konstområdet samt för
konstbildning i skolan, ateljéer för aktiva konstnärer, offentliga konstinköp,
arkivering och vård m.m.). Med en institution av detta slag skulle synergieffekterna
bli många och även i ett nationellt perspektiv intressanta.

Grunden för en samverkan mellan högskolan och närregionen inom bildkonstområdet
är därför synnerligen god. Vi föreslår därför inrättande av en
linje inom bildkonstområdet om 120 poäng fr.o.m. budgetåret 1991/92. Utbildningen
skall vara inriktad mot dels konstgrafik i mera traditionell mening,
dels av modern teknik influerade metoder inom bildkonstområdet (såsom
datorgrafik, konstnärligt hologramskapande, m.m.). Härmed tillvaratas
på ett för Sverige unikt sätt den omständigheten, att det inom högskolans
ram finns såväl kvalificerad teknisk och datavetenskaplig som konstnärlig
kompetens. Utbildningen skall i första hand utformas som fortbildning och
vidareutbildning för redan yrkesverksamma konstnärer.

Inom ramen för fristående kurser har i viss mån påbörjats uppbyggandet
av en verksamhet med den ovan beskrivna inriktningen (med kurser i djuptryck,
plantryck och konstnärligt inriktad datorgrafik).

Vi utgår från att planeringsramen för linjen bör vara 12 platser. Kostnaden
beräknas till 650 kkr per årskurs.

Vi föreslår sammanfattningsvis att högskolan i Skövde tillförs resurser för
ytterligare utbildningar inom områdena språk och länderkunskap, datavetenskap,
medieteknik samt bildkonst. Anslaget D 10 Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser bör tillföras medel härför enligt ovan.

Mot. 1989/90

Ub589

16

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på ekonomlinjen
(140 poäng) vid högskolan i Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om i första hand inrättande av grundskollärarlinjen vid
högskolan i Skövde med 90 platser, i andra hand tilldelning av ytterligare
60 platser till universitetet i Göteborg för att möjliggöra utlokalisering
av ytterligare platser till Skövde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i
Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning med inriktning mot språk och länderkunskap,
datavetenskap, medieteknik samt bildkonst vid högskolan i
Skövde under anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser.

Stockholm den 24 januari 1990

Sven-Gösta Signell (s)

Jan Fransson (s) Birgitta Johansson (s)

Kjell Nordström (s)

Mot. 1989/90

Ub589

17

gotab 96086, Stockholm 1990