ESS och MAX IV

Motion 2007/08:Ub504 av Bo Bernhardsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett fortsatt stöd för byggande och placering av ESS-anläggningen i Lund och Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om MAX IV.

ESS-anläggningen

ESS, European Spallation Source, är en forskningsanläggning som planeras att byggas i Europa.

Anläggningen kommer att få central betydelse för flera strategiska forskningsområden som bio- och nanoteknologi, utveckling av läkemedel och biokompatibla implantat, materialteknik, t.ex. polymerer och legeringar för starkare och lättare bilar och flygplan, energiteknologi, t.ex. vätgaslagring samt mängder av andra potentiella applikationsområden.

Anläggningen är ett gemensamt europeiskt projekt med tänkt stöd från europeiska regeringar och EU. Lund är sedan några år tillbaka en av kandidaterna när det gäller var anläggningen skall placeras och det finns idag stöd i ett antal andra europeiska länder för att anläggningen verkligen skall hamna i Sverige och i Lund. Mellan 4 000 och 5 000 gästforskare beräknas utnyttja anläggningen per år och antalet fast anställda blir ca 500 personer.

Bakgrunden är att den dåvarande svenska regeringen under 2004 utsåg en särskild förhandlare för att undersöka möjligheterna för en placering av ESS i Sverige. I förhandlaren Allan Larssons uppdrag ingick också att undersöka möjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medverkan i byggandet av ett ESS i Sverige. Förhandlaren redovisade sitt uppdrag i juni 2005 och rapporten gick ut på remiss till 83 organisationer. Förhandlaren eller den särskilde utredaren fick också sitt förordnande förlängt.

Den nya regeringen har fortsatt det arbete som den tidigare regeringen lämnade över. I februari 2007 bestämde man således att Sverige formellt skulle erbjuda värdskap för anläggningen och sade sig vara beredd att stå för 30 procent av investeringskostnaderna och upp till 10 procent av driftskostnaderna. I juni 2007 gav regeringen också Lunds universitet i uppdrag att upprätta ett sekretariat för att planera för ESS, bygga upp kompetens och rekrytera forskare.

Allan Larsson, som också är styrelseordförande vid Lunds universitet, fick nu i uppdrag att förhandla för Sveriges räkning. Nu bedrivs också tillståndsprocessen, de tekniska förberedelserna och anpassning av anläggningens design sker. Bygget beräknas starta 2009 eller 2010 och anläggningen skall då kunna vara i full drift år 2020.

Frågan om en placering av ESS-anläggningen bör självklart utredas noggrant och göras utifrån en helhetsbedömning bland annat vad gäller påverkan på miljön. I det sammanhanget måste det också betonas att den forskning som kommer att bedrivas vid ESS-anläggningen kommer vara positiv från miljösynpunkt. Forskningen är som exempel inriktad på och kommer att resultera i ny teknik som medger miljöförbättringar på bland annat transportområdet.

ESS Scandinavia har också deklarerat att man vill bidra till EU:s och den svenska regeringens klimatstrategier. Man har därför satt upp målet att forskningsanläggningen, när den tas i bruk omkring år 2020, ska vara koldioxidneutral, vilket skall åstadkommas med hjälp av en lågenergistrategi, användande av förnyelsebar energi och återanvändning av överskottsvärme i Lunds Energis fjärrvärmenät.

MAX-lab och MAX IV

Samtidigt finns det en annan forskningsanläggning i Lund, MAX-lab, som idag har ca 600 användare. Det är en anläggning i världsklass som i nära kontakt med sina användare utvecklat ett förslag om en ny synkrotronljusanläggning, MAX IV.

Vetenskapsrådet har utvärderat förslaget att bygga MAX IV och menar att anläggningen skulle kunna bli en världsledande synkrotronljusanläggning och erbjuda unika möjligheter att bedriva spetsforskning inom breda områden av naturvetenskapen. Vetenskapsrådet har också i ett brev till Utbildningsdepartementet gett sin mycket positiva syn på MAX IV till känna.

MAX IV innebär dock en stor investering och Vetenskapsrådet pekar också i sitt brev på att dessa resurser finns inte idag vid Vetenskapsrådet. Man anser att det är viktigt att bland andra staten ställer ökade resurser till förfogande för att anläggningen skall kunna bli verklighet. Beräkningar ger vid handen att MAX IV-projektet kräver sammanlagt 1 610 miljoner kronor för själva anläggningen och ytterliggare 625 miljoner för byggnader i 2006 års priser.

Kompletterande anläggningar

EES-anläggningen och MAX IV skulle komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Två världsledande anläggningar skulle tillsammans skapa en utomordentligt värdefull forskningsmiljö till gagn för forskning och framsteg i allmänhet.

Det handlar ju inte minst om den långsiktiga nytta som verksamheten vid anläggningarna kan förväntas göra genom att bidra till just forskning och utveckling och ytterst till ökat välstånd.

Riksdagen bör därför uttala sitt fortsatta stöd för byggande och placering av ESS-anläggningen i Lund och Sverige. Riksdagen bör samtidigt begära en redovisning av hur en flerårig investeringsplan för MAX IV kan utformas.

SR är den reklamfria och oberoende radion med uppgift att göra kvalitativa program av alla slag för hela Sveriges befolkning. Varje dag lyssnar fyra miljoner personer.

Public service och Sveriges Radio fyller en viktig funktion i vårt samhälle. För många människor fyller radion en viktig funktion för kunskapsinhämtning, deltagande i samhällsdebatten och inte minst för underhållning och kulturupplevelser.

Några av grundförutsättningarna för Sveriges Radios public service-uppdrag är: oberoende och integritet, mångfald och kvalitet samt att vara tillgängligt för alla.

SR skriver självt följande.

• Meningen med public service är att var och en, oavsett kön, ålder, geografisk hemort eller kulturellt ursprung skall kunna hitta något värdefullt och omistligt bland Sveriges Radios program.

Om man som lyssnare vill vara med och påverka det utbud som finns på SR så är man huvudsakligen hänvisad till två instanser. Lyssnarservice som kan svara på frågor om programmen och utbudet samt Granskningsnämnden som tar emot anmälningar mot programmen.

För lyssnare som vill uttrycka sin åsikt på hela radions programutbud så finns det ingen naturlig instans att vända sig till. På SVT har man inrättat en tittarombudsman för att fylla den funktionen för TV-tittarna. Vi anser att det vore lämpligt att även SR inrättar en lyssnarombudsman som kan verka som en kanal mellan lyssnarna och programmakarna på Sveriges Radio så att lyssnarnas åsikter om vad som anses vara värdefullt och omistligt i utbudet tas till vara. Självklart kan aldrig allas önskemål uppfyllas helt, men inrättandet av en lyssnarombudsman skulle kunna medverka till att ge en större delaktighet från lyssnarna och ge ett bättre underlag för ledningen när man beslutar om programutbudet.

Stockholm den 26 september 2007
Bo Bernhardsson (s)
Christer Adelsbo (s)	Göran Persson i Simrishamn (s)
Christin Hagberg (s)	Kerstin Engle (s)
Ylva Johansson (s)	Inger Jarl Beck (s)
Morgan Johansson (s)	Ronny Olander (s)
Ann Arleklo (s)	Kent Härstedt (s)
Anders Karlsson (s)	Luciano Astudillo (s)
Hillevi Larsson (s)	Leif Jakobsson (s)
Marie Granlund (s)