Dricksvattenförsörjningen

Motion 1989/90:Jo516 av Ingrid Andersson m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo516

av Ingrid Andersson m.fl. (s)
Dricksvattenförsörjningen

Mot.

1989/90

Jo516-522

Under senare år har dricksvattenfrågorna fått ökad uppmärksamhet, bl.a.
för att ett flertal vattenburna epidemier förekommit. Den torra sommaren
1989 uppmärksammade oss också på att vattenbrist kan vara ett reellt och
allvarligt problem även i vårt land.

Vatten är ett absolut oumbärligt livsmedel. I Sverige har det varit en självklarhet
att vi haft riklig tillgång på vatten av god kvalité.

Kraven ökar nu starkt på ökad effektivitet när det gäller tillsyn av dricksvatten.
De gäller för det kommunala nätet och för enskilda vattentäkter.
Gamla vattenledningar fulla med avlagringar kan i årtionden leverera gott
vatten. När surhetsgraden ändras, kan tungmetaller och andra ämnen fällas
ut och ledningarna rosta sönder.

Kommunerna behöver allmänna råd om hur dricksvattenkontroll skall utföras.
Det behövs ökad utbildning för dem som ansvarar för dricksvattenförsörjningen.
Kommunerna behöver mer hjälp av teknisk expertis samtidigt
som det är brist på utbildade va-tekniker. Det behövs också åtgärder när det
gäller enskilda vattentäkter.

För permanentboende är det i storleksordningen 400000 brunnar. Behovet
av friskt vatten till husdjur bör också beaktas. Räknar man in vattenförsörjningen
för fritidsboende, så berörs 2 miljoner människor och ytterligare
400000 brunnar. En översiktlig bedömning, grundad på olika undersökningar,
är att ca 10 % av de borrade och ca 30 % av de övriga brunnarna är i
otillfredsställande skick beträffande vattenkvalitét och utförande. Här ställs
den enskilde inför stora problem. Spontant har växt fram en omfattande rådgivning
genom Sveriges geologiska undersökning (SGU) och statens lantbrukskemiska
laboratorium (SLL). Ett direkt uppdrag bör ges dessa att
svara för information och rådgivning för att utveckla verksamheten.

Vårt vatten hotas också av olika föroreningar. Från markytan förorenas
vatten på många håll av kemikalier från utsläpp, inte minst från jordbrukets
kvävegödsling.

För vattnet i naturen ansvarar naturvårdsverket. Ansvaret för vårt vatten
är således spritt på många olika myndigheter. Dessa lyder dessutom under
olika departement. Det försvårar att åstadkomma det övergripande anvar
för vårt vatten som är nödvändigt, om vi i framtiden skall ha tillräckligt med
dricksvatten av god kvalitet.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Jo516-522

Livsmedelsverket har de senaste åren fått en ökning av budgeten för
dricksvattenfrågor och mycket arbete pågår, det är vi medvetna om.

Regeringen uppdrog i september 1989 åt naturvårdsverket att utarbeta en
nationell strategi för god vattenkvalitet.

Arbetet skall ske i nära samråd med livsmedelsverket som samma dag fick
i uppdrag att kartlägga dricksvattensituationen i landet. Samråd skall dessutom
ske med övriga berörda myndigheter och verk såsom SMHI, lantbruksstyrelsen,
plan- och bostadsverket, SGU, KMI, länsstyrelserna och
kommunförbundet. Uppdraget skall vara slutfört senast den 15 september
1990.

Enligt vår uppfattning bör resultatet av utredningen bli, förutom en nationell
strategi för god dricksvattenkvalitet, ett förslag till program för forskning
kring våra dricksvatten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utarbetande av strategi och forskning kring vårt
dricksvatten.

Stockholm den 24 januari 1990

Ingrid Andersson (s)

Gustav Persson (s)

Barbro Andersson (s)

Gunnar Thollander (s)
Björn Kaaling (s)

Mot. 1989/90
Jo516

2