Tillfälliga moduler

Interpellation 2021/22:255 av Larry Söder (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-11
Överlämnad
2022-01-12
Anmäld
2022-01-13
Svarsdatum
2022-01-21
Besvarad
2022-01-21
Sista svarsdatum
2022-01-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Johan Danielsson (S)

 

Nyligen ställde jag frågan till dåvarande bostadsministern Märta Stenevi om hon uppmärksammat utmaningar för flyttbara moduler. Dessa utmaningar grundar sig i att flyttbar modul i genomsnitt används 36 månader på en plats. Därefter flyttas den för att fylla ett nytt tillfälligt behov som har uppstått. För att flyttbara moduler ska få bygglov krävs att de lever upp till Boverkets byggregler, BBR, varje gång de flyttas. 

I praktiken innebär det att varje gång en relativt nyproducerad modul ska flyttas behöver den – innan den kan användas igen – byggas om. 

I dag används temporära byggnader på en total yta av 3 miljoner kvadratmeter. Det motsvarar drygt 420 fotbollsplaner fullproppade med små byggnader som fungerar som ett avgörande smörjmedel i samhällsutvecklingen. 

I sitt svar resonerade det dåvarande statsrådet om tidsbegränsat att bygglov får ges för upp till tio år och kan därefter förlängas med högst fem år och att det kan vara rimligt att flyttbar modul efter tio år uppdateras efter senast gällande byggkrav. 

Det var inte alls det min fråga handlade om. Och det är inte den verkligheten som företag som hyr ut flyttbara moduler har något att invända mot. Det är inte det som får mig att engagera mig i frågan. 

Det vi pratar om är byggnader som bara är några år gamla – märk väl att den genomsnittliga tiden för en uthyrning är tre år – tvingas till ombyggnad för att uppfylla senast gällande byggkrav. 

Branschen uppskattar att kostnaderna för ombyggnationer av moduler till senast gällande BBR är uppemot 250 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar ca 10 procent av branschens årliga omsättning. Pengar som i mångt och mycket skattebetalarna får betala. Rimligen borde en nyproducerad byggnad ha en längre hållbarhetstid än 36 månader. Vi kan spara både miljö och skattepengar genom att arbeta annorlunda. 

Branschen bedömer att spillet av ombyggnader på grund av BBR-krav uppgår till drygt 437 ton varje år. Trots att cirka 50 procent kan återvinnas kasseras varje år närmare 219 ton. 

Klimatavtrycket för att bygga om en modul för att möta BBR:s energihushållningskrav visar på mer än tre gånger så mycket utsläpp av koldioxid jämfört med vad ombyggnationen reducerar utsläpp. Detta trots att åtgärderna får verka i 17 år. 

Det är med detta som grund som jag engagerar mig i frågan. Det kan inte vara rimligt, vare sig ur ett ekonomiskt, miljömässigt eller socialt perspektiv, att ha ett sådant regelverk. Det är varken cirkulärt eller hållbart att relativt nyproducerade byggnader måste byggas om bara för att de geografiskt flyttas till en annan plats där ett liknande tillfälligt lokalbehov har uppkommit. 

Med anledning av svaret på min tidigare fråga, som jag inte blev nöjd med, återkommer jag med denna interpellation till den nye bostadsministern. 

Med anledning av detta frågar jag statsrådet Johan Danielsson:

 

Har statsrådet uppmärksammat detta problem, och avser statsrådet att vidta några åtgärder?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:255, Tillfälliga moduler

Interpellationsdebatt 2021/22:255

Webb-tv: Tillfälliga moduler

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 57 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Fru talman! Larry Söder har frågat mig om jag har uppmärksammat problemet med krav på ombyggnad i samband med flytt av tillfälliga moduler och om jag avser att vidta några åtgärder.

Larry Söder utvecklar i interpellationen sin tidigare riksdagsfråga ställd till tidigare bostadsminister Märta Stenevi och menar att det är orimligt att ha ett regelverk som innebär att relativt nyproducerade byggnader måste byggas om för att anpassas till nya krav i byggregelverket bara för att de flyttas till en ny plats.

Liksom Märta Stenevi framhöll i sitt frågesvar håller jag med Larry Söder om att det bör finnas flexibilitet i regelverket för modulbyggnader. I svaret pekade Märta Stenevi på att det finns flexibilitet i regelverket som omfattar både reglerna för tillfälliga bygglov och möjligheten till avsteg från de tekniska egenskapskraven.

Av plan- och bygglagen framgår att kraven vid ändring eller flytt av en byggnad får anpassas och göras avsteg från när det gäller lämplighet för byggnadens ändamål, form-, färg- och materialverkan och tillgänglighet och de tekniska egenskapskraven. Detta ska göras med hänsyn till ändringens omfattning eller syftet med flytten och med hänsyn till byggnadens förutsättningar samt till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning.

Byggnadsnämnden kan alltså göra en avvägning när en byggnad eller modul flyttas. Av Boverkets vägledning framgår att det kan vara rimligt att kräva att nya regler uppfylls om de inte medför stora ingrepp och kostnader. Avvägningen görs lämpligen mot den tid som modulen stått, syftet med flytten, användningen av modulen och kostnaderna för åtgärder.

Det finns ytterligare en möjlighet att anpassa kraven på byggnader som används en kortare tid. För lokaler där verksamheten förväntas pågå i högst två år kan ett högre primärenergital och högre eleffekt tillåtas jämfört med vad som framgår av Boverkets byggregler.

Larry Söder poängterar att kraven vid flytt av tillfälliga moduler genererar stora avfallsmängder. Jag vill då slutligen tillägga att frågan om cirkularitet har hög prioritet. Det har bland annat kommit till uttryck i budgetpropositionen för 2022, där regeringen har föreslagit att resurser ska avsättas för att stärka Boverkets arbete med den cirkulära omställningen inom byggsektorn.


Anf. 58 Larry Söder (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi vill alla att våra kommuner ska bygga nya bostäder utifrån det behov som finns. I dagsläget har de allra flesta kommuner brist på bostäder. Orsaken till bristen på bostäder kan vi diskutera vid ett annat tillfälle. Men att vi alla vill skapa fler bostäder gör förhoppningsvis att vi kan lyckas i vår strävan att få kommunerna att planera och sedan bygga fler bostäder.

Att bygga fler bostäder är inte en isolerad sak, utan man bygger eller förändrar i de allra flesta fall ett samhälle. Man skapar nya behov som behöver tillgodoses i form av samhällsservice. Denna samhällsservice är skolor, förskolor, äldreboenden och förhoppningsvis även att näringslivet flyttar in på platsen.

I samband med dessa ny- och ombyggnationer följer allt som oftast ett behov av en ökad förmåga att lösa akuta lokalproblem - alltså inte problem under fem eller tio år utan akuta - tills man lyckas bygga permanenta lokaler för barnomsorg, skola, äldreomsorg, tillfälligt boende eller annat. I dessa fall fyller rentalmoduler en viktig samhällsfunktion.

Dessa byggnader har syftet att alltid användas temporärt - en kort period - som en brygga mellan det gamla som rivs eller byggs om och det nya till dess att står klart. Det kan vara i samband med en vattenläcka, en brand eller en översvämning eller när behov annars uppstår för en kortare period, för att ta några exempel.

Ministern skriver i sitt svar att Boverket har en vägledning kring dessa, men jag hävdar motsatsen. Boverket har i dag ingen vägledning som rör tillfälliga moduler, utan det finns en vägledning som rör permanenta moduler, som står över en längre tid än de jag pratar om. Detta skapar problem eftersom det rimligen bör vara betydligt starkare regler för permanenta än för tillfälliga moduler. Där är cloun i detta.

Kommunen har att bedöma de tillfälliga modulerna utifrån ett regelverk som är framtaget och anpassat efter permanenta byggnader. Det gör det svårt för kommunala handläggare att göra rimliga och rättvisande avväganden i sina bedömningar.

Det gör att verkligheten ser ut så att hyrmoduler årligen byggs om för motsvarande 10 procent av vad hela branschen faktiskt omsätter. I många fall har modulerna varit i bruk endast ett fåtal år. De bedöms alltså med samma måttstock som byggnader som ska stå i 30 eller 40 år eller som har stått lika länge. Det kan inte vara rimligt - inte när det ställs mot att modulerna ofta ska lösa akuta behov.

Enligt mitt sätt att se på det bör Boverket få i uppdrag att ta fram en förtydligande vägledning till kommunerna kring hur man ska förhålla sig till tillfälliga moduler. Det gör också att byggnaderna snabbare kan vara på plats och fylla en viktig samhällsfunktion så att barn kan få barnomsorg, unga kan få skola och äldre och sjuka kan få den vård som behövs.

Själva poängen är att man inte ska ställa samma höga krav på tillfälliga moduler som på permanenta moduler. Det finns ett glapp däremellan som vi på ett eller annat sätt måste lösa.


Anf. 59 Statsrådet Johan Danielsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till Larry Söder för hans frågor! Jag delar som jag sa i mitt inledande svar ledamotens uppfattning att det bör finnas en flexibilitet i regelverket för modulbyggnader.

Regeringen är medveten om att det kan finnas tillämpningsproblem när det gäller hur reglerna för hur flytt av byggnader ska tolkas. Dessa svårigheter liknar dem som finns när det gäller krav vid ändring. Reglerna kring flytt och ändring utgår från att byggnaden är unik och att den måste bedömas i sitt sammanhang med de förutsättningar som finns just där och då.

För att minska tillämpningsproblemen arbetar Boverket med vägledningar och andra kunskapshöjande insatser. I sin vägledning visar Boverket att det kan finnas flera olika skäl till att göra avsteg när en byggnad ska flyttas medan det vid flyttning av till exempel skolbaracker mer sällan finns anledning att frångå kraven eftersom det handlar om lokaler där barn vistas.

Om det påtalade problemet bottnar i kunskapsbrist och tillämpningsproblem ska de åtgärder som kan behöva vidtas naturligtvis fokuseras på förbättrad vägledning och inte på att förändra lagstiftningen, precis som Larry Söder är inne på.

På Boverket säger man sig vara väl medveten om att det kan finnas problem just vid tillämpningen av ändringsregler och reglerna vid flytt av byggnader. Man arbetar kontinuerligt med att förbättra sina vägledningar och har med sig frågan vi diskuterar i dag i det arbetet.

Mer övergripande har det faktum att kommuner tolkar regler olika och ibland har egna särkrav varit ett uppmärksammat problem som också blivit föremål för flera utredningar. Regeringen arbetar med att förbättra förutsättningarna för de företag som producerar seriellt eftersom det inte är rimligt att särkraven får negativ inverkan på företag som arbetar med att producera i serier men bygger i olika kommuner.


Anf. 60 Larry Söder (KD)

Fru talman! Grundtanken att tvinga marknaden att ständigt utveckla ny teknik för att minska klimatpåverkan har jag givetvis ingenting emot. Att man skärper kraven i Boverkets byggregler är bra.

Det man kan ställa sig tveksam till är hur miljömässigt hållbart och cirkulärt det är att tillfälliga moduler måste byggas om. 10 procent måste byggas om. Det blir ganska mycket material som går till spillo. Det hade kanske inte behövts om det funnits regler och tillämpningar som gör att man kan använda dessa moduler flera gånger även om man flyttar dem en bit. Jag tror att det är något vi borde titta på. Även om jag och säkerligen också ministern gillar cirkulär ekonomi ska man göra på rätt sätt.

Det borde vara ett rimligt antagande att nyproducerade moduler har längre hållbarhetstid än 24 eller 36 månader så att man inte behöver göra en ny bedömning efter det. De tillfälliga reglerna borde säga att dessa moduler håller i X månader. Sedan är man tvungen att göra en ny bedömning, men det borde vara efter längre tid än 36 månader.

Branschen bedömer att spillet vid ombyggnation på grund av BBR-kraven uppgår till ungefär 437 ton varje år. Trots att cirka 50 procent kan återvinnas kasseras varje år närmare 219 ton material. Ur ett miljömässigt perspektiv är det alltså inte lämpligt att göra så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag menar att BBR behöver förtydligas i vissa delar. Jag tror att man kan se över även PBL ur det perspektivet om man vill, kanske inte bara i just denna del men när man gör en större förändring av PBL.

En annan lösning är att införa ett nytt begrepp som man exempelvis kan kalla uppställningstillstånd för att förtydliga vad som är flyttbara moduler och särskilja dem från BBR-kraven för nyproduktion. Uppställningstillståndet skulle kunna vara tidsbegränsat och jämförbart med exempelvis tidsbegränsade bygglov. Då gör man det också tydligt att dessa moduler bara är till för några få år och inte någon längre tid, och man kan ställa de krav som behövs på just dem.

Ett alternativ eller komplement är det förslag om en mer förutsägbar byggprocess som omfattar bostäder, som regeringen skickade ut på lagrådsremiss i september 2021. Det finns en möjlighet att hantera det i den delen.

Man ska inte klaga på dem som sitter ute i kommunerna och hanterar detta, för de har bara de direktiv och rekommendationer som finns. Det är vi som ska se till att de har rätt underlag, och här finns det en glipa i systemet som vi måste hantera.

Det är ganska mycket pengar som går åt. De moduler som man flyttar tillfälligt blir mycket dyrare om man måste bygga om dem varje gång. Det är inte heller någon liten summa.

De flesta kunderna är faktiskt kommuner och regioner. Det är med andra ord våra skattemedel som går åt till detta, vilket jag tycker är en icke oväsentlig del att fundera på. Vi behöver pengarna till annat än att bygga om tillfälliga moduler som faktiskt fungerar.

Min önskan är att ministern har samma uppfattning som jag, det vill säga att man kanske kan ge Boverket ett uppdrag att titta på detta och göra rekommendationer så att kommunerna kan hantera det mycket enklare.


Anf. 61 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Fru talman! Larry Söder påpekar både i sin interpellation och återkommande i debatten i dag att branschen uppskattar att kostnaden för ombyggnationer av moduler enligt de senaste BBR-kraven uppgår till bortåt 250 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar 10 procent av branschens omsättning. Krav på byggnader som flyttas genererar således stora kostnader. Om det är ett resultat av att regelverket övertolkas är det olyckligt.

Regeringens förhoppning är att Boverkets arbete med vägledningar ska kunna underlätta tolkningen av regelverket och göra så att dessa stora kostnader inte uppstår. Boverket har med sig frågan vi diskuterar i dag i den översynen.

Larry Söder lyfter också fram att de ombyggnationer som krävs för tillfälliga moduler genererar stora mängder avfall. Detta är en mycket viktig synpunkt. Byggsektorn svarar i dag för 35 procent av EU:s sammanlagda avfallsgenerering. Byggsektorn står dessutom för mer än 20 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv.

Avfallsfrågan är central när det gäller cirkularitet och en fråga som får allt större uppmärksamhet. Cirkularitet påverkar stora områden såsom ianspråktagande av naturresurser, giftfria miljöer och minskade avfallsmängder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har för avsikt att ge Boverket i uppdrag att arbeta med cirkularitet utifrån flera av dessa perspektiv. Där kommer avfallsfrågan helt säkert att ingå.


Anf. 62 Larry Söder (KD)

Fru talman! När det gäller miljön brukar jag ibland tänka att den bästa trävaran är den man inte använder. Den är bäst för miljön. Den trävara man använder ska man använda så flitigt och bra som möjligt, det vill säga att den ska göra den nytta den kan göra under hela sin livslängd.

I detta fall ser jag att vi kanske skapar miljöonytta genom våra regelverk. Vi skulle kunna göra miljönytta. Vi skulle kunna hjälpa miljön på ett tydligt och enkelt sätt. Egentligen är alla vinnare i det - stat och kommuner är vinnare genom att det kanske blir billigare att hyra dessa moduler, och miljön blir vinnare genom att vi inte slänger och gör avfall av dem.

Jag tror att ministern och jag har ungefär samma uppfattning. Jag hoppas att ministern tar med sig detta och tittar på om det finns en möjlighet att göra så som jag önskar. Det skulle vara väldigt trevligt.


Anf. 63 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Fru talman! Jag tackar Larry Söder för den här interpellationsdebatten.

Förutom det som jag redan framfört i mina tidigare svar vill jag avslutningsvis informera om att Boverket för närvarande genomför en omfattande översyn av Boverkets byggregler och konstruktionsregler.

Den nya regelmodell som Boverket arbetar med syftar till att förenkla regelverket och främja innovation och teknisk utveckling, samtidigt som ett förenklat och konsekvent regelverk med en genomgående likartad struktur och detaljeringsgrad som kan bidra till ett snabbare och billigare byggande skapas.

Det pågår en mycket genomgripande omarbetning av regelverket och ett arbete där branschen kommer att få större ansvar för tolkning och verifiering av regelverket. Ändringsreglerna ingår i denna översyn.

Då Boverket är väl medvetet om de problem vi pratar om i dag tror jag att vi ska invänta vad som kommer både i Boverkets vägledningar och som resultat av översynen av byggreglerna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.