Småföretagens villkor i glesbygden
Interpellation 2007/08:420 av Omanovic, Jasenko (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-21
- Anmäld
- 2008-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-03-07
- Sista svarsdatum
- 2008-03-13
- Besvarad
- 2008-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 februari
Interpellation
2007/08:420 Småföretagens villkor i glesbygden
av Jasenko Omanovic (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Förutsättningarna att bo och arbeta i Sverige varierar kraftigt mellan landets olika delar. De tre storstadsregionerna och regionala centrum utgör navet för ekonomin och näringslivet i landet. Därför krävs också i fortsättningen långsiktiga åtgärder för att stödja utvecklingen och tillväxten i landets glest bebyggda delar, inte minst genom stöd till småföretag.
Hittills har regeringen inte kommit med några konkreta förslag till hur denna utveckling kan stärkas utan enbart hänvisat till sin övriga politik. Den är främst anpassad till förhållandena i storstadsregioner, varför besluten har haft motsatt effekt för glesbygden.
Det sammanfattande intrycket hittills är att regeringen har valt att styra de gemensamma resurserna till grupper som bor i de tre storstadsregionerna och till den tiondel av befolkningen som tjänar mest. För Norrlands del innebär det att avsevärda samhällsresurser har försvunnit från regionen, vilket försvårar fortsatt utveckling främst i Norrlands glest bebyggda delar.
För småföretag innebär exempelvis avskaffande av arbetsmarknadsutbildning och förändringar i den kommunala skatteutjämningen att människor tvingas flytta från orten. Med dem försvinner både arbetskraft och kundunderlag. Koncentrationen av den statliga servicen till ett fåtal större orter försämrar servicen till det lokala näringslivet. Brister i IT, telefoni och annan infrastruktur är ett hinder för utvecklingen. Avskaffande av det allmänna avdraget för småföretag, beskattning av trafikförsäkringen och liknande förslag är andra exempel på åtgärder som försämrar villkoren för småföretag i glesbygden. Dessutom saknar småföretagare fortfarande socialt trygghetssystem av samma typ som anställda har.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att stärka småföretagens villkor i glesbygden.
Debatt
(17 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:420
Webb-tv: Småföretagens villkor i glesbygden
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:82 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2007/08:82 6 § Svar på interpellationerna 2007/08:420, 427 och 440 om småföretagens villkor i glesbygden
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jasenko Omanovic har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka småföretagens villkor i glesbygden. Ibrahim Baylan har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förutsättningarna för en god ekonomisk tillväxt ska vara fortsatt goda i norra Sverige. Kristina Zakrisson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att genom regionalpolitik stärka utvecklingen i glesbygden. Eftersom frågorna har samma inriktning har jag valt att besvara dem i ett sammanhang.
Låt mig först säga att jag delar interpellanternas åsikter att det behövs fortsatta kraftfulla långsiktiga åtgärder för att stödja utvecklingen i norra Sverige, särskilt i inlandets gles- och landsbygder, trots att den ekonomiska tillväxten har varit god i stora delar av dessa områden på senare tid och arbetsmarknadens utveckling under det senaste året visar en exempellöst stor nedgång i arbetslösheten. Områdena står dock inför fortsatta långsiktiga förändringar, till exempel på grund av globaliseringens ökande resande, upplevelseindustrins framväxt, klimatförändringar och befolkningens ålderssammansättning. Förändringarna innebär samtidigt nya stora möjligheter, till exempel genom ökad efterfrågan på olika råvaror och förnybara resurser, storslagen natur och unika kulturvärden som områdena är så rika på.
Regeringens generella politik för minskat utanförskap, fler i arbete, ökat företagande och regional tillväxt byggd underifrån har således - till skillnad från vad interpellanterna gör gällande - varit framgångsrik. Regeringen har vidtagit en rad kraftfulla åtgärder för att skapa ett bättre företagsklimat och förutsättningar för en stärkt utvecklingskraft i hela landet, som även är positiv och angelägen för företagen, kommunerna och regionerna i norra Sverige.
Som några viktiga exempel på konkreta insatser som regeringen redan genomfört och som har betydelse för näringslivets utveckling i norra Sverige kan jag nämna de resurser från EG:s regionala utvecklingsfond, ca 4 miljarder kronor, som tilldelas de fyra nordligaste länen under perioden 2007-2013, de medel, ca 550 miljoner kronor för 2008, från det så kallade länsanslaget som fördelats till de fem Norrlandslänen, fortsatta regionala företagsstöd, bland annat ett utvidgat och reformerat transportbidrag som är bättre anpassat för småföretag, samt lägre energiskatt på el i vissa kommuner i norra Sverige motsvarande ca 850 miljoner kronor per år. Extra anslag för drift och underhåll av vägar och järnvägar samt ökat statsbidrag till enskild väghållning är också viktiga för utvecklingen i norra Sverige.
I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen avser att återställa förmånsrätten för företagsinteckningar, vilket kommer att förbättra företagens möjligheter att låna pengar på goda villkor i dessa regioner. Ett reformerat strandskydd, bättre anpassat till lokala och regionala förhållanden och som underlättar utvecklingen i landsbygden, är en annan viktig åtgärd som förbereds. Genom landsbygdsprogrammet fördelas också ca 325 miljoner kronor årligen för utvecklingsåtgärder i de fem Norrlandslänen.
Genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken är dels beroende av insatser inom flera olika politikområden, dels anförtrott den lokala och regionala nivån. Av de ovannämnda exemplen framgår klart att regeringen för sin del, utöver den generella politiken för ett bättre företagsklimat i hela Sverige, även står för en ambitiös politik för att i olika avseenden stärka utvecklingen i norra Sverige.
Regeringen utarbetar nu också en nationell strategi för att stärka landsbygdens utvecklingskraft. Medan den socialdemokratiska regeringen på olika sätt tonade ned gles- och landsbygdsdimensionen i politiken, deklarerade alliansregeringen omedelbart vid vårt tillträde att vi skulle utarbeta en särskild landsbygdsstrategi. Syftet med strategin är att ta fram och utveckla förslag som tar till vara den utvecklingspotential och de resurser som finns på den svenska landsbygden. Det som är bra för landsbygden är bra för hela Sverige, och en mer balanserad regional utveckling är till fördel för alla delar av landet.
Anf. 2 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, men jag misstänker att vi har missförstått varandra lite grann. Därför vill jag ge ett exempel, eftersom ministern tar upp upplevelseindustrin och allt annat i sitt svar. Jag tänker direkt på slaget om Västernorrland. De som är ishockeyintresserade förstår att det handlar om Modo Hockey och Timrå IK.
Att nu prata om slaget om Västernorrland i samband med småföretagare kanske känns lite långsökt, men det är inte alls så. För vad är det egentligen det handlar om? Det handlar faktiskt om att bakom detta står ett jättelångsiktigt och gott samarbete mellan kommunerna, Örnsköldsvik och Timrå, de lokala idrottsföreningarna och det lokala näringslivet.
Det är långsiktigt samarbete, alltifrån att kommunerna satsar på föreningsstöd för ungdomsverksamhet och fler isytor till att man tillsammans med den lokala näringen och med stöd från EU:s utvecklingsfonder satsar på stora moderna evenemangsarenor. Detta har bland annat lett till att både Modo Hockey och Timrå IK är framgångsrika företag. Men framför allt har den lokala näringen fått en arena att exponera sig på och dra nytta av.
Med det som nu händer med nedläggningar av basindustri och omstruktureringar i den statliga sektorn i Norrland har det uppstått stora problem för småföretagare med hemvist i Norrland. Basindustrin och statliga myndigheter blir i så fall som egna elitserielag för de småföretagen. Stora och viktiga kunder som bara försvinner skapar tomrum i företagskassan. Dessutom är det så att myndigheterna ger service till många fler företag än dem som direkt berörs genom att vara konkreta kunder.
Deras försvinnande leder till att glesbygdsområden får sämre dynamik och sämre förutsättningar och förhållanden på arbetsmarknaden. Det kan kännas som att människor blir tvångsförflyttade till att spela i en lägre division.
Det nederlaget känns. För att motverka det behöver staten vara aktiv kontinuerligt i dessa områden. Det finns ett antal EU-fonder. Som jag sade har man också tidigare under den socialdemokratiska regeringen byggt ett antal evenemangsarenor med hjälp av EU:s strukturfond.
Glesbygden behöver kontinuitet och inte enstaka projekt. Det behövs kontinuerlig närvaro av staten när det gäller arbetsmarknadsutbildningar och närvaro av statliga myndigheter för att ge service till småföretagare.
Anf. 3 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag vill tacka näringsministern för svaret, även om jag känner ett visst missnöje med att näringsministern inte har itts svara på interpellationerna var och en för sig. Men har man tre jobb kanske man inte alla gånger hinner göra jobben så ordentligt som det skulle behövas.
Herr talman! I onsdags besökte jag norra Västerbotten och närmare bestämt Renström där Boliden driver gruvdrift. Jag fick följa med företagsledningen ned i gruvan och se hur modern gruvdrift går till. Det var väldigt imponerande. De berättade också om hur verksamheten går.
Vi har de senaste åren inte minst tack vare det ekonomiska uppsvinget i Asien haft väldigt goda tider för svensk basindustri i norra Sverige. Vi har en expansion som har handlat om att man både har ökat produktionskapaciteten och också kunnat sysselsätta fler människor i norra Sverige.
Det har skett på ett sådant sätt att vi i dag har en väldigt stor optimism i norra Sverige. Den basindustri som utgör grunden för näringslivet i vår del av Sverige har bidragit till väldigt stora exportförtjänster för hela vårt land. Det är viktigt också nationellt hur detta går.
Efter besöket i gruvan satte jag mig ned med företagsledningen. Jag frågade: Vad ser ni framför er i form av utmaningar, fallgropar men också möjligheter för framtiden? Vad skulle ni behöva för att ytterligare kunna expandera och ytterligare kunna bidra inte bara till regionens utveckling utan till hela landets välfärd?
De hade tänkt väldigt mycket på detta. De uttryckte det så här: Vad ni politiskt kan göra handlar i grund och botten om två saker. Det första är utbildning, att se till att det finns kvalificerade yrkesskickliga personer men också välkvalificerade högskoleutbildade människor att tillgå. Det andra handlar väldigt mycket om infrastruktur.
Det läge man har i norra Sverige innebär att man är långt bort från de huvudmarknader man har i Europa, Asien men också på andra sidan Atlanten. Det gör att transporter och infrastruktur är A och O.
Mer specifikt hade de önskemål om att den satsning på järnväg som den förra regeringen aviserade och som också denna riksdag beslutade om blir av. Det är den 27 mil långa Norrbotniabanan, järnvägen mellan Umeå och norra delarna av landet. För ett företag som Boliden och andra företag som står inför ganska tunga investeringar som handlar om miljardbelopp är det A och O att man kan frakta sitt gods till de marknader där man behöver ha det.
Detta handlade om Boliden. Men om man talar med näringslivet i norra Sverige är det samma bild man får. Jag ska citera vad Sten-Anders Gustafsson, som är vd för Almi Företagspartner i Norrbotten och Västerbotten, Peter Nordblad och Torbjörn Halvarsson, som är regionchefer för Företagarna Norrbotten respektive Företagarna Västerbotten, säger: "Snabba, rationella och miljöeffektiva transporter är av avgörande betydelse för att vi skall kunna utveckla vårt näringsliv."
Kommer den nuvarande regeringen att bygga Norrbotniabanan eller inte?
Anf. 4 Kristina Zakrisson (S)
Herr talman! Jag får börja med att tacka för svaret, även om jag inte tyckte att det var särskilt mycket nytt under solen.
Jag hade frågat om vilka åtgärder som näringsministern har för avsikt att vidta för att bättra på regionalpolitiken. Själv kommer jag från Norrbotten som i dag blomstrar. Det går väldigt bra. Arbetslösheten minskar. Men vi ser också att det är en topp just nu. Vi vill gärna att det ska kunna fortsätta även om fem eller tio år. Först och främst är det viktigt att infrastrukturen fungerar.
Jag skulle vilja fråga om de kraftfulla åtgärder som näringsministern hänvisar till. Det är EU-medel som också den socialdemokratiska regeringen förde fram och till och med lyckades få mer pengar till. Det är transportbidrag, som så småningom kom från alliansregeringen, fastän det tog väldigt lång tid innan det började fungera. Det enda lite nya och positiva som jag kan hitta i svaret är att man avser att återställa förmånsrätten för företagsinteckningar. Det är kanske inte så kraftfullt.
Jag är också lite fundersam till att man lyfter besöksnäringen som en framtidsbransch. Det handlar inte om att man lyfter den. Jag tror att det är en framtidsbransch i Norrbotten och i norra Sverige. Men det pågår just nu centraliseringar. Det handlar om Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och nu senast tullen. Det är sådant som riskerar att helt slå undan benen på den bransch som skulle kunna bli stor och tung uppe i Norrbotten.
Jag och Karin Åström har motionerat om att vi ska ha en tullflygplats i Luleå på Kallax. Nu planerar tullen att ta bort all verksamhet och till och med den som i dag finns i Haparanda. Hur ska vi då kunna få människor att flyga från andra länder direkt upp till Norrbotten? Alla måste till Stockholm först för att tulla. Det gäller också företagen.
Jag har fått många upprörda och bekymrade samtal från Norrbotten, och naturligtvis också från tullen, och från företagare. Man funderar på: Hur ska vi nu göra när vi behöver tullens hjälp? Var ska man klarera? Ska man åka till Stockholm? Hur ska det fungera? Ska det vara en mobil verksamhet? Kan det verkligen bli effektivt och bra? Jag har svårt att säga: Jo, jag tror att det blir bra. Jag säger naturligtvis: Nej, jag tror inte att det blir bra.
Jag blir också bekymrad när man ofta talar om centraliseringarna som att man ska effektivisera verksamheten. Jag har flera gånger försökt påtala det. Man kan som exempel ta Rikspolisstyrelsen som förlade sin verksamhet till Kiruna i mitten på 90-talet, eller om det var ännu tidigare. Man kunde i en undersökning visa på att det både var kostandseffektivt och personalmässigt väldigt effektivt. Det var inte någon stor omsättning. Men man fick den kompetens och de kvalifikationer som behövdes.
Jag skulle verkligen vilja att näringsministern, som själv är från norra Sverige och från en liten ort, försöker peka på detta och tala för det för företagen. Det handlar väldigt ofta om pengar. Det gäller att visa att det ofta är ekonomiskt lönsamt att bedriva verksamhet i norra Sverige. Det är kostnadseffektivt. Man behöver inte flytta all verksamhet till Stockholm för att det ska bli effektivt.
Jag skulle också vilja berätta något för ministern om hon inte känner till det. I Norrbotten minskar alla kommuner i befolkning utom Piteå. Men Stockholm ökar däremot fortfarande i befolkning. Där har vi så trångt att vi måste införa trängselavgifter. Hjälp stockholmarna att hitta ett sätt så att det fungerar bostadsmässigt och marknadsmässigt. Hjälp företagen att hitta ett sätt att placera verksamheten i delar av landet där det är kostnadseffektivt. Det gäller inte minst statlig verksamhet och eventuella nya statliga myndigheter.
Anf. 5 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen! Tack också till interpellanterna för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna!
Jag kan känna igen mig i mycket av vikten av frågeställningarna - däremot inte alls i den verklighetsbeskrivning som ges i interpellationerna. Men i större delen av de inlägg som har gjorts tycker jag att det fanns ett resonemang som jag mycket väl kan känna igen mig i, även om det för Luleå Hockeys del inte handlar om något elitseriekval utan mer om att leva kvar i elitserien. Men det är en tillfällig svacka.
Däremot upplever jag att det är perspektiven som skiljer sig. Här pratar interpellanten om hur bra det går för norra Sverige, hur positivt det är och vilken fantastisk utveckling vi har. Ändå ges bilden och ställs frågan: Varför gör inte staten någonting?
På något sätt har vi vant oss vid att det hela tiden ska komma ett - för min del, som kommer från Norrbotten - Norrbottenspaket då och då. Det är då staten gör sin uppgift. Det är då samhället och politiken tar ansvaret för utvecklingen.
Perspektivet måste vara helt annorlunda. Det måste utgå från medborgaren - från dem som bor och verkar i området och från dem som kan tänkas flytta till och verka på de här orterna. Politikens uppgift blir att skapa förutsättningar för det.
Där upplever jag att det finns en samsyn när det gäller diskussioner om infrastruktur. Det handlar då om infrastruktur både i form av vägar och järnvägar och telekommunikationer, bredband och annat som gör det möjligt att verka på de här orterna. Det är det som blir politikens uppgift. Men det är mig främmande att vi från den nationella nivån ska flytta människor och placera dem i olika områden.
Det som krävs är att ge möjligheter för det engagemang som finns i hela vårt land både hos entreprenörer och hos byautvecklare. Det engagemanget måste få komma till uttryck. Då måste vi bryta mycket av det här stuprörstänkandet där vi från central nivå ska styra verksamheten på den lokala nivån. Vi måste få en bredd och en helhetssyn, och den kan vi bara få regionalt och lokalt.
För oss i den norra delen av Sverige handlar det mycket om att ta vara på de rika naturresurser som finns. Det är positivt nu när det gäller malmen. För skogen är det positivt, men det finns också utmaningar i form av bristen på råvara. Hur får vi en möjlighet att ta vara på skogen och åter lyfta fram produktionsskogens värde? Hur kan vi se till att det är ett värde som blir viktigt för jobben i norra Sverige, för Sveriges ekonomi och även för klimatet?
Klimatfrågan är en utmaning. Jag är övertygad om att vi inte har sett slutet när det gäller oljepriser och höjda bensinpriser. Det är en utmaning för oss som är beroende av transporter över långa avstånd. Men det är också en möjlighet. Mycket av lösningarna på det här finns just inom den gröna sektorn, i de alternativa drivmedlen och i att ta vara just på skogens och jordens möjligheter.
Men det här förutsätter också att vi vänder på perspektivet och inte börjar från den centrala nivå och ropar på Maud eller regeringen så fort det händer någonting. Vi ska ta vara på de möjligheter som ges, och vi som är aktiva lokalt och regionalt ska också ta det lokala och regionala ansvaret.
Anf. 6 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Vilket Sverige ska vi skapa i framtiden? Är det ett land med stora regionala klyftor med starka centralistiska tendenser till regioncentrum och storstadsområden? Eller ska mottot "Hela Sverige ska leva" fortfarande ha ett innehåll?
Egentligen är det detta som interpellationerna handlar om. Det är alldeles uppenbart att ministern inte har några bra svar att ge i tider när Försäkringskassan, Skatteverket, tullen och Arbetsförmedlingen centraliseras under temat ökad effektivitet. Allmänt hållna målsättningar och hänvisningar till EU-program och länsanslag som inte direkt är någon regionalpolitisk nyhet eller innovation är svaret.
Vi kan också se hur det i myndigheter och verk som en gång utlokaliserades finns en tendens till återlokalisering. Kontor, enheter och sammanträden förläggs till storstadsregioner i en smygande process som urholkar den ursprungliga lokaliseringens innehåll och syfte. Regeringen vidtar inga åtgärder.
När det gäller statens företag är huvudintresset hur snabbt de ska kunnas säljas ut och hur det ska kunna ske till privata intressen. Tanken på hur de ska kunna bidra till utveckling och arbete i olika delar av Sverige finns inte. Det här är torftigt. Det är enbart renodlade ekonomiska kortsiktiga perspektiv som dominerar.
Just nu ger regeringen direktiv om att administration inom Banverket och Vägverket ska samordnas. Är det ett första steg till sammanslagning av de myndigheterna? Så spekuleras det i verksamheten. Men inom myndigheterna har man inga bra svar eftersom regeringen är otydlig.
Leder det här i sin tur till att hållfastheten i de nuvarande lokaliseringen till Borlänge riskerar att undermineras när den nya transportinspektionen inrättas?
Centralistiska processer som hotar tidigare regionalpolitiska initiativ startar i ett smygande långsiktigt händelseförlopp enligt principen droppen urholkar stenen. Har Maud Olofsson någon relevant kommentar på den punkten?
Kommer vi i framtiden med dagens utveckling som grund att kunna garantera hela landet en god teknisk utveckling på telekommunikationssidan? Kommer de befolkningsmässigt glesare delarna av landet att kunna räkna med lika goda förutsättningar som storstäderna? Jag tror inte det. Jag upplever nämligen inte att den nuvarande regeringen har den politiska viljan när det gäller just telekommunikationerna. Man har inte hittat instrumenten för hur det här ska kunna klaras ut långsiktigt på ett bra sätt som håller över tid. Har Maud Olofsson några reflexioner på den punkten?
Sverige är ett glesbefolkat, avlångt land. För att upprätthålla en fungerande service i hela landet krävs en statsmakt och en regering som har mycket uttalade ambitioner och vilja att styra på den punkten. Om statens olika verk och myndigheter inte har det tydliga uppdraget - vem ska i så fall ta ansvar för att servicen blir likvärdig i hela landet? Det gäller sådant som post och tele, och just nu blir apoteksfrågan synnerligen aktuell. Har regeringen funderat över Apotekets utförsäljning i ett regionalpolitiskt perspektiv? Det finns stora möjligheter att kommentera det i debatten här.
För mig är det rimligt med ett solidariskt perspektiv där vi som bor i regionala centrum och storstäder ska vara med och betala för dem som bor i de glesare befolkade delarna av landet. De ska ha en godtagbar service.
Stora, medelstora och små orter måste ingå i en helhet tillsammans med landsbygden där balanser skapas som ger utvecklingsmöjligheter i hela landet. Men nu ökar i stället bensinpriserna utan kompensation till glesbygdens befolkning. Trafikförsäkringen stiger i höjden. Bensinmackar hotas av nedläggning. Många servicefrågor vacklar. Hur är det med den regionalpolitiska strategin, Maud Olofsson?
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Låt mig börja med att säga att det gläder mig mycket att Socialdemokraterna nu äntligen har börjat engagera sig i regional tillväxtpolitik. Det har vi saknat, inte minst från Centerpartiets sida, under de år som vi har suttit i opposition.
Jag tycker att det är intressant att Socialdemokraterna nu också börjar engagera sig i infrastrukturfrågorna. Det ni lämnade efter er är ett gigantiskt stort, svart hål i infrastruktursatsningarna. Det saknas runt 100 miljarder i skötsel och underhåll och investeringspengar. Ni hade tomma femårsplaner där ni lovade guld och gröna skogar runt om i hela landet. Men ni lade inte dit pengarna. Det överlämnade ni till oss att få ordning och reda i.
Det är intressant att ni nu börjar engagera er för att utlokalisera statlig verksamhet, att lägga statliga myndigheter någon annanstans eller som man säger: att se om inte statlig verksamhet kan bedrivas på andra ställen i landet. Under hela er regeringstid har jag kritiserat er för att ni inte klarade av att tänka på något annat än centralisering. Men jag måste säga att jag verkligen välkomnar den debatten. Är det någonstans som ni behöver nytänkande är det på det här området. Ni har ju varit de riktiga centralisterna i det sammanhanget. Ni lämnade efter er ett land som var totalt kluvet.
Nu ser saken annorlunda ut. Jag tycker att det är bra att få höra att Ibrahim Baylan säger att det är stor optimism i norra Sverige. Norrbotten blomstrar. Ja, det är faktiskt så. Om vi tittar på sysselsättningssiffror, arbetslöshetstal och annat kan vi se att man ligger på -31 procent i Västernorrland, -37 procent i Jämtland, -36 procent i Västerbotten och -40 procent i Norrbotten. Det är en totalförändring av arbetslöshetssiffrorna i de delar av landet som var uträknade för bara några år sedan.
Företagstillväxten går åt andra hållet. Det blir fler företag, 46 procent plus i Västernorrland, 52 procent plus Jämtland, 50 procent plus i Västerbotten och 51 procent plus i Norrbotten.
Arbetslösheten går ned, och nyföretagandet och företagandet ökar. Det var precis det som den här regeringen gick till val på och nu levererar. Ingen är gladare än jag över att det går bra för hela Sverige. Går det bra för alla delar av Sverige går det bra för Sverige. Det finns ingen motsättning mellan att det går bra för Stockholm, Göteborg och Malmö och att det går bra för norra Sverige. Det ger tillsammans en bra och stark tillväxt.
Jag tycker att det är intressant att höra att Ibrahim Baylan har varit i och besökt Boliden som säger att de behöver bra utbildad personal och stark infrastruktur. Det är precis det som är regeringens syfte med utbildningspolitiken. Vi vill anpassa yrkes- och lärlingsutbildningen så att man får en större träffsäkerhet i de lägre utbildningarna, och vi vill också fokusera på kvalitet i utbildningen så att företagen kan få den arbetskraft som man efterfrågar.
Den andra delen handlar om infrastrukturen. I den förra budgeten lade den här regeringen till 1,2 miljarder extra till skötsel och underhåll av vägar och järnvägar och extra pengar till enskilda vägar. Man kan gå in i Socialdemokraternas budgetmotion och titta på vad ni gör. Jo, ni drar ned anslaget till väghållning och statsbidrag och lägger de pengarna i storstadsområdena. Ni lägger exakt samma summa till investeringar i kollektivtrafik och vägar i Stockholms stad och län. Och ni står här och säger att ni ska satsa på infrastrukturen runt om i landet, men ni gör inte det i er egen budget. Ni tar pengar från de enskilda vägarna, från cykelbanor och handikappanpassning och lägger dem på kollektivtrafik och vägar i Stockholms län och Stockholms stad. Det är exakt samma siffra.
Jag skulle gärna vilja ha en kommentar till det. Ni säger en sak och gör någonting helt annat.
I detta anförande instämde Gunnar Andrén (fp).
Anf. 8 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Statsrådet räknar upp halva Norrland och säger att de var uträknade för några år sedan.
Norrbotten ligger tvåa och Västernorrland fyra i bruttoregionalproduktligan. De ligger alltså tvåa och fyra av alla län i Sverige, och de har legat där i åratal. De har inte klättrat upp dit sedan i fjol. Västernorrland har varit tvåa och Norrbotten fyra, och nu har de bytt plats. De har varit där uppe hela tiden.
Nu är man orolig över att man koncentrerar statliga myndigheter till stora orter. Glesbygden blir utan statlig service, och inte bara service utan statlig närvaro som ger småföretagare kunder som är grundstommen i företaget. Det försvinner. Det drar ni undan.
Vi vet redan vad Maud Olofsson och regeringen har gjort för att förhindra och bromsa upp nedläggningen inom basindustrin: ingenting. Det känner vi till, och det kan basindustrin bekräfta.
Det är intressant att det vallöfte som alliansen turnerade med inför valet och gav till småföretagare i Norrland var att man skulle sänka arbetsgivaravgifterna. Nu har de fått höjda arbetsgivaravgifter. En småföretagare betalar i dag 37 000 kronor mer per år i arbetsgivaravgift. Det vallöfte som Maud Olofsson och övriga alliansledare gav till småföretagare i Norrland var att det skulle bli sänkta, och inte höjda, arbetsgivaravgifter.
Det är självklart att företagen där uppe behöver kompetent arbetskraft, och de behöver utbildning. Ni har dragit ned på det också, bland annat på arbetsmarknadsutbildningen som direkt är kopplad till det konkreta behovet hos arbetsgivare. Det har ni dragit ned.
Det är också intressant i sammanhanget att näringsministern säger det är uträknade län. De här länen har alltså inte haft någon egen förmåga att ta sig fram i företagandet över huvud taget. Och de har, som sagt, legat tvåa och fyra hela tiden i bruttoregionalproduktligan. Frågan är: När tänker vice statsministern ompröva de här besluten som gäller centraliseringen av statliga myndigheter? De försvinner från glesbygden och försvagar därmed kraftigt den lilla dynamik på arbetsmarknaden som finns i glesbygdsområdena.
Anf. 9 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Ö, d, m, j, u, k, h, e, t. Ödmjukhet stavas så, Maud Olofsson. Jag tänkte att det kan vara på tiden att ta upp det med Maud Olofsson eftersom hon ibland far ut och tar åt sig äran för väldigt mycket som hon över huvud taget inte har haft med att göra. Att det går bra i norra Sverige beror inte direkt på vad den nuvarande regeringen har gjort eller påstår sig ha gjort.
Det beror på många saker, till exempel på en högkonjunktur i resten av världen, på att Sydostasien blomstrar ekonomiskt och på en hel del insatser som den förra regeringen gjorde. Jag kan vara den första att säga att vi inte har gjort tillräckligt. Man kan aldrig känna sig så nöjd att man kan säga att man har gjort allting bäst. Vi har ödmjukheten att säga att vi, som förlorade valet, har anledning att fundera över detta. Vi kan säkert göra saker och ting mycket bättre. Men jag mycket svårt att se att Maud Olofsson har gjort sådana insatser för den del av Sverige som vi nu pratar om, nämligen den norra regionen.
Herr talman! Jag upprepar min konkreta fråga till Maud Olofsson eftersom det inte kom något svar. Kommer den borgerliga regeringen, där Maud Olofsson tydligen sitter på två ministerposter, att bygga Norrbotniabanan eller inte? En konkret fråga förtjänar ett konkret svar. Kommer den här regeringen att bygga Norrbotniabanan eller inte, Maud Olofsson? Det är en fråga som är oerhört viktig i norra Sverige, inte minst för företagarna och näringslivet. Den tar de upp varenda gång man träffar dem, och de har också skrivit otaliga artiklar om detta.
Herr talman! Sedan har vi detta med infrastrukturen. Det är riktigt fräckt av Maud Olofsson att påstå att den socialdemokratiska oppositionen har mindre pengar i budgeten för infrastruktur när vi de facto har betydligt mer än vad regeringen har. Sedan kanske vi fördelar på olika sätt, men den totala kakan till infrastrukturen är betydligt större i vår motion än vad den är i regeringens budget.
I stället hemfaller Maud Olofsson här, trots två ministerposter, åt att försöka leka oppositionen mot en regering som inte längre finns. Hon pratar om att det saknas hundratals miljarder i infrastrukturbudgeten. Men infrastrukturen finansieras ju varje år ur budgeten. Om den nuvarande regeringen inte vill prioritera infrastrukturen utan prioriterar skattesänkningar till de allra mest välbärgade i vårt samhälle, har man gjort ett val. Då får man också stå för det valet, Maud Olofsson, och inte försöka leka opposition mot en regering som inte längre finns.
Vad grundar Maud Olofsson detta påstående på? Jag skulle vilja veta det. Vi har nämligen försökt ta reda på vilka fakta och sakliga argument som finns för det som Maud Olofsson påstår, som statsminister Fredrik Reinfeldt har påstått och som infrastrukturminister Åsa Torstensson då och då också tar fram för att skyla över det faktum att man själv ingenting gör.
Vad finns det för faktaunderlag? Jag har försökt att ta reda på det, och det visar sig att det inte finns några. Det är ett påstående som Maud Olofsson och andra gör för att skyla över det faktum att man själv inte gör något.
Herr talman! Jag tror att de som tittar på oss i dag, inte minst de i Norr- och Västerbotten och de lokala tidningsredaktionerna, kanske inte är så intresserade av den här politiska pajkastningen. De kanske är mer intresserade av att få svar på den konkreta frågan: Kommer den borgerliga regeringen att ha med Norrbotniabanan i den infrastrukturproposition man kommer att lägga?
Det är den konkreta fråga som jag och många med mig vill ha svar på.
Anf. 10 Kristina Zakrisson (S)
Herr talman! Jag ska börja med att kommentera Stefan Tornberg. Ungefär som förra gången vi hade en interpellationsdebatt i ett liknande ämne kom han med en massa påståenden om vad vi socialdemokrater har sagt. Nu sade Stefan Tornberg till exempel att vi då och då frågar efter ett Norrbottenspaket. Det har jag inte hört någon av oss fråga efter. Det gjorde jag inte förra gången heller. Det var samma sak då.
Stefan Tornberg säger att vi inte ska börja på nationell nivå. Vi ska inte ropa på Maud.
Maud är faktiskt näringsminister och har ansvar för regionalpolitiken och jag tycker nog att man borde kunna utkräva något ansvar av en näringsminister.
Jag hajar också till när Stefan Tornberg säger: Vi på nationell nivå ska inte flytta på människor; det är mig främmande.
Det är tydligen inte Centerpartiet främmande att ha en arbetsmarknadspolitik som säger att man från första dagen man blir arbetslös kan tvingas flytta från Pajala till Lund. Det är tydligen helt okej för Centerpartiet.
Maud Olofsson säger att hon saknade en regionalpolitik under hela förra mandatperioden. Man kan fundera på vilka kraftfulla åtgärder hon ville vidta när hon kom till makten.
Hon ville tydligen höja arbetsgivaravgiften för de små företagen - det är vad regeringen har gjort. Jag har svårt att se att det var den bästa regionalpolitiken.
Den landsbygdsstrategi som Eskil Erlandsson stolt presenterade förra året byggde på det grundarbete som den socialdemokratiska regeringen hade gjort och som Ann-Christin Nykvist hade förhandlat fram 1 miljard extra till i EU. Inte heller det kan väl alliansregeringen åta sig hela äran av.
Maud Olofsson säger också: Ni har lämnat efter er ett kluvet land.
Vi har ju också lämnat efter oss ett land med mycket god ekonomi. Som Ibrahim Baylan var inne på har den här regeringen valt att använda de pengarna till att sänka skatter för de redan välbeställda. Man skulle tjälsäkra ganska många mil väg för de pengarna. Jag tror att det handlar om 50-60 miljarder som de rikaste människorna i Sverige får dela på. Man skulle till och med kunna bygga en järnväg. Jag tror att man också skulle kunna se till att alla fick bredband. Man kanske till och med skulle kunna se till att gamla människor i Överkalix hade telefon.
Det finns en hel del kvar att göra. Vi hade sett till att vi hade en ekonomi där det gick att använda pengarna till sådant som vi tycker är viktigt. Det har säkert ni också gjort. Ni har använt pengarna till det som ni tyckte var viktigt; det var att sänka skatter.
Vi har en helt annan politik. Det är väl därför vi bytte regering vid förra valet. Förhoppningsvis, för svenska folkets skull, kommer vi att byta regering vid nästa val också.
Jag vill också säga några ord om statliga företag.
För något år sedan hade Centerpartiet två motioner där Maud Olofsson är första namnet. Det står det väldigt tydligt: Förutom att andra lokaliseringsorter än Stockholm alltid bör prioriteras för nya statliga verksamheter bör en omfattande omlokalisering av befintlig statlig verksamhet ske för att förbättra den regionala balansen.
Jag antar att det gäller fortfarande. Det står i två motioner efter varandra.
Förra veckan lade regeringen fram en proposition där man bildar en helt ny myndighet. Den nya myndighetens huvudkontor ska ligga i Stockholm.
Det som Centern tyckte för något år sedan är antagligen inte alls viktigt nu när man sitter i regeringen. Jag hoppas att Centerpartiet går tillbaka till sina gamla motioner och läser dem och använder en del av det som står i dem, till exempel att alla ska kunna garanteras post- och telefoniservice. Om man inte kan garantera det föreslår Maud Olofsson i motionen en kompensation. Jag väntar med spänning på att det förslaget läggs fram.
Anf. 11 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! Jag har inte påstått att Socialdemokraterna vill ha ett nytt Norrbottenspaket. Under min tid som norrbottning i 50 år och politiskt aktiv i Norrbotten i 30 år har jag däremot upplevt en hel rad Norrbottenspaket.
Hela tiden har vi, som Jasenko Omanovic säger, haft den näst högsta bruttoregionalprodukten i Sverige. Trots det har det krävts paket och krisuppgörelser fram till förra året. Då hände något. Då fick vi en positiv tillväxt trots att vi hela tiden har haft en positiv bruttoregionalprodukt. Då tog man vara på rikedomarna. Då kom de rikedomar som finns i Norrbotten och norra Sverige till uttryck i nya jobb. Huvudorsaken till detta är naturligtvis den internationella konjunkturen och den globalisering som jag som norrbottning har lärt mig att bejaka. Jag tycker att det är positivt. Det som händer i världen är positivt för min del av Sverige. Det är positivt för Sverige och det är positivt för Norrbotten att det här händer.
Jag vet också att den här regeringen på ett helt annat sätt än tidigare regeringar har vidtagit åtgärder som gör det möjligt att ta vara på den utvecklingen. Det avgörande har varit den internationella konjunkturen, men regeringen har vidtagit de rätta åtgärderna.
Utmaningen nu är att se till att ta vara på det positiva som händer och se till att vi i hela vårt land kan ha tillgång till både statlig, offentlig och kommersiell service och att vi har en fungerande infrastruktur. Jag litar betydligt mer på den regering som nu sitter trots alla vackra ord från de före detta centralisterna som nu pratar om decentralisering.
Anf. 12 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Det var den utmärkte Tage G. Peterson som var motor när de statliga verken i Sverige utlokaliserades till olika delar av landet. Det var han som ställde sig i spetsen, tog politiskt initiativ och visade politisk handlingskraft. Det var en stark och riktigt genomförd decentraliseringsåtgärd.
Ingen kan ta ifrån vare sig honom eller socialdemokratin det händelseförloppet.
Nu är det Maud Olofsson som är näringsminister med en högerregering. Nu är det hennes ansvar. Vad gör ministern åt den smygande tendensen till återlokalisering inom de statliga verken? Kommer ni att slå ihop Banverket och Vägverket? Blir det så eller hur blir det? Håller utlokaliseringen när det gäller antalet arbetstillfällen i Borlänge när den nya transportinspektionen inrättas?
Hur blir det med telekommunikationerna? Jag efterlyser en kommentar på den punkten.
Hur är det med apoteksutförsäljningen från ett regionalpolitiskt perspektiv?
Frågan om de statliga företagens och myndigheternas regionala ansvar måste åter upp på den politiska dagordningen. Om så inte sker kommer många bygder och orter i vårt land att bli utslagna. Allt högre krav på vinster i statens företag och i privata företag och myndigheternas fortgående effektivisering kommer till sist att riskera att leda till befolkningsmässig utarmning.
Genom privatiseringar inom den statliga företagssektorn avhänder man sig möjligheten att använda dem i olika regionalpolitiska syften.
Ni måste ta de regionalpolitiska frågorna på allvar och prestera mer än ord och hänvisningar till sådant som andra redan har banat väg för.
Nedläggningshotet vid sågen i Seskarö är inte bara en angelägenhet för människorna på den orten.
Tusen hotade bensinmackar i glesbygden borde beröra oss alla, inte minst regeringen. Tänker ni göra något på den punkten?
Anf. 13 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag måste säga att det är fantastiskt intressant att få diskutera infrastruktur med Socialdemokraterna, i synnerhet om man går tillbaka och tittar på siffrorna. Det saknas 100 miljarder. Ibrahim Baylan sade att det inte finns några fakta. Det är lätt att få fram både från Vägverket, Banverket och de myndigheter vi har som ansvarar för detta.
Socialdemokraterna lovade en mängd projekt hit och dit, men de avsatte inga pengar. Det finns stora likheter mellan de femårsplaner som fanns i Sovjetunionen och Socialdemokraternas infrastrukturplaner - stora likheter. Det är det vi nu försöker städa upp. Vi lade i den senaste budgeten 1,2 miljarder extra på skötsel och underhåll, och i höst återkommer vi med en infrastrukturproposition. Då kommer alla, oavsett om det handlar om vägar, järnvägar eller annat, att få den sammantagna diskussionen.
När jag tittar i Socialdemokraternas budgettabell kan jag konstatera att ni tar ungefär 1 miljard från väghållning och statsbidrag - och då ska man veta att där ligger enskilda vägar, handikappanpassning, cykelvägar, allt det som är regionalt - och flyttar exakt samma summa, drygt 1 miljard kronor, till investeringar i kollektivtrafik och vägar i Stockholms stad och Stockholms län. Det är vad ni gör. Jag vill bara ha en förklaring till varför ni gör den prioriteringen.
Det kommer att bli en stor utmaning att klara de önskemål om infrastruktur som finns runt om i landet, och de är mycket berättigade önskemål. Det gäller allt från tunneln i Helsingborg till Norrbotniabanan i norra Sverige.
Apropå bredband och utbyggnaden av den vill jag säga att det är effekterna av Björn Rosengrens politik vi ser i dag. Han ansåg att marknaden kunde klara av att bygga bredband och överlät det till marknaden. Det är anledningen till att vi på många ställen i gles- och landsbygden inte har bredbandstäckning. Där tänker vi städa upp efter er. Och om Ibrahim Baylan blir provocerad av att vi är stolta över de resultat vi nått må det vara hänt för vi ser att vi gör saker och ting som driver åt rätt håll. Det handlar om skötsel och underhåll av vägar och järnvägar samt en utbyggnad av bredband så att det finns över hela landet.
Om vi tittar på resultaten är det kanske en slump att siffrorna vänder och blir positiva när vi får en ny regering, och uppriktigt sagt tror även jag att konjunkturen spelat roll. Det kan dock inte vara en fullständig slump att de höga arbetslöshetstal som fanns när Socialdemokraterna ledde landet nu med en ny regering lett till minskad arbetslöshet och ökad företagsamhet i regionerna.
Jag kan förstå att ni blir provocerade av det, men det är sanningen, och jag tror att den generella satsningen på bättre företagsklimat, bättre infrastruktur, bättre service, bättre utbildning och forskning samt på att klara arbetskraftsförsörjningen är en bra politik för hela landet, både för våra storstäder och för norra Sverige.
Om vi ser på det särskilda regionalpolitiska anslaget kan jag konstatera att Socialdemokraterna inte lägger en krona mer i sin budget. Jag vill gärna veta varifrån ni tar pengarna för att finansiera alla de önskningar ni har. Vilka pengar talar ni om? Ni kan inte stå i riksdagen och bara säga en massa saker, för när man sedan tittar i tabellerna över era budgetar visar det sig att där inte finns några ytterligare pengar.
Det är viktigt att säga att både låginkomsttagare och småföretagare är oerhört glada över inkomstskattesänkningarna. 75 procent har gått till låg- och medelinkomsttagarna. De generella företagsåtgärderna har inneburit att vi fått fler företagare som vågar satsa. Det betyder tillräckligt för mig med tanke på det uppdrag jag är satt att genomföra, nämligen att minska de sociala och regionala klyftorna. Jag är rätt nöjd med att vi kan visa svart på vitt att vi är på väg åt rätt håll.
Anf. 14 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Det finns en hemsida, www.scb.se, där man kan gå in och titta på sysselsättningsökningen. Under perioden oktober 2005-oktober 2006 var sysselsättningsökningen ungefär 152 000 personer. Perioden oktober 2006-oktober 2007 var sysselsättningsökningen 83 000 personer. Den har alltså halverats under Maud Olofssons tid. Sysselsättningsökningen har halverats under den nuvarande regeringens första år trots högkonjunkturen ute i världen och trots den draghjälp man får av den. Det blir sämre, men frågan framöver är: Hur kan man avhjälpa detta? Det är inte fråga om vem som åstadkommit vad och vem som dragit större eller mindre nytta av olika åtgärder. I stället är frågan: Vilka åtgärder tänker Maud Olofsson vidta?
Jag har väckt en motion som handlar om utlokalisering av statliga myndigheter, inte på grund av att man ska tycka synd om Norrland utan för att vi i Norrland är lika kapabla som de som bor någon annanstans i Sverige att utföra olika arbetsuppgifter. Vi har den kapaciteten. Det är bra för Norrland att få en del utlokaliseringar för att kunna skapa en kritisk massa när det gäller kompetensen på arbetsmarknaden och för att få en dynamik på arbetsmarknaden. Det behöver Norrland.
Staten behöver alltså stötta upp Norrland för att få en bättre dynamik på arbetsmarknaden. Om det finns en dynamik på arbetsmarknaden samt utbildad arbetskraft vågar företagen också investera. När tänker Maud Olofsson jobba i den riktningen?
Anf. 15 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Maud Olofsson och Centerpartiet gjorde ett relativt bra val i vår gemensamma valkrets Västerbotten. Maud Olofsson blev dessutom personvald och fick alltså ett stort förtroende från väldigt många västerbottningar, drygt 4 000 om jag inte minns fel.
Inte tror jag att dessa västerbottningar såg framför sig att det skulle gödslas pengar över dem som har stora villor i norra delen av Stockholm. Inte heller tror jag att dessa västerbottningar såg framför sig att deras skattepengar skulle gå till att subventionera städhjälp åt människor som redan har det väl ställt. Det är inga småsummor, Maud Olofsson. 75 procent av era skattesänkningar går till den tredjedel av befolkningen som redan har det bäst ställt.
Herr talman! Denna regering har försuttit många chanser. Det är glädjande att fler människor får jobb, men den stora sysselsättningsökning som vi sett kom under vårt sista år vid makten. Det är ett faktum, Maud Olofsson. Jag tror att många har svårt att känna igen sig i beskrivningen av hur bra den borgerliga regeringen är, för om folk känt igen sig i den beskrivningen skulle opinionssiffrorna rimligtvis ha sett ut på ett helt annat sätt än de gör.
Nej, herr talman, det finns mycket övrigt att önska. Regeringen har på senare tid backat, backat och backat från olika förslag. Nu har du chansen, Maud Olofsson, att backa från beslutet att ta bort Norrbotniabanan från Banverkets långtidsplanering. Före valet var det inga problem att säga att du och Centerpartiet var för byggandet av Norrbotniabanan. Nu ställer jag åter frågan, som jag ännu inte fått något konkret svar på: Kommer Norrbotniabanan att byggas under den nuvarande regeringen eller inte, Maud Olofsson? Det är en enkel och konkret fråga som förtjänar ett enkelt och konkret svar.
Anf. 16 Kristina Zakrisson (S)
Herr talman! Jag tror inte att Stefan Tornberg har möjlighet till något ytterligare inlägg. Jag var nämligen intresserad av att höra vilka åtgärder regeringen vidtagit som varit de rätta. Han var väldigt tydlig med att säga att den nuvarande regeringen vidtagit rätt åtgärder men valde nogsamt att inte säga vilka de var. Jag är fortfarande nyfiken på vilka åtgärder den nuvarande regeringen vidtagit som den tidigare regeringen inte vidtog, eller vilka åtgärder den nuvarande regeringen tänker vidta, för att förbättra regionalpolitiken.
Jag skulle vilja lyfta fram tullen ytterligare en gång. Skattesänkarpengarna hade nog räckt till att ge en liten slant till tullen. Då kanske vi hade kunnat ha kvar tullverksamhet även i övre Norrland. Tullens verksamhet består ju inte bara av att klarera och serva företag, utan de jobbar också mot den ekonomiska brottsligheten. Jag skulle ytterligare en gång vilja slå ett slag för att tullen ska få mer pengar.
Det är intressant att höra Maud Olofsson säga att Björn Rosengren överlät bredbandsbyggandet till marknaden och att det är effekterna av det vi nu ser. Det låter som om näringsministern tycker att det är något negativt. Om det är negativt att marknaden sköter för landet viktig verksamhet undrar jag hur man samtidigt kan sälja ut Apoteket, Vin & Sprit, SBAB med flera. Jag tycker att det rimmar illa när jag hör att allt som den förra regeringen gjorde var dåligt, men när denna regering vill göra samma sak är det bra. Jag måste nog gå någon pedagogisk kurs för att förstå varför marknaden i vissa lägen är bra men inte i andra.
Sedan skulle jag också vilja säga att regeringen rivstartade med att sänka skatter för förmögna och försämra villkoren för sjuka och arbetslösa. Man hade väldigt bråttom med att komma i gång med utförsäljning av statliga företag.
Men när kommer de fantastiska åtgärderna för att förbättra regionalpolitiken? Maud Olofsson har stått här och talat om att det är ett kluvet land. Nåväl, men fortsätt då att tala om att den förra regeringen gjorde allting dåligt, men kom ihåg, som sagt var, att det var väldigt god ekonomi. Pengarna hade gått att använda. Vad tänker ni göra för att förbättra regionalpolitiken?
Anf. 17 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det finns en grundläggande sak för en ekonomi. Fler i arbete ger fler inkomster. Det gäller i norra Sverige. Det gäller i storstäderna. Det gäller överallt i vårt land. Det är därför som vi vann valet. Vi lovade nämligen att skapa förutsättningar för fler jobb och se till att människor kommer från utanförskap till arbete.
Nu levererar vi det. Det är 164 000 i minskat utanförskap. 2007 var det all-time-high när det gäller antalet sysselsatta.
Jag tror att ni är jätteledsna över att ni misslyckades, och ni är sura över att vi lyckades. Så enkelt är det. Men jag kan bara säga: Vi är jätteglada över att fler och fler får jobb. Vi är jätteglada över att de åtgärder som vi gick till val på faktiskt ger resultat. Och det är ju så att om fler kan arbeta kommer vi att få mer pengar till infrastruktur. Vi kommer att få mer pengar till vård och skola och omsorg. Vi kommer att ha råd att höja pensioner. Vi kommer att ha råd att göra en massa saker. Det är så det fungerar. Fler som jobbar innebär fler som får inkomster och fler som betalar skatt.
Vi har vidtagit en massa företagsåtgärder som gör att företagandet ökar också i norra Sverige. Vi har vidtagit en massa åtgärder som gör att vi ökar sysselsättningen och minskar utanförskapet i norra Sverige. Det är väl jättebra? Jag är glad över det.
Vi satsar extra resurser, 1,2 miljarder i senaste budgeten, på skötsel och underhåll. Vi satsar 130 miljoner på enskilda vägar. Det vill ni dra in. Ni vill minska det anslaget. Jag har inte fått någon förklaring till varför det är så viktigt att ta från just det anslaget och byta det mot att satsa här i Stockholmsregionen.
När det gäller Norrbotniabanan återkommer vi i infrastrukturpropositionen, för det är där vi kommer att väga alla de här satsningarna mot varandra. Det gäller Norrbotniabanan. Det gäller andra satsningar.
Skattesänkningar, som ni är så kritiska mot, innebär en stor fördel för många människor i norra Sverige, eftersom det finns många låginkomsttagare. 75 procent av skattesänkningarna har gått till dem med låga och normala inkomster. Och många kommuner är glada över den ökade sysselsättningen därför att de då också får extra intäkter.
Så grunden är: Det är bara att läsa siffrorna. Det är bara att läsa tabellerna. Då ser man att det går bättre för Sverige, och de regionala klyftorna minskar. Det är jag mycket glad och stolt över, för det var det uppdrag som jag fick från min valkrets.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.