Slutförvar för använt kärnbränsle
Interpellation 2020/21:65 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-16
- Överlämnad
- 2020-10-19
- Anmäld
- 2020-10-20
- Svarsdatum
- 2020-11-06
- Besvarad
- 2020-11-06
- Sista svarsdatum
- 2020-11-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Arbetet med ett slutförvar för det använda kärnbränslet i Sverige har pågått sedan 1970-talet då de första geologiska studierna påbörjades för att kartlägga lämpliga platser. Det omfattande arbete som då påbörjades ledde först under 2011 fram till att Svensk Kärnbränslehantering AB lämnade in en ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Östhammars kommun.
Ansökan har sedan dess behandlats av mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Då ansökan avser uppförande av kärntekniska anläggningar i Östhammars respektive Oskarshamns kommun har även kommunfullmäktige i respektive kommun även hanterat frågan om veto för de olika delarna i slutförvaret.
Den 23 januari 2018 lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen över ansökan till regeringen med sina respektive yttranden. Från Strålsäkerhetsmyndighetens sida tillstyrker man ansökan om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Den 25 juni 2018 fattade kommunfullmäktige i Oskarshamn beslut om att tillstyrka att regeringen ger tillåtlighet till en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i Oskarshamns kommun.
I juni 2018 gav Miljödepartementet Svensk Kärnbränslehantering AB möjlighet att komplettera ansökan utifrån yttrandet från mark- och miljödomstolen, vilket även överlämnades den 4 april 2019.
Den 13 oktober 2020 fattade kommunfullmäktige i Östhammar beslut om att tillstyrka ansökan om slutförvar för använt kärnbränsle i kommunen. I och med detta är vetofrågan prövad i de båda berörda kommunerna.
Det som nu återstår är att regeringen fattar beslut om huruvida tillstånd enligt kärntekniklagen respektive tillåtlighet enligt miljöbalken ska beviljas eller inte. Ett beslut som bör kunna förväntas ske skyndsamt. Framför allt mot bakgrund av att ärendet beretts under lång tid på ett mycket transparent sätt och där tillstyrkan finns från regeringens egna expertmyndighet. På Miljödepartementet har man även en granskningsgrupp som arbetat med ärendet under flera år.
Trots detta har det i närtid framkommit oroande uppgifter i medier om att man inte tror sig kunna behandla det särskilt skyndsamt, men även ett direkt ifrågasättande kring lokaliseringen av slutförvaret från regeringens sida.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
När avser regeringen att senast fatta beslut i fråga om tillstånd respektive tillåtlighet för slutförvar för använt kärnbränsle?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2020/21:65
Webb-tv: Slutförvar för använt kärnbränsle
Dokument från debatten
- Fredag den 6 november 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:31
- Protokoll 2020/21:31 Fredagen den 6 novemberProtokoll 2020/21:31 Svar på interpellation 2020/21:65 om slutförvar för använt kärnbränsle
Protokoll från debatten
Anf. 15 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Herr talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig när regeringen senast avser att fatta beslut om tillstånd respektive tillåtlighet för slutförvar för använt kärnbränsle.
Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen välkomnar Östhammars kommuns beslut att tillstyrka ett slutförvar i kommunen. Det är ett viktigt steg i processen, men frågan om slutförvaring av använt kärnbränsle är en komplex och viktig fråga. Det är ett av de största miljöärendena i Sverige någonsin.
Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om ett system för slutförvaring av använt kärnbränsle prövas både enligt miljöbalken och enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. Ansökningarna avser ett sammanhängande system. Där ingår både lokaliseringen, det vill säga platsen, och förvarsmetoden.
Ansökningarna hanteras samlat, och regeringen planerar att besluta om ärendena vid samma tillfälle. Innan besluten kan fattas behöver regeringen göra en noggrann bedömning. Samtliga delar som ingår i det sammanhängande systemet, liksom systemet som helhet, behöver granskas ingående. Det behöver vara helt klarlagt att hela systemet är säkert och håller i hundra tusen år.
Därtill är det av stor vikt att hela prövningen av och processen för ett slutförvar sker på ett oberoende, transparent och öppet sätt. Det är viktigt för processen och för acceptansen av det framtida slutförvaret att alla berörda får tycka till under prövningens gång.
Därför bereds ärendena fortsatt inom Regeringskansliet. Vi analyserar för närvarande om det återstår något vad gäller handläggningen av ärendena enligt miljöbalken och kärntekniklagen innan regeringen kan fatta beslut.
Det går för närvarande inte att bedöma när ärendet kommer att avgöras, men arbetet är prioriterat och bedrivs skyndsamt.
Anf. 16 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Jag får inledningsvis tacka statsrådet för svaret på min interpellation.
Frågan om ett slutförvar för använt kärnbränsle är viktig för Sverige som en kärnkraftsnation men även för att på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer omhänderta det sedan tidigare använda kärnbränslet, vilket måste tas om hand oavsett vilken inställning man har till kärnkraften.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I det svar som lämnats på interpellationen lyfter statsrådet fram att det är av stor vikt att hela prövningen av och processen för ett slutförvar ska ske på ett oberoende, transparent och öppet sätt. Det är viktigt för processen och för acceptansen av det framtida slutförvaret att alla ska få tycka till under prövningens gång.
Det är givetvis någonting jag håller med om till fullo. Men är det inte precis det, herr talman, som nu och under mycket lång tid har skett? Arbetet med ett slutförvar av det använda kärnbränslet har pågått i Sverige sedan 70-talet, när man inledde de första geologiska studierna om lämpliga platser.
Under det följande decenniet utfördes även typområdesundersökningar där en lokaliseringsprocess landade i att Östhammars och Oskarshamns kommun var lämpliga kandidater. Där har förstudier och platsundersökningar genomförts från 90-talet.
Man har i de respektive kommunerna jobbat med att bygga upp kompetens i frågan och bedrivit granskning kontinuerligt sedan dess. Det är något som under processens gång har inkluderat civilsamhälle, politiker och expertis och som präglats av just dessa saker. Det har varit fullt möjligt att besöka anläggningar för slutförvarsmetoder även för allmänheten.
SKB har även vart tredje år sedan 1986, det vill säga i över 30 års tid, lämnat in rapporter över forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall. Rapporten lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten för granskning varpå myndigheten yttrar sig till regeringen. Regeringen beslutar därefter om industrin har genomfört sitt FUD-program på det sätt som man är skyldig att göra. Det programmet skickas till ett femtiotal organisationer där målsättningen för och syftet med det arbetet är att en ansökan om slutförvar ska kunna uppfylla de krav som ställs.
Ansökan om att bygga ett slutförvar lämnades in 2011. Förutom av myndigheternas egna experter granskades underlaget av ett stort antal remissinstanser, berörda kommuner, länsstyrelser, universitet, högskolor, miljöorganisationer med flera, som alla har fått säga till vad de tycker. Staten begärde också att oberoende internationell granskning skulle ske av den långsiktiga säkerheten efter förslutningen av kärnbränsleförvaret, vilken utfördes av en expertgrupp utsedd av OECD:s kärnenergibyrå. Den lämnade under 2012 sin slutrapport med ett gott betyg.
Därefter har Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen hanterat detta och inkommit med sina respektive yttranden. Där tillstyrker man från SSM:s sida ansökan om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle. Motsvarande tillstyrkan gjordes från mark- och miljödomstolen såväl i sak som för platsen och att man uppfyller de krav som finns enligt miljöbalken.
Oskarshamns kommun har sedan tidigare hanterat detta vad gäller vetofrågan för inkapslingsanläggningen. Men även i Östhammars kommun har man nyligen hanterat ansökan om slutförvar och prövat vetofrågan. Det enda hinder som återstår för att föra processen vidare är att regeringen ska fatta ett beslut om tillåtlighet. Ändå ger man här nu ett svar som nästan signalerar att vi skulle vara tidigt i en process, och man berättar vad arbetet ska präglas av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är ett arbete som har pågått under väldigt lång tid. Därför, herr talman, är frågan: Vad är det för någonting som statsrådet och regeringen menar behöver granskas mer ingående än det som redan har skett?
Anf. 17 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Herr talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för frågan!
Jag vill börja med att understryka att trots den långa historiken som ledamoten beskriver kom dessa ärenden in till regeringen i januari 2018. Eftersom domstolen i sitt yttrande efterfrågade kompletteringar bland annat avseende kopparkorrosion ombads Svensk Kärnbränslehantering att komplettera sin ansökan. Den kompletteringen remitterades därefter. Från april till mitten av juni 2020 kungjordes kompletteringen. Syftet med kungörelsen är att alla ska ha möjlighet att yttra sig i ärendena. Det kom in synpunkter på kungörelsen som departementet arbetar med.
Slutförvarsfrågan är komplex. Det är viktigt att regeringen beaktar alla delar och synpunkter noga. Låt mig säga någonting om vad det är som ansökningarna och ärendena handlar om. Svensk Kärnbränslehantering har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
Ansökan om det sammanhängande systemet innefattar en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun och en slutförvarsanläggning i Forsmark i Östhammars kommun. Ansökan omfattar även en kapacitetsutbyggnad av mellanlagret Clab. Ansökan avser slutförvar av 12 000 ton använt kärnbränsle ca 500 meter ned i berggrunden i Östhammars kommun.
Bara för att understryka allvaret i beslutet kan man säga att varje gram av de 12 000 tonnen är så radioaktivt att det vid kontakt kan orsaka dödlighet. Det är förstås oerhört viktigt att vi är väldigt säkra på att det beslut vi fattar är hållbart över tid. Då talar vi om hundra tusen år, även om jag är medveten om att radioaktiviteten klingar av.
Vi lyssnar på våra expertmyndigheter, men beslutet ligger på regeringens bord. Det är regeringens uppgift att säkerställa att hela prövningen och hela processen sker på ett oberoende och öppet sätt, att alla får möjlighet att säga sitt och att beslutet är brett förankrat.
Vi avvaktar naturligtvis de LOT-försök som fortfarande återstår. Där kommer Strålsäkerhetsmyndigheten att lämna en analys i februari 2021 där man tittar ytterligare på kopparkorrosionen. Det är någonting som är oerhört viktigt att få ytterligare ett faktaunderlag om. Vi behöver också analysera vilka ytterligare handläggningssteg som kan behövas och de synpunkter från regeringens kärnavfallsråd som har inkommit. Det är någonting som vi naturligtvis beaktar.
Anf. 18 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Ett gott betyg för det arbete och den forskning som har bedrivits kring den svenska slutförvarsmodellen är det faktum att en annan regering redan har godkänt den.
Det slutförvar som kommer att byggas i Finland ska byggas med den metod som baserar sig på den svenska KBS3-metoden, vilket är samma metod som i den ansökan som finns för det slutförvar som ska byggas i Sverige också. Ansökan om att bygga slutförvaret i Finland lämnades in 2012, och i februari 2015 lämnade Stuk, det vill säga den finska motsvarigheten till SSM, sitt yttrande om att de bedömer att anläggningen kan byggas säkert. Ett regeringsbeslut fattades sedan i november 2015.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det statsrådet även har undvikit att nämna är att departementet har haft en granskningsgrupp som redan har arbetat med ärendet under flera år. I Finland tog det alltså mindre än tre år från att ansökan kom in till dess att beslut var fattat av regeringen. I Sverige passerar vi redan nio år för motsvarande process. Det tog cirka nio månader för den finska regeringen att fatta ett beslut efter att man fått underlagen från sin motsvarande expertmyndighet, medan vi nu i Sverige redan har passerat den dubbla tiden.
Här finns i stället ingen möjlighet eller ens någon form av guidning kring när ett beslut eventuellt kan komma, och allting är väldigt osäkert från regeringens sida. Och tyvärr, herr talman, är det inget enskilt undantag.
En annan aspekt som gör att det finns en bortre gräns gällande just hur lång tid beslutet får ta är det faktum att det riskerar att bli fullt i mellanlagret, Clab, i Oskarshamn. Det är någonting som skulle få förödande konsekvenser för den svenska effektförsörjningen och elförsörjningen, där man skulle få problem med att kunna köra kärnkraftverk vidare.
Gällande den process som har varit i kommunerna har Oskarshamns och Östhammars kommun som mellanlager respektive avsedd slutförvaring skrivit ett gemensamt brev till regeringen där man efterfrågar just en tidsplan och där ett skyndsamt beslut önskas. Det är en högst rimlig förväntan, när man nu under väldigt lång tid har tagit ett nationellt ansvar.
Regeringen väljer ofta att luta sig just mot förvaltningsmyndigheterna när det kommer till olika beslut och framhåller vikten av detta, vilket exempelvis var föremål för debatt i den föregående interpellationsdebatten. I det här fallet väljer man att inte direkt luta sig mot den egna expertmyndigheten, för Strålsäkerhetsmyndigheten har ju redan tillstyrkt ansökan. Mark- och miljödomstolen har sagt ja till de frågor som berör platsen, Forsmark, berget, bufferten och miljökonsekvensbeskrivningen.
Snarare undergräver regeringen myndigheterna genom att säga att man ska titta vidare på detta och att allt inte är analyserat. Man säger att det kan återstå något och att man eventuellt har missat något.
Därför, herr talman, undrar jag: Litar man inte på expertmyndigheterna från regeringens sida? Anser inte statsrådet att det vore rimligt med åtminstone en förväntansbild om när ett beslut kan komma?
Anf. 19 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Herr talman och Mattias Bäckström Johansson! Jag vill börja med att understryka att den finska beslutsprocessen skiljer sig från den svenska. I Finland är det riksdagen och myndigheter som fattar beslut, och den finska riksdagen godkände processen i början av 2000-talet. Därefter gav Strålsäkerhetsmyndighetens finska systermyndighet, strålsäkerhetscentralen Posiva, år 2016 grönt ljus för att börja bygga en slutförvaringsanläggning.
I Finland menar man just nu att KBS3-metoden är det enda och säkraste sättet att slutförvara det använda kärnbränslet om det inte kommer någon ny forskning som säger att man kan vidareutveckla eller använda kärnbränslet på nytt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här i Sverige har vi en något annorlunda ordning. I enlighet med miljöbalken och kärntekniklagen ligger ärendet på regeringens bord. Det handlar också om att regeringen ska ta ett ansvar för att det beslut som fattas är någonting som är hållbart över tid. Detta är det största miljöprövningsärendet i modern tid, skulle jag påstå. Det är i alla fall det största ärendet på Miljödepartementets bord, och det är något ska vara hållbart över så lång tid som hundra tusen år, vilket är smått svindlande.
Det är klart att det finns tekniska delar att ta ställning till, men det finns också delar som handlar om exempelvis kunskapsöverföring över tid. Det handlar om mycket farligt material i ett slutförvar och hur man ska kunna informera kommande generationer om vad detta är för någonting. Vi kan ju bara jämföra med pyramiderna och hieroglyfer och tänka på att vi i dag inte vet fullt ut vad som står där. Vi vet inte vad det är för information som de forntida egyptierna lämnade efter sig. Det är många sådana stora, svindlande frågor som regeringen nu också väger in i beslutet.
Vad vi också behöver vara fullständigt säkra på är att vi tar varje steg i processen på rätt sätt. Det finns fortfarande ett utestående LOT-försök som regeringen avvaktar Strålsäkerhetsmyndighetens analys av. Som jag sa kommer den i februari 2021. Det är på inget sätt orimligt att invänta den med tanke på ärendets verkligt långsiktiga stora påverkan på miljön och med tanke på att vi behöver vara så säkra som vi någonsin kan.
Angående hur snabbt man ska kunna ge en tidsplan vill jag ändå påpeka att det bara är två veckor sedan som kommunfullmäktige i Östhammars kommun beslutade att inte använda sitt veto i frågan. Regeringen fortsätter att behandla ärendet med yttersta noggrannhet.
Anf. 20 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Herr talman! Avslutningsvis tackar jag statsrådet för debatten. Det är viktigt att processen bedrivs oberoende, transparent och öppet. Den synen delar vi givetvis från Sverigedemokraternas sida. Men vi menar att det är någonting som har gjorts under lång tid och på ett sätt som imponerar också globalt.
Så långt välkomnar jag som sagt att man från statsrådets och regeringens sida säger att man arbetar med att godkänna ansökan om slutförvar för använt kärnbränsle och att detta är prioriterat och bedrivs skyndsamt. Det som däremot bekymrar mig är att det snarare signaleras raka motsatsen i allting annat som sägs bortom just dessa ord.
Det är också viktigt att man i en sådan här ärendeprocess fattar beslut, vilket är någonstans där vi befinner oss, framför allt mot bakgrund av att ärendet har beretts under lång tid och på ett transparent sätt. Tillstyrkan finns från regeringens egen expertmyndighet, och mark- och miljödomstolen har som tidigare nämnts sagt ja till de frågor som rör just platsen, berget, bufferten och miljökonsekvensbeskrivningen. Man har även en granskningsgrupp på Miljödepartementet som har arbetat med ärendet under flera år.
Arbetet har som sagt bedrivits under decennier i både Östhammars och Oskarshamns kommun, och man känner att man är i mål med sina respektive processer. Därför tycker vi någonstans att det är rimligt att kunna ge besked om en tidsplan eller en rimlig förväntansbild. Vi tycker att det är under all kritik att inte lämna detta, för här behövs någon form av besked.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att komma framåt i frågan om ett slutförvar, och det är viktigt att kunna ta ansvar för att kunna ta hand om det sedan tidigare använda kärnbränslet. Min och Sverigedemokraternas uppfattning är att vi är där.
Herr talman! Den sista frågan gäller att regeringen skyndsamt ska fatta beslut i frågan om tillstånd respektive tillåtlighet för slutförvaring av kärnbränsle. Det får statsrådet ta med sig som ett medskick från vårt håll.
Anf. 21 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Herr talman! Tack, ledamoten, återigen för frågan! Det är viktigt att understryka att regeringen ska pröva både delarna i ansökningarna och det sammanhängande systemet och i ett mycket långt tidsperspektiv.
Det här är två stora ärenden under två olika lagstiftningar. Det är viktigt att vi så långt det absolut är möjligt kan tillförsäkra att det sammanhängande systemet och de olika delarna i detta system är det som är tillräckligt bra för att kunna gå vidare med.
Regeringen behandlar ärendet så effektivt och skyndsamt som möjligt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.