Skyddsombudens koppling till de fackliga organisationerna
Interpellation 2023/24:395 av Teresa Carvalho (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-26
- Överlämnad
- 2024-01-29
- Anmäld
- 2024-01-30
- Svarsdatum
- 2024-02-09
- Besvarad
- 2024-02-09
- Sista svarsdatum
- 2024-02-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att fler arbetstagare ska vilja engagera sig i rollen som skyddsombud. Det låter ju bra, men en formulering i uppdraget har fått många, inklusive de tre fackliga centralorganisationerna, att reagera:
”Regeringen anser att åtgärder behöver vidtas för att fler arbetstagare än i dag ska vilja engagera sig som skyddsombud, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte.”
Det går inte att tolka det på annat sätt än att regeringen öppnar för att sära på skyddsombuden från arbetstagarorganisationerna eller att ändra på den nu gällande ordningen för hur skyddsombud vanligen utses.
Jag delar givetvis bilden av att det behövs fler som är villiga att engagera sig som skyddsombud. Skyddsombuden är livsviktiga. Men utan den fackliga kopplingen blir skyddsombuden svagare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Avser statsrådet och regeringen att ändra den nu gällande ordningen för hur lokala skyddsombud som huvudregel utses?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:395
Webb-tv: Skyddsombudens koppling till de fackliga organisationerna
Dokument från debatten
- Fredag den 9 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:69
- Protokoll 2023/24:69 Fredagen den 9 februariProtokoll 2023/24:69 Svar på interpellation 2023/24:395 om skyddsombudens koppling till de fackliga organisationerna
Protokoll från debatten
Anf. 27 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen avser att ändra den nu gällande ordningen för hur lokala skyddsombud som huvudregel utses.
Jag vill börja med att tacka Teresa Carvalho för engagemanget i frågan. Jag är övertygad om att vi båda delar uppfattningen att skyddsombuden spelar en mycket viktig roll för ett välfungerande arbetsmiljöarbete för trygga och säkra arbetsplatser.
Regeringen gav den 14 september 2023 Arbetsmiljöverket i uppdrag att lämna förslag som kan leda till att fler arbetstagare vill engagera sig i rollen som skyddsombud. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024.
Bakgrunden till uppdraget är den oroväckande utveckling som innebär att allt fler arbetstagare arbetar på arbetsplatser som saknar skyddsombud. Ett viktigt led i ett välfungerande lokalt arbetsmiljöarbete är därför att fler tar steget till att engagera sig som skyddsombud och att fler vill stanna längre i rollen som skyddsombud.
Det finns i dag för många arbetsplatser som saknar skyddsombud. Därmed följer också att det finns för många arbetsplatser där risken är stor att det finns brister i det viktiga arbetet med att identifiera risker för arbetsrelaterad ohälsa, dödsolyckor och andra allvarliga olyckor.
Av det fullständiga uppdraget, som finns att läsa på regeringens hemsida, framgår att det inte ingår i uppdraget att lämna förslag på författningsändringar. Uppdraget innebär alltså ingen förändring av arbetstagarorganisationernas rätt att med stöd av arbetsmiljölagen utse skyddsombud. Uppdraget innebär inte heller någon förskjutning som innebär att skyddsombud ska kunna utses av arbetsgivaren.
Enligt arbetsmiljölagen (1977:1166) utses skyddsombud i princip alltid av den lokala arbetstagarorganisationen, som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Men det framgår också uttryckligen av arbetsmiljölagen att skyddsombud i vissa fall kan utses direkt av arbetstagarna. Det finns inte något lagkrav på att ett skyddsombud ska vara medlem i en arbetstagarorganisation.
Enligt uppdraget ska Arbetsmiljöverket under genomförandet föra dialog med arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer som myndigheten bedömer relevanta. Jag ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete och Arbetsmiljöverkets redovisning av uppdraget.
Anf. 28 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Bakgrunden till min fråga är att regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att fler ska vilja engagera sig i rollen som skyddsombud. Det låter ju bra. Skyddsombuden är livsviktiga; de räddar bokstavligt talat liv. Vi delar såklart uppfattningen att det behövs fler som är villiga att engagera sig i arbetsmiljön på arbetsplatsen och att åta sig rollen som skyddsombud.
Men i detta uppdrag till Arbetsmiljöverket är det en formulering som har fått många att reagera. Det är verkligen inte bara jag och Socialdemokraterna som har reagerat utan också de fackliga centralorganisationerna, som sammantaget företräder 3 ½ miljon löntagare, och därtill några av landets mer välmeriterade arbetsmiljöexperter. Det handlar om denna formulering: "Regeringen anser att åtgärder behöver vidtas för att fler arbetstagare än i dag ska vilja engagera sig som skyddsombud, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte."
Man får väl säga att det är på goda grunder som många av oss har tolkat detta som att regeringen nu öppnar för att särkoppla skyddsombuden från facken, inte minst mot bakgrund av att Liberalerna men även de övriga Tidöpartierna tidigare har drivit just denna fråga. Liberalerna skrev exempelvis så här i sin motion till riksdagen strax före valet: "De regionala skyddsombuden bör ersättas av en ny och mer ändamålsenligt utformad funktion. Huvudregeln för de lokala skyddsombuden bör inte längre vara att de ska tillsättas av de lokala arbetstagarorganisationerna."
Det råder ingen som helst tvekan om att Liberalerna hittills har drivit frågan om att frikoppla skyddsombuden från facken. Detta skulle innebära att vi får fler oorganiserade skyddsombud, och det är allvarligt. Oorganiserade skyddsombud innebär nämligen vingklippta, ensamma och svagare skyddsombud. Och svagare skyddsombud skulle leda till farligare arbetsplatser. Skyddsombuden kan exempelvis inte driva rättsliga tvister på egen hand eller ens förväntas kunna sätta hårt mot hårt när chefen inte gör det som krävs för en god arbetsmiljö. Det är inte för inte som många redan är rädda för repressalier när brister påtalas för arbetsgivaren.
Beroendeställningen blir naturligtvis ännu mer påtaglig om man har en otrygg anställning. Det är alltså såklart ingen slump att det i fackförbund i branscher med många otrygga anställningar också finns färre skyddsombud.
Därför är också de regionala skyddsombuden otroligt viktiga, för de har tillgång till fler arbetsplatser där det inte finns någon skyddskommitté. Det var också därför som vi socialdemokrater i regeringsställning lade fram ett lagförslag om att de regionala skyddsombuden skulle få tillträde till ännu fler arbetsplatser, men det röstade ju högermajoriteten i riksdagen som bekant nej till.
Jag noterar att ministern säger att det inte ingår i Arbetsmiljöverkets uppdrag att föreslå författningsändringar, men det utesluter ju inte heller detsamma. Därför vill jag egentligen veta två saker: Har Liberalerna ändrat uppfattning i den här frågan? Och kan Paulina Brandberg lova att inte göra något som resulterar i en ändring av fackens företrädesrätt att utse lokala skyddsombud?
Anf. 29 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Till att börja med vill jag förtydliga att jag står här i rollen som statsråd och talar för den politik som regeringen driver. Den här interpellationen rör ett regeringsbeslut som regeringen fattade i september. Det är också en fråga som vi har diskuterat här i kammaren. Jag svarade på en interpellation från Ciczie Weidby om precis samma ämne i oktober förra året, och jag har också haft diskussioner med Teresa Carvalho om exakt samma fråga när vi hade en särskild debatt här i riksdagen om dödsolyckorna, men jag förtydligar gärna igen vad det uppdrag som regeringen har gett gäller.
Den här regeringen ser det nämligen som otroligt oroväckande att det blir fler och fler arbetsplatser som står utan lokala skyddsombud. Vi tycker att de lokala skyddsombuden har en viktig roll i det dagliga arbetsmiljöarbetet ute på våra arbetsplatser. Regeringen har därför sett det som nödvändigt att vidta åtgärder för att fler ska vilja engagera sig som skyddsombud.
Som Teresa Carvalho mycket väl känner till har vi i dag en ordning där vi har två sätt som skyddsombud kan förordnas på. Det finns icke-fackliga skyddsombud och det finns fackliga skyddsombud. Regeringen har inte velat göra några begränsningar i uppdraget, utan vi tycker att det är viktigt att se hur vi över huvud taget kan få fler skyddsombud. Det är mot denna bakgrund som vi har gett uppdraget. Vi har uttryckligen skrivit att det inte ska vara några begränsningar, utan det ska avse både de fackliga och de icke-fackliga skyddsombuden.
Jag som statsråd och regeringen är såklart medvetna om att det är olika regelverk för de fackliga och de icke-fackliga skyddsombuden. De skyddas av olika lagar - de fackliga skyddsombuden skyddas av förtroendemannalagen medan de icke-fackliga har sitt skydd i arbetsmiljölagen, som ger ett svagare skydd. Det är helt korrekt.
Vi tycker dock att den här situationen är akut, och frågan om arbetsplatsolyckor och säkerhet på arbetsplatser har också blivit ännu mer aktuell sedan det här uppdraget gavs. Jag vill därför förtydliga vad uppdraget innebär. Vi har inte gett i uppdrag att ändra i någon gällande författning, utan det är ett uppdrag som enbart syftar till att se hur vi kan få fler skyddsombud på våra arbetsplatser.
Jag kan bolla tillbaka frågan till Teresa Carvalho. Driver Socialdemokraterna frågan om att ändra i nuvarande författningar och ta bort de icke-fackliga skyddsombuden? Vilka konsekvenser ser man att detta skulle få, med tanke på att vi då skulle få ännu färre lokala skyddsombud på våra arbetsplatser?
Anf. 30 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Ministern ska få en chans till. Kan ministern lova att inte göra något som resulterar i en ändring av fackens företrädesrätt att utse lokala skyddsombud - ja eller nej?
Anf. 31 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Regeringen har ingen politik där vi på något sätt försöker slå in en kil mellan facken och de lokala skyddsombuden.
Anf. 32 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Jag anar här att ministern försöker avfärda vår oro för att det regeringen gör med det här uppdraget är just att sära skyddsombudet från facken. Men om det nu inte finns någon sådan oro därför att det inte uttryckligen är detta som uppdraget innebär borde det heller inte vara något problem för ministern att lova att man inte kommer att göra något som resulterar i en ändring av den nu gällande ordningen, där facken har företrädesrätt att utse de lokala skyddsombuden.
Vi har inga som helst förslag till förändringar på det här området. Men vi socialdemokrater, liksom de tre fackliga centralorganisationerna, som sammantaget företräder 3 ½ miljon löntagare, befarar att det är just detta som uppdraget syftar till, i enlighet med vad såväl Liberalerna som Sverigedemokraterna och andra Tidöpartier tydligt har drivit i den här kammaren, alltså att man vill frikoppla skyddsombuden från facken.
Ministern ska få en sista chans. Kan Paulina Brandberg lova att inte göra något som kommer resultera i att man ändrar fackens företrädesrätt att utse lokala skyddsombud? Det är en ganska enkel fråga: ja eller nej, Paulina Brandberg?
Anf. 33 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag blir lite perplex. Man kan ju läsa innantill vad regeringen har gett för uppdrag, och det står uttryckligen att det ska ske inom ramen för gällande författning. Ändå påstås i debatten att detta inte kan tolkas på något annat sätt än som att vi egentligen menar något helt annat än vad som står i regeringsbeslutet.
Jag skulle vilja påminna Teresa Carvalho om att det är vi i regeringen som innehar regeringsmakten. Om vi hade velat besluta något annat än det som står i beslutet hade vi förstås skrivit det. Vi har ju makten att göra det. Men nu har vi alltså inte gjort det.
Om man vill veta vad regeringen har för avsikt med sitt beslut räcker det att läsa innantill. Det är det som står i beslutet som är regeringens politik och det som regeringen har gett i uppdrag till Arbetsmiljöverket. Jag ser som sagt fram emot att ta emot resultatet av det här arbetet från Arbetsmiljöverket den 30 april i år.
Därmed tackar jag för dagens debatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.