Skydd av och åtgärder för värdefull natur
Interpellation 2022/23:183 av Anna-Caren Sätherberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-07
- Överlämnad
- 2023-02-08
- Anmäld
- 2023-02-09
- Svarsdatum
- 2023-02-17
- Besvarad
- 2023-02-17
- Sista svarsdatum
- 2023-02-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2023 innebär kraftiga nedskärningar för skydd av och åtgärder för värdefull natur.
Enligt Naturvårdsverket innebär den högerkonservativa regeringens budget att vissa satsningar upphör och att ambitionerna sänks inom andra delar. Det blir betydligt färre skötselinsatser i skyddade områden och färre åtgärder för bevarande av hotade arter, och det kommer inte heller att utbetalas medel för bekämpning av invasiva främmande arter.
Många markägare som har visat intresse för att skydda värdefulla miljöer, inklusive de som äger fjällnaturskogar, tvingas nu vänta på ersättning.
Dessutom säger Naturvårdsverket att det kommer att bli mindre utrymme för att öka människors tillgänglighet till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera.
Förutom konsekvenser för värden kopplade till biologisk mångfald och friluftsliv skapar anslagen sysselsättning över hela landet hos entreprenörer, konsulter och myndigheter. Nedskärningarna innebär att cirka 1 000 årsarbetstillfällen försvinner under 2023, varav många finns bland entreprenörer på landsbygden, säger Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
1. Anser statsrådet att den utveckling som Naturvårdsverket beskriver till följd av regeringens budget är önskvärd, om inte, avser statsrådet vidta några åtgärder för att motverka den beskrivna utvecklingen?
2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:183
Webb-tv: Skydd av och åtgärder för värdefull natur
Dokument från debatten
- Fredag den 17 februari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:65
- Protokoll 2022/23:65 Fredagen den 17 februariProtokoll 2022/23:65 Svar på interpellation 2022/23:183 om skydd av och åtgärder för värdefull natur
Protokoll från debatten
Anf. 110 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! har frågat mig om jag anser att den utveckling som Naturvårdsverket beskriver till följd av minskade anslag för skydd och skötsel av värdefull natur är önskvärd och om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka negativa konsekvenser för biologisk mångfald och friluftsliv. Hon har också frågat mig om jag på något sätt tänker agera inom mitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder.
Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger förutsättningar för hållbar markanvändning, rent dricksvatten och pollinering. Det bidrar också till ett stabilare klimat. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Vi behöver värna allemansrätten.
EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete för att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP 15 i Kanada, där jag personligen deltog för att bidra till den svenska delegationens arbete för att värna biologisk mångfald världen över.
Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att vi till 2030 ska skydda 30 procent av områden på land och till havs och även att 30 procent av våra skadade ekosystem ska restaureras. Beslutet innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga och uppfylla uppsatta mål och löften. Nu behöver vi sätta oss och analysera den nya globala avsiktsförklaringen från partsmötet och se hur Sverige på klokaste sätt kan bidra till att uppnå målen.
Fru talman! Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna tillvarata skogens potential för vår ekonomi, vårt klimat och vår miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk med omsorg för kommande generationer.
Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för naturtyper och arter och för friluftslivet.
Anf. 111 Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för att hon deltar här i dag. Men statsrådet svarar inte riktigt på de frågor jag har ställt till henne.
Hon säger i sitt svar att nya globala målsättningar för den biologiska mångfalden ska analyseras av regeringen. Men min fråga handlar om den budget som statsrådet och den högerkonservativa regeringen har lagt fram tillsammans med Sverigedemokraterna, och mer specifikt om vad de kraftiga nedskärningar som statsrådet har beslutat om innebär just när det gäller skydd och åtgärder för värdefull natur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet skriver också att skogsägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till. Men med de nedskärningar som den högerkonservativa regeringen har gjort i årets budget blir det precis tvärtom. Naturvårdsverket skriver att markägare nu får vänta på ersättning på grund av just de nedskärningar som statsrådet har gjort.
Länsstyrelsen i Norrbotten säger att markägare i pågående reservatprocesser riskerar att få vänta längre på ersättning och att det också blir svårare att bilda nya naturreservat när det inte finns medel till att ersätta markägarna.
Länsstyrelsen i Jämtland säger att det finns ett betydligt större behov och intresse hos privata markägare och skogsbolag av att skydda värdefull natur än vad anslaget medger. Bitte Jonason vid länsstyrelsen säger: Det är helt enkelt betydligt fler markägare som väntar på värdering och ersättning av sin skog än vi har möjligheter att ersätta inom den nya budgetramen.
Skånes 280 naturreservat drabbas hårt av regeringens budget. Det står klart när Naturvårdsverket nu fördelar pengarna till naturvården. I Skåne minskar anslaget från 74 miljoner kronor till 24 miljoner kronor i år. Ingela Lundqvist, som är naturvårdschef vid länsstyrelsen i Skåne säger: Fortsätter det så här i flera år blir det stora konsekvenser för naturen och arter som behöver mycket omsorg.
Så här ser det ut när man frågar några av myndigheterna vad regeringens nedskärningar innebär. I föregående debatt framkom också regeringens ovilja när det gäller att bekämpa invasiva arter på statens mark. Vi socialdemokrater anser inte att den här utvecklingen är önskvärd.
Den andra frågan, som statsrådet inte heller besvarade, handlar om att regeringens nedskärning innebär att cirka 1 000 årsarbetstillfällen försvinner. Det här är årsarbetstillfällen som till stor del har funnits i Sveriges gles- och landsbygder. Det är arbeten som oftast har gjorts av små företag. Det handlar om skötsel av naturområden, naturreservat och nationalparker, om rovdjursinventering och upprustning av fjälleder och om att öka tillgängligheten.
Många är de som vill komma ut i vår fantastiska natur. Antalet har ökat hela tiden, statsrådet. Då måste verkligen skötseln och upprusningen fungera så att slitaget på naturen inte blir för stort.
Den första frågan till statsrådet som jag gärna vill ha svar på är om statsrådet tänker vidta åtgärder eller om statsrådet anser att utvecklingen som regeringens budget har lett till är önskvärd.
Statsrådet får också här möjligheten att svara på min andra fråga: Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 viktiga statligt finansierade årsarbetstillfällen, varav de flesta i Sveriges gles- och landsbygder, försvinner?
Anf. 112 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Fru talman! En av Sveriges viktigaste näringar är besöksnäringen. Där är småföretagen viktiga, som underhåller våra nationalparker. Min partikamrat redogjorde alldeles nyligen för konsekvenserna av nedskärningarna i miljöbudgeten för friluftslivet, miljön och jobben, vilka är oroväckande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Sverige skapas fyra av fem jobb i småföretag. I det ekonomiska läge som Sverige nu befinner sig i är det viktigt att vartenda jobb tas till vara. I Tidöavtalets direktiv för klimat- och energipolitik menar regeringspartierna att ett viktigt syfte med klimat- och energipolitiken är att få företag att växa och anställa fler. Det blir inte fallet för landsbygdsföretagen som tagit hand om våra nationalparker med de minskade anslagen till landets länsstyrelser i miljöbudgeten.
Naturturismen har haft en stadig tillväxt under lång tid. Den förra regeringen hade en besöksnäringsstrategi och presenterade den 22 juni en sammanställning av pågående insatser inom olika politikområden som bidrog till att genomföra strategin, en strategi som nu är borta från regeringens hemsida.
Sverige har en stark position som ett hållbart besöksland, och Tillväxtverket och Visit Sweden har pekat på att det är den svenska naturen som lockar. Men för att vi ska ha en fin natur som bidrar till ett hållbart friluftsliv och hållbar turism är småföretagens uppdrag hos länsstyrelserna viktiga. Hur kommer regeringen att se till att Sverige fortsatt är ett hållbart turistland som tar vara på goda affärsidéer och småföretagare som basen för naturturismen?
Fru talman! Den här regeringen har gång efter annan visat att den inte står på företagens sida och därmed inte jobbens. Utöver att Romina Pourmokhtaris kollegor i Sverigedemokraterna misstänkliggör den gröna omställningen i norr har inte företagen fått besked om när ett elprisstöd kommer att vara på plats. Inte ens en ansökan om detta har skickats till kommissionen. Inga så kallade regelförenklingar har genomförts, trots att den förra regeringen utredde denna fråga och förslagen ligger på regeringens bord.
Och nu kommer nästa smäll: Småföretag på landsbygden mister viktiga uppdrag hos länsstyrelserna därför att regeringen gör kraftiga nedskärningar på miljöbudgeten.
Fru talman! Vad gör statsrådet åt näringslivets situation på landsbygden? Har statsrådet Pourmokhtari gjort en ordentlig konsekvensanalys av vad den minskade miljöbudgeten kommer att innebära för näringslivet och därmed jobben? Kommer statsrådet att låta nationalparkerna vara utan underhåll i fyra år, eller kan länsstyrelserna och därmed småföretagen förvänta sig högre anslag kommande år?
Jag reagerade på en sak som statsrådet sa i den förra interpellationsdebatten om dessa tider av strama budgetar. En stram budget är inget naturfenomen, Romina Pourmokhtari, utan en prioritering. Det är ganska tydligt att den här regeringen valde att prioritera 13 miljarder kronor i skattesänkningar till Sveriges höginkomsttagare i stället för exempelvis en högre miljöbudget.
(Applåder)
Anf. 113 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Regeringen har en tydlig ambition att vi ska skydda våra skyddsvärda skogar och inte avverka dem. Vi ska bevara dem genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar. Vi vill på olika sätt arbeta för att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom bevarandet av särskilt känsliga arter och naturmiljöer och genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske- och skogsnäring och på så sätt fortsätta att skapa miljö- och klimatnytta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ser i linje med förvaltarskapstanken, fru talman, att aktiva och engagerade ägare - skogsägare, markägare, jordbrukare, fiskare - kan stärka ekosystemen både i skogen och i annan natur och på så sätt ta vara på vår miljö på ett klokt sätt.
Fru talman! Vår miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta kostnadseffektiva åtgärder. Vi ser att miljöfrågan behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer, och i linje med det ser vi att det är i samklang med olika aktörer som nyttjar vår skog och vår mark som vi kan utföra detta arbete på klokaste möjliga sätt och nyttja alla de olika stöd och följa de riktlinjer som finns för att exempelvis inrätta formellt skydd med frivillighet som grund.
Statens arbete med att skydda vår natur ska genomföras med respekt för äganderätten och i dialog med berörda. Vi anser att det är angeläget att myndigheter anstränger sig för att ha en god dialog med exempelvis markägare för att processen vid skydd av vår natur ska bli så bra som möjligt.
Fru talman! Regeringen satsar mycket på både skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom att bevara särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att inte ta ett steg fram och två steg tillbaka och för att förbättra statusen för naturtyper och för arter.
En av anledningarna till att resurserna minskar, fru talman, är att den tidigare regeringen hade gjort en tillfällig satsning som har nått sitt slutdatum. Det är jättebra att olika regeringar genomför olika satsningar för att värna miljö och natur.
Den här regeringen har bland annat genomfört en permanent satsning på 200 miljoner kronor per år för återvattning av dikade våtmarker, ett arbete som jag tror att de flesta i kammaren som värnar vår natur, vår miljö och vårt klimat är väl medvetna om har stor effekt. Det är ett område där anslaget tidigare, innan regeringen tillträdde, skulle ligga på 100 miljoner kronor. Nu har denna regering, fru talman, tillfört 200 miljoner permanent så att vi för innevarande år kan lägga 300 miljoner på återvattning av dikade våtmarker och kommande år 200 miljoner.
Detta är, rätt genomfört, en väldigt effektiv åtgärd för att gynna vår biologiska mångfald, reducera övergödningen och öka landskapets motståndskraft. Det finns många sätt att arbeta för att värna vår natur och vår miljö.
Avseende markägarna måste jag till slut nämna att det är beklagligt att markägarna får vänta, men självklart ska alla få den ersättning som de har rätt till.
Anf. 114 Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Jag håller naturligtvis med om att markägarna självklart måste få den ersättning de har rätt till. Men som de länsstyrelser jag nämnde, exempelvis de i Norrbotten och Jämtland, och även Naturvårdsverket skriver kommer det att ta längre tid, och om man inte vet att man ska få betalt kanske intresset också minskar. Jag tror säkert att statsrådet delar min åsikt att man inte kan vänta för länge när man vill göra någonting bra med sin skyddsvärda skog.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker också att förvaltarskapstanken är jättebra. Men vad menar då statsrådet att staten har för ansvar? Nu skär man ändå ned på en mängd områden. Bara på det här området är det nedskärningar på 931 miljoner kronor för skötsel och 550 miljoner kronor för skydd.
Jag uppskattar att statsrådet förhandlade för oss i Kanada. Jag tycker att statsrådet gjorde väldigt bra ifrån sig. Men det är lite symtomatiskt för den här regeringen när statsrådet i sitt svar till mig beskriver att det är EU:s biodiversitetsstrategi och de globala mål som sätts på COP som vi förhåller oss till och därmed sänker de satsningar som vi har gjort för skydd av värdefull natur. Om inte EU eller världen skulle säga till Sverige är vi inte där - det är ungefär vad som sägs. Det sägs inget om några nya åtgärder. Det sägs inte vad statsrådet anser om det vi nu ser.
Jag kan ta ett annat exempel. Hemma hos mig finns fjällräven. Jämtlands och Norrbottens länsstyrelser har jobbat hårt med det. Och 2022 såg vi fjällrävens återkomst. De länsstyrelserna beskriver nu att de, när man går ned till en halvering, inte vet hur det kommer att gå för fjällräven. Fjällräven är bara en av de arter som staten nu tar sin hand ifrån.
Förvaltarskapstanken är fin, liksom att vi tänker på framtida generationer. Miljö- och klimatpolitiken kan nämligen inte vara kvartalspolitik. Det är så jag upplever regeringens budget. Man minskar från 23 miljarder det här året till 9 miljarder 2025. Var är förvaltarskapstanken i det? Hur ska det se ut? För mig går det inte ihop.
Staten har ett ansvar. Det tycker i alla fall vi socialdemokrater. Vi vet att staten måste ta det. Marknaden tar nämligen inte alltid det fina ansvaret för skötseln av våra naturresurser och för att se till att vi har den biologiska mångfald som vi ska ha. Det görs genom regler och genom att det med regler följer medel. Det är det som jag tycker fattas.
Jag undrar fortfarande om jag kan tänkas få svar från klimat- och miljöministern på mina två frågor, som jag ställde även i interpellationen.
Anf. 115 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Herr talman! Jag vill först att det noteras att jag inte fick svar. Vi socialdemokrater försöker få svar på när regeringen ska komma in med statsstödsanmälan till kommissionen för företagen. Romina Pourmokhtari har en chans till att svara.
Det är uppenbart att regeringen har låga miljö- och klimatambitioner. 1,5 miljarder kronor försvinner från arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur. På grund av regeringens bristande miljöpolitik blir småföretagen lidande. Regeringen har inte heller analyserat konsekvenserna för det lokala näringslivet av dessa nedskärningar. Man möter oroliga näringsidkare med få svar och försöker frånskriva sig ansvar för denna allvarliga situation.
Vacker natur ihop med goda affärsidéer och duktiga småföretagare har bidragit till att göra Sverige till ett hållbart turistland. Regeringen skär ned på turismfrämjande insatser och nu även på underhållet av vår vackra natur. Varje år besöker tusentals människor våra nationalparker. Vår natur lockar, Romina Pourmokhtari.
Jag noterar att regeringen och statsrådet inte har svar på vad de tänker göra för att stärka näringslivet på landsbygden. Jag noterar också att regeringen inte tycks vara särskilt bekymrad över de jobb som försvinner som en direkt konsekvens av nedskärningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag upprepar: Kommer statsrådet att agera för att underhållet av våra nationalparker ska stärkas och därmed stötta småföretagen och rädda jobben? Det handlar trots allt om prioriteringar, Romina Pourmokhtari.
Anf. 116 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Velasquez Castro, som uttalar mitt namn så väl.
Det finns väldigt mycket att redogöra för på detta område. Låt mig återigen påpeka att den här regeringen satsar på skydd och förvaltning av värdefull natur. Totalt över 2 miljarder kronor är inte en liten summa. Utöver det satsar vi dessutom drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Det är ansenligt och viktigt i dessa tider.
Vi vill motverka artutrotningen både globalt och i Sverige. Därför är det viktigt att nämna även det globala perspektivet och de överenskommelser som vi hittar i FN genom regeringens arbete och genom Sveriges representation i internationella sammanhang. I det forumet kan vi bidra till arbetet världen över och inte endast värna det arbete som behöver ske i Sverige.
Men utöver EU:s olika regleringar och FN-bundna mål har vi självfallet ett arbete på nationell nivå. Där siktar vi högt och har högt ställda miljömål och lagar som bidrar till att vi på bästa sätt kan värna vår natur och miljö. Det är regeringen mån om att gynna.
Herr talman! Vi har även ett arbete som särskilt rör människors tillgång till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Trots att vi tidigare haft LONA-bidraget och ett särskilt arbete med detta kan regeringen berätta att Naturvårdsverket har ett tydligt uppdrag i fråga om att utveckla arbetet med exempelvis landets vandringsvägar och fjälleder och att det arbetet fortsätter. Den sexåriga satsningen på insatser för vandringsleder och fjälleder ligger kvar. Det betyder att 50 miljoner per år fram till 2027 kommer att gå till detta viktiga arbete, som bidrar.
Herr talman! Regeringen bedömer att upprustningen av våra statliga ledsystem i fjällen har bidragit till att fler kan vandra i fjällen, till ökad fjällsäkerhet och till regional tillväxt, som även vi är måna om att värna.
Herr talman! Det finns många åtgärder man kan vidta på detta område. Jag talade tidigare om en av de åtgärder som regeringen har prioriterat: satsningen på att återväta och restaurera dikade våtmarker. Det är en viktig satsning, just på grund av sin mångdubbla miljönytta.
Utöver det har en miljömålsberedning i uppdrag att föreslå en strategi för etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till att vi ska uppnå Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Den ska även se över upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, som blir en viktig del av arbetet. Den ska även kartlägga och beskriva synergier i arbetet med att uppnå våra åtaganden. Jag ser fram emot resultaten av det arbetet.
Det pågår även ett flertal uppdrag när det gäller skog, exempelvis överenskommelser mellan Naturvårdsverket och Sveaskog som bidrar till att värna våra värdefulla fjällskogar. Det finns alltså mycket arbete som fortgår och pågår och som regeringen vill värna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller fjällräven specifikt får jag hänvisa till ansvarigt statsråd, som är Kullgren.
Anf. 117 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! Statsrådet! Jag ställde två frågor. Jag har inte fått svar på någon av dem. Jag och alla som lyssnar på debatten får helt enkelt anta att den utveckling som regeringens budget innebär, med de nedskärningar som vi har beskrivit här i dag, är önskvärd enligt statsrådet. Det var det som var frågan. Jag antar också att statsrådet inte kommer att agera i fråga om de tusen viktiga årsarbetstillfällen som nu försvinner i Sveriges gles och landsbygder. Det kommer också att vara som det var. Vi har inte hört något annat.
Trots att man pratar om miljömålsberedningar och allt ser vi hur budgeten ser ut fram till 2025. Den här budgeten går från 23 miljarder år 2022 till 9 miljarder år 2025, enligt statsrådets förslag till budget för 2025.
Det är fint att prata om förvaltarskapstanken, om att de framtida generationerna också ska ha en artrikedom och om den biologiska mångfalden. Jag instämmer i det statsrådet säger om att det inte bara ska göras i Sverige utan i hela världen. Men här i Sverige har vi i alla fall ett tydligt instrument. Det är den budget som vi beslutar om. I regeringens budget är det stora minskningar på det området. Då tycker jag inte att man kan prata om förvaltarskapstanken, om man inte tar det ansvaret.
Vi har också hört statsrådets svar på mina båda frågor, vilket var inget. Jag anser att statsrådet därmed säger att den riktning som budgeten innebär för miljöskydd och åtgärder för naturen är önskvärd.
Anf. 118 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Herr talman! Låt mig återigen peka på vad jag sa i svaret, nämligen att den här regeringen satsar mycket på skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor.
Budgeten är stram. Vi står inför en situation med inflation på historiskt höga nivåer, energikris och krig i Europa, och därför har regeringen lagt fram en stram budget.
Naturvårdsverket och länsstyrelserna jobbar så skyndsamt det bara går med de befintliga medlen, men att resurserna minskar på det område som avser just skydd och förvaltning av värdefull natur har att göra med att regeringens tillfälliga satsning har nått sitt slutdatum. Det är en väldigt viktig satsning, som jag är säker på har bidragit på ett klokt sätt.
Vi genomför nu ytterligare satsningar på andra områden, exempelvis en permanent satsning för dikade våtmarker. Det är ett viktigt arbete som bidrar till en god naturmiljö och även fungerar som kolsänka till de utsläpp som vi är måna om att motverka.
Vi har ett läge som påverkar hur mycket vi kan finansiera den verksamhet som vi vill att staten ska utföra. Då får vi nyttja de resurser vi har på ett klokt sätt och i dialog med parter, oavsett om det är länsstyrelser, myndigheter eller markägare, hitta sätt att arbeta för att värna och vårda de naturtyper och arter som kan drabbas när vi inte har samma stora satsningar.
Jag ser fram emot det arbete som Miljömålsberedningen kommer att presentera, även om det inte låter lika spännande. Jag ser fram emot att få ta mig an det underlag som då ges mig när det gäller att utveckla arbetet för Sverige på miljöfronten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.