Öppna data
Interpellation 2014/15:715 av Erik Ottoson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-06-16
- Överlämnad
- 2015-06-17
- Anmäld
- 2015-06-22
- Sista svarsdatum
- 2015-09-03
- Svarsdatum
- 2015-09-10
- Besvarad
- 2015-09-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Svensk tillväxt och välfärd blir i allt större utsträckning beroende av den digitala utvecklingen och möjligheterna till digital innovation. Även våra statliga verksamheter behöver följa med i utvecklingen och understödja den.
Staten har inom ramen för sina myndigheter en stor mängd information som antingen är offentlig handling eller avgiftsbelagda data som kan vara av värde för innovatörer. Om fler data skulle bli öppna och tillhandahållas på sätt som är avläsbara för maskiner kunde det skapas ytterligare värden, som även kommer staten och det allmänna till del. Två goda exempel är SMHI och SL, som inom sina olika områden tillhandahåller data på ett bra sätt till konsumenter. SL har till och med ett principbeslut på att inte utveckla några appar själva utan endast tillhandahålla datan och låta apparna skapas av andra.
I dagsläget pågår även en ständig handel med information mellan våra olika myndigheter. Exempel på det är att Trafikverket köper kartdata från Lantmäteriet och att riksdagen köper statistik från SCB. Allt i en stor karusell av skattepengar som endast begränsar nyttorna som kunnat uppstå om det inte drabbat den enskilda myndighetens budget varje gång data behövs i verksamheten. Man kan anta att ett fritt flöde av data inom ramen för statens egen verksamhet skulle skapa större effektivitet och bättre service till medborgarna. Man kan också anta att det värde som skulle skapas i ekonomin om fler data släpptes fria även för allmänheten vida överstiger den så kallade ”kostnaden” för att tillgängliggöra informationen.
Mina frågor till statsrådet blir därför:
Vad har statsrådet och regeringen för ambition att tillgängliggöra data i form av öppna data mellan myndigheter och till allmänheten?
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att fler statliga data ska komma allmänheten till del i form av öppna data?
Vad har statsrådet gjort så här långt för att öka mängden öppna data som statliga myndigheter tillhandahåller?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:715
Webb-tv: Öppna data
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:123 Torsdagen den 10 septemberProtokoll 2014/15:123 Svar på interpellation 2014/15:715 om öppna data
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Erik Ottoson har frågat bostads, stadsutvecklings- och it-ministern vad regeringen har för ambition att tillgängliggöra data i form av öppna data mellan myndigheter och till allmänheten. Han har också frågat statsrådet vad han gjort så här långt och vad han avser att vidta för åtgärder för att fler statliga data ska komma allmänheten till del och öka mängden öppna data som statliga myndigheter tillhandahåller.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Jag delar i allt väsentligt Erik Ottosons uppfattning att statliga myndigheter har en stor mängd information som kan vara av värde för innovatörer. Oavsett om det rör sig om öppna data eller information som belagts med avgifter eller andra villkor är arbetet med att tillgängliggöra information så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt en uppgift och ett ansvar som berör alla myndigheter och politikområden.
Bättre möjligheter att vidareutnyttja offentlig information är en viktig faktor för att innovativa lösningar och företag ska kunna växa och bidra med jobb och skatteintäkter. Åtgärder på detta område är därför att betrakta som goda investeringar för framtiden.
Det är redan en grundläggande skyldighet för myndigheterna att förse såväl andra myndigheter som samhället i stort med information. Samhällsutvecklingen och tekniken har de senaste åren även lett till att allt fler myndigheter arbetar aktivt med att göra data tillgängliga för vidareutnyttjande, i många fall som öppna data. Detta är mycket positivt.
Regeringen har föreslagit ändringar i den så kallade PSI-lagen, om villkor för att få vidareutnyttja myndigheters information. Efter riksdagens bifall trädde ändringarna i kraft den 1 juli. Lagändringarna syftar bland annat till att åstadkomma lägre och tydligare prissättning i de fall avgiftsuttag för information är nödvändiga. Regeringen ser dock att det också kan finnas behov av att se över ett antal myndigheters avgiftsbemyndiganden.
Dessutom innebär ändringarna i PSI-lagen en skyldighet för myndigheterna att publicera förteckningar över vilka typer av handlingar som kan tillhandahållas elektroniskt. Att vidareutnyttjarna enkelt kan hitta data är en nyckel för att innovationskraften på området ska kunna realiseras fullt ut. Det är därför angeläget att förteckningarna kan hittas genom en samlad ingång. Säkerställandet av den fortsatta driften av den portal för öppna data som Verket för innovationssystem utvecklat kommer att bli en viktig faktor för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förutom att PSI-lagen innebär vissa krav på myndigheterna är lagen också en viktig styrsignal för att driva på utvecklingen på området. Många myndigheter och kommuner har själva tagit initiativ till aktiviteter och åtgärder på området. Ett bra exempel på detta är Lantmäteriet, som den 1 juli släppte vissa kartdatabaser fria för utvecklare och allmänheten. Ett annat exempel är Gävle kommun, som nyligen aviserade en stor satsning på öppna data.
Anf. 37 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för ett innehållsrikt och elegant svar. Statsrådet är en person som brukar hålla stilen. Därför hade jag debatten till ära tagit på mig min fluga, vilket jag vet att statsrådet brukar ha. Nu har han begått något av en modeteknisk fint här, men jag får väl bjuda på det.
Frågan om öppna data är en i it:ns och digitaliseringens tidevarv viktig fråga där staten och myndigheter, men även kommuner, kommer att behöva hänga med. Stora värden kan skapas, som tidigare var mycket svårare att skapa i en manuell hantering. Därför är det viktigt att vi från politiskt håll visar vart vi är på väg. Jag upplever att statsrådet har en god ansats i detta, och det välkomnar jag.
Statsrådet lyfter i sitt interpellationssvar fram några exempel, bland annat att Lantmäteriet har varit med om att släppa vissa geografiska data. Till saken hör, om jag har förstått saken rätt, att det var andra myndigheter som betalade för detta. De sa att om de ändå ska köpa dessa data från Lantmäteriet kan de lika gärna låta dem vara öppna under en viss tidsperiod. Det är visserligen lovvärt, men det är tidsbegränsat. Om jag har förstått Lantmäteriet rätt vill de ha ungefär 100 miljoner om året de första två åren och därefter 90 miljoner om året för att fortsätta med denna verksamhet långsiktigt, vilket självfallet skulle vara intressant.
Men min motfråga till statsrådet blir: Ska jag tolka hans svar som en öppning att börja titta på ytterligare skattefinansiering av denna form av data och minska mängden avgiftsfinansierade data för att uppnå mer öppna data? Jag tycker att man kan skönja detta även när statsrådet i sitt interpellationssvar beskriver att han vill se över vissa myndigheters avgiftsbemyndiganden. Det skulle i så fall antingen innebära att man får sluta att skapa data eller att man förväntar sig finansiering någon annanstans ifrån. Jag tror att det är en viktig signal för oss alla att känna till ungefär hur regeringen resonerar i dessa olika frågor.
Gävle kommun är ett lovvärt exempel, men knappast regeringens förtjänst. Det är klart att fler och fler kommuner kommer att behöva arbeta i denna riktning.
Min fråga till statsrådet är: Vad blir regeringens nästa steg gentemot kommunerna och SKL när det gäller att försöka uppmuntra och kanske till och med underlätta detta för kommunerna?
Jag är själv också kommunpolitiskt aktiv, och jag tror att till och med statsrådet har varit det en gång i tiden. Det är inte alltid helt enkelt att få kommunala förvaltningar att hänga med i digitaliseringen och hålla jämna steg om man inte har det som ett samarbetsprojekt över kommungränserna. Där kan förhoppningsvis statsrådet och regeringen kanske utgöra en samlande kraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror inte att detta kommer att behöva bli någon stor utgiftspost för regeringen. Mycket av det som sedan skapas tror jag kommer att komma hela samhället till del. Men det vore intressant att höra statsrådets svar på mina frågor.
Anf. 38 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Myndigheterna har skilda ekonomier och måste självklart få ekonomiska möjligheter att bedriva sina respektive verksamheter. Det kan därför vara ändamålsenligt att låta den myndighet som är användare bära en del av kostnaden, särskilt eftersom det är svårt att på förhand uppskatta relationen mellan köpare och säljare. Det kan också finnas skäl att tro att detta gör informationsutbytet mer behovsstyrt.
De situationer som bör undvikas är när avgifterna blir mycket små och de administrativa kostnaderna för att ta ut dem inte kan framstå som försvarliga. Vidare finns det också exempel på hur avgiftskrav kan försvåra angelägna samverkansprojekt eller hindra vidare spridning av informationen på ett sätt som hämmar utvecklingen av en informationsmarknad.
Utmaningen ligger i att identifiera vilka dessa situationer är och vilka åtgärder som är möjliga, till exempel omfördelning av anslag eller effektiviseringar inom staten. Detta sagt om avgifterna.
En annan fråga som interpellationen lyfter fram är en mycket viktig aspekt på detta, nämligen hur vi kan få till en bättre samverkan mellan den statliga sektorn och kommunerna och hur vi kan stimulera kommuners arbete med öppna data. Vi tittar på den frågan.
Detta är ett område där vi kan hitta samarbeten mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Jag uppfattar att det finns ett intresse i kommunsektorn att jobba med denna typ av frågor. Inom andra områden som ryms inom förvaltningspolitiken och upphandlingspolitiken märker vi att vi lätt kan hitta samarbeten, och det finns nog anledning att arbeta med en koordinering av öppna data både i den statliga sektorn och i den kommunala sektorn. Det är en fråga som jag tycker är mycket relevant, som vi tittar på och som vi kommer att arbeta med.
Generellt sett kan man säga att vi har som ambition att förstärka samarbetet mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn. Vi har en mycket fin tradition i Sverige vad gäller samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn. Om vi kan verka för att tillgängliggöra data i större utsträckning, så att näringslivet får förutsättningar att hitta innovativa lösningar och utveckla ekonomiska verksamheter, ska vi självklart göra det. Det är därför som vi har tagit tag i frågan som handlar om både PSI-lagen och öppna data. Jag uppfattar att det finns ett intresse också på den andra sidan, i näringslivet, att vara med i denna process.
Jag delar interpellantens bild att detta inte behöver medföra stora kostnader för den offentliga sektorn, utan här handlar det om att tillgängliggöra information som finns inom den offentliga sektorn.
Dessutom är Sverige ett land som har en lång tradition av offentlighetsprincipen. Själva informationens offentlighet har inte varit en kontroversiell fråga, utan vi har en mycket långtgående informationsfrihet som innebär att vi har goda förutsättningar att jobba med öppna data.
Anf. 39 Erik Ottoson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, statsrådet, för det uppföljande svaret!
Jag upplever att vi har en ganska bred samsyn i den här frågan. Det gläder mig, för jag tror att det är något som digitaliseringen i Sverige behöver. Det finns ju en lång rad exempel på länder som har släppt data fria som har inneburit stora fördelar för de marknaderna, och det har också skapat stora värden - nu ska jag inte använda förbjudna ord som dynamiska effekter - som i slutändan har skapat värden som vida överstiger de avgifter som man tidigare har tagit in. Det är ju ingenting som man kan räkna in under ett budgetår. Därför är det bra att statsrådet ser att det här inte handlar om endast utgiftsökningar utan också om möjligheter att sluta skyffla pengar mellan statliga verk och i stället ge pengarna dit de i alla fall ska vara i slutändan och därmed uppnå en friare hantering av dessa data.
Det gläder mig väldigt mycket att statsrådet bär på den insikten. Förhoppningsvis kan vi tillsammans fortsätta skapa förutsättningar för förståelse för den här frågan, som är hyggligt teknisk i många delar. Jag tror att lobbyverksamhet gentemot dem som kommer att behöva vara ansvariga för tillvägagångssättet och se till att det här fungerar väl kommer att behöva ha en ganska avsevärd arbetsinsats i ryggen för att det ska bli ett bra utfall.
Det handlar inte bara om att i datans nuvarande skick släppa tillgången till servrarna. Som statsrådet nämner handlar det om att på ett bra sätt tillhandahålla informationen i ett maskinavläsbart skick, att man kan ha en dator som snabbt kan hitta de delar av informationen som är av intresse. Bara det i sig skapar ett värde. Sedan kan du göra roliga och spännande saker när du lyckats med detta. Då kan du kombinera information från olika databaser i olika myndigheter med gedigen statistik från till exempel Statiska centralbyrån eller geografisk information från Lantmäteriet. Det är då man börjar uppnå riktigt spännande effekter i ekonomin som faktiskt skapar riktiga värden för väljarna och för dem som sedan ska försöka tillgängliggöra detta i nästa led. Detta gläder mig.
Min fråga till statsrådet blir återigen - jag lyckades inte skönja svaret på frågan: Ska jag tolka statsrådet som att det, även om det inte behöver kosta några stora pengar, finns en öppning för att regeringen även satsar reformutrymme för något likt detta? Eller kommer regeringen att begränsa sig till att endast göra det som är kostnadsneutralt?
Anf. 40 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Jag gör bedömningen i dagsläget att dessa förändringar inte behöver medföra några kostnadsökningar, utan att man inom ramen för befintlig verksamhet i myndigheter kan jobba med att tillgängliggöra och offentliggöra data i elektroniskt format.
Det finns ett engagemang i svenska myndigheter som ska tas till vara. Jag var på ett evenemang, Hack for Sweden, för några månader sedan. Flera myndigheter hade gått ihop för att jobba med exakt den här typen av verksamhet och utbyta erfarenheter av hur man kan vidareutveckla arbetet med öppna data. Där kunde man verkligen se det engagemang och den potential som finns inom detta område.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vi behöver fortsätta jobba med är naturligtvis ett mer systematiskt arbete med politiken som rör öppna data. Som sagt finns nu den rättsliga grunden ur ett offentlighetsprincipperspektiv men också vad gäller reglering av utlämnande och tillgängliggörande av elektroniska data, så verktygen ur ett rättsligt perspektiv finns på plats.
Nästa steg är att utveckla politiken och i samverkan med kommunsektorn få ett mer enhetligt agerande kring öppna data. Därför tycker jag att den här diskussionen är väldigt värdefull och ser fram emot ett bra samarbete med riksdagen i denna fråga. Jag tror att vi kan åstadkomma förändringar som också innebär en utveckling för vår ekonomi under de kommande åren.
Anf. 41 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Jag noterar det tydliga beskedet att statsrådet tror att man inom befintlig ram kan sköta de kostnader och eventuella transfereringar som detta innebär. Det kommer att innebära ett budgetarbete i den bemärkelsen att man måste flytta medel från vissa utgiftsområden till ett annat utgiftsområde för att få det att gå ihop i slutändan.
Det vore intressant att höra statsrådets uppskattning av när ett sådant arbete kan ta vid för att vi ska kunna uppnå de riktigt stora effekterna. Det är då viktigt att se till att det blir rätt, så att det inte innebär några otillbörliga neddragningar eller tillägg för olika myndigheter utan att man verkligen tittar noggrant på detta för att se till att förändringarna i budgetramarna blir vad de borde vara utifrån det värde som förflyttas - eller hur man nu ska beskriva det.
Det gläder mig att statsrådet har ett engagemang i den här frågan. Jag kan för egen del utlova engagemang, även om jag inte kan tala för de ytterligare ledamöterna i riksdagen, som är ganska talrika. De får tala för sig själva. Men mitt engagemang har statsrådet.
Med detta tackar jag för en god debatt.
Anf. 42 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Det har varit en mycket viktig diskussion. Jag delar interpellantens bild att den här diskussionen kan uppfattas vara väldigt teknisk. Men det handlar väldigt mycket om ekonomisk utveckling, och det handlar om beröringspunkten mellan den offentliga sektorns information och den privata sektorns arbete med innovationer. Här har vi verkligen ett område där vi har god potential att utveckla svensk ekonomi.
Vi har kommit igång med arbetet med utveckling av politiken kring öppna data. Enheten för statlig förvaltningspolitik på Finansdepartementet jobbar aktivt med de här frågorna. Vi ser också ett behov av att ha en tätare dialog med Sveriges Kommuner och Landsting inom detta område.
Jag tror att vi också kommer att behöva göra en tydligare kartläggning vad gäller den potentiella marknaden för öppna data, den så kallade PSI-marknaden. Statskontoret har fått den tidigare regeringens uppdrag att göra en samlad uppföljning av statliga och kommunala myndigheters arbete med att tillgängliggöra handlingar för vidare utnyttjande. Det som saknas är en utförlig svensk studie av vilken potential som ökat vidareutnyttjande av öppna data kan medföra. Det behöver vi titta närmare på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill tacka för en bra diskussion.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.