Nya stambanor i järnvägssystemet
Interpellation 2022/23:41 av Gunilla Svantorp (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-11-17
- Överlämnad
- 2022-11-18
- Anmäld
- 2022-11-22
- Sista svarsdatum
- 2022-12-02
- Svarsdatum
- 2022-12-09
- Besvarad
- 2022-12-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Väl fungerande transporter och god tillgänglighet är en förutsättning för svensk ekonomi och konkurrenskraft. Med en väl utbyggd infrastruktur kan större arbetsmarknader bildas med ökad tillväxt och ett näringsliv som växer som resultat.
De nationella planerna för infrastrukturen måste vara långsiktiga då de bygger på de tidigare planerna samtidigt som de är resultat av gedigna dialoger med intressenter i princip i hela Sverige. Arbetet med nya stambanor är något som pågått under decennier och där lokala och regionala intressenter inte minst genom Sverigeförhandlingen planerat och tagit på sig långsiktiga investeringar både för bostäder i nya stadsdelar och för företagsetableringar baserat på den infrastruktur som planerats. Att bara plötsligt stoppa detta gör inte att förtroendet mellan lokala, regionala och statliga aktörer stärks.
I regeringens budgetproposition för 2023, UO 22, kan man på sidan 39 läsa att regeringen avser inte att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Man säger också att för de tre etapperna på de tidigare planerade sträckningarna (Ostlänken, Hässleholm–Lund och Göteborg–Borås, som redan ingår i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033, behöver en separat analys göras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Vad menar regeringen med att man inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor?
- Vad ska den separata analysen, som nämns ovan, innehålla som inte redan finns utrett?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:41
Webb-tv: Nya stambanor i järnvägssystemet
Dokument från debatten
- Fredag den 9 december 2022Kammarens föredragningslistor 2022/23:35
- Protokoll 2022/23:35 Fredagen den 9 decemberProtokoll 2022/23:35 Svar på interpellation 2022/23:41 om nya stambanor i järnvägssystemet
Protokoll från debatten
Anf. 30 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig vad regeringen menar med att man inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor och vad den separata analysen av de planerade etapperna ska innehålla som inte redan finns utrett.
Regeringens ställningstagande innebär att utbyggnaden av systemet för höghastighetståg inte fullföljs. Analysen av de tidigare planerade etapperna, som ingår i den nu gällande nationella planen, syftar till att bedöma hur de bör hanteras utifrån de nya förutsättningarna. Regeringen anser generellt att järnvägsinvesteringar i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik.
Anf. 31 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Jag tackar så mycket för interpellationssvaret. Jag tycker dock verkligen inte att det var något svar över huvud taget. Jag skrev interpellationen för att jag tillsammans med väldigt många andra är bekymrad över regeringens besked om att stoppa utbyggnaden av nya stambanor. Man säger sig vilja utreda mer saker. Men frågan om nya stambanor är ju utredd på längden och tvären hur mycket som helst. Det finns tusentals sidor om behovet av nya stambanor.
Jag skulle vilja backa tillbaka till tiden när Fredrik Reinfeldt var statsminister och vi hade den så kallade Sverigeförhandlingen. Man kan tycka mycket om den. I vilket fall som helst tecknades då avtal mellan staten, regioner och kommuner om till exempel medfinansiering och byggande av nya stambanor där ny infrastruktur skulle gå fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det sker och pågår just i detta nu att man bygger ut och har varit med och medfinansierat. I och med detta besked bryter man avtalet. Varför gör man det? Vad tror man att man gör med tilliten mellan de olika politiska nivåerna i vårt samhälle och hos människor som har förväntat sig att kunna flytta in i nya bostäder och kunna ta tåget till sitt jobb?
Tågresandet har de senaste 20 åren fördubblats. Tågbolag, kollektivtrafikmyndigheter, industrin och andra aktörer som önskar tåglägen, det vill säga plats och tid i vårt järnvägsnät, har ökat med mer än 50 procent åren 2017-2020, för att bara ta några år som exempel.
Godstrafiken ökar varje år. Det är trångt på våra spår. Fler tåg samsas om samma spår, och nya spår tar väldigt lång tid att bygga. Det vet vi allihop. Nya stambanor har väldigt många fördelar. Det ökar storleken på våra regioner. Det gör det smidigare att arbetspendla. Det förbättrar kapaciteten så att vi lättare kan flytta gods från vägar till järnvägen. Det är någonting som vi har förbundit oss att göra för att vi ska minska klimatpåverkan.
Jag vill fråga statsrådet: Hur avser regeringen att ta sig an den stora bristen på kapacitet på järnvägen med de besked man har gett att man tänker stoppa byggnationen av nya stambanor?
Anf. 32 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag såg fram emot statsrådets svar på Gunilla Svantorps interpellation. Jag såg fram emot att vi skulle kunna få svar på otydligheten kring vad som egentligen ska hända med de planerade stambanorna. Vi skulle kunna få något slags besked om vad analyserna innebär om de sträckor där planeringen redan är igång. Det är viktiga frågor som behöver besvaras. Men tyvärr fick riksdagen och det svenska folket inget tydligt besked i det svar som gavs här i dag.
Fru talman! Det är ju nämligen etapper där planeringen redan är igång som regeringen äventyrar. Det gäller exempelvis Ostlänken, där planeringen är väldigt långt gången. Sträckan Göteborg-Borås är en annan etapp, och så även sträckan Lund-Hässleholm. Jag som skåning tänker uppehålla mig lite vid den sista sträckan, som är en av de som regeringen menar kräver ytterligare analys.
Fru talman! Det har fortfarande inte framgått vad det är som behöver analyseras. Planeringen är som sagt igång. Trafikverket meddelade så sent som den 28 oktober att man i lokaliseringsutredningen ska studera ytterligare ett alternativ till sträckning. Det pågår således redan en omfattande analys av sträckan. Vad är det för ytterligare analyser och utredningar som regeringen menar behövs?
Statsrådet nämner också i sitt svar att utbyggnad av järnväg i första hand ska ske på sträckor som gynnar arbetspendling och godstrafik. Statsrådet är säkert väl medveten om den stora mängd gods som kommer via järnväg över Öresundsbron och Trelleborgs hamn från kontinenten för vidare frakt upp i landet. När Fehmarn Bält-förbindelsen blir klar 2029 finns det prognoser som visar på att mängden gods kan fördubblas år 2035 jämfört med år 2020. Sträckan Lund-Hässleholm är redan i dag hårt belastad av godstrafik, och mängden kommer alltså knappast att minska i framtiden.
Fru talman! Regeringen har som sagt också uttryckt att sträckor för arbetspendling ska prioriteras. Statsrådet har säkert varit i Skåne. Om inte hoppas jag han tar sig tid att åka dit. Det är i varje fall många skåningar som dagligen reser på sträckan Lund-Hässleholm för att pendla exempelvis till arbetet i Malmö eller Hässleholm eller till studierna i Lund. Det blir därför ännu svårare att förstå vad det är som ytterligare behöver analyseras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Innan dagens debatt sökte jag på beläggningen på tågen mellan Lund och Hässleholm en fredag klockan 07.00. Enligt Skånetrafikens app är tåget som avgår från Lunds central 07.02 70 procent fullt enligt prognos. Regeringen menar väl inte att dessa tåg med 70-procentig beläggning en mörk fredagsmorgon i Sveriges sydligaste län består av nöjesresande?
Fru talman! Om vi bortser från att Sverige behöver nya stambanor för att möjliggöra för fler att arbetspendla, såväl dagligen som veckovis med tåg, och för att godsmängden kommer att öka drastiskt när Fehmarn Bält-förbindelsen står klar, finns det åtminstone inga skäl till att ytterligare analysera sträckor som redan planeras. De har utretts och planerats länge. På sträckan Lund-Hässleholm görs redan i dag ytterligare analyser. Sträckorna som varit desamma i 170 år är redan i dag hårt belastade av trafik för arbetspendling och godstrafik.
Riksdagen får inget svar på vad det är som ytterligare behöver analyseras. Då finns det ingen anledning att dra fötterna efter sig. Det är helt enkelt bara att se till att fler människor kan ta sig till jobbet varje dag med tåg och att mer gods kan flyttas över till järnväg i Skåne såväl som i resten av landet.
Anf. 33 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag ska börja med att svara på frågan om bakgrunden till det beslut som regeringen har aviserat om att inte fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.
Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggnad av laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är mycket stora. En satsning på nya stambanor för höghastighetståg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.
Övriga investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär att tåg kommer att färdas snabbare i framtiden även utan stambanor för höghastighetståg. Investeringar i befintliga banor kan komma på plats snabbare än utbyggnad av nya stambanor.
Vi ser också att det finns stora behov i de norra delarna av landet när det kommer till godstransporter. Man behöver titta på detta på ett seriöst och ansvarstagande sätt. Det gäller i synnerhet när vi också har en mycket omfattande kostnadsökning till följd av det nya ekonomiska läget som är väldigt tufft, vilket såklart påverkar kostnaderna för dyra infrastrukturprojekt.
Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet. Utifrån prioriteringar av den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan avser regeringen därför att inte fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.
Fru talman! Den förra regeringen valde att driva på höghastighetstågprojektet med mycket stora kostnader och bristande kontroll, något som har kritiserats av Riksrevisionen. Det innebär en stor besparing att inte fullfölja de nya stambanorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det kommer till analysen om de sträckor och etapper som finns inom nuvarande nationell plan kommer regeringen att återkomma. Analyserna ser förstås olika ut beroende på var de olika etapperna ligger i plan. Exempelvis kan man nämna som en omständighet att den södra sträckan Lund-Hässleholm fortfarande planeras för tåg med hastigheten 320 kilometer i timmen på banorna.
Det är någonting som man kan analysera. Kan det finnas olika andra åtgärder som kan göras för att minska flaskhalsarna i systemet när det gäller godstrafik och som också underlättar för arbetspendling? Det ska ses utifrån de egna behoven och inte som ett led i en nationell stambana för höghastighetståg som vi inte går vidare med. Det är den typen av analys som behöver göras. Det ska förstås också ses i ljuset av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029. Det kommer att ställa andra frågor som kräver svar och långsiktighet.
Jag kan också i det sammanhanget lugna ledamoten Adrian Magnusson. Jag har varit i Skåne, och jag ser fram emot många fler besök och också goda samtal om förutsättningarna.
När det kommer till frågan om ingångna avtal förutsätter de avtalen ett regeringsslut. Det står väldigt tydligt i avtalen, så det är inte ett avtalsbrott. Det har också varit känt innan valet att de fyra partierna som samarbetar om regeringen inte hade för avsikt att gå vidare med hela projektet vad gäller stambanor för höghastighetståg, så det är inte en överraskning.
Vi kommer att ta oss an bristerna i kapacitet vad gäller godstrafik och även arbetspendling. Det är mot bakgrund av detta som vi säger nej till den mycket höga kostnaden för projektet. Pengarna kan i stället komma till nytta genom att man exempelvis börjar beta av den mycket stora underhållsskuld som finns i det svenska järnvägsnätet.
Anf. 34 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Det måste vara svårt att vara statsråd och helt och hållet behöva byta åsikt från den man tidigare har framfört i den här kammaren.
Jag skulle vilja citera ur en motion: "Satsningen på exempelvis mer regional järnväg blir effektiv om nya stambanor också byggs. Transportsystem hänger ihop och kräver långsiktighet samtidigt som det måste finnas en jordmån för innovationer som förändras över tid. Det enda som inte behövs är 'vänta och se'. Det har vi prövat länge nog. Bygg nya stambanor med Jönköping som naturligt nav." Det här var alltså en motion av det nuvarande statsrådet. Det måste vara svårt att byta åsikt.
Jag tänker så här: Att gömma sig bakom att saker ska utredas är okej om saker inte är utredda. Men den här saken är utredd på längden och tvären. Vad skulle nya kunskaper innebära i en ny utredning? Det har inte ministern svarat på.
Jag hörde häromdagen i ett forskningssammanhang någon säga: Det finns inget kvar som inte redan är beforskat, utan det handlar mer om att sammanställa det som redan finns. Ett tips till ministern skulle kunna vara att faktiskt titta på det som redan finns och att utifrån det gå vidare med det som vi ändå länge har sagt behövs.
När ministern ser alla de utredningar som redan finns - hur kan han då landa i att det behövs ytterligare utredningar? Ser ministern inte faran i att det blir fördyringar och förseningar? Jag tycker att det är allvarligt.
Vi ser att vi har starkt växande regioner som kräver kompetens, erfarenhet och kunskaper för att företag och offentlig sektor ska kunna växa. Det kräver väl fungerande transporter och god tillgänglighet. Det är en förutsättning för svensk ekonomi och för svensk konkurrenskraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi i Socialdemokraterna är ganska tydliga med att vi vill utveckla transportinfrastrukturen ännu mer. Vi har gjort det under många, många år. Sedan vet vi att vi har underhållsskulder och så vidare; det är inte bara S-regeringen utan också tidigare regeringar som har det. Men vi måste göra någonting åt de flaskhalsar som finns. Vi måste ju ändå vilja framåt i det här.
Vi vet att det är spårbrist. Då tänker ni på att göra underhåll, och det måste vi självklart göra på de spår vi redan. Men vi måste också ha nya spår - det måste väl ändå ministern förstå!
Ministern stod alldeles nyss här i talarstolen och sa: Vi prioriterar upprustning av befintlig järnväg. Samtidigt tar man i budgeten bort 750 miljoner kronor och flyttar över pengarna till vägunderhåll. Det är en väldigt konstig prioritering.
Jag tycker också att det är konstigt att stå och säga att vi behöver titta på det här seriöst - precis som att man inte har tittat på det seriöst under ett tjugotal år! Det är ju det man har gjort hela tiden. Det är därför vi har hur många utredningar som helst.
Ministern sa i en tidigare interpellationsdebatt att man inte kan bo i utredningar. Nej, och man kan inte heller åka tåg genom att fortsätta att utreda. Det är faktiskt handling som krävs, ungefär som ministern efterfrågade i sin motion när han var riksdagsledamot. Det är handling som krävs, inte att vänta och se.
Vad vill statsrådet mer än att stoppa redan pågående projekt? Hur tänker statsrådet bidra till att vi faktiskt får fler spår, vilket är den stora utmaningen i vårt land?
Anf. 35 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag vill egentligen fortsätta på samma linje som Gunilla Svantorp var inne på. Det är redan trångt på de här sträckorna i dag - de 170 år gamla sträckorna. Det är väldigt, väldigt trångt. Det är stora flaskhalsar som påverkar tillväxt och utveckling i hela landet, och jag förstår inte hur någon utbytt spårväxel här och där ska kunna göra att dessa flaskhalsar försvinner.
Jag förstår inte heller varför man fortsätter med att analysera sträckningar och fortsätter att utreda. Varför inte bara lämna ett besked? Regeringens velande i frågan gör att projekten fördyras ytterligare. I den ena stunden beklagar man sig över Trafikverkets kostnadsutveckling för att i den andra stunden skjuta det hela framför sig. Det är mycket märkligt.
Vi får inte heller något svar på vad alternativet är. Vad är det för åtgärd som ska vidtas? Ska det vara tio mötesspår mellan Hässleholm och Lund? Är det detta man tänker sig i stället? Eller vad är det man föreställer sig?
I Skåne råder total politisk enighet i frågan. Det moderata regionrådet i den regionala utvecklingsnämnden och den socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden i Malmö har uttryckt i Sydsvenskan att de är överens: Det behövs nya stambanor mellan Lund och Hässleholm.
Det gläder mig att det kristdemokratiska statsrådet trots allt vill ha en dialog med Skåne, för det vill nämligen inte alla kristdemokratiska statsråd.
Anf. 36 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jo, det vill alla kristdemokratiska statsråd. Det har också visat sig i veckan, vilket jag hoppas att Magnusson har noterat.
Min egen uppfattning i frågan kan förstås vara intressant, tycker Gunilla Svantorp. Jag ska svara på frågan. Vi hade en bra och genomgripande diskussion om detta i mitt eget parti. Vi landade där i att som parti inte gå vidare utifrån de kostnader och de stora undanträngningseffekter, inte minst för de norra delarna av landet, som det innebär. Jag är en sann demokrat, och när beslutet fattades på vårt riksting respekterade jag förstås det.
Men jag ändrade också uppfattning i samband med den mycket gedigna diskussion vi då hade, när jag även fick goda argument. Det kan kanske förvåna någon som sitter här i sammanhanget, men en politiker kan faktiskt ändra uppfattning. Jag har ändrat uppfattning i frågan, och det gjorde jag utifrån de mycket höga kostnader och de undanträngningseffekter som detta riskerade att leda till. Och det har jag alltså gjort efter det att jag skrev den motion som Svantorp läste ur här i kammaren, men långt innan jag blev statsråd.
Sedan kommer vi till vilka olika nya kunskaper analysen kunde innebära. Jag ska vara noga med orden här: Det nämns att det pågår en utredning, men det är en analys.
Vi analyserar nu de tre etapperna utifrån det nya läget - att vi inte kommer att gå vidare med att bygga stambanor för höghastighetståg. Bara det att inte bygga de centrala delarna mellan de noder som redan finns i plan innebär potentiellt sett en besparing på 3 miljarder kronor, för det är det som finns i nationell plan bara för att planera sträckorna. 3 miljarder kronor kan användas till mycket järnvägsunderhåll och andra skriande behov här och nu.
Varför användes då inte de 750 miljoner kronor som Gunilla Svantorp pekade på och som flyttades över till vägunderhåll? Jo, det var för att när vi kom till Regeringskansliet och öppnade dörren den första dagen låg det ett faktum på bordet, nämligen att Trafikverket bedömde att man inte kunde omvandla dessa pengar till - vad det nu var ni ville omvandla dem till. Man kunde inte omvandla dessa pengar till underhållsåtgärder, utan de hade helt enkelt brunnit inne.
Då bedömde vi att det var bättre att hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt och använda dem till vägunderhåll för nästa års budget i stället för att låta dem försvinna och inte komma någon resenär till del.
Frågan varför pengarna hade brunnit inne eller varför de inte hade kunnat användas kan lika väl riktas till den tidigare infrastrukturministern, och detta kan säkert Gunilla Svantorp lösa på en kafferast efter ett gruppmöte eller så.
Vad kommer då de olika kunskaperna att innebära? Det är att se över exempelvis spårstandard, inte minst på sträckan i Skåne, och att man inte dimensionerar för snabbtåg utan i stället tittar på vilket sätt man bäst bygger bort flaskhalsar och ökar möjligheten för arbetspendling i denna region. Man kan se på vilka sätt man skulle kunna minska fördyringar, sänka kostnader och undvika undanträngningseffekter.
Men detta arbete kommer vi inte att dra i långbänk, utan det pågår med full aktivitet. Vi är väl medvetna om att besked behöver ges väldigt snart till Trafikverket, som ju arbetar nu. Vi har inte avbrutit något arbete, men vi kommer att återkomma med besked till riksdagen, allmänheten, Trafikverket och alla som har intressen i saken. Och det kommer att ske snabbt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är en analys som görs utifrån de nya förutsättningarna som alltså innebär att vi inte kommer att bygga vidare på de stambanor som tidigare var planerade. Men de tre sträckor som finns i plan analyserar vi och kommer att återkomma till.
Anf. 37 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Tack ändå till statsrådet för tydligheten i det som sägs! Ingen kan tveka om att det inte kommer att byggas några nya stambanor.
Jag vill återkomma till just behovet av nya stambanor och vad det skulle innebära med de planer som finns. Adrian Magnusson tog exemplet nere i Skåne, och jag skulle vilja ta exemplet Borås-Jönköping.
Borås och Jönköping har tillsammans fler invånare än Uppsala, men de har ingen modern järnväg vare sig mellan sig eller till Göteborg. Göteborg är 15 mil från Jönköping. De har enkelspår halva vägen, och sedan tar helt plötsligt rälsen slut. Det finns inget vidare. Man kan inte med bästa vilja i världen tycka att det är okej att det ser ut på det viset.
Nya stambanor enligt det förslag som finns, och som det har jobbats med i flera år, skulle binda ihop Götaland på precis samma sätt som Mälardalen har byggts ihop. Det skulle innebära bättre pendling i Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne. Fler människor skulle få fler arbetsplatser att välja på, och fler bostäder skulle kunna byggas på fler ställen. Företagare skulle slippa få ont i magen av att fundera på om deras gods kommer fram eller inte. Det finns många fördelar. Men det bästa av allt är att klimatet skulle må väldigt mycket bättre om mer gods kan flyttas över till järnväg.
De åtgärder som statsrådet nu påstår att han snart ska göra innebär ju inte mer spår, så problemet är ändå att vi har alldeles för mycket tåg på för få spår. Statsrådet har inte svarat på hur han tänker lösa detta. Tack, statsrådet, för debatten!
I detta anförande instämde Lawen Redar (S).
Anf. 38 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Tack till Gunilla Svantorp för interpellationen! Jag ser fram emot ett gott samarbete och dialog med riksdagen - också med trafikutskottet. Jag har redan varit en gång i trafikutskottet och kommer att vara där igen nu på torsdag, tror jag, för att informera om arbetet med det svenska ordförandeskapet i EU som ju förstås också på många sätt påverkar vår del av EU. Då kan vi nog prata mer om detta och säkert även andra frågor.
Jag tycker att jag också har svarat med tydlighet på varför regeringen inte går vidare med bygget av nya stambanor för höghastighetståg och på vilket sätt vi nu analyserar frågan. Vi kommer att återkomma till riksdagen, Trafikverket och alla intresserade med besked i frågan. Då kommer vi att kunna fortsätta den här dialogen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.