Konsekvenser av ny stödområdesindelning för jordbruket i norra Sverige
Interpellation 2015/16:65 av Helena Lindahl (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-13
- Överlämnad
- 2015-10-14
- Anmäld
- 2015-10-15
- Svarsdatum
- 2015-11-03
- Besvarad
- 2015-11-03
- Sista svarsdatum
- 2015-11-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Näringsdepartementet har utarbetat nya kriterier för stödområdesindelning som i sin tur lämnats in till EU-kommissionen för beslut. Dessvärre stämmer inte resultatet av den framtagna modellen med verkligheten i norra Sverige – exempelvis i det norrländska kustområdet. Om man befinner sig på samma höjd över havet så är realiteten att det blir varmare ju längre söderut man kommer efter Norrlandskusten. Men den använda modellen säger något annat. Efter nämnda kuststräcka finns enligt modellen tre varmare områden eller öar i ett kallare klimat, vilket egentligen borde vara en omöjlighet. Dessutom sammanfaller de tre områdena med tre städer, vilket i sin tur gör modellen än mindre trovärdig då städerna drar upp snittemperaturerna i de faktiska och omgivande jordbruksområdena.
Konsekvenserna av modellen blir att stödet kan se helt olika ut i grannområden och på olika jordbruk trots att odlingsförhållanden ser likadana ut. Konsekvensen blir att de bönder som hamnat i fel område kommer att få en avsevärt lägre ersättning, vilket i sin tur även påverkar överlevnad, lån och utveckling. Sveriges mjölkbönder har en nog tuff situation som det är, och mina frågor till statsrådet Sven-Erik Bucht är därför:
Varför togs ingen konsekvensbeskrivning fram i samband med att statsrådets departement utarbetade modellen?
Vad kommer statsrådet att göra för att motverka bristerna i modellen och i annat fall hantera de oacceptabla konsekvenserna som blir följden?
Det enda rimliga är att göra om och göra rätt – kommer de norrländska bönderna att kunna räkna med att statsrådet och Näringsdepartementet gör det?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:65
Webb-tv: Konsekvenser av ny stödområdesindelning för jordbruket i norra Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:20
- Protokoll 2015/16:20 Tisdagen den 3 novemberProtokoll 2015/16:20 Svar på interpellation 2015/16:65 om konsekvenser av ny stödområdesindelning för jordbruket i norra Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 35 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Helena Lindahl har frågat mig varför ingen konsekvensbeskrivning togs fram i samband med att modellen för den nya stödområdesindelningen utarbetades. Hon har även frågat mig vad jag ska göra för att motverka bristerna i modellen och i annat fall hantera de oacceptabla konsekvenserna som, enligt Helena Lindahl, blir följden av modellen. Slutligen har Helena Lindahl frågat mig om Näringsdepartementet kommer att göra om stödområdesindelningen och då göra rätt.
Inledningsvis vill jag poängtera att samma stödområdesindelning gäller både för det så kallade kompensationsstödet i landsbygdsprogrammet och för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Den indelning som gällt sedan Sveriges EU-inträde godtas inte längre enligt de regler som nu finns inom EU. Att så är fallet beror bland annat på att det inte går att med vederhäftigt underlag förklara hur gränsdragningen mellan de olika stödområdena är gjord. Det är inte heller möjligt enligt EU-reglerna att använda delförsamling som avgränsningsgrund för indelningen i stödområden, vilket var fallet för den hittills gällande indelningen. EU-kommissionen har framfört att en ny stödområdesindelning ska utgå från vetenskapligt och verifierbart underlag som beskriver skillnader i de biofysiska förutsättningarna i det område som ska delas in. Då EU-kommissionens ställningstagande kom i ett sent skede fick Sverige uppskov med att genomföra en ny stödområdesindelning till år 2016.
Skälet till att valet föll på den modell som använts är att klimatdata är det område där vi har detaljerad information och information för en lång rad av år. Modellen som har använts är utarbetad av SMHI, finns sedan tidigare beskriven i vetenskaplig litteratur och har använts inom andra områden. Modellen tar inte bara hänsyn till temperaturen under växtsäsongen för perioden 1961 till och med 2010 utan också till faktorer som topografi, vindriktning, vindhastighet med mera. Viktigt för Sverige har varit att samma modell ska kunna användas också för att göra en indelning i södra Sverige då kompensationsstödet även omfattar södra delarna av landet. Ett krav från EU har varit att deras expertorgan godkänner modellen, och så har skett.
Utifrån de ramar som finns från EU har jag inte sett att det finns någon bättre modell att använda. Ett flertal indelningsalternativ har prövats, och "varmare områden" uppträder i alla alternativ - dock inte på samma geografiska plats. Konsekvenserna för brukare av olika alternativ till indelning har studerats. Resultatet för det alternativ som valts är mest fördelaktigt. Det är dock viktigt att poängtera att den nya modellen totalt sett ger en mer rättssäker och rättvis fördelning.
Att stödet kan se olika ut i grannområden är ju något som redan gäller. Även den hittills gällande stödområdesindelningen har kritiserats just utifrån uppfattningen att odlingsförhållandena varit desamma på båda sidor om en gräns.
Om vi identifierar en bättre modell som fullt ut uppfyller de krav som EU ställer har jag inget emot att använda denna i stället som grund för indelningen. Det kan då bli tidigast från 2017. Det viktigaste är nu att det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige kan betalas ut under 2016. Det skulle inte vara möjligt om vi måste riva upp det kommissionsbeslut som nu gäller.
Anf. 36 Helena Lindahl (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Som statsrådet sa i den tidigare debatten med Maria Plass har de norrländska bönderna också möjlighet att ta del av ett nationellt stöd. Det fanns redan före EU-inträdet, och vi förhandlade om ett undantag för att kunna ha kvar det. Samma sak gäller för Finland. Men ministern har rätt i att stödområdesindelningen är likadan för EU-bidragen via landsbygdsprogrammet som för det nationella stödet, det vill säga att det är fem områden.
Problemet är bara att orsaken till att vi har det nationella stödet är att det finns exceptionella skillnader mellan det norrländska jordbruket och jordbruket i andra delar av Europa. Vi har enorma avstånd här och dessutom en ganska kort odlingssäsong.
Problemet med den parameter som man i dag använder, som klubbades igenom i Bryssel för en månad sedan och som regeringen skickade in som underlag är väderstatistiken. Man utgår från SMHI:s väderprognoser, och det blir väldigt missvisande. Efter Norrlandskusten blir det små "öar" som får helt andra ersättningar än andra områden.
Låt mig vara lite mer tydlig och ta området runt Umeå som exempel. Det är klart att runt en stad blir det några grader varmare eftersom staden värmer omgivningen. Det innebär att en bonde som verkar på teg där får en helt annan ersättning än en i grannkommunen Nordmaling trots att odlingssäsongen är lika lång - eller lika kort. Samma sak gäller till exempel i Skellefteåområdet, där Bureå beräknas få ett bättre klimat än Lövånger. Det skiljer bara några mil mellan de här orterna; ändå är odlingssäsongen olika lång.
Det här blir väldigt missvisande, för det kan skilja flera hundra tusen i ersättning mellan bönder i grannbyar. Det är klart att det blir helt åt skogen fel, och det påverkar naturligtvis böndernas överlevnad.
Precis som Maria Plass var inne på är det extremt tungt just nu. I och med handelsblockaden mot Ryssland upplever europeiska bönder, inte minst svenska och norrländska bönder, en otrolig utmaning eftersom marknaden flödar över av mjölk och mejeriprodukter. Om man dessutom får flera hundra tusen - 150 000-200 000 - kronor mindre i ersättning per år är det klart att det kommer att göra avsevärd skillnad.
Jag har dessutom hört att det finns bönder som har problem med bankerna eftersom bankerna har fått nys om att bönderna kommer att få lägre ersättning, vilket också påverkar bankernas vilja att låna ut pengar. Det här slår alltså på flera nivåer.
Min fråga till Sven-Erik Bucht är vad han kommer att göra. Det kan ju inte ha undgått ministern att det blev ett tokigt underlag att utgå enbart från klimatfrågan. Det finns många andra parametrar som man skulle kunna ta till, och det finns organisationer som står bönderna nära som kanske skulle kunna bidra till det.
Anf. 37 Monica Haider (S)
Fru talman! Förutsättningarna för Sveriges lantbruksföretagare ändras inför varje programperiod och ibland även mitt i programperioderna, bland annat eftersom det kan uppstå konstigheter som man inte riktigt kan förutse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svårigheten med det här är att det alltid blir vinnare och förlorare. Det blir det vid varje sådant tillfälle, för kakan blir ju inte större. Det som Helena Lindahl tar upp i sin interpellation är ett exempel på detta. Det beror på att reglerna ändras i EU eller på att vi i Sverige vill ändra reglerna för att få bättre träffsäkerhet.
I detta fall är det EU som inte längre godtar den indelning som vi har haft. Vi måste med ett vederhäftigt underlag kunna förklara hur vi gör gränsdragningen, och då är delförsamlingar inte längre möjliga.
Fru talman! Kommissionens besked kom väldigt sent, och Sverige fick uppskov till 2016 för att göra en ny indelning. Det Sverige har gjort är att hitta en ny indelning som kommissionen accepterar och som blir så fördelaktig som möjligt. En indelning som är rättvis och helt riktig är nog svår att uppnå.
En ny indelning ger alltid upphov till nya gränser. Den nya indelningen är gjord med detaljerade data och är så vederhäftig som möjligt. Även den indelning som vi har i dag har kritiserats utifrån gränserna i det systemet.
Den indelning som Helena Lindahl pekar på i sin interpellation får konsekvenser för en del av lantbrukarna i norra Sverige. Det är olyckligt, speciellt för mjölkbönderna som redan har en svår situation men givetvis också för andra lantbrukare. Som jag förstår det kan man ändra detta först 2017, och det är viktigt att regeringen nu arbetar hårt för att hitta en modell som uppfattas som rättvis och som kommissionen kan godkänna.
Det regeringen och Sven-Erik Bucht just nu gör för mjölkbönderna är att i höstens budget lägga till lika mycket pengar till krispaketet som man gör från EU:s sida, alltså ytterligare 76 miljoner totalt. Det är mycket bra och lindrar en del för de mjölkbönder i norra Sverige som drabbas av den nya indelningen. Regeringen tillför också 14 miljoner för att fullt ut kunna utnyttja hela budgeten på 318 miljoner i norra Sverige, vilket inte har varit fallet under många år.
Viktigt är också att lönsamheten ökar på sikt i dessa företag. Det har varit viktigt att hitta en modell som gör att pengarna kan betalas ut under 2016 och som EU godkänner.
Jordbruket i norra Sverige är viktigt och har en stor roll att spela i en levande landsbygd. Om vi inte håller landskapet öppet kommer landsbygden att utarmas, och vi vill att hela Sverige ska kunna leva och överleva.
EU:s strukturfonder och landsbygdsmedel är en del i detta, men regeringens näringspolitik, landsbygdspolitik och regionala tillväxtpolitik är också en del. Detta för att bidra till en positiv utveckling av landsbygden och skapa nya jobb men också behålla jobb.
Jag ser fram emot att vi kommer att hitta en modell som kan lösa problemet som har uppstått.
Anf. 38 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jag vill bara korrigera Helena Lindahl: Det är inte alls bara väder utan även topografi som man tar hänsyn till. Det finns alltså en del andra parametrar i det här.
Sedan förklarade Monica Haider väldigt väl att det här inte är någonting som Sverige har bestämt. Det här är krav som ställs av EU-kommissionen. Det är ett krav att vi ska ha ett system som bygger på vederhäftiga grunder. Det gamla systemet fanns det ingen möjlighet att ge de beläggen för. Det har vi prövat. Det går icke. Det finns ingen möjlighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag håller med Helena Lindahl om att det slår konstigt. Det slår väldigt konstigt. Det har att göra med att EU kräver att man ska använda den minsta administrativa del som finns, och det vi har i Sverige är församlingen. Vi har försökt föra ett resonemang om att kunna dela församlingar, just för att undvika de här konsekvenserna, men det är tyvärr inget som EU har accepterat. Vi som bor i norra delen av landet vet att en församling där uppe till och med kan vara större än en tysk delstat. Så visst finns det anledning att tänka om, men vi har inte lyckats få till det ännu.
Vi ska nu försöka lindra detta. Det är precis bland de bönder som förflyttas från det gamla område 1 till det nya område 3 som de stora tappen blir. Därför är jag glad att vi är den första regering på mycket länge som har höjt nivån till maxnivån med 14 miljoner. Utan det tror jag att det skulle vara svårt att hitta ett system där vi kan underlätta de situationer som kan uppstå för vissa. Men vi ska inte glömma bort att de flesta i detta system ändock är vinnare.
Anf. 39 Helena Lindahl (C)
Fru talman! I svaret hänvisar ministern till att EU kräver vetenskapliga och verifierbara underlag för stödområdesindelningen. Det är säkert sant, men jag tänker att det måste finnas mer än temperaturskillnader som vetenskapligt kan bevisas.
Statens lantbruksuniversitet, till exempel, är experter på detta. De sitter inne med vetenskaplig grund som de äter till frukost, lunch och middag. Det är samma sak när det gäller länsstyrelsen, som har bra koll på de lokala förhållandena i området. Detsamma gäller LRF, som är jordbrukarnas egen intresseorganisation. De har också stor kunskap om jordbruket.
Min fråga är: Kontaktades dessa organisationer för att diskutera frågan? De uppgifter och den information som jag har fått - ministern får rätta mig om jag har fel - är att det inte gjordes. För mig verkar det lite märkligt. Man måste ju på något vis ändå tala med dem som berörs av förslaget och genomförandet. Annars blir det underligt. Ni vet ju vilken omfattande konsekvensbeskrivning det krävs bara för att någon till exempel ska få tillåtelse att gräva ett dike. Jag tycker att regeringen borde tänka på samma vis när det gäller bönderna. Om man gör en omfattande förändring som kommer att beröra så pass många undrar jag om man inte borde ha ett samtal med dem först.
Jag nämnde i mitt första inlägg Finland, som har liknande nationella stöd. De har utgått från fler parametrar än vad regeringen har gjort, och de har fått det godkänt av EU. Det är någonting som också de berörda bönderna i Finland har tyckt är okej, till skillnad mot många bönder i norra Sverige. I Finland har man utgått från den fysiska verkligheten och idkat handpåläggning när man har haft kontakt med dem som berörts och kommit fram till ett system som de flesta tycker är bra. Jag undrar om detta är omöjligt att göra i Sverige.
Resultatet av klimatmodellen är, precis som landsbygdsministern säger, lite verklighetsfrämmande. Den modell där man utgår från de gamla församlingsgränserna tillsammans med temperaturkriteriet passar helt enkelt inte för Sverige med dess stora geografiska områden. Egentligen kan man säga att det är förbaskat orättvist. Ta Storuman och Vilhelmina kommuner som exempel! Landsbygdsministern känner till dessa områden. Det är jättestora kommuner geografiskt. Storuman är indelad i två församlingsområden. Halva kommunen får en ersättning som är sämre, och den andra delen får en ersättning som är bättre. Vilhelmina kommun har ett enda församlingsområde. Kommunen ligger på samma geografiska våglängd som Storuman och har den bättre ersättningen. Som ni förstår blir det jättesvårt att motivera för bönderna i området varför det ser ut på det här sättet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker inte att vi från svensk sida kan acceptera sådana här brister i en modell. Det måste vara vår sak att berätta det i Bryssel. Och vad händer med förlorarna? Vad händer med dem som har fått drastiskt försämrade villkor? Ska de kompenseras på något sätt, och hur ska det i så fall gå till? Ska man införa ett system som innebär att man kompenserar systemets effekter? Det blir i sin tur också tokigt.
Anf. 40 Monica Haider (S)
Fru talman! Vi kan konstatera att den nya stödområdesindelningen i norra Sverige får negativa konsekvenser för en del av lantbrukarna. Men det finns givetvis också vinnare i systemet. Det finns de som får ganska mycket mer än de har fått tidigare. Så är det när vi ändrar stödsystemen; någon blir vinnare, och någon blir förlorare. Men kakan är i princip densamma.
Samtidigt var regeringen tvungen att hitta en ny modell som EU kunde godkänna, precis som jag sa tidigare. EU godkände inte den gamla. Det är klart att regeringen har börjat arbeta med att ta fram en ny modell som bygger på de biofysiska förutsättningarna och som kan lindra konsekvenserna för de bönder som nu blir drabbade.
Jag utgår från att de parter som berörs har varit kontaktade i arbetet med att ta fram förslaget. Jag är övertygad om att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht gör vad han kan för att försöka rätta till det som kanske inte har blivit så bra.
Anf. 41 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! När man drar gränser blir det problem. EU är egentligen ett projekt som inte ska dra gränser utan ta bort gränser. Men i detta fall är det så att EU ställer krav på gränser, och det ställer krav på den minsta enhetsgränsen: församling. När jag lyssnar på Helena Lindahls argument håller jag med: Det blir inte bra när man drar gränser. Men det som du framförde nyss, Helena, har jag hört ända sedan 1995 med de gränser som vi har haft och de stora skillnader i stöd som har rått innan detta kom på plats. Det har varit en evig diskussion om hur snett skillnaderna slog.
När det gäller kriterier finns det andra sådana som EU accepterar: lerhalt, lutning, kemisk status i mark och så vidare. Detta är analyserat av SLU, som har tittat på det och kommit fram till att detta är den bästa modell för Sverige som man kan hitta. Däremot har vi jätteproblem med att vi inte får dela församlingar.
Vilka har sedan fått vara med? LRF har fått avge yttrande om detta, inte bara centralt utan också länsvis. Länsstyrelserna har fått avge sina yttranden. De har varit informerade, och det har varit olika yttranden. Man har laborerat med tre, fyra eller fem områden, och det har sett lite olika ut. En merpart har talat om fem områden, vilket vi också har i dag. Där finns alltså detta. När man håller på med den här typen av gränsdragning tror jag att man aldrig kommer att hitta något bra och rättvist system. Finland skiljer sig åt; de har endast ett kompensationsområde uppe i norr. Det är skillnad mellan områdena, men de får inte heller använda några andra kriterier än dem som Sverige har.
Anf. 42 Helena Lindahl (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vet att LRF både nationellt och i norra Sverige har kontaktats när det gäller antalet stödområden. Jag har varit i kontakt med LRF i norra Sverige. Det de är upprörda över - vilket jag också kan förstå - är att de inte har kontaktats och fått ha en diskussion om parametern väderstatistik.
Jag vet inte om det berodde på att regeringen hade bråttom eller vad det nu var, men det som hände var att regeringen skickade in detta till Bryssel, och sedan fick bönderna veta det. Det är klart att det inte känns så kul. Jag har träffat många bönder som känner att detta kom som en kalldusch för dem. Om LRF hade varit med och bestämt att man bara skulle ha denna parameter skulle inte folk ha blivit så chockade när de fick veta det. Nu är de chockade, och det gäller även LRF som organisation i norra Sverige. Jag vet att LRF i norr också har skrivit ett brev om detta till landsbygdsministern.
Jag hoppas att vi kan göra om och göra rätt. Mitt råd till landsbygdsministern är att han ska sätta sig ned med berörda organisationer, till exempel LRF och länsstyrelsen, för att i dialog komma fram till en bättre lösning för 2017. Jag förstår att det inte går med 2016 eftersom det redan är klubbat i Bryssel.
Det finns också en möjlighet att titta på hur Finland har löst frågan. Jag pratade med ordföranden i LRF Västerbotten senast i går, och han sa att Finland hade använt andra parametrar än bara väderstatistik och på det viset fått ett mer rättvist system som godkänns av fler bönder. Det finns en möjlighet för oss att titta på hur de har gjort.
Jag ser av ministerns svar att han är öppen för dialog och förändring, och jag vet att berörda organisationer också är det. Det är en bra början till förändring, Sven-Erik Bucht.
Anf. 43 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jag ska än en gång säga: Detta är inget som Sverige har beställt. Detta är något som vi är skyldiga att göra enligt kommissionens beslut för att över huvud taget kunna betala ut några stöd 2016. Vi är i det läget.
När det gäller parametrar är det samma parametrar för samtliga länder. Det finns ingen skillnad där. Det som vår expertmyndighet har tittat på är att de här parametrarna ger det absolut bästa för Sverige. Diskussion kring väderstatistik kan vi inte ha, för den statistiken tillhandahålls av SMHI, och den ser ut som den gör, oavsett vad vi tycker om den. Det är en statistik som går från 1961 fram till 2010. Där går det inte att ändra.
Vi ska försöka minimera konsekvenserna för just de jordbrukare som har hamnat i trean och som tidigare har varit i ettan. De är inte så många, men det blir allvarligt för just dem. I och med att vi denna gång har maximerat det nationella taket fullt ut, när vi höjer det med 14 miljoner, har vi bättre möjlighet att hitta modeller som kan överbrygga problematiken. Om man längre fram hittar ett annat system som minimerar detta - om vi i framtiden exempelvis skulle få dela församlingar, som vi tycker är vettigt och som EU inte har godkänt - då skulle vi kanske komma ifrån den här typen av problematik. Det blir i alla fall mindre problem om vi får använda den modellen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.