Gigjobb
Interpellation 2020/21:355 av Ciczie Weidby (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-01-22
- Överlämnad
- 2021-01-25
- Anmäld
- 2021-01-26
- Sista svarsdatum
- 2021-02-08
- Svarsdatum
- 2021-02-23
- Besvarad
- 2021-02-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Under de senaste tio åren har en ny sektor vuxit fram på arbetsmarknaden: den så kallade gig- eller plattformsekonomin. Via digitala plattformar, som tillhandahålls av så kallade gigföretag, förmedlas diverse tjänster, såsom matleveranser, taxiverksamhet och transporter till konsumenter. Genom de digitala plattformarna kopplas konsumenter och utförare samman. Tjänsterna utförs av personer som får betalt per utfört uppdrag, eller gig.
I debatten framställs ofta gigjobben som moderna, flexibla jobb som ger utföraren möjlighet att styra över när och hur mycket man vill jobba. Gigjobben lyfts även fram som en möjlig väg till fler så kallade enkla jobb som kan fungera som instegsjobb för personer som har svårt att få en anställning på den traditionella arbetsmarknaden. Ingen av dessa föreställningar överensstämmer med verkligheten.
Det enda moderna med gigjobben är hur uppdragen förmedlas – via digitala plattformar. I övrigt liknar villkoren ofta forna tiders daglöneri där man erbjöds påhugg efter arbetsgivarens godtycke och uteslutande på arbetsgivarens villkor. Den påstådda flexibiliteten betalas av de som utför gigjobben i form av obefintlig anställningstrygghet. Gigjobben fungerar inte heller som dörröppnare till den reguljära arbetsmarknaden för personer som står långt från arbetsmarknaden (IFAU 2020:22).
Faktum är att den snabbt växande gigekonomin har skapat en oreglerad sektor där de som utför arbetet, så kallade gigjobbare, har en extremt utsatt situation. Gigföretagen använder sig i regel av egenanställda, eller så kallade oberoende entreprenörer. De egenanställda är dock i praktiken ofta beroende entreprenörer, det vill säga falska egenanställda, i meningen beroende av en uppdragsgivare. Gigjobbarna saknar därmed de rättigheter som följer av en anställning, såsom anställningsskydd och socialförsäkringsskydd.
Arbetet är ofta extremt tillfälligt, ersättningarna är mycket låga och det finns ingen garanti för hur många timmar man kommer att arbeta under en vecka eller en månad. Arbetsmiljön är ofta bristfällig samtidigt som arbetstempot ofta är mycket högt. Eftersom gigjobbarna inte betraktas som arbetstagare kan gigföretagen komma undan arbetsmiljöansvar. Endast ett fåtal gigföretag har, efter påtryckningar från facken, tecknat kollektivavtal. Samtidigt är organisationsgraden bland gigjobbarna mycket låg. Sammantaget kan man konstatera att den så kallade gigekonomin präglas av en extrem form av osäkerhet för dem som utför arbetet.
Gigjobbarnas prekära arbetsvillkor har uppmärksammats av medierna i ett flertal granskningar under de senaste åren. Granskningarna har visat på slavlika villkor, extremt låga ersättningar och utbrett svartarbete. I flera andra länder har lagstiftarna försökt att reglera gigekonomin i syfte att förbättra gigjobbarnas arbetsvillkor och förmå gigföretagen att erbjuda traditionella anställningar. Den svenska regeringen har dock ännu inte lagt fram något lagförslag i denna riktning.
Regeringens arbete vad gäller gigekonomin har i stället hittills främst handlat om olika myndighetsuppdrag i syfte att inhämta kunskap med fokus på gigjobbarnas arbetsmiljö. Därutöver har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt i form av en tillsynsinsats med inriktning på nya sätt att organisera arbete. I oktober 2020 beslutade Arbetsmiljöverket att gigföretaget Taskrunner, som sysselsätter omkring 3 000 så kallade runners som utför enklare uppdrag åt privatpersoner i deras hem såsom flytthjälp, ska betraktas som arbetsgivare. Därmed ställs samma arbetsmiljökrav på plattformsföretaget Taskrunner som på traditionella arbetsgivare. Företaget har överklagat myndighetens beslut till förvaltningsdomstolen.
Vänsterpartiet välkomnar regeringens arbete men kan konstatera att det krävs mer. För Vänsterpartiet är det uppenbart att gigekonomin behöver regleras. Gigföretagen ska inte tillåtas runda den svenska arbetsmarknadsmodellen och dumpa löner och villkor på det sätt som nu sker. Gigjobbarna ska erbjudas trygga anställningar, rimliga löner och goda arbetsvillkor. Gigföretagen ska betraktas som arbetsgivare och gigjobbarna ska betraktas som arbetstagare med de rättigheter som följer av detta. Falska egenanställningar ska lagstiftas bort. Det behövs inte mer kunskap, fler kartläggningar och ytterligare inspektioner – det behövs en tydlig reglering av gigekonomin som sätter stopp för gigföretagens cyniska utnyttjande av arbetskraft.
I en intervju i SVT:s Agenda som genomfördes en kort tid före pandemins utbrott öppnade arbetsmarknadsministern för en reglering av gigekonomin: De här villkoren är ingenting som någon kan överleva på och det är därför det är viktigt att branschen regleras (SVT Agenda den 23 februari 2020). Därefter har inte mycket hänt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
- Hur ser ministern på de problem som präglar gigekonomin och den utsatta situation som många gigjobbare befinner sig i?
- Vilka åtgärder, utöver de redan vidtagna, är ministern beredd att vidta för att motverka de problem som präglar gigekonomin?
- Hur avser ministern att säkerställa att de som utför arbetet inom gigekonomin erbjuds trygga anställningar, rimliga löner och goda arbetsvillkor inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen?
- På vilket sätt tänker ministern reglera gigekonomin och när kan en sådan reglering vara på plats?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:355
Webb-tv: Gigjobb
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:82
- Protokoll 2020/21:82 Tisdagen den 23 februariProtokoll 2020/21:82 Svar på interpellation 2020/21:355 om gigjobb
Protokoll från debatten
Anf. 117 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Ciczie Weidby har frågat mig hur jag ser på de problem som präglar gigekonomin och utsattheten bland gigjobbare. Hon har frågat vilka åtgärder, utöver de redan vidtagna, jag är beredd att vidta för att motverka dessa problem. Vidare har hon frågat hur jag avser att säkerställa att de som utför arbetet inom gigekonomin erbjuds trygga anställningar, rimliga löner och goda arbetsvillkor inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Slutligen frågar hon på vilket sätt jag tänker reglera gigekonomin och när en sådan reglering kan vara på plats.
Dåliga arbetsvillkor hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden. Alla som arbetar i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och en säker arbetsmiljö, oavsett formen för arbetet. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller utsliten. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att skapa nya tjänster och jobb via digitala plattformar som tillhandahålls av till exempel gigföretag. Förändringarna i arbetslivet påverkar hur vi arbetar, men goda arbetsvillkor och en hög skyddsnivå på arbetsmiljöområdet ska gälla för alla som arbetar inom plattformsekonomin, såväl som för arbetstagare på den resterande arbetsmarknaden.
Den svenska modellens förmåga till snabb omställning och anpassning gör att Sverige har goda förutsättningar att möta de förändringar som sker på arbetsmarknaden. Löner och villkor regleras i första hand av arbetsmarknadens parter. Den svenska modellen och arbetsmarknadspolitiken bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och parterna. Att parterna tar ett stort ansvar för regleringen av arbetsmarknaden och anpassar villkoren efter förutsättningarna i olika branscher är en viktig del av den svenska modellen. Det gäller även för plattformsekonomin.
Det har visat sig gång på gång att kollektivavtalsmodellen klarar av att reglera nya typer av verksamheter och skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Fackförbunden, till exempel Transportarbetareförbundet och Unionen, gör här ett mycket viktigt arbete och flera kollektivavtal finns redan på plats. Nu behöver fler plattformsföretag ta sig till förhandlingsbordet och teckna kollektivavtal som leder till trygga anställningar och en god arbetsmiljö.
Arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela, men även staten har givetvis ett ansvar. Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har en höjd ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken varit en viktig prioritering. Resurserna inom området har förstärkts kraftigt, med resurser till Arbetsmiljöverket för fler inspektörer och ökad närvaro på arbetsplatserna. Vi ska se till att arbetsmiljöverktygen är rätt utformade för att hantera utmaningarna inom plattformsekonomin. Det ska råda förutsägbara och trygga förhållanden i ett arbetsliv i förändring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På uppdrag av regeringen bedriver Arbetsmiljöverket ett pilotprojekt i form av en tillsynsinsats med inriktning på nya sätt att organisera arbete. Pilotprojektet slutredovisas i februari 2022.
Regeringen presenterade den 11 februari en ny arbetsmiljöstrategi för 2021-2025. I situationer då tjänster förmedlas genom nya digitala verktyg bör det inte finnas några oklarheter i arbetsmiljöansvaret. Ansvarsförhållandena bör tydliggöras och förutsättningarna för ett sådant rådighetsansvar ses över. Alla som arbetar på plattformar ska ha tillgång till en god och säker arbetsmiljö.
Vidare har arbetslöshetsförsäkringen utretts i syfte att föreslå åtgärder som gör att fler kan omfattas. I juni 2020 överlämnades betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen lägger fram förslag som syftar till att effektivisera arbetslöshetsförsäkringen, göra den mer förutsebar och enklare kunna anpassa den till en arbetsmarknad i förändring. Betänkandet har remitterats under hösten och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Det är också viktigt att det råder ordning och reda på arbetsmarknaden. En fråga som diskuterats på EU-nivå är hur skattemyndigheterna kan kontrollera att skatt betalas in på ett korrekt sätt av säljare på digitala plattformar. Kommissionen har lämnat ett förslag som innebär att operatörer av plattformar som förmedlar bland annat personliga tjänster åläggs att rapportera säljare på plattformarna och ersättningar som betalats till dem under året till Skatteverket.
Sammanfattningsvis är den svenska modellen flexibel och har gång på gång visat att den kan möta förändringarna på arbetsmarknaden, men jag följer utvecklingen på området noggrant.
Anf. 118 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Tack, Eva Nordmark, för svaret!
Det är bra att Eva Nordmark tydliggör, som hon sa i sitt svar, att goda arbetsvillkor och en hög skyddsnivå på arbetsmiljöområdet ska gälla för alla som arbetar inom plattformsekonomin, precis som för arbetstagare på den resterande arbetsmarknaden. Men i nuläget är det inte så, för de har lägre löner, sämre arbetsvillkor och sämre arbetsmiljö.
Tyvärr kvarstår alltså frågan: Hur avser ministern att säkerställa att de som utför arbetet inom gigekonomin erbjuds trygga anställningar, rimliga löner och goda arbetsvillkor inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen?
Eva Nordmark tydliggör att även staten har ett ansvar, men vad gäller regeringens ambitionshöjning för arbetsmiljöpolitiken kan jag konstatera att det förvisso stämmer att regeringen har tillfört mer resurser till Arbetsmiljöverket de senaste åren efter Alliansens kraftiga nedskärningar. Men samtidigt har detta, och det har Vänsterpartiet återkommande påpekat, inte kunnat reparera skadorna och ta höjd för nya behov som har uppstått.
Tidningen Arbetets granskning visar till exempel att Sverige har en betydligt mindre statlig arbetsmiljöbudget och färre inspektörer än våra grannländer sett till antalet sysselsatta. Sverige lever alltså inte upp till ILO:s krav på att det bör finnas en inspektör per 10 000 arbetstagare. Om regeringen satsade mer resurser på Arbetsmiljöverket skulle fler inspektörer kunna anställas, specialkompetens inom skilda områden bevaras och utvecklas och fler inspektioner genomföras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vänsterpartiet har länge och ihärdigt lyft fram vikten av att avsätta mer pengar till just Arbetsmiljöverket, vilket vi också visar i vår budgetmotion för 2021. Vi förutsätter att den ambitionshöjning som regeringen har i sin arbetsmiljöstrategi följs av höjda anslag till Arbetsmiljöverket i linje med Vänsterpartiets förslag.
Fru talman! Vad gäller Eva Nordmarks löfte om att se till att arbetsmiljöverktygen är rätt utformade för att hantera utmaningarna inom plattformsekonomin och att det ska råda förutsägbara och trygga förhållanden i ett arbetsliv i förändring undrar jag hur det ska gå till i praktiken. Hur ska arbetsmiljöverktygen utformas?
Jag läser också i regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025 att ansvarsförhållandena bör tydliggöras och förutsättningarna för ett sådant rådighetsansvar ses över. Men när ska det ske? I vår följdmotion till regeringens arbetsmiljöstrategi föreslår vi att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning med uppdrag att tydliggöra arbetsmiljöansvaret inom gigekonomin.
Min sista fråga blir: Kommer regeringen att tillsätta en utredning i närtid?
Anf. 119 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag avser att återkomma med besked i en snar framtid om det som rör vikten av att kunna se över arbetsmiljöregelverket. Det handlar både om att säkerställa att den arbetsmiljölag som vi har i dag, som ju skapades på 70-talet, och regelverket som sådant är bättre anpassade till dagens moderna arbetsliv. Det handlar både om det som rör att skapa ett större jämställdhetsfokus i arbetsmiljöpolitiken och om att det inte får råda några oklarheter om vem som har arbetsmiljöansvaret oavsett om du arbetar via en app eller vid ditt köksbord, som hundratusentals människor gör i och med att det pågår en pandemi och man jobbar på distans.
I dag finns det en rad oklarheter, och det är därför väldigt viktigt att vi också kan säkerställa att vi har ett regelverk som hänger med i den utveckling som vi har på arbetsmarknaden.
Jag vill också säga att när det gäller plattformsekonomin innehåller den en massa olika typer av verksamheter. Det är cykelbudet som levererar mat, det är programmeraren som tar konsultuppdrag och det är studenten som tar ett extraknäck inom kanske bokföring eller administration. Ibland handlar det om nya sätt att förmedla tjänster som redan fanns, och ibland handlar det om helt nya typer av tjänster.
I grunden är det positivt att tekniken möjliggör en utveckling på vår arbetsmarknad som innebär nya jobb och nya tjänster. Men det viktiga här, fru talman, som vi är överens om är att villkoren måste vara goda. Jag kan bara instämma i att alldeles för många plattformsföretag verkar göra det till sin affärsidé att erbjuda dåliga löner och dåliga villkor. Jag kan inte nog understryka att utnyttjande och exploatering inte hör hemma på svensk arbetsmarknad. Det måste bort, med eller utan app.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lösningarna kommer att se olika ut för olika sektorer, och de behöver också se olika ut för olika tjänster. Den lösning som är alldeles utmärkt för ett cykelbud kan säkert vara olämplig för andra typer av tjänster. Det är därför som det är så viktigt att framhålla att lösningen på detta är att göra på samma sätt som vi brukar göra, nämligen via partsmodellen och via kollektivavtal. Det är då och på det sättet som vi kan få till de branschanpassade lösningarna och också hållbara lösningar över tid då arbetsgivare och arbetstagarorganisationer så att säga äger det som rör villkoren och kan förhandla om detta.
Jag skulle säga att den svenska modellen är världsbäst på att möta förändring och ett arbetsliv som hela tiden förändras.
Fru talman! Jag har själv 20 års erfarenhet av fackligt arbete och har sett många förändringar äga rum på svensk arbetsmarknad. När bemanningsföretagen kom till Sverige var det ett nytt fenomen, och väldigt många sa: Det här innebär slutet för den svenska modellen, det här förändrar hela arbetsmarknaden och det passar inte in i den svenska modellen.
Jag kan bara konstatera att det gång på gång har visat sig att det är vår modell med starka ansvarstagande parter som levererar lösningen på just nya fenomen på arbetsmarknaden. Jag är övertygad om att det är möjligt även för apparna.
Det är viktigt att vi politiker inte är för klåfingriga och försöker detaljreglera. Då riskerar vi att skapa ett regelverk som snabbt blir daterat, eftersom det hela tiden kommer nya förändringar som ändrar spelplanen.
Kollektivavtal är alltid den bästa utgångspunkten.
Anf. 120 Ciczie Weidby (V)
Frau talman! Tack, Eva Nordmark!
För hundra år sedan stod arbetare nere i hamnen med mössan i handen och hoppades få hugg för dagen. Det var en tidig variant på gigekonomi. Ordet gig kommer från musikbranschen. Man saknar ofta anställning och får ta ett jobb i taget. Man har inte alltid en fast arbetsplats och har väldigt lite kontakt med företaget eller med sina kollegor. Man kopplas just genom en app ihop med en privatperson eller ett annat företag som beställer en tjänst av dig. Det kan vara en matleverans eller att flytta möbler. Lönen betalas ut per utfört uppdrag, och det finns inte någon garanti för hur många timmar man kommer att arbeta den veckan eller månaden.
Det är inte heller säkert att man är anställd av det företag man jobbar för. Företagen kan ofta räkna med att de som jobbar är egenanställda. På så sätt slipper företagen förhålla sig till den arbetslagstiftning som gäller för vanliga arbetsköpare. På det sättet kringgår de ansvaret för vad som händer på jobbet.
Det är bra att gigföretagen efter påtryckningar från facken inser värdet av att teckna kollektivavtal. Det ger ett grundskydd vad gäller lön och arbetsvillkor. Det sätter en standard för branschen. Det kan också sätta press på övriga gigföretag att teckna kollektivavtal.
Samtidigt finns det en risk att vissa gigföretag, trots kollektivavtal, försöker hitta andra sätt att pressa sina kostnader, som för övrigt i princip nästan alltid är löner och villkor. De gör det genom att till exempel anlita folk på osäkra och tidsbegränsade anställningar eller genom att säga upp dem och anlita dem som just egenanställda. Det gjorde Foodora i Norge med några arbetare som strejkade för att få kollektivavtal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det räcker alltså inte med kollektivavtal. Det krävs mer för att förbättra löner och villkor inom gigekonomin. I går träffade jag några arbetare, Francisco, Isabel och Anders som alla tre är cykelbud på Foodora. Vi pratade om många saker, men det var en sak som de ville att jag skulle ta med mig: Varför hyllas facklig organisering och kollektivavtal enligt den svenska modellen som den bästa och enda lösningen när det är så lätt för företagen att runda reglerna och skapa den flexibilitet som passar dem?
Det är inte lätt att värva medlemmar i en bransch som är så osäker. Ena dagen gigar man kanske som cykelbud. Den andra dagen gigar man som diskare och den tredje som barnpassare. Vilket förbund ska man organisera sig i? Och hur självklart är det att engagera sig fackligt när man inte vet hur länge man ska stanna i branschen? Det är inte heller säkert att man känner en yrkesstolthet som gör att man vill driva den fackliga kampen.
Flexibilitet och effektivitet är en stor del av gigföretagens marknadsföring. När man jobbar inom gigekonomin ska man alltid vara beredd på att en stor del av tiden är standby-läge medan man väntar på chansen att få ett nytt jobb. Man ska vara flexibel.
Hur ser Eva Nordmark på att flexibilitet alltid landar i att arbetsköparna får mer frihet och att de som säljer sin arbetskraft alltid får mindre frihet?
Anf. 121 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack, Ciczie Weidby!
Det är därför det är otroligt viktigt att organisera sig, så att man tillsammans med andra med likvärdigt arbete eller inom samma bransch kan ställa krav på goda löner och goda villkor. Det är det som är vägen. Ensam är inte stark. Det är tillsammans med sina kollegor som man kan driva krav på fackliga förbättringar. Det har visat sig. Interpellanten sa det själv. När människor för hundra år sedan stod med mössan i hand var det den fackliga organiseringen som var vägen till att förbättra lönerna och villkoren och få en anständig tillvaro.
Det är klart att svensk arbetsmarknad har förändrats enormt under alla dessa år. Förändringar sker hela tiden. Den fackliga organiseringen och fackförbunden måste vara relevanta, kunna teckna avtal och ha styrkan att ställa krav på arbetsgivarna. Arbetsgivarna måste också ta ansvar för en sund konkurrens och se till att inte företag som försöker fuska sig förbi med vissa gånger orimliga skatteupplägg eller dåliga löner och villkor konkurrerar ut de seriösa arbetsgivarna.
Jag menar att det är på den vägen vi ska reglera också den här typen av nya fenomen på svensk arbetsmarknad. Vi ser redan att flera kollektivavtal är tecknade.
Fru talman! Jag säger inte att detta är enkelt. Det är ett hårt arbete, och det är ett svårt arbete på många sätt. Men det är den svenska partsmodellens styrka att tillsammans göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.
Staten har också ett ansvar. I min inledning nämnde jag att till exempel arbetsmiljöansvaret, vilka regler som ska gälla, såklart är ett viktigt verktyg för staten. Men det gäller också till exempel trygghetssystemen. Vi kan ta a-kassan som exempel. Det är viktigt att vi får en arbetslöshetsförsäkring som kan omfatta fler och som tar höjd för att människor i dag inte har tillsvidareanställningen, som man hade för bara 10 eller 20 år sedan. I dag är det många fler på arbetsmarknaden med olika typer av kombinationstjänster som uppdragstagare eller frilansare. Därför behöver vi såklart ta ansvar när det gäller våra trygghetssystem, så att de också är anpassade efter den nya arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag nämnde också skattefrågor. Vi har en diskussion på den europeiska arenan om just plattformsföretag och gigekonomin. Jag ser framför mig att mycket kommer att hända de kommande åren. Vi kommer både att se nya kollektivavtal tecknas och nya regelverk komma på plats när det gäller till exempel arbetsmiljölagstiftningen. Vi kommer säkert att få stora framgångar men också lära oss av en del misstag.
När arbetsmarknaden förändras sker det alltid stora förändringar, och alla olika aktörer - staten, parterna och andra - behöver ta sitt ansvar för att reglera och säkerställa att alla som arbetar på svensk arbetsmarknad har goda villkor. Det är förstås också min och regeringens utgångspunkt.
Vi ska inte acceptera någon arbetsrätt i lightversion för de här företagen. Apparna ska bli en del av den svenska modellen. Det finns de som vill införa specialregler för plattformar. Men mitt svar är: Vi ska inte ha någon gräddfil med slappare regler för appar. Vi ska inte snedvrida konkurrensen. Men ibland kan vi som sagt behöva skruva i våra verktyg.
Anf. 122 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Jag vill tacka Eva Nordmark för debatten, även om flera frågor återstår och det kommer upp fler frågor.
Det handlar om vilken typ av arbetsliv vi ska ha i framtiden. Ska vi ha ett mössan-i-handen-arbetsliv där folk kan sägas upp på dagen och där man inte vågar stå upp för sina rättigheter? Det har vi provat tidigare, och det gick inget vidare. Då hade vi en utbredd fattigdom, misär, låg produktivitet och flest antal strejkdagar i hela Västeuropa.
Debatten om framtidens arbetsliv i allmänhet och gigekonomin i synnerhet är högaktuell i Sverige. Det oroar mig att det socialdemokratiska arbetarepartiet tillsammans med sina nyliberala vänner tycker att arbetsrätten behöver moderniseras för att möta framtidens arbetsliv och att det ska bli lättare och billigare att säga upp arbetare eller ge dem osäkra villkor.
Det finns fler frågor som det finns all anledning att återkomma till. Vi har en a-kassa som grundas på inkomst och inte på arbetad tid. Vi har falska egenanställningar som är ett grundproblem hos många gigföretag, och vi har gigföretag som vill förhandla egna avtal som kan leda till dumpning av de avtal som redan finns i branschen.
Fru talman! Det finns inget modernt med att öka otryggheten på arbetsmarknaden. Arbetarna behöver mer frihet och trygghet, inte mindre. Framtidens arbetsliv ska innebära trygga anställningar och anständiga villkor för alla. De nya sektorer som växer fram inom plattformsekonomin måste regleras. Det är på så vis vi moderniserar arbetsrätten. Trygga anställningar och anständiga löner och villkor ska gälla alla oavsett bransch.
Anf. 123 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack, Ciczie Weidby, för den viktiga debatten! Vi kommer säkerligen att behöva diskutera dessa frågor också längre fram.
Jag tror att jag och Ciczie Weidby i grunden vill samma sak. Vi vill ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi ska inte ha ett arbetsliv eller en arbetsmarknad där människor står med mössan i hand, utan vi ska se till att alla som jobbar - oavsett formen för arbetet - ska ha goda löner och villkor. Den svenska modellen och kollektivavtal är vägen dit. Jag står fast vid det. Dåliga arbetsvillkor hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden. Ingen som arbetar i Sverige ska heller ha ett arbete där man blir utnyttjad eller utsliten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill avsluta med följande ord. Vårt arbetsliv ska vara ett jämställt, hållbart och framgångsrikt arbetsliv för alla som jobbar i vårt land. Vi ska ha ett arbetsliv som är helt fritt från alla former av diskriminering. Vi ska ha ett arbetsliv som ger trygghet, utveckling och god hälsa.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.