Gårdars lönsamhet och livsmedelsstrategin
Interpellation 2019/20:270 av John Widegren (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-01-20
- Överlämnad
- 2020-01-20
- Anmäld
- 2020-01-21
- Sista svarsdatum
- 2020-02-03
- Svarsdatum
- 2020-02-11
- Besvarad
- 2020-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Lönsamheten för våra svenska gårdar viker, och då försvårar regeringen för livsmedelsstrategin.
Skattehöjningen på diesel vid årsskiftet leder till att de satsningar som nu görs i handlingsplan 2 finansieras av gårdarna själva.
Detta görs när lönsamheten är låg. Målen med strategin är långt fram i tiden, men då måste det också finnas gårdar kvar som kan producera kraftigt ökad mängd livsmedel.
Jag vill därför fråga statsrådet Jennie Nilsson:
1. Hur tänker statsrådet skapa förutsättningar för ökad lönsamhet för våra svenska gårdar på kort sikt?
2. Är det statsrådets position att endast en kraftig storleksrationalisering är lösningen på livsmedelsstrategins mål om att öka produktionen, eller vad avser statsrådet att göra för att ge förutsättningar för ökad produktion?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:270
Webb-tv: Gårdars lönsamhet och livsmedelsstrategin
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:72
- Protokoll 2019/20:72 Tisdagen den 11 februariProtokoll 2019/20:72 Svar på interpellation 2019/20:270 om gårdars lönsamhet och livsmedelsstrategin
Protokoll från debatten
Anf. 66 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! John Widegren har frågat mig hur jag tänker skapa förutsättningar för ökad lönsamhet för våra svenska gårdar på kort sikt, och om det är min position att endast en kraftig storleksrationalisering är lösningen på livsmedelsstrategins mål om att öka produktionen eller vad jag avser att göra för att ge förutsättningar för ökad produktion.
Genom den storleksrationalisering som har pågått en längre tid står en allt mindre del av jordbruksföretagen för en allt större del av produktionen. Samtidigt utvecklar de mindre företagen nya affärsidéer inom exempelvis vidareförädling, entreprenad och besöksnäring. Det skapar en dynamisk utveckling som är positiv för ökad konkurrenskraft.
Bränslekostnaderna för jordbrukets arbetsmaskiner påverkar de svenska gårdarna. Jordbrukets nedsättning av dieselskatten har nyligen ökat från 1,70 kronor per liter till 1,93 kronor per liter. Nivån för 2020 är densamma som den genomsnittliga nivån för 2019.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 antogs av riksdagen den 20 juni 2017. Den innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken fram till 2030. Strategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
I december 2019 fattade regeringen beslut om en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025. Dessutom görs ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Den innehåller långsiktiga åtgärder fram till 2025 och är ett viktigt steg i att öka konkurrenskraften och lönsamheten. Några åtgärder som jag tycker är värda att nämna är:
Forskning och innovation - innovation är en nyckel till att säkra konkurrenskraften och tillväxten. Därför lägger vi medel på det nationella livsmedelsforskningsprogrammet på Formas och medel på Vinnova för att stärka innovationsarbetet inom den svenska livsmedelskedjan.
Brist på rätt kompetens utgör i dag ett hinder för att företagen ska växa. Därför får Tillväxtverket i uppdrag att analysera kompetensbehovet i livsmedelskedjan för att därefter tillsätta åtgärder.
Regelförenkling - företag i livsmedelsbranschen berörs av ett stort antal regler. Detta är komplext. Därför får Tillväxtverket i uppdrag att analysera den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan utifrån konkurrenskraft, tillväxtmöjligheter och innovationsförmåga.
Livsmedelsexport - Sverige är en liten marknad, och vi behöver bli duktigare på export av livsmedel. Därför får Business Sweden i uppdrag att fortsätta sitt arbete att främja livsmedelsexport.
Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är också en viktig aspekt för genomförandet av livsmedelsstrategin, vilket vi har med oss i förberedelserna för den nya perioden av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Sammantaget ser jag att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja, och det är genom långsiktigt och kontinuerligt arbete mot livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion som vi kan få det att hända.
Anf. 67 John Widegren (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret.
Livsmedelsstrategin är något bra som vi har antagit över blockgränserna. Det finns väldigt mycket bra i livsmedelsstrategin. Men man blir ändå orolig, fru talman, när man får signaler utifrån, till exempel om att regeringens satsning i år på livsmedelsstrategin, med i grunden 122 miljoner, äts upp av höjda skatter. Då har vi på en kort, liten och enkel väg försämrat lönsamheten samtidigt som vi talar om att vi på sikt vill stärka lönsamheten genom livsmedelsstrategin.
Livsmedelsstrategins mål är, precis som landsbygdsministern säger, att vi ska ha någon form av resultat till 2030. Det är det långa perspektiv vi ser. Men samtidigt vet vi att det fortfarande är så att det nästan varje vecka är fem mjölkproducenter som lägger ned i Sverige. Man brukar säga att vi halverar antalet mjölkproducenter under en tioårsperiod. Det skulle innebära att vi år 2030 har under 1 500 mjölkproducenter i Sverige. Vi ligger någonstans under 3 000 nu. De börjar bli ganska få. Ska vi inte minska invägningen av mjölk, vilket vi tyvärr gör - jag tror att vi i dag är det enda land i EU som minskar invägningen - innebär det att de gårdar som blir kvar kommer att behöva bli extremt stora.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är därför, fru talman, som jag väljer att fråga om storleksrationaliseringen; den blir en av följderna. Men är det dit vi vill? Vi pratar om nya miljömål och sådant. Men vi kommer att inse och förstå att riktigt stora mjölkproducenter kanske kommer att få svårt att hantera det här med miljömål, särskilt lokalt. Vi har en beteslagstiftning som säger att korna måste gå ut varje dag till ett ganska närliggande område. Sedan ska de in och mjölkas två eller tre gånger. Vi kommer att få en extremt hög miljöbelastning med så stora gårdar. Därför kan storleksrationaliseringen, som har varit bra för Sverige, också bli ett hot inför framtiden.
Allt detta landar i att vi har för dålig lönsamhet. Även om vi på sikt klarar att hitta livsmedelsstrategins mål och stärka lönsamheten skulle vi behöva några enkla, snabba och konkreta saker här och nu. Återbetalningen av diesel är en sak. Man skulle också kunna anamma Moderaternas förslag om att sänka dieselskatten med en hel krona till. Det är någonting som ger en direkt lönsamhet för jordbrukarna. LRF gick för någon vecka sedan ut och sa att man vill vara fossilfri till 2030. Det är såklart ett jättebra mål. Jag menar att vi säkert kan uppnå det. Men det är inget hinder för att sänka skatten nu för att stärka lönsamheten på kort sikt. Lantbrukarna själva börjar ställa in sig på att de ska bort från det fossila bränslet och att de ska ställa om till fossilfria medel. Men de behöver ju en lönsamhet nu också för att klara av att göra det, en lönsamhet på kort sikt.
Fru talman! Jag tycker att de kortsiktiga sakerna tyvärr många gånger saknas i landsbygdsministerns resonemang. Men vi kommer att behöva dem också. Jag är inte mycket för att man hasplar ur sig en massa kortsiktigt och sedan inte har en tanke med det långsiktiga. Men det har vi ju i livsmedelsstrategin. Vi har en tanke med det långsiktiga. Det får inte vara så att det knappt finns några gårdar kvar när vi kommer till 2030 och livsmedelsstrategins mål ska vara genomförda. Ska det finnas 1 500 mjölkgårdar utspridda på hela Sverige, när vi skulle ha möjlighet att ha 5 000 mjölkgårdar i stället?
Därför vill jag ytterligare en gång ta chansen att ställa frågan till landsbygdsministern: Finns det inga korta och snabba lösningar för att stärka lönsamheten även nu, så att vi har några jordbruksföretag kvar när livsmedelsstrategin går i mål 2030?
Anf. 68 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag tackar min riksdagskollega John Widegren, som har ställt denna jätteviktiga interpellation till landsbygdsministern. När jag talar med branschens folk säger nästan 100 procent av dem att den viktigaste frågan inom svenskt jordbruk är hur vi ska få lönsamheten att öka. Enligt statistiken har den tyvärr försämrats.
John talade om mjölknäringen. Vi vet att mjölkgård efter mjölkgård har lagts ned eller lägger ned just nu. Det sker i en takt som är förödande för vårt land, som John var inne på. Vi skulle kunna producera ännu mer mjölk, men i stället producerar vi just nu mindre mjölk än andra EU-länder. Vi importerar nu väldigt mycket mejeriprodukter till vårt land. Det här tycker jag är otroligt anmärkningsvärt och allvarligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har antagit en livsmedelsstrategi här i kammaren. Där står det att lönsamheten ska öka, att konkurrenskraften ska stärkas och att självförsörjningen av livsmedel ska öka. Hur har det då gått, nu när det snart är tre år sedan vi antog livsmedelsstrategin? Tyvärr, fru talman, är det precis tvärtom på alla tre punkter. Lönsamheten, konkurrenskraften och självförsörjningen av livsmedel har alla tre försämrats, trots att vi har antagit en strategi i den här kammaren.
Jag vill ställa en fråga till landsbygdsministern. När landsbygdsministern träffar lantbrukare ute i landet tror jag att de säger samma sak även till landsbygdsministern. Man pekar på livsmedelsstrategin, som är antagen, och säger: Det har snart gått tre år, men ändå ser vi fortfarande ingenting på gårdsnivå. I stället sker det tyvärr nedläggningar runt om i vårt land. Vad svarar landsbygdsministern de bönder som säger så?
Anf. 69 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Tack, John Widegren och Magnus Oscarsson, för att vi har den här debatten i kväll! Det är en väldigt viktig debatt där jag tror att vi i grunden har mer som förenar oss än som skiljer oss åt.
Jag noterar tacksamt att det finns en stor tillförsikt i att mycket av det vi gör behöver långsiktiga förutsättningar och spelregler. Forskning och innovation är exempelvis någonting som är eftersatt historiskt. Det är en del av förklaringen till att vi har framför allt lönsamhetsutmaningar i dag.
Vi kan inte göra samma misstag för framtiden. Därför är det väldigt viktigt att vi orkar ha fokus också på sådant som är långsiktigt. Den nya handlingsplan som antogs strax före jul har framför allt fyra prioriterade områden. De har lite varierat lång och kort sikt i sitt perspektiv.
Långsiktigt är självklart forskning och innovation. Mer kortsiktigt, även om det inte är här och nu, handlar det om att man ger väldigt direkta och mer långtgående initiativ till myndigheter att titta på den samlade regelbördan och komma med förslag till hur man hanterar det. Det gäller samordning, digitalisering, göra det lätt att göra rätt, och så vidare. När jag möter bönder ute i landet är det någonting som de väldigt ofta lyfter fram.
Kompetensförsörjningen är givetvis också långsiktig men handlar också om här och nu. Vi står i en situation där problemet med att rekrytera personal med rätt kompetens är en fråga som man delar med alla andra sektorer. Vi tar där nu ett samlat grepp. Vi ger ett uppdrag att kartlägga och komma med förslag riktat till just den här branschen i dess alla delar.
Den sista prioriteringen handlar om export. Det finns en viss långsiktighet i export. Det handlar om nya exportavtal, exempelvis det vi nu fick på plats med Filippinerna. Det innebär förutsättningar här och nu att få en ökad avsättning, bättre pris och därmed bättre lönsamhet för bönderna här och nu.
Givet att jag nämnde det filippinska avtalet förutsätter jag att John Widegren redan står och tänker fråga mig om vad som händer med Kinaavtalen. Där säger jag i förebyggande syfte att vi redan har allting på plats från den svenska sidan. Vi är beredda att skriva på precis när som helst, och bollen ligger hos kineserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är klart att det skulle betyda mycket om vi får ett så pass stort avtal på plats. Det är också en fråga som vi jobbar väldigt strukturerat med gentemot identifierade, intressanta marknader. Vi har också ringat in de områden som är kanske mer lätta. Där jobbar vi med att skapa förutsättningar för marknadstillträde, och så vidare.
Så fort vi får avtalen på plats kan de börja ticka med en gång. Vi gör ett ganska stort förarbete på det området. Vi identifierar handelsavtal som exempelvis det EU gjorde tillsammans med Japan som en tydlig och bra väg att snabbt komma på fötterna. Det finns stora delar av Asien i övrigt som är intressanta. Det görs ett antal olika saker.
Till det finns en punkt i januariavtalet som handlar om att man ska ställa om till ett fossiloberoende jordbruk. Jag noterade att det var väldigt glädjande att LRF möjligen har en ännu högre ambitionsnivå än vad vi kanske uttryckt initialt.
Här ser jag stora möjligheter att jobba exempelvis med drivmedelsfrågor utifrån att vi ska hålla oss till det som är grundprincipen för att vi över huvud taget har en nedsättning på diesel.
För mig handlar det om att vi ska säkerställa att vi har konkurrensneutralitet jämfört med andra länder och andra producenter. Det begreppet behöver föras med in i att man talar om att man ställer om till andra alternativa drivmedel.
I det läget tror jag i och för sig till skillnad från John Widegren att det är ganska oklokt att göra någon abrovink med någonting som ligger utöver det med exempelvis 1 krona.
Anf. 70 John Widegren (M)
Fru talman! Tack för svaret, landsbygdsministern!
Det är såklart glädjande att vi får till avtal med Filippinerna. Det är ännu mer glädjande när det talas om att vi eventuellt skulle kunna få till avtal med Kina. Tyvärr är vi lite tvåa på bollen, men det är aldrig för sent. Vi ser hur duktiga grisproducerande länder som Danmark och Tyskland, som har varit på hugget och tidigare fått till sina avtal, redan har hunnit tjäna mycket pengar på avtalen.
Det finns tyvärr en liten hotbild i detta. Det är vår kära afrikanska svinpest som härjar runt om i Europa just nu. Den närmar sig den tyska gränsen med stormsteg. Vad händer om den kommer in i Tyskland och Tyskland får ett exportförbud till Kina? Kommer Tyskland då att vilja dumpa allt billigt fläsk in på svenska marknaden? Det skulle kunna slå undan benen väldigt fort och hårt för den svenska grisproduktionen. Det kan man tänka och problematisera lite kring. Vad händer om fler länder i Europa får det - och om Sverige får det?
Vi ska konkurrera på livsmedelssidan med vårt konkurrerande land i väster, Danmark. De producerar i dag 25 miljoner grisar, och vi producerar ungefär 2 ½ miljon grisar. Det är inte för att vi inte är duktiga på att producera grisar i Sverige. Det beror på någonting helt annat. Det är någon struktur som har suttit i under väldigt lång tid.
Jag säger inte att det beror på landsbygdsministerns regering och inte heller på regeringen före den. Det beror på regeringar under 30, 40 och 50 års tid i Sverige som tyvärr inte tyckt att det har varit viktigt med jordbruksproduktion i det här landet. Det är såklart ett jättestort jobb vi har när vi ska vända hela den trenden. Livsmedelsstrategin är ett steg i det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Många av de saker som finns i livsmedelsstrategin är väldigt bra. Exporten, som jag har lyft fram här, är bra. Regelförenkling är ett jätteviktigt område. Ministern har också lyft fram det här. Jag kan ställa mig lite frågande till varför Tillväxtverket är det som ska hantera det. Borde inte näringen tillsammans med kanske Jordbruksverket och övriga hantera den här typen av utredningar? Jag tror att näringen själv, kanske med LRF i spetsen, förmodligen sitter på väldigt många bra lösningar för hur vi snabbt kan stärka konkurrenskraften genom regelförenklingar.
Kompetensförsörjningen har vi talat om förut. Det är en jätteviktig fråga. Den landar i att det är svårt att i dag hitta rätt kompetens för jordbruksföretagen. Vi ska slåss med företag som har högre lönsamhet. Där klarar vi inte att mäta oss lönsamhetsmässigt i dag. Vi kan inte betala de löner som dessa människor kräver. Till exempel entreprenadbranschen tuffar och går i Sverige. Den suger åt sig väldigt många av de människor som skulle ha kunnat jobba i de gröna företagen. Där landar lönsamhetsfrågan igen.
Forskning och innovation är såklart jätteviktigt. Vi kanske har legat i bakkant när det gällt att ta fram forskning och innovation för svenskt jordbruk. Det som är viktigt nu blir att vi lyssnar på forskning och innovation. Då kanske det är rent motsägelsefullt att i livsmedelsstrategin till exempel sätta upp mål för olika produktionsformer. Forskningen säger inte att det är bra att göra det. Vi måste ju våga lyssna på forskningen när den kommer med tankar och idéer. Det är jätteviktigt.
En annan sak som debatterades innan här var rovdjursfrågan. Den är också jätteviktig. I områden med viktiga värdefulla betesmarker väljer människor att avsluta sin djurproduktion på grund av rovdjursfrågan. De har helt enkelt inte råd att till exempel sätta upp rovdjursstängsel. Det behöver man lyfta in i debatten om livsmedelsstrategin. Det skulle vara intressant att höra hur landsbygdsministern kopplar rovdjursfrågan till livsmedelsstrategidebatten.
Anf. 71 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Jag vill först tacka ministern för svaret. Det är jätteintressant att höra att ni talar om ett avtal med Filippinerna. Det är mycket viktigt. Det är också bra att vi har fler länder att titta på för att få mer export. Det är mycket viktigt.
Vi talar i dag om lönsamheten. Det finns en grupp som jag tänker mycket på och som behöver höra andra saker än att allting bara är negativt. Det är våra ungdomar. Det är de som ska försöka bli lantbrukare framåt. Det är viktigt att de får höra att det är positivt och att vi gör saker, så att de får framtidstro. Det är otroligt viktigt.
Landsbygdsministern skulle kanske kunna göra mer för att underlätta för och stärka svenskt jordbruk. Vi talar lite grann om dieselskatten. Där finns något man direkt skulle kunna göra.
Ministern talade själv om att ta krafttag för att underlätta i regeldjungeln. Det finns andra länder, till exempel Finland, som är goda exempel på att regeringen tillsammans med den gröna näringen faktiskt tar tag i saker. Det är jätteviktigt, för det kan inte vara vettigt att en mjölkbonde som också odlar grödor har över 600 regler att handskas med.
Det står fortfarande i miljöbalken att jordbruk är miljöfarlig verksamhet. Det är för mig förfärligt konstigt. Det måste kunna förändras; det behöver inte stå så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns säkert fler åtgärder att vidta, och vi har massor med saker som vi skulle kunna berätta om här. Min talartid är snart slut, men jag tänker fråga ministern: Vad tänker ministern göra på kort sikt så att det verkligen gör skillnad för bonden på gårdsnivå?
Anf. 72 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman, interpellanten och Magnus Oscarsson! Givet att det alltid är kort tid att svara på frågor tänker jag fokusera lite grann på det som jag kanske inte kom så mycket in på i mitt första inlägg. Tiden rinner snabbt ut när man har mycket att säga och frågan är angelägen och viktig.
Detta tangerar på ett bra sätt det som Magnus Oscarsson avslutade med, nämligen vad man gör utöver det som är livsmedelsstrategin. Det är klart att det finns ett antal olika andra frågor som också är viktiga, inte minst på kort sikt.
Här tycker jag att man behöver framhålla branschspecifika frågor, där branscherna har varit duktiga och gått före. Då tänker jag kanske mest på den framgångsrika märkningen Från Sverige som branschen själv har tagit fram. Den appellerar egentligen till det som är den största drivkraften i förändringen som går snabbt här och nu, nämligen att påverka konsumenter och konsumenters beteende.
Detta har fått ett enormt genomslag i ett läge där vi ser att svenskarna totalt äter mindre kött men ändå äter mer svenskt kött. Konsumtionen av det går upp, vilket tydligt visar att informerade konsumenter gör bra val - bra också för den svenska bonden. Jag tror inte att det i första hand beror på att det är svenskt utan på att vi står för produkter av hög kvalitet.
Jag kan bara konstatera att detta är någonting som vi behöver hjälpas åt med att marknadsföra mer. Jag tror att svenska konsumenter i ganska hög grad är med på den bollen. Så ser det åtminstone ut om man tittar på de köpmönster som vi har.
Någon nämnde Danmark och Danmarks förmåga att vara snabbt ute på marknaden och att etablera sig. Det är bara att konstatera att danskarna har varit mycket duktigare än svenskarna på att marknadsföra de mervärden man har i det man producerar. Det handlar om en hög djurvälfärd, en låg antibiotikaanvändning och lite bekämpningsmedel. Det som krävs är att vi ser till att få ut vetskapen om detta och därmed också få konsumenter att vara beredda att betala för detta mervärde. Det är givetvis ett annat sätt att säkerställa att man ökar lönsamheten.
Vi har tagit initiativ på temat så att vi vidgar begreppet. Man kan konstatera att svenskarna äter mer och mer av sina måltider på restaurang jämfört med hur man har gjort tidigare. Man har förändrade beteenden. Därför går vi nu in och förbereder att kunna gå till EU och begära tillstånd för ursprungsinformation också på restauranger. Det tror jag kommer att vara viktigt. Det är större bulkar, som påverkar helheten mer.
En ytterligare del som är på gång och som vi håller på att titta på är att givet det svenska mervärdet och den svenska lagstiftningen, som jag tror att vi gemensamt är stolta över, vill vi ställa krav på det offentliga Sverige. Det handlar om upphandlingar av måltider i skola, äldreomsorg och annat och att man då ska upphandla i enlighet med svensk lag.
Vi vill alltså gå till EU med en sådan begäran. Det betyder givetvis inte att man kan säga att man måste upphandla svenskt. Men om något annat land producerar i enlighet med svensk lag är de givetvis välkomna att vara med på bollen. Jag tror att detta är viktigt. Det handlar också om att säkerställa att man kan få betalt för det mervärde som man har i svensk produktion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hoppas att vi kommer att kunna vara överens om att lyfta de här delarna. Jag tror att i den del som handlar om huruvida vi ska få nya bönder på plats har vi utmaningar kopplade till generationsväxling, investeringar och annat i branschen.
Men det handlar såklart också mycket om vilken bild vi ger av jordbruket för att intressera unga, nya människor och få dem att vilja satsa på den här delen. Det är tydligt att det är de små jordbruken och de unga som står för mycket av innovationskraften. Här tas alla goda idéer tacksamt emot.
Anf. 73 John Widegren (M)
Fru talman! Det är klart att vi på alla sätt som vi bara kan ska sprida en god bild av svenskt jordbruk. Men till syvende och sist handlar mycket om lönsamhet och att vi ska kunna betala bra löner till de ungdomar som vill leta sig in i branschen. Sedan har vi absolut en stor problematik med generationsskiften och annat. Det är otroligt stora kapital i dag, och det är mycket bundna kapital.
Den fråga som ministern inte hann lyfta, fru talman, gällde rovdjurens påverkan på livsmedelsstrategin. Jag träffade en fårbonde utanför Finspång för ett par veckor sedan som har mycket av sina betesmarker på åkermark. Då kan man inte få stöd för rovdjursavvisande stängsel. För hans del skulle det kosta ungefär 2 miljoner om han skulle sätta upp rovdjursavvisande stängsel på hela den åkermark där hans får betar. Det är ganska mycket pengar för staket för en fårproducent.
Om vi ska ha ett så högt rovdjurstryck som vi har i dag, vilket jag såklart inte tycker, i de här områdena - särskilt det brutna landskapet, där vi har många av de värdefulla betesmarkerna - måste vi nog börja fundera över hur vi ger stöd till rovdjursavvisande stängsel.
Då är nästa fråga: Hur mycket ska det få kosta att hålla på med rovdjursförvaltning på det här viset? Någonstans måste vi ställa oss frågan: Vad blir viktigast i det här läget - är det rovdjuren eller är det vår livsmedelsproduktion?
Jag tycker att man problematiserar kring det här alldeles för lite när man pratar om livsmedelsstrategin, för det här blir en jätteviktig del. Våra betesmarker är en viktig del i livsmedelsstrategin, och de blir hotade. Kan vi få någon form av problematisering kring det, tack?
Anf. 74 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman och John Widegren! Det är många frågor som hänger ihop med varandra. Jag försöker ge en bild av att vi jobbar strategiskt med livsmedelsstrategin. Den bygger mycket på att vi orkar vara långsiktiga.
Jag delar det som har sagts i interpellationen om att vi dessutom behöver jobba med en del andra frågor, framför allt kopplat till här-och-nu-frågor.
Jag kan konstatera att 2018 var ett tufft år för våra bönder. Då gick politiken in ganska brett; vi satsade 1,57 miljarder i ett sådant läge. Allting handlar någonstans om att vi behöver se till att man har rimlig konkurrensneutralitet gentemot andra länder. Det är också en fråga som vi bevakar hårt i de CAP-förhandlingar som förs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu lyfter John Widegren upp vargen som ett specifikt problem kopplat till exempelvis fårskötsel. Jag skulle kunna nämna också renskötsel, om jag ska vara ärlig, för det är de två områden som sticker ut när det gäller skador här. Det finns ett pågående arbete just nu som jag delvis har redogjort för i den interpellationsdebatt om varg som vi hade alldeles nyss.
Vi tar också ett helhetsgrepp nu för att titta över förvaltningsområden och ersättningsnivåer. Till detta ska jag absolut addera att jag ska titta på om det finns någonting som mäler ut sig i vad man kan få ersättning för. Vi tar alltså ett så brett helhetsgrepp som möjligt om detta.
Man skulle ärligt talat också kunna prata om vildsvinshanteringen när man lyfter utmaningar för jordbruket. Det kommer vi alldeles strax att ha en interpellationsdebatt om, så vi får tillfälle att utveckla oss om detta.
Det handlar om den samlade bilden, och mitt budskap är att jag som minister försöker ta samlade grepp kring alla de här frågorna. En del av frågorna, inte minst kopplat till hur man har jobbat med dem i gamla kulturer och så vidare, tar det tid att vända. Men jag är målmedveten och fast besluten att vi ska göra det så bra som möjligt på detta område.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.