Till innehåll på sidan

förutsättningar för etablering av handelscentra

Interpellation 2004/05:294 av Lindström, Torsten (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-12-28
Anmäld
2005-01-07
Besvarad
2005-01-28
Sista svarsdatum
2005-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 december

Interpellation 2004/05:294

av Torsten Lindström (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om förutsättningar för etablering av handelscenter

I vårt demokratiska samhälle är fritt företagande en viktig grundpelare. Inte bara för att uppnå ett ekonomiskt välstånd, utan också för att individens grundläggande frihet kräver att man ges möjlighet att fritt agera utifrån egna idéer och förutsättningar. Det fria företagandet är också en förutsättning för fri konkurrens.

Samhällsbyggnadsministern, som har såväl personlig erfarenhet av företagande som erfarenhet som politiskt ansvarig för företagarfrågor på Näringsdepartementet, förstår säkert företagandets villkor.

Med sitt nya ansvarsområde kommer ministern att vara den som ger signaler för företagande också på området livsmedelshandel som i mångt och mycket handlar om enskilda företagare.

I Stockholm är kostnadsläget högt men ändå går arbetet med nyetableringar oerhört trögt. Ett fåtal markanvisningar har medgetts trots vidlyftiga vallöften från stadshusledningen i Stockholm.

När det gäller etableringar är det lätt att koncentrera sig på tydliga lågpriskedjor med billigt men begränsat sortiment. Det är också viktigt att våra traditionella livsmedelshandlare med fullsortimentsbutiker som COOP och ICA får möjlighet till fler etableringar. Inom dessa företag konkurrerar de olika butikerna och stormarknaderna med varandra, vilket bidrar till en prispress nedåt.

Till skillnad från många andra samhällsfrågor rör sig detta inte om någon resursfråga. Det handlar bara om att man måste inse att man sitter på ett kraftfullt instrument att faktiskt stimulera nyetableringar av matbutiker så att ordentlig konkurrens uppstår.

Konkurrens är något som ska uppmuntras @ inte förhindras genom rigid lagstiftning eller besvärliga planprocesser. Politikens uppgift är att genom olika beslut skapa goda förutsättningar för företagande och att ge människor incitament att skapa nya företag och utveckla befintliga verksamheter.

Samtidigt som en del politiker vill öka detaljstyrningen av handelsetableringar har handelscenter blivit en självklar del av människors vardag. Att vi i Sverige har ett stort och mångfasetterat utbud av affärer är mycket viktigt.

Kommunerna bör välkomna planerade etableringar och tillse att tillgängligheten till stormarknaderna finns genom en fungerande kollektivtrafik, cykelvägar etcetera. För många människor är buss eller cykel ett bra sätt att ta sig till stormarknader, och för andra är bilen ett naturligt val. Och en del väljer färdsätt beroende på tidsaspekter, vädret eller annat. Poängen är att de själva ska kunna välja hur de vill ta sig till handeln.

Dagens lagstiftning där handelsetableringar prövas enligt plan- och bygglagen ses för närvarande över av PBL-kommittén. Regeringens uppdrag till PBL-kommittén är bland annat att utveckla plan- och bygglagstiftningen så att den, mot bakgrund av de senaste årens samhällsförändringar, får en utformning som skapar bättre förutsättningar för etablering av handel och övrigt näringsliv. Det pekar på just det faktum att dagens regelverk är snårigt och svårgenomträngligt för många entreprenörer.

Att som föreslagits i debatten ytterligare öka kraven på miljökonsekvensbeskrivningar genom en samordning mellan PBL och miljöbalken kommer inte skapa bättre förutsättningar för etablering av handel och övrigt näringsliv. Det blir än mer byråkrati, överklaganden och liknande @ i stället för att underlätta etableringar, som förutom att ge lägre priser leder till ökad sysselsättning och därmed tillväxt.

Vi måste acceptera den utveckling och förändring av konsumtionsmönster och levnadsvanor som svenska folket genomgått under de senaste decennierna och därmed även visa förståelse för näringslivets ambition att följa med i den utvecklingen. Att möta denna utveckling genom att införa moratorier för etableringar av stormarknader @ som en del föreslagit @ eller att stifta lagar som på andra sätt förhindrar kommande etableringar är fel väg att gå. Tvärtom är det nödvändigt med större etableringsfrihet för denna typ av verksamhet.

Mot bakgrund av ovanförda vill jag fråga ministern:

Avser ministern att skapa bättre förutsättningar för etablering av handel genom pågående översyn av PBL?

Avser ministern att öka kraven på miljökonsekvensbeskrivningar vid handelsetableringar genom prövning enligt miljöbalken? I sådant fall, har detta prövats mot regeringens ambition i övrigt att inte försvåra företagandet?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:294, förutsättningar för etablering av handelscentra

Interpellationsdebatt 2004/05:294

Webb-tv: förutsättningar för etablering av handelscentra

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 29 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Torsten Lindström har frågat mig om jag avser att skapa bättre förutsättningar för etablering av handel genom pågående översyn av plan- och bygglagen. Han har också frågat mig om jag avser att öka kraven på miljökonsekvensbeskrivningar vid handelsetableringar genom prövning enligt miljöbalken och, om så är fallet, om detta prövats mot regeringens ambition i övrigt att inte försvåra företagandet. Låt mig inleda med att besvara den första frågan. Den kommitté som regeringen har tillkallat för att se över plan- och bygglagstiftningen har som övergripande mål att stärka lagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling. Den ska också utveckla lagstiftningen så att den får en utformning som skapar bättre förutsättningar för en god miljö, bostadsbyggande, etablering av handel och övrigt näringsliv liksom för annat samhällsbyggande. Ett ytterligare övergripande mål är att utveckla plan- och byggprocessen så att den bättre tillgodoser kraven på en effektiv beslutsprocess. I kommittédirektiven anges bland annat att konkurrensen inom detaljhandeln och särskilt på dagligvaruområdet är svag. Möjligheterna till nyetablering är en grundläggande förutsättning för en fungerande konkurrens med ett brett och varierat utbud av varor och tjänster till rimliga priser. Direktiven anger också att kommunernas planering har betydelse för förutsättningarna för etablering av nya företag på marknaden. Med hänsyn till dessa förhållanden ska kommittén analysera hur konkurrensaspekter bättre ska kunna vägas in i bedömningar enligt PBL. Kommittén ska också undersöka andra alternativ till förändringar som kan tjäna samma syfte. PBL-kommittén har således redan nu i sina direktiv att beakta de synpunkter som Torsten Lindström tagit upp i fråga om att skapa bättre förutsättningar för etablering av handel. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 30 juni 2005. När det gäller den andra frågeställningen kan jag konstatera att det i PBL sedan 1994 finns ett krav på att en miljökonsekvensbeskrivning ska utarbetas när vissa detaljplaner tas fram. Detta krav infördes som en följd av Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet och syftade till att genomföra EG-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, det så kallade MKB-direktivet. Regleringen finns i 5 kap. 18 § PBL. Europeiska kommissionen har därefter ifrågasatt om de svenska bestämmelserna är tillräckliga för att MKB-direktivet ska anses vara genomfört i förhållande bland annat till planläggning för vissa infrastrukturprojekt. Anläggande av köpcenter är ett exempel på sådana projekt. Vi har konstaterat att den svenska lagtexten behöver preciseras. Regeringen överlämnade därför den 9 december 2004 propositionen Miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen, m.m. till riksdagen. Enligt regeringens förslag ska vissa bestämmelser i miljöbalken tillämpas om en detaljplan innebär att planområdet får tas i anspråk för vissa verksamheter eller åtgärder och om anläggningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Återigen är anläggande av ett köpcenter exempel på sådan verksamhet. De bestämmelser i miljöbalken som då ska tillämpas avser bland annat krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Den ändring som regeringen föreslår är närmast ett förtydligande av gällande rätt. Genom att kommunerna nu får en preciserad vägledning för hur en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas borde arbetet med att ta fram en korrekt beskrivning underlättas. Regeringen bedömer att den föreslagna utformningen av bestämmelserna i PBL inte kommer att få några konsekvenser av betydelse för vare sig handläggningstiderna i detaljplaneärenden eller kostnaderna för handläggning av dessa ärenden. Jag bedömer inte att lagändringen, som föreslås träda i kraft den 1 juni 2005, kommer att motverka regeringens ambition att underlätta företagandet.

Anf. 30 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Allra först vill jag tacka samhällsbyggnadsministern för svaret på min interpellation. I vårt demokratiska samhälle är fritt företagande en viktig grundpelare - inte bara för att uppnå ett ekonomiskt välstånd, utan också för att individens, den enskilda personens, grundläggande frihet kräver att man ges möjlighet att fritt agera utifrån egna idéer och förutsättningar. Det fria företagandet är också en förutsättning för fri konkurrens. Samhällsbyggnadsministern är nu den som ger signaler för företagande i livsmedelshandeln, som i mångt och mycket handlar om enskilda företagare. Det är Mona Sahlin som avgör om det ska bli billigare och lättare att handla, eller om det ska bli dyrare och svårare. Handelsetableringar handlar både om tydliga lågpriskedjor med billigt men begränsat sortiment och om traditionella livsmedelshandlare med fullsortimentsbutiker. Det är viktigt att det blir lättare att etablera sig för båda dessa typer, så att konsumenterna - de enskilda - får fler möjligheter att välja vad och var man vill handla. Till skillnad från många andra frågor som vi diskuterar i denna kammare rör sig detta inte om någon resursfråga. Det handlar bara om att den politiska makten måste inse att man sitter på ett kraftfullt instrument att stimulera nyetableringar av matbutiker så att ordentlig konkurrens uppstår. Konkurrens ska uppmuntras - inte förhindras genom rigid lagstiftning eller besvärliga planprocesser. Politikens uppgift är att genom olika beslut skapa goda förutsättningar för företagande och att ge människor goda förutsättningar att skapa nya företag och utveckla befintliga verksamheter. Men en del politiker vill öka detaljstyrningen av handelsetableringar. Samtidigt har handelscenter blivit en självklar del av människors vardag. Att vi i Sverige har ett stort och mångfasetterat utbud av affärer är viktigt. De nya affärer som kommit till på senare år har visat att nya etableringar leder till ökad konkurrens, pressade priser - och det är viktigt i ett land med relativt höga priser - och bättre tillgänglighet. Och tillgänglighet är en viktig del av en väl utbyggd service som gör det lättare för medborgarna. Dagens lagstiftning, där handelsetableringar prövas enligt plan- och bygglagen, ses för närvarande över. Regeringens uppdrag till PBL-kommittén är bland annat att utveckla lagen så att den, mot bakgrund av de senaste årens samhällsförändringar, får en utformning som skapar bättre förutsättningar för etablering av handel och övrigt näringsliv. Att då, som föreslagits i den politiska debatten, ytterligare öka kraven på till exempel miljökonsekvensbeskrivningar genom en samordning mellan PBL och miljöbalken kommer däremot inte att skapa bättre förutsättningar för etablering av handel och övrigt näringsliv. Det blir än mer byråkrati, överklaganden och liknande i stället för att man underlättar etableringar, som förutom att de ger lägre priser leder till ökad sysselsättning och därmed tillväxt. Vi behöver acceptera den utveckling och förändring av konsumtionsmönster och levnadsvanor som svenska folket genomgått och visa en förståelse för näringslivets ambition att följa med i den utvecklingen. Att möta denna utveckling genom att införa stopp, moratorier, för etableringar av stormarknader som föreslagits eller att stifta lagar som på andra sätt förhindrar etableringar är fel väg att gå. Tvärtom är det nödvändigt med en större etableringsfrihet. Min fråga till statsrådet är därför: Tänker regeringen göra det lättare att etablera handel i vårt land, eller tänker regeringen gå in på en väg som en del av stödpartierna vill där det handlar om att försvåra, försvåra och försvåra handelsetableringar till skada för alla konsumenter?

Anf. 31 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Torsten Lindström uttryckte här att det hängde på mig. Han sade att det var Mona Sahlin som avgjorde vad det ska kosta att handla mat i framtiden. Jag vill nog ändå påpeka att det kanske är några fler aktörer än jag som har betydelse för prisutvecklingen - handeln själv, marknaden och alla möjliga andra drivkrafter som finns i vårt fria företagande och som också har en stor påverkan på detta. Visst är det som Torsten Lindström sade att fritt företagande är en väldigt viktig grundsten i vår ekonomi och i vårt sätt att vara och leva och att den fria konkurrensen är oerhört viktig i detta avseende. Men den diskussion som vi nu för är lite mer komplicerad än så. Till dessa viktiga förutsättningar om företagandets villkor och om den fria konkurrensen måste man också lägga aspekter som handlar om samhällsplaneringen, miljöhänsynen, vikten av levande stadscentrum, utvecklingen av kollektivtrafiken och bilismens betydelse. Det är allt detta sammantaget som utgör den oerhört viktiga men också svåra frågeställningen som Torsten Lindström här har väckt. Det är inte så enkelt som att bara säga att fria förutsättningar för etablering av handelscentrum är det enda övervägande som man ska göra. Så tänker inte jag, så tänker inte regeringen, och så tänker inte de allra flesta regeringarna i Europa, utan man måste också väga in vilka effekter som planeringen av samhället får för till exempel hur våra stadscenter ska kunna överleva eller hur miljön påverkas av etablering bland annat av dessa handelscenter. Jag tycker alltså inte att frågeställningen har hanterats på det sätt som Torsten Lindström beskriver. Men PBL-kommittén har fått i uppdrag att se hur man kan underlätta, eftersom det är en viktig förutsättning. Men fortfarande kvarstår att om man ser miljöhänsyn bara som krångel och problem förstår man inte riktigt vilka krav som i framtiden kommer att ställas på det uppdrag som jag i alla fall har som samhällsbyggnadsminister. Det handlar nämligen om att väga ihop dessa aspekter. Jag är övertygad om att PBL-kommittén kommer att hitta spännande och bra förändringar som gör att vi kan vara stolta över att underlätta etablering av nytt företagande utan att ge avkall på att planera vårt samhälle både utifrån miljö och stadsutvecklingsmöjligheter.

Anf. 32 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Självklart finns det många aspekter som spelar in när det gäller tillgänglighet och när det gäller matpriser. Men jag tror faktiskt att Mona Sahlin lite grann underskattar sin egen makt, därför att den politiska makten är stor när det gäller att ge förutsättningar för att bygga, att skapa och att göra handel tillgänglig. Det räcker för både Mona Sahlin och mig att resa längs de stora motorvägarna så ser vi att det under de senaste åren har kommit många externa etableringar en bit utanför stadskärnorna. Det är trots allt ingen slump. De har ofta hamnat där de har hamnat därför att den nuvarande regleringen inte fungerar. De ligger ofta långt från stadskärnorna. De har lett till lägre priser och bättre tillgänglighet för en del konsumenter. Men det finns också goda exempel på att detta har kunnat ske samtidigt som stadskärnan har kunnat utvecklas och förbli levande. Jag tror att det är lite grann att lura sig själv att tro att vi som politiker inte har någon makt som lagstiftare eller som regering. Det finns faktiskt en hel del att göra både för att göra det lättare att skapa handelsetableringar men också för att slå vakt om levande stadskärnor. Vi ska inte heller bortse från att det finns en känsla av företagarfientlighet i det regeringssamarbete som styr Sverige. De båda stödpartierna har i många debatter efterlyst just ett moratorium, ett stopp, för nya handelsetableringar. På regeringens bord ligger det i dag en utredning - Hållbara laster - som kom strax före jul till jordbruksministern, notabelt nog. I den föreslås just ett moratorium, ett stopp, för fler handelsetableringar. Det föreslås också att en etablering av nya handelscenter ska prövas enligt miljöbalken. Skulle regeringen gå på den linjen är det bäddat för bekymmer. I vårt grannland Norge infördes nämligen 1998 just ett moratorium som innebar att kommunerna fråntogs möjligheten att tillåta externa handelsetableringar. Dessa skulle i stället hanteras av den norska motsvarigheten till länsstyrelsen. I dag är matpriserna i Norge, enligt Norges egen statistiska centralbyrå, högst i Norden. Märkesvaror är 21 % dyrare i Norge än i Sverige. Det är ingen slump att norrmän reser en masse till Sverige för att handla. En sådan utveckling vill väl regeringen knappast ha i vårt land? Därför borde det vara ganska välkommet att från Mona Sahlins sida här i dag tydligt kunna markera att ett moratorium inte är aktuellt i vårt land utan att vi tvärtom ska fortsätta att dra nytta av handelsetableringar och ta vara på de möjligheter som detta skapar för alla konsumenter. Oavsett om man vill handla i lågprisbutiker med ett begränsat utbud eller om man vill handla i stora fullsortimentsbutiker med ett varierat utbud ska det vara konsumenterna som ska få bestämma detta, inte politiker som eftersträvar ett moratorium. Det är illa nog med den proposition som kom i december om att redan utöka kravet på miljöprövningar. Det går faktiskt lite grann på tvärs, och inte lite heller, med talet om tillväxt som var så populärt från den socialdemokratiska regeringens sida för något år sedan. Herr talman! Mona Sahlin får gärna komma tillbaka med fler besked. Ge gärna ett besked om att något moratorium inte är aktuellt. Slå vakt om fria handelsetableringar till gagn för alla konsumenter.

Anf. 33 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Till att börja med upprepar jag gärna det ställningstagande som har funnits tidigare och som jag verkligen ställer mig bakom, nämligen nej till moratorier, så har vi klarat av den saken. Jag tycker ändå att det är intressant vad som ligger i botten på Torsten Lindströms frågeställningar. Han är orolig för miljöprövningen - den proposition som regeringen har lämnat. Jag tycker att det är jättebra att Sverige är med i EU, och jag tycker att det är väldigt viktigt att alla länder följer EG-direktiven, även vårt eget. Det är den ena utgångspunkten. Den andra är: Skulle miljöprövning alltid vara motsatsen till tillväxt, Torsten Lindström? Det var vad frågeställningen handlade om. Jag är väldigt övertygad om att miljökraven också kommer att driva på tillväxten. Det gäller också i detta sammanhang. Sedan förde Torsten Lindström själv fram att vi har haft en väldigt spännande utveckling när det gäller antalet lågprisområden. Det har tillkommit ett 60-tal bara under de senaste två och ett halvt åren. Det har också bidragit till att svenska matpriser har sjunkit. Men som samhällsbyggnadsminister måste man också ha flera aspekter och få dem att förenas, vilket jag inte tror är omöjligt, utan tvärtom. Det har blivit bättre för en del konsumenter, uttryckte Torsten Lindström. Ja, det har det. Men det har inte blivit bättre för alla. Har man inte bil, är man äldre, är man handikappad har man inte samma förutsättningar som vi som är friska, pigga och har en eller två bilar i hushållet. Därför måste man också ta in aspekten om hur hela planeringen ser ut i ett samhällsområde, inte bara var de nya etableringarna finns utan också hur utvecklingen inne i stadskärnorna eller inne i bostadsområdena ser ut. Ska vi få levande och tillväxtskapande bostadsområden i hela vårt land är etableringen av företag och butiker mitt inne i storstädernas område också väldigt avgörande. Den spännande delen nu, som också PBL-kommittén arbetar med, är att se hur man kan förena dessa två saker och både bidra till företagande och stark konkurrens till gagn för de allra flesta, om inte alla, konsumenter genom att ta ansvar också för miljöhänsynen och stadsutvecklingen. Men jag säger klart nej till moratorier. De tjänar absolut inget av dessa syften.

Anf. 34 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Tack, Mona Sahlin, för det svaret. Det känns otroligt välgörande att få ett så klart och tydligt besked från statsrådet i dag, att den socialdemokratiska regeringen, till skillnad från sina stödpartier i vänsterkartellen, inte vill ha ett moratorium för handelsetableringar. Det känns som ett gott ställningstagande från det "nya" statsrådet - ny på det här området. Det ger en god förutsättning för en fortsatt diskussion. För diskussionen förtjänar att föras vidare. Det gäller att lyfta fram allas ansvar för total samhällsplanering i ett helhetsperspektiv. Kommunernas ansvar är viktigt för att se till att det går att ta sig till till exempel handelscenter via cykelvägar, busslinjer eller vad det må vara, parkeringsplatser. Staten har ett ansvar att via lagstiftningen göra det lättare att skapa nya handelsetableringar, med all respekt för de olika dimensioner och aspekter som måste vägas samman. I dag känns det bra att ministern har gett det här beskedet. Det är också bra att ministern håller med om att nyetableringar är, som hon säger i sitt svar, en grundläggande förutsättning för en fungerande konkurrens med ett brett och varierande utbud till rimliga priser. Det är en god början för en fortsatt diskussion om hur vi ska kunna tillgodose alla människors behov av handel med ett brett utbud till lägre priser än i dag och på ett människonära, serviceinriktat och miljövänligt sätt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.