Till innehåll på sidan

Försvaret och höjda arbetsgivaravgifter för unga

Interpellation 2014/15:252 av Hans Wallmark (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-02-05
Överlämnad
2015-02-06
Anmäld
2015-02-10
Sista svarsdatum
2015-02-20
Svarsdatum
2015-03-06
Besvarad
2015-03-06

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har deklarerat att de i vårändringsbudgeten tänker gå vidare med sitt förslag att höja arbetsgivaravgiften för unga. Detta förslag presenterades redan i budgetpropositionen i höstas, men gick inte igenom då det blev Alliansens budget som fick stöd i riksdagen.

För Försvarsmakten som är på väg att bli Sveriges största ungdomsarbetsgivare är detta ett hårt slag. Enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst rör det sig om ökade kostnader i storleksordningen 150 miljoner kronor extra första året och så mycket som 300 miljoner kronor extra år två och framåt. Dessa kostnader kan jämföras med de 410 miljoner kronor extra som tillförs förbandsanslaget under 2015. I det förslag till höjda arbetsgivaravgifter som regeringen presenterade i höstas valde man dessutom att inte kompensera Försvarsmakten för de ökade kostnader som höjningen skulle medföra.

I det nya säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i är det viktigt att det finns resurser som Försvarsmakten kan lägga på mer övning och en ökad närvaro i strategiskt viktiga områden. Kostnaderna för höjda arbetsgivaravgifter för unga minskar tyvärr försvarets möjligheter att genomföra övningsverksamhet i till exempel Östersjöområdet där den militära aktiviteten har ökat betydligt den senaste tiden. Den bekräftade ubåtskränkningen i Stockholms skärgård i oktober förra året är ett av flera tydliga symtom på denna nya normalbild.

 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist hur de höjda arbetsgivaravgifterna för unga kommer att slå mot Försvarsmakten och om myndigheten kommer att bli kompenserad för den kostnadsökningen.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2014/15:252, Försvaret och höjda arbetsgivaravgifter för unga

Interpellationsdebatt 2014/15:252

Webb-tv: Försvaret och höjda arbetsgivaravgifter för unga

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 52 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Hans Wallmark har frågat mig hur de höjda arbetsgivaravgifterna för unga kommer att slå mot Försvarsmakten och om myndigheten kommer att bli kompenserad för kostnadsökningen.

Det är korrekt som Hans Wallmark skriver i sin fråga att regeringen överväger en slopad nedsättning av socialavgifterna för unga, vilket också skulle påverka Försvarsmaktens ekonomi.

Hur en sådan kostnadsökning skulle påverka den totala ekonomin är för tidigt att säga. Regeringen avser att återkomma i frågan om Försvarsmaktens långsiktiga ekonomi i samband med regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition 2015.


Anf. 53 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag känner försvarsminister Peter Hultqvist som en vältalig och resonerande person. Det här svaret tog 33 sekunder att läsa upp och består av tre relativt rapsodiskt och korthugget utformade stycken. Ibland kan det vara nog så talande att det inte står så mycket.

Herr talman! Jag skulle vilja hävda att det finns en likhet och en skillnad mellan Peter Hultqvist och mig. Likheten är såtillvida att vi båda deltar i försvarssamtal som kommer att resultera i försvarsförhandlingar om ett nytt försvarsbeslut. Det är gott och väl.

Jag tror också att det finns likheten såtillvida att vi båda är intresserade av att försvaret tillförs mer resurser och anser att Sveriges försvar behöver mer pengar. Det är också gott och väl.

Det som är den stora skillnaden mellan Peter Hultqvist och undertecknad är att han vid varje förhandlingstillfälle, ifall den regeringen han är en del av höjer ungdomsarbetsgivaravgiften och inte kompenserar Försvarsmakten, varje år kommer att ha i runda slängar 260 miljoner kronor mindre än jag. Därför är det rätt angeläget att ställa den typ av frågor som jag ställer, och det är också intressant att se att svaren just inte är särskilt omfattande.

Enligt tidningsuppgifter - och jag är väl medveten om att de är just tidningsuppgifter - har det ändå förekommit en siffra. Den är inte framförd i förhandlingar och diskussion, men den gällde att man från Finansdepartementets sida skulle börja erbjuda Försvarsdepartementet en första nivåökning om 200 miljoner kronor första året i ökade försvarsanslag, utöver vad Försvarsberedningen hade skrivit fram.

Om man gör den åtgärd som nu planeras när det gäller ungdomsarbetsgivaravgiften har Försvarsmakten själv räknat ut att det skulle innebära en kostnad på ungefär 260 miljoner. Det innebär att det första årets erbjudande om ett tillskott på 200 miljoner i själva verket skulle vara minus 60 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror mig ändå veta att Peter Hultqvist som försvarsminister och jag som Moderaternas försvarspolitiska talesperson är besjälade av tanken och idén att vi måste tillföra mer resurser till Sveriges försvar utöver det vi i Försvarsberedningen i bred enighet konstaterade.

Om man nu inför denna höjning av ungdomsarbetsgivaravgiften och inte kompenserar Försvarsmakten kommer man också att få ställa frågan: Var ska man då finansiera detta från Försvarsmaktens sida? I dag är Försvarsmakten en av landets absolut största ungdomsarbetsgivare.

Det hela varierar lite beroende på vem man frågar. Det kom en rapport från riksdagens utredningstjänst för några månader sedan. Vid den tidpunkten sade man att det fanns 6 935 anställda av drygt 50 000 inom Försvarsmakten som skulle drabbas av den höjda ungdomsarbetsgivaravgiften. Statistiska centralbyrån har pekat på att det skulle kunna handla om 9 500.

Om man nu inför höjningen, och därmed i ett slag förlorar 260 miljoner kronor och inte kompenseras för det, måste Försvarsmakten ta de pengarna någonstans. Vi vet att man som ett svar på ett läge med ökade kränkningar och incidenter i Östersjöområdet redan förra året tillförde 100 miljoner, och sedan har man haft ambitionen att tillföra mer pengar för närvaro, ökad incidentberedskap och övningsverksamhet. Det har överbefälhavaren själv sagt varit värdefulla pengar. Det har betytt mycket.

Det är ungefär de nivåer som vi nu har tillfört som skulle försvinna om regeringen går vidare med förslaget om ungdomsarbetsgivaravgiftshöjning. Därför upprepar jag frågan till försvarsministern hur han ser på detta.


Anf. 54 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tänker inte ge mig in på några personliga recensioner av vare sig Wallmark eller mig. Jag tror att det mest intressanta är slutresultatet av diskussionerna om inriktningspropositionen.

Det är klart att man kan ägna kraft åt att diskutera en ungdomsarbetsgivaravgift som kan ligga på omkring 260 miljoner i ett eventuellt utfall, även om vi inte med säkerhet vet att det handlar om det. Samtidigt har vi en försvarsekonomi på uppemot 45 miljarder kronor. Då får man ställa detta i relation. Är det helheten av den samlade försvarsekonomin man ska ägna kraften åt, eller ska man ägna den åt olika delposter i sammanhanget som kanske i den totala ekonomin är av mindre betydelse? Man kanske måste ägna kraften åt helheten.

Det Försvarsmakten nu har framfört i sitt underlag inför den fortsatta diskussionen om inriktningspropositionen är att man behöver 16 miljarder - 4 miljarder per år - för att leva upp till det man då betecknar som Försvarsberedningens kravbild. Det är ju helt andra nivåer och summor än det här handlar om, och då kräver det andra nivåer på insatserna.

Det är också intressant att Wallmark nu tar upp att vi måste göra olika typer av satsningar. Det är väl delvis en ny insikt i sammanhanget. Jag vet inte vad jag ska beteckna det som, men jag hade i alla fall möjlighet att delta i något som skulle föreställa samtal inför Försvarsberedningens slutskede. Där förde vi från vårt håll fram att det måste fram mer pengar i närtid. Den diskussionen slutade med att jag sent sista kvällen fick ett bud om hela 75 miljoner kronor som en förstärkning till Försvarsmakten. Det var knappast ett bud som jag då var imponerad av som jag fick av Moderaternas företrädare i sammanhanget, som jag uppfattade på något sätt representerade hela alliansgruppen. Jag tackade nej till det, och vi skrev en reservation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som är intressant är att man nu i stället för att föra de resonemang som präglade den förra regeringen - att lägga satsningarna så långt bort i tiden som möjligt och i stora materielsystem - för en diskussion som är inriktad på att lösa ekonomin 2016-2020. Det innebär att det måste göras en positionsförflyttning, bland annat för Wallmarks parti, där man måste gå in på resonemang om hur vi ska se på finansieringen här.

Om sedan Wallmark väljer att tro på tidningsuppgifter och spekulationer är det väl mer ett problem för honom än för mig. Vi får väl se vad detta är när vi kommer till skarpt läge. Då är det upp till oss alla att hjälpa till för att i närtid får en hel del satsningar utöver vad den förra alliansregeringen lyckades prestera och definitivt över nivån 75 miljoner. Då kanske vi måste ha lite mer vidsyn än att koncentrera oss på 260 miljoner i en samlad budget på ungefär 45 miljarder.

Jag skulle vilja uppmana Wallmark att tänka lite bredare och lite större i det här sammanhanget. Jag tror att vi kanske måste hamna på nivåer som är högre än både 75 miljoner och 260 miljoner innan detta är klart.


Anf. 55 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Nu känner vi igen den gamle Peter Hultqvist. Det var lite vältaligare och lite längre än tre rapsodiska stycken avverkade på 33 sekunder.

När Peter Hultqvist som försvarsminister hänvisar till vad vi talade om för ungefär ett år sedan finns det skäl att påminna om vad vi hela tiden har framhållit från vårt partis sida, nämligen hur viktigt det är med en ansvarsfull finansiering.

Om Peter Hultqvist som försvarsminister rekommenderar Moderaterna att göra positionsförflyttningar, vilket vi mycket väl kan göra, skulle jag vilja uppmuntra även Socialdemokraterna och Peter Hultqvist att göra positionsförflyttningar, inte minst i resonemangen om ansvarsfull finansiering.

En helhet består alltid av enskildheter och detaljer. Även om vi pratar om drygt 40 miljarder är det inte helt oväsentligt att vi i detta tar fasta på delposten om 260 miljoner.

Om den regering som Peter Hultqvist är en del av tänker höja, i praktiken fördubbla, arbetsgivaravgifterna för ungdomar kommer det att slå hårt mot Försvarsmakten som en av landets större ungdomsarbetsgivare. Vi kan fundera på om det är 7 000 av de 50 000 anställda som berörs eller om det är 9 500, men i vilket fall som helst talar vi om ungefär 260 miljoner kronor om året. Om den här regeringen hade för avsikt att redan under det innevarande året lägga fram ett förslag skulle det bli drygt 100 miljoner kronor bara för 2015.

Då kommer jag in på varför det är intressant att diskutera dessa enskildheter och detaljer. Som en konsekvens av det vi ser i vårt närområde, i luften, på vattnet och under vattnet, beslutades förra året om extra medelstilldelning för att höja incidentberedskapen och öka övningsverksamheten. Det är i grunden väldigt bra. Jag uppfattar inte att det finns någon partiskiljande skillnad mellan försvarsministern och mig där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överbefälhavaren har varit mycket noga med att understryka hur viktigt det har varit med denna extra tilldelning av medel för att markera närvaro, höja tröskeln och öka övningsverksamheten. Då har det rört sig om nivåer som ligger jämsides med det regeringen nu är beredd att dra in genom en höjd ungdomsarbetsgivaravgift. Överbefälhavaren har själv pekat på att detta tillskott har varit glasyren på kakan.

Herr talman! Den extraglasyren är nu Peter Hultqvist och hans regering på väg att skrapa bort med en precision och noggrannhet i kronor och ören räknat.

Det är den här frågan försvarsministern måste besvara. Det handlar inte om att prata om den stora helheten och alla 45 miljarder. Så brukar försvarsministern göra. Prata också om enskildheterna och detaljerna som tillsammans skapar helheten! Då är det inte oväsentligt att veta huruvida Socialdemokraterna som ett regeringsparti går in i försvarsförhandlingar med alliansföreträdare och kommer att ha 260 miljoner kronor mindre per år. De här frågorna är centrala, för ytterst blir det så här: Försvinner 260 miljoner kronor om året i den höjda ungdomsarbetsgivaravgiften riskerar andra saker att försvinna från Försvarsmakten.

Det hade varit intressant att få höra om försvarsministern själv har någon idé eller något begrepp om var Försvarsmakten ska hitta de extra pengarna. Handlar det om minskad övningsverksamhet? Handlar det om minskad incidentberedskap? Eller var ska Försvarsmakten rekommenderas att finna dessa 260 miljoner kronor för att finansiera den höjning regeringen planerar?


Anf. 56 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag vet inte om Wallmark begriper vad det är för process han står inför när det gäller inriktningspropositionen och samtal. Där ska vi prata om pengarna och lägga korten på bordet. Det är där vi ska försöka göra de här avvägningarna. Det var egentligen det som jag i ett kort koncentrat redogjorde för i mitt inledande korta svar.

Det är egentligen det sakförhållandet som gäller. Det är klart att man kan stå här och tala om både det ena och det andra och försöka göra det till en jättefråga och till och med börja fundera på hur glasyren ser ut i olika sammanhang. Men när vi ska diskutera alltihop är det helheten det handlar om.

Jag kan bara konstatera att det ni lämnade efter er var underskott i personalförsörjningen. Det var stora hål i materielförsörjningen. Vi har alltså ett strukturellt underskott i Försvarsmakten att hantera. Detta måste grundfinansieras för att vi över huvud taget ska komma någon vart i arbetet med inriktningspropositionen. Det handlar om betydligt större belopp än de här pengarna.

Det är många parametrar man måste ta tag i och inte bara den här relativt lilla kostnadsposten, i förhållande till allt det andra och i förhållande till de underskott ni har lämnat efter er.

Sedan vill jag bara påminna om hur läget var när vi diskuterade inför Försvarsberedningens avslutning. Jag lade fram fyra förslag på olika typer av finansiering. Men det var inget som dög åt er. Dessutom fick jag inget förslag tillbaka. Det här fördes fram i form av någon sorts dekret: Skulle inte vi ställa upp på Moderaternas eventuella idéer skulle det inte bli någonting. Sedan fick jag det närmast förolämpande budet på 75 miljoner kronor som avslutning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det record ni har i det sammanhanget är alltså inte speciellt imponerande.

När vi går in i diskussionen om ekonomin måste vi tyvärr titta på: Hur klarar vi den grundläggande stabiliseringen av Försvarsmakten? Hur klarar vi att, utöver det som har lagts dit hittills, få till satsningar som gör att vi kan öka den militära förmågan? Då är det hela ekonomin vi måste diskutera och inte bara den här posten.

Jag tror att Wallmark väl känner till att det är både plus- och minuseffekter man måste diskutera när man tar ställning till en helhet och inte bara enskildheter. Vi har nu en process framför oss. Jag hoppas att vi så småningom ska kunna vara överens om både innehåll och finansiering i inriktningspropositionen och tillsammans komma fram till en mer realistisk och verklighetsförankrad finansiering av det svenska försvaret än vad vi har haft hittills. Jag hoppas nu att alla ska kunna bidra på ett positivt sätt. Men då måste man ta hänsyn till alla parametrar i en väl fungerande helhet.

Slutligen skriver Wallmark om den militära aktiviteten i Östersjöområdet och att det riskerar att försvinna pengar från den sidan. Är det något som är prioriterat är det att upprätthålla incidentberedskapen. Incidentberedskap är inte övningsverksamhet, vilket jag nästan får bilden av i interpellationstexten. Incidentberedskap är ett sätt att klara ut och markera svenskt territorium och svensk suveränitet. Det är viktigt att det är rätt på den punkten.


Anf. 57 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Ja, rätt ska vara rätt. De medel som anslogs för de här extrasatsningarna gick just till incidentberedskapshöjning och ökad övningsverksamhet. Det är det som det syftas på. Annars delar jag försvarsministerns bedömning.

Jag delar också försvarsministerns bedömning att det vore önskvärt med en bred enighet kring ett nytt försvarsbeslut. Men då vill jag ändå påminna, herr talman, om att all helhet bygger på enskildheter och detaljer.

Om regeringen höjer ungdomsarbetsgivaravgiften utan att kompensera Försvarsmakten, vilket man har för avsikt att göra gentemot kommuner och landsting, kommer varje regeringsföreträdare att komma till förhandlingarna med minus 260 miljoner.

Jag måste förvarna försvarsministern om att jag kommer att återkomma med frågor till honom, som en del av den här regeringen, när det gäller varje kostnadsfördyring som regeringen planerar att göra som kommer att slå mot Försvarsmakten. Även om vi i bred enighet kommer att satsa mer resurser, vilket är önskvärt, på Sveriges försvar kommer en del av de resurserna nämligen att dräneras genom olika former av kostnadshöjningar och andra fördyringar. Ungdomsarbetsgivaravgiften är ett exempel. Det är värderat till ungefär 260 miljoner kronor om året.

Jag vet, herr talman, inte exakt i vilken värld försvarsministern befinner sig. Jag vet att han tidigare har varit kommunalråd i Borlänge - jag har varit kommunalråd i Ängelholm. Men 260 miljoner kronor är för mig rätt mycket pengar, allrahelst som jag vet att det handlar om ungefär 7 000 ungdomar i Försvarsmakten, av 50 000 anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När Peter Hultqvist hade den roll som jag nu har, nämligen att vara oppositionens största partis försvarspolitiska talesperson, hade han oftast ett valspråk. Det var: Se verkligheten sådan den är! Det sa han återkommande till den tidigare alliansregeringen. Jag måste uppmuntra det och upprepa vad Peter Hultqvist har sagt: Se verkligheten sådan den är! 260 miljoner kronor mindre om året är 260 miljoner kronor mindre om året.


Anf. 58 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag har aldrig förnekat att en ungdomsarbetsgivaravgift påverkar Försvarsmaktens ekonomi. Jag har hela tiden tillstått att det är så. Jag har ingen verklighetsläxa att göra på den punkten.

Men jag tycker att Wallmarks perspektiv på tillvaron kanske är lite snävt. Vi måste komma till rätta med ett strukturellt underskott i botten. Det är arvet efter er. Det är underskott i personalförsörjning. Det är en hel del problem på materielsidan. Det handlar om att se verkligheten som den är på den punkten.

Vi har också en lång rad brister i Försvarsmakten som skulle ha kunnat åtgärdas tidigare genom den förra regeringens initiativ, men så skedde icke. Där har vi en hemläxa att göra som handlar om betydligt större medel än 260 miljoner.

Vi har alltså en helhet som är betydligt mer komplex och betydligt mer svårhanterbar än de här pengarna.

Vi kommer naturligtvis att återkomma även till denna post när vi ska diskutera inriktningspropositionens finansiering. Det är ingenting vi blundar för. Men Wallmark får ändå ursäkta att jag vill bredda perspektiven så att vi ser lite mer vad vi egentligen har att hantera.

Sedan vill jag påminna om ert eget record i sammanhanget. Det är många saker som många regeringar har hållit på med. Det är PLO-påslag. Det handlar om hur man konstruerar försvarsmaterielindex. Det handlar om hyreskalkyleringar och avkastningskrav och om en massa olika saker. Ni har en stabil historia att redovisa från er regering i fråga om hur man gör för att gröpa ur olika typer av anslag.

Jag säger inte att vi kommer att avskaffa allt det här. Men det är sådant som finns i en statlig förvaltning och som på olika sätt måste pareras och hanteras. Vi får väl tillsammans diskutera även de bitarna när det gäller inriktningspropositionen. Det är nämligen också en realitet. Se verkligheten som den är!

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.