Beredskapsjobb
Interpellation 2015/16:739 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-06-16
- Överlämnad
- 2016-06-16
- Anmäld
- 2016-06-17
- Sista svarsdatum
- 2016-08-29
- Svarsdatum
- 2016-09-01
- Besvarad
- 2016-09-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
På första maj aviserade statsminister Stefan Löfven att regeringen ämnar genomföra en satsning på 5 000 beredskapsjobb. Enligt statsministern ska arbetslösheten bekämpas genom att enklare sysslor inom de statliga myndigheterna utförs av beredskapsjobbare som tidigare varit arbetslösa.
I regeringens vårbudget konstaterar man att nästan 1 miljon människor beräknas befinna sig i utanförskap inom några år. Samtidigt har regeringen som mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Vägen dit går enligt statsministern via 5 000 beredskapsjobb, vilket skulle hjälpa ungefär en halv procent av dem som befinner sig i utanförskap. Opinionsundersökningar gör gällande att svenska folket inte tror att regeringen kommer att nå sitt arbetslöshetsmål och flera tunga experter har också dömt ut chanserna för regeringen att lyckas. Chanserna att nå målet kan möjligen öka om arbetslösheten i länder som Tyskland och Tjeckien börjar stiga kraftigt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Är det ministerns uppfattning att Sverige kommer att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:739
Webb-tv: Beredskapsjobb
Dokument från debatten
- Torsdag den 1 september 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:129
- Protokoll 2015/16:129 Torsdagen den 1 septemberProtokoll 2015/16:129 Svar på interpellation 2015/16:739 om beredskapsjobb
Protokoll från debatten
Anf. 15 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om min uppfattning är att Sverige kommer att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ligger fast. Redan när målet sattes var det mycket ambitiöst, och det stora antal flyktingar som Sverige tog emot 2015 kommer givetvis att göra det svårare att nå målet. Men mål ska vara ambitiösa, och de ska styra politikens inriktning. Regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU styr den ekonomiska politiken och visar att jobben är regeringens viktigaste fråga.
Utvecklingen i svensk ekonomi är för närvarande mycket stark, och efterfrågan på arbetskraft är god. Sysselsättningen ökar, och arbetslösheten minskar. För att arbetslösheten ska ha förutsättningar att fortsätta att minska måste vi investera. Det är genom väl avvägda samhällsinvesteringar som vi bygger en konkurrenskraftig ekonomi och skapar förutsättningar för stark ekonomisk tillväxt samt god efterfrågan på arbetskraft. Investeringar i jobben görs inom regeringens jobbagenda. Den består av tre delar: investeringar i utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik, investeringar i bostäder och infrastruktur samt en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Även satsningar på välfärden är en central del i regeringens jobbpolitik.
Det finns i dag många lediga jobb i ekonomin, och många företag vittnar om svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering trots att vi har många arbetslösa. Matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras. Arbetsförmedlingen måste ha goda kontakter med arbetsgivarna. Satsningar på utbildning, kompetens och färdigheter som svarar mot arbetsmarknadens behov, så att de arbetslösa kan ta de lediga jobb som uppstår, är viktigt. Här har arbetsmarknadspolitiken en mycket viktig roll, inte minst för att rusta de arbetslösa som har svårt att på egen hand finna arbete.
Trots en god utveckling på arbetsmarknaden kommer det att krävas ytterligare åtgärder för att nå lägst arbetslöshet i EU 2020. Mot denna bakgrund avser regeringen att i kommande budgetpropositioner återkomma med förslag på ytterligare åtgärder för högre sysselsättning och varaktigt lägre arbetslöshet.
Anf. 16 Edward Riedl (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Ja, det går bra för Sverige. Nio år med alliansbudgetar har lagt en god grund för detta. Vi har också en global högkonjunktur att luta oss tillbaka mot. Det är ett faktum att den här regeringens ekonomiska politik började gälla först från årsskiftet, med höjda bidrag, kortsiktigt finansierat genom höjda skatter på jobb och företagande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är nu som den här regeringens politik börjar slå igenom. Man kan läsa rubriker om till exempel ROT-avdraget, som regeringen försämrade. Nu har en fjärdedel av köparna försvunnit. Jag har träffat flera hantverkare på mina besök under sommaren. Det som hade försvunnit - kunder som frågade om de fick köpa svart arbetskraft - har återigen kommit tillbaka, och många hantverkare är bekymrade över just detta. De tyckte att det var så skönt att inte få frågan om att behöva jobba svart.
I går kväll sa Konjunkturinstitutets nya chef på tv att han inte trodde på att den här regeringen skulle lyckas med målsättningen att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Han tyckte dessutom inte - på en fråga - att det var ett bra mål. Det kan man väl säga är rätt tung kritik av den här regeringens målsättning.
I regeringens egen vårbudget konstateras att 1 miljon människor i Sverige inom några år kommer att befinna sig i utanförskap - 1 miljon människor! För att möta det har den här regeringen bland annat aviserat en satsning på 5 000 beredskapsjobb. Låt mig då påminna om att ett av Socialdemokraternas tyngsta vallöften inför valet 2014 var 32 000 traineejobb. På två år har den här regeringen lyckats få fram 125 traineejobb. Exakt noll av dessa jobb har dessutom hamnat i valkretsen Västerbottens län - noll jobb! Däremot har alla arbetsgivare fått ta emot de höjda arbetsgivaravgifterna för unga. Men det har alltså kommit exakt noll traineejobb till Västerbotten.
Fru talman! Kan ministern berätta hur många beredskapsjobb som har hamnat i Västerbotten så här långt eller hur många hon tror kommer att kunna hamna i Västerbotten?
Jag noterar också i ministerns svar att hon inte säger vare sig ja eller nej på frågan om hon tror att Sverige kommer att uppnå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Experter som Konjunkturinstitutets nya chef är däremot väldigt tydliga. Han tror inte på det. Frågan är: Kan ministern ge ett ja- eller nej-svar? Det är inte alltid möjligt, men om det är möjligt skulle jag uppskatta det, fru talman.
Anf. 17 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Jag vill först säga att när det gäller byggbranschen är det inte arbetslöshet som är det stora problemet utan faktiskt bristen på arbetskraft. Vi har äntligen fått full fart på bostadsbyggandet. En av de stora utmaningarna är kompetensförsörjningen till byggbranschen, eftersom det finns för lite ledig kapacitet när det gäller till exempel byggnadsarbetare och många av de yrken som krävs inom byggbranschen.
Edward Riedl säger igen att det viktiga är hur många personer som är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag har en annan syn: Det viktiga är hur många som är i arbete. Arbetsmarknadspolitiken är viktig, och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är viktiga. Men detta kommer aldrig att vara det huvudsakliga svaret på att klara jobben, tillväxten och arbetslösheten i ett land.
Det är därför vi har ett mål om EU:s lägsta arbetslöshet som styr hela regeringens politik, inte minst den ekonomiska politiken. Det är också något som levererar. Vi ser en mycket stark utveckling på arbetsmarknaden. Det beror delvis på konjunkturen, men det beror också på investeringar som regeringen gör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till skillnad från när den borgerliga regeringen styrde, då vi fick färre och färre anställda i välfärden, har vi nu ökat antalet anställda i välfärden med 13 000 personer. Hotell- och restaurangbranschen var ganska kraftigt subventionerad, och man var rädd för vad som skulle hända när man hade normala arbetsgivaravgifter för ungdomar. Vi kan konstatera att det är en bransch som går jättebra, och man har också kunnat öka priserna, eftersom det finns en efterfrågan på deras varor och tjänster, som människor är beredda att betala för.
Det är grundfundamentet i en fungerande ekonomi - att det finns en efterfrågan på varor och tjänster och att människor har råd och vill köpa varor och tjänster. Därmed finns det många som vill skapa dem och leverera dem och som också behöver anställa personer för att utföra detta. Det är en sund funktion i en ekonomi. Vi har den funktionen nu, och den går väldigt starkt.
Det betyder inte att alla problem är lösta. Vi har personer som har svårare än andra att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt dem som just har kommit till Sverige, de nyanlända. Det är självklart att det tar en viss tid. Men enligt min uppfattning tar det för lång tid innan man kommer i arbete när man är nyanländ i Sverige. Det har varit uppemot många år. Jag tycker att vi bör styra mot att det ska ta högst två år innan man kommer i arbete. Det är en viktig förändring som vi behöver göra för att förkorta tiden innan man kommer i arbete när man är nyanländ i Sverige.
Men grunden - att vi har en stark ekonomi, en stark tillväxt och en stark utveckling på arbetsmarknaden som gör att rekordmånga människor har ett jobb i dag - är bra. Därmed behöver många människor inte arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och det är också bra.
Anf. 18 Edward Riedl (M)
Fru talman! Ja, det går bra för Sverige. Det är jag och ministern helt överens om.
Som jag sa i mitt förra inlägg: Nio år med alliansbudget och global högkonjunktur är skälet till att det går väldigt bra. Det är egentligen först från årsskiftet 2015/16 - vi pratar om månader - som den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringens politik har legat.
Vi börjar just nu se rubrikerna i tidningarna av den politiken, till exempel att en fjärdedel av ROT-köparna har försvunnit. Långsiktigt kommer det självfallet att påverka de företag som har haft stark medvind under lång tid. När deras köpare försvinner minskar intäkterna, och det kommer i slutändan att leda till att det blir färre anställda inom de branscherna.
Fru talman! Ministern vill få det att låta som att jag, Moderaterna eller Alliansen tycker att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är bra. Vissa konjunkturella delar kan det väl vara bra att möta med viss sådan politik, men det var ju faktiskt den här regeringens företrädare som gick till val på den typen av politik. Det var ju ministerns eget parti som lovade 32 000 traineejobb - som har blivit 125, varav noll har hamnat i min valkrets Västerbotten. Alla arbetsgivare i mitt hemlän Västerbotten, liksom i resten av landet, får dock betala de höjda arbetsgivaravgifterna. Jag konstaterar bara att den här regeringen har misslyckats med det den gick till val på - jag tycker inte att det var en bra politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan, fru talman, vill jag bara säga att jag tycker att det är lika fantastiskt varje år när det blir sommar. Nu när det börjar lacka mot höst och vinter kan man ju bli påmind om det. Just det här med grönskan, fågelkvittret och solens värme är ju fantastiskt. Men jag har aldrig någonsin påstått att det är min, Moderaternas eller den förra alliansregeringens förtjänst att det blir sommar. Jag har aldrig tagit åt mig äran för vare sig fågelkvitter, grönska eller solens varma strålar. Det är nämligen sådant som ligger utanför regeringens kontroll och möjlighet att påverka.
Som politiker är det alltid lockande att ta åt sig äran för sådant som människor i grund och botten tycker är bra, men man vet ju innerst inne att det inte är ens egen förtjänst att det ser ut på det sättet. Det finns ingen svensk regering som bär ansvar för världskonjunkturen och hur det går med den. Ändå, fru talman, får man när ministern talar lite känslan att det nu går bra för Sverige och att det indirekt är regeringens förtjänst. Väldigt lite nämns om den globala högkonjunkturen, som man inte har någonting med att göra.
Jag vill påminna den som följer debatten om att den här regeringens politik har verkat i några månader. Det var först vid det här årsskiftet som regeringens ekonomiska politik började gälla. Som jag sa: Vi har en global högkonjunktur, och det är inte regeringens förtjänst.
Fru talman! Den här regeringen har, i stället för att satsa på jobb och företagande, börjat bygga ut bidragssystemen igen. Man har börjat göra det mindre lönsamt att arbeta. Man har chockhöjt arbetsgivaravgiften för unga så att det blir dyrare att anställa unga människor. Man har försämrat jobbskatteavdraget, man har höjt skatten på arbete och man har försämrat RUT- och ROT-avdragen.
Det är en politik som kommer att göra Sverige sämre rustat för att möta framtidens utmaningar, och det är en politik som försämrar tillväxten av nya jobb i Sverige. Det går bra för Sverige nu, eftersom vi har en global högkonjunktur. Men när det vänder, vad är regeringens svar på utmaningarna? Där är ministern svaret skyldig. Det man har lovat så här långt har inte levererat någonting av detta.
Anf. 19 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Vi har levererat den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år, trots att Moderaterna har varnat och sagt att det skulle få förödande konsekvenser om man slutade med generösa skattesänkningar av arbetsgivaravgiften för unga. Vi har sett motsatt utveckling: Ungdomsarbetslösheten sjunker snabbt, trots att vi har normal arbetsgivaravgift för ungdomar.
Det betyder att vi har kunnat halvera underskotten i staten. När den borgerliga regeringen tog vid hade staten ett överskott på 70 miljarder kronor. När man lämnade över till oss hade staten ett underskott på lika mycket. Det var ingen särskilt framgångsrik politik samtidigt som arbetslösheten var hög och långtidsarbetslösheten bet sig fast.
Vi har börjat vända detta. Det är självklart så att vi har nytta av att det är högkonjunktur. Konjunkturer är inte beroende av regeringens initiativ, men vilken politik man för i ett givet konjunkturläge spelar stor roll för vilket utfall man får. Jag skulle säga att regeringen för precis rätt politik i det här konjunkturläget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi satsar stort på utbildning i ett läge där vi har stor efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vi styr om byggresurser till bostadsbyggande. Det behövs verkligen, både för att klara av att ge bostäder till ungdomar, nyanlända och andra som behöver tillträde till bostadsmarknaden och för att skapa en större rörlighet på arbetsmarknaden, så att människor har möjlighet att flytta till jobben och ta sig dit där jobben finns. Äntligen har vi fått fart på bostadsbyggandet efter tio års väldigt låga nivåer.
När den gamla regeringen styrde var vi ju i ett läge där vi hade så hög ungdomsarbetslöshet - den var uppe på 25 procent som värst - att andra EU-länder fick betala till Sverige. Vi fick EU-stöd för ungdomsarbetslösheten. Jag tycker att det är skämmigt att vi inte kunde klara detta med egna medel. Nu är vi äntligen i ett läge där ungdomsarbetslösheten faller snabbt. Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år, och jag vill ha ned den ytterligare. Jag vill säkerställa att ingen ung människa går arbetslös utan att få vettiga insatser. Det ska ta max 90 dagar. Vi behöver göra ännu mer för detta, men hittills går utvecklingen väldigt starkt i rätt riktning.
Att i det läget ropa att vi borde ha fler ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder tycker jag är fel väg att gå. Vi kommer att behöva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men kanske inte i första hand i stora volymer för ungdomar - många av dem får ju nu jobb ändå - utan kanske för andra grupper. Det gäller till exempel nyanlända eller långtidsarbetslösa som har varit fast i fas 3. Där kommer vi att behöva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men vi kommer också att behöva stora utbildningssatsningar, och det kommer regeringen att leverera.
Anf. 20 Edward Riedl (M)
Fru talman! Den som lyssnar kunde återigen höra att den här regeringen har levererat. Man har levererat den låga ungdomsarbetslösheten. Då vill jag bara säga att den här regeringen inte har levererat någonting, fru talman. Det jag vet att man har gjort så här långt och som möjligen har haft någon som helst betydelse är att man har gjort det dyrare att anställa unga människor. Vi har dock en global högkonjunktur som gör att efterfrågan på arbetsmarknaden har ökat. Den här regeringens ekonomiska politik har verkat i några månader.
Låt oss för en stund göra ett experiment, fru talman! Låt ministern svara på följande fråga: Vilken av de ekonomiska reformer, eller någon annan reform, som regeringen har genomfört under de åtta månader som dess ekonomiska politik har verkat ligger till grund för att ungdomsarbetslösheten har minskat de senaste sju eller åtta åren? Vilken av regeringens reformer de senaste månaderna ligger till grund för den fantastiska utveckling som ministern talar om?
Om ministern inte kan ge något svar på frågan är detta bara bluff, fru talman. Då står ministern här och tar åt sig äran för att det återigen har varit sommar. Nästa sommar kommer ministern återigen att ta åt sig äran för att det blir sommar. Frågan är alltså vilken av de reformer den här regeringen har genomfört under de senaste månaderna som ligger till grund för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan har ministern rätt i att politik ska utformas efter konjunkturläge - självfallet. Det är därför samtliga ekonomiska experter i vårt land dömer ut den här regeringens budgetpolitik. Man lånar nämligen i en global högkonjunktur, vilket är det sämsta man kan göra. Den senaste av kritikerna var Konjunkturinstitutets nya chef, som i går varnade för att regeringen lånar i högkonjunktur. Det är det sämsta man kan göra, för då har man inget försvar när konjunkturen vänder.
Anf. 21 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Fru talman! Regeringen ställde om politiken från dag ett. Arbetsmarknadspolitiken fick en ny inriktning direkt då jag tillträdde. Jag ändrade styrningen av Arbetsförmedlingen, och jag reste runt och träffade Sveriges alla kommunledningar för att etablera ett gott samarbete med kommunerna. Vi påbörjade avregleringen av arbetsmarknadspolitiken.
Från våren började vår nya budget att gälla, där vi också gör stora satsningar på utbildning. Vi satsar på de delar som behövs just nu. Vi har fått fart på bostadsbyggandet ute i kommunerna. Det beror inte huvudsakligen på regeringens budget utan på annat som har dragit igång bostadsbyggandet ute i kommunerna - men som regeringen är ansvarig för.
Vi har nu sett en utveckling där vi har många fler anställda i välfärden, vilket också beror på att stora resurser har tillförts välfärden. Man anställer fler personer i skolan och i andra delar av välfärden, där de gör stor nytta och verkligen behövs. Det är alltså rätt insatser i detta konjunkturläge.
Om man vill lyssna på ekonomiska experter kanske man ska höra allt de säger. Jag tror inte att det finns någon som stöder stora, ofinansierade skattesänkningar i det här läget, när vi har en högkonjunktur. Ändå fortsätter Moderaterna att föra precis den politiken. Den är direkt kontraproduktiv i det konjunkturläge vi just nu har.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.