Avveckling av moskéer
Interpellation 2023/24:500 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-13
- Överlämnad
- 2024-02-15
- Anmäld
- 2024-02-16
- Svarsdatum
- 2024-03-08
- Sista svarsdatum
- 2024-03-08
- Besvarad
- 2024-03-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
De senaste tillgängliga siffrorna från SST (Myndigheten för statens stöd till trossamfund) redovisar att det finns 235 registrerade muslimska församlingar i Sverige som är knutna till ett statsbidragsberättigat centralförbund. Viktigt att notera är dock att det sannolikt finns fler muslimska församlingar, men att dessa inte är registrerade i ett centralförbund. En exakt siffra på dessa former av gudstjänstlokaler finns inte tillgänglig.
Moskéer i Sverige har ofta kopplingar till främmande makt eller islamistiska organisationer. Samma problem finns i andra delar av västvärlden, och i länder som Frankrike har man agerat och stängt över 20 moskéer samtidigt som 90 moskéer har undersökts för extremism.
Med tanke på att antalet moskéer har blivit större i Sverige och att dessa ofta associeras med antidemokratiska företeelser är det behövligt att staten har verktyg för att kunna avveckla moskéer vid behov, då moskéerna skulle visa sig skada samhället.
Att det finns moskéer som behöver avvecklas är en verklighet i Sverige. I Malmö avvecklade det kommunala bostadsbolaget MKB en moské 2022 genom att de inte förlängde hyreskontraktet till en imam som i två års tid hade spridit antisemitiska budskap och därmed åsamkat samhället skada. När moskén avvecklades i Malmö skrev det socialdemokratiska kommunalrådet Sedat Arif i sociala medier:
”Denna typen av beteende är oacceptabelt och i Malmö finns det ingen som helst plats för den här typen av hets mot enskilda grupper oavsett vilken grupp det handlar om och vart det kommer ifrån. Den lokal som använts för att sprida hatbudskap vid ett flertal tillfällen mot olika grupper i Malmö är uppsagd och de har nu fått lämna lokalen.”
Ännu en samhällsskadlig moské är Imam Ali Islamic Center. I november 2022 förordade den socialdemokratiska riksdagsledamoten Ardalan Shekarabi en avveckling av denna moské.
Detta är inte en ideologisk fråga, utan det handlar om att lösa ett praktiskt problem. Det finns samhällsskadliga moskéer i Sverige som trots att deras verksamhet kritiseras i medierna fortsätter med sin samhällsskadliga verksamhet. Andra länder, som Frankrike, har redan ett tillvägagångssätt för att avveckla moskéer som åsamkar skada gentemot samhället. När behovet av avveckling av moskéer har uppstått i Sverige har kommuner som Malmö behövt komma på improviserade lösningar. Många moskéer som diskriminerar, sprider hat eller fungerar som inofficiella ambassader eller spioncentraler för diverse diktaturregimer är kvar på grund av att staten inte har en kodifierad ordning för att avveckla moskéer.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
- Ser statsrådet ett behov av att kunna agera mot moskéer som riskerar att skada samhället och hur skulle sådana åtgärder i så fall kunna se ut?
- Kommer statsrådet att agera för att möjliggöra för Sverige att stänga moskéer som riskerar att skada samhället?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:500
Webb-tv: Avveckling av moskéer
Dokument från debatten
- Fredag den 8 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:82
- Protokoll 2023/24:82 Fredagen den 8 marsProtokoll 2023/24:82 Svar på interpellation 2023/24:500 om avveckling av moskéer
Protokoll från debatten
Anf. 80 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag ser ett behov av att kunna agera mot moskéer som riskerar att skada samhället och hur sådana åtgärder i så fall skulle kunna se ut. Nima Gholam Ali Pour har också frågat mig om jag kommer att agera för att möjliggöra för Sverige att stänga moskéer som riskerar att skada samhället.
Ett starkt föreningsliv är en central grundbult i den svenska demokratin. Samtidigt är det angeläget att organisationer som på olika sätt sprider extremistiska budskap eller agerar i strid mot grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen inte ska få statligt stöd. Detta gäller oavsett om det handlar om trossamfund eller andra civilsamhällesorganisationer.
För regeringen är det viktigt att det införs moderna och rättssäkra villkor för statliga bidrag, som möjliggör att myndigheter som prövar frågor om statligt stöd kan neka eller dra tillbaka bidrag till organisationer som bedriver verksamhet som riskerar att skada samhället. Det är regeringens ambition att kunna återkomma till riksdagen med förslag i denna riktning.
De brottsbekämpande myndigheterna kan redan i nuläget ingripa mot personer som är verksamma inom organisationer och som använder dessa i brottsligt syfte. Det kriminaliserade området har byggts ut, bland annat genom det nyligen införda brottet deltagande i en terroristorganisation som straffbelägger att delta i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Regeringen har dessutom nyligen presenterat en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism för att ge en långsiktig inriktning för arbetet lokalt, nationellt och internationellt.
En annan viktig fråga är de förslag som Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) lämnade i sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99). Utredningen föreslår att det ska inrättas en stödfunktion som i vissa fall kan bistå myndigheter med fördjupade granskningar av verksamheter som ansöker om eller tar del av offentliga medel. Enligt förslaget ska en sådan fördjupad granskning genomföras om det i ett ärende finns anledning att anta att den aktuella verksamheten förhåller sig till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer på ett sätt som ger skäl att vidta särskilda åtgärder. Denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Slutligen vill jag nämna att regeringen avser att tillsätta en utredning som bland annat ska se över förbud mot utländsk finansiering av bland annat trossamfund med kopplingar till islamism och extremism.
Anf. 81 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Det råder religionsfrihet i Sverige, och islam är en religion. Men det är inte det vi ska diskutera här i dag, utan vi ska diskutera det faktum att nästan alla moskéer i Sverige har någon koppling till en främmande makt eller till Muslimska brödraskapet.
Man behöver inte vara kritisk till islam för att förstå att detta är ett problem. Det är ett problem för att de länder som sponsrar dessa moskéer försöker påverka det svenska samhället på olika sätt genom moskéerna. Det är till och med så att det ofta är muslimer som drabbas av denna påverkan.
Enligt en artikel i Dagens Nyheter från 2017 driver den turkiska myndigheten Diyanet nio moskéer i Sverige som har statsavlönade imamer från Turkiet. I samma artikel från Dagens Nyheter säger en expert inom Mellanösternstudier att Diyanet används i Europa för att kontrollera den turkiska diasporan och för att föra ut den turkiska regeringens budskap.
Det är viktigt att vi börjar skilja mellan dem som använder religionen som ett maktmedel och dem som omfattas av religionsfriheten. Moskéer som fungerar som spioncentraler och de imamer som är ansvariga för den sortens verksamhet omfattas inte av religionsfriheten, utan det är just dessa moskéer och dessa imamer som begränsar andra människors religionsfrihet och i förlängningen hotar deras säkerhet.
När det gäller sådana moskéer måste man från statens håll agera på något sätt. En av statens mest grundläggande uppgifter är att skydda sina medborgare. Om vi då vet att rätt många av dessa moskéer på olika sätt hotar svenska medborgare har ju staten en skyldighet att agera mot dessa moskéer.
Diyanetmoskéerna har redan stängts ned i Österrike som en del av en större kampanj mot extremism. Tanken på att stänga ned moskéer som sprider extremism och annan samhällsskadlig verksamhet är inte något nytt. Det finns redan europeiska länder som väljer att skydda sina medborgare mot sådana moskéer. I Frankrike har man också stängt över 20 moskéer, vilket jag nämner i min interpellation, och även där stänger man moskéerna på grund av att staten vill motverka extremism och utländskt inflytande från vissa muslimska diktaturer.
Länder med en stark tradition av religionsfrihet har alltså kunnat skilja mellan å ena sidan moskéer som fungerar som ett vapen mot demokratin och å andra sidan muslimer i allmänhet. De förstnämnda omfattas inte av religionsfriheten, och här måste regeringen prioritera svenska medborgares säkerhet och friheter framför utländska moskéers rätt att bedriva antagonistisk verksamhet.
Det är just därför jag har frågat socialminister Jakob Forssmed om han avser att agera för att möjliggöra för Sverige att stänga moskéer som riskerar att skada samhället. Om vi inte inför en sådan ordning fortsätter extrema rörelser och muslimska diktaturer att använda moskéer som ett verktyg för att skada svenska medborgare på olika sätt, och det är inte någonting som Sverigedemokraterna kan tolerera.
Anf. 82 Sara Gille (SD)
Fru talman! Det är bra att regeringen avser att tillsätta en utredning som ska se över ett eventuellt förbud mot utländsk finansiering av bland annat trossamfund med kopplingar till islamism och extremism. Jag önskar dock att detta sker skyndsamt. Det ska inte behöva vara så svårt och långdraget att sätta in ett förbud mot detta.
I Sverige finns det ett flertal exempel på både imamer och moskéer som sprider radikal islamistisk och även antisemitisk propaganda, och med det har också andelen medborgare som har uttryckt att de känner otrygghet ökat. Detta är moskéer som ofta förknippas med ett synsätt som är antidemokratiskt.
Jag tycker absolut att staten ska avveckla dessa former av moskéer då de skadar vårt demokratiska och västerländska samhälle. Jag ställer mig helt och hållet bakom Jimmie Åkessons åsikt att man bör kartlägga och riva dessa moskéer för att bekämpa islamism. Vi inte bara behöver göra det, utan vi måste göra det. Jag förstår dock att det har väckt starka reaktioner, speciellt i den muslimska världen men också bland den rödgröna islamisttrogna smörjan.
I samtliga moskéer i Sverige finns någon form av koppling till islamistiska organisationer och religiös extremism. Det betyder inte att alla muslimer är islamister. Det är två skilda saker, och det är viktigt att hålla isär dem.
Detta är ett problem som inte enbart finns i Sverige utan som vi kan se även i andra länder i Europa. Vi behöver följa bland annat Frankrike i detta och agera mot extremismen. Frankrike går i täten när det gäller att undersöka moskéer samt stänga ned dem som bedriver extremism.
Runt om i landet har det förekommit en LVU-kampanj, som räknas som den största desinformationskampanjen i Sverige någonsin. Kampanjen har lett till rädda föräldrar och hotade socialarbetare samt bidragit till ett förhöjt terrorhot i landet. Kampanjen har visat att flera moskéföreträdare uppmanar till lögner i stället för till samarbete med socialtjänsten.
Det är oerhört viktigt att inte minst religiösa ledare står upp mot desinformationen, vilket de inte har gjort. De senaste tillgängliga siffrorna från Myndigheten för stöd till trossamfund visar att det finns 235 registrerade muslimska församlingar i Sverige som är knutna till statsbidragsberättigade centralförbund. Sannolikt finns det fler muslimska församlingar, men dessa är inte registrerade i ett centralförbund. En exakt siffra för dessa former av gudstjänstlokaler finns inte tillgänglig. Detta är inte hållbart någonstans.
Runt om i landet har vi alltså moskéer där företrädare bedriver religiös extremism, och detta får fortgå. Vidare får dessa organisationer statliga bidrag för att fortsätta att bedriva sin verksamhet, när vi i stället borde ha slagit igen portarna för länge sedan. Vi måste agera i stället för att låta dem få fortsätta med sin verksamhet, som är direkt skadlig för vårt land. Flertalet moskéer styrs av bland andra regimen i Iran, och därmed ska det bidrag som församlingarna får från staten dras in bums.
Fru talman! Jag skulle vilja fråga minister Jakob Forssmed vilka möjligheter det finns att dra in stöden till olika trossamfund med dagens lagstiftning. Anser inte ministern att Sverige bör stoppa den religiösa extremismen och den islamisering som pågår runt om i landet?
Anf. 83 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! Tack, interpellanten, för frågan, och tack, ministern, för svaret i denna viktiga fråga!
I Sverige har vi ett allvarligt läge när det gäller den utbredda islamismen. Jag kan med säkerhet säga att det kommer att förvärras. Det är därför denna fråga är så viktig, och det är därför det är så viktigt att vi nu, när vi har ny regering på plats med stöd av Sverigedemokraterna, första gången faktiskt kan agera i frågan.
Jag kommer från Gävle kommun, där vi har en moské som sedan några år tillbaka har bevakats hårt av våra lokala medier. Gefle Dagblad har levererat flera artiklar och presenterat underlag som visar att Gävles moské praktiserar den extrema tolkning av islam som kallas salafism. Det är alltså samma tolkning av islam som terrororganisationerna al-Qaida och Islamiska staten följer.
Gefle Dagblad har på ett föredömligt sätt tittat närmare på moskén, lyft fram underlagen för medborgarna i hela vårt land och visat vad Gävles moské har gjort under den tid den har verkat. Denna moské har alltså hyllat nämnda terrororganisationer.
Moskéns imam har varit utvisningsdömd då Säkerhetspolisen ansåg att personen utgjorde ett hot mot rikets säkerhet, och personen lämnade också Sverige år 2022. Detta är bara ett av många exempel på de problem som vi ser dyker upp i våra moskéer runt om i landet.
Det är därför viktigt, fru talman, att vi utformar verktyg utifrån det nuläge vi ser i Sverige men också utifrån det framtida läge som vi kommer att få se. Vi kommer att få en värre situation med islamismens utbredning och dess konsekvenser.
Vi behöver ha verktyg för att kunna agera gentemot dessa moskéer, där extremism som skadar vårt svenska samhälle sprids. Dessa verktyg behöver utformas dels utifrån hur situationen ser ut i dag, dels utifrån hur situationen kommer att se ut framöver. Vi behöver alltså ha kraftfulla verktyg för att kunna agera mot islamismens utbredning.
Vi behöver kunna agera mot dessa moskéer och stänga ned dem, precis som man har gjort på många andra ställen, till exempel i Frankrike där man, som interpellanten så väl framförde, har stängt ned ett tjugotal. Detta är inte något nytt. Det är bara nytt i Sverige.
Fru talman! Jag tackar återigen interpellanten för att han har lyft upp denna viktiga fråga och för att också Jimmie Åkesson har lyft upp frågan på agendan så att vi har fått möjlighet att debattera och diskutera de åtgärder som vi i Sverige nu behöver vidta för att islamismen inte ska breda ut sig och för att moskéerna inte ska få fortsätta att vara ett forum för att sprida extremism och en rad olika saker som skadar det svenska samhället.
Här måste vi agera, och vi har faktiskt möjlighet att agera i dag eftersom vi för första gången har en regering som förstår problematiken och som inte är naiv på det sätt som den tidigare socialdemokratiska regeringen har visat stort prov på.
Anf. 84 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Tack, interpellanten, för frågorna! Jag har svarat på dem i grunden, men jag kan försöka förtydliga lite ytterligare eller lägga ut texten lite mer.
Jag delar bilden att vi behöver bättre verktyg för att på olika sätt komma åt extremism, våldsbejakande islamism och andra typer av religiösa uttryck där man, vilket man inte ska kunna göra, gömmer sig bakom religion när man bedriver spionverksamhet eller ägnar sig åt extremism.
Jag instämmer däremot inte i en del av de svepande och mycket långtgående uttalanden som kom från ett par av ledamöterna, men jag håller med om att vi behöver bättre verktyg för att komma åt extremism på olika sätt. Nu skaffar vi oss det med ett nytt och bättre regelverk så att vi kan stoppa bidrag till organisationer - religiösa och andra - som inte lever upp till de krav vi ställer på grundläggande värden i samhället. Detta är viktigt.
Vi ska också tillsätta en utredning som ska se över hur utländsk finansiering av organisationer med kopplingar till extremism och islamism kan stoppas. Därutöver har vi den stödfunktion som bereds och som kommer att vara viktig för att få fler verktyg för att stoppa extremistisk verksamhet.
Jag vill dock framhålla att olika länder har lite olika juridiska traditioner när det gäller hur man behandlar denna typ av problem. I Sverige har vi traditionen och hållningen att det är individerna som man riktar in sig på, alltså de individer som gör sig skyldiga till olika brott eller bedriver en verksamhet på ett sätt som inte är förenligt med våra grundläggande värden. Det är de som så att säga får bestraffningen.
Lagstiftningen har också skärpts. Straffen har skärpts. Nya brott har tillkommit. Vi har även stärkt resurserna till polisen och Säkerhetspolisen för att de ska kunna beivra brott på ett ännu mer effektivt sätt. Det finns också ett samarbete mellan Myndigheten för stöd till trossamfund och Säpo för att de ska kunna identifiera extremistisk, våldsbejakande islamism.
Jag vill understryka att det är oerhört viktigt att skilja mellan islam och vanliga muslimer och islamism och att muslimer, precis som alla andra, har rätt till religionsfrihet, rätt att yttra sig i offentligheten och rätt att visa sina symboler offentligt. Detta är en viktig del av religionsfriheten som tillkommer alla.
Nu skaffar vi oss bättre verktyg för att på olika sätt förhindra och stoppa extremism.
Anf. 85 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Att det tyvärr finns rätt många moskéer som bedriver olika typer av samhällsskadlig verksamhet är ett pågående problem, och exemplen är många. Den här veckan avslöjade Uppdrag granskning att flera företrädare för olika moskéer har uppmanat föräldrar att inte berätta sanningen för socialtjänsten. De menade att det skulle leda till att socialtjänsten tog barnen. Här har vi alltså flera moskéer som sprider misstro mot socialtjänsten, vars uppgift är att stödja föräldrarna och barnen.
Elva moskéer i granskningen uppmanade till att inte säga sanningen till socialtjänsten. Jag är inte överraskad, för detta följer ett mönster av att moskéer motverkar integration. Och det är en ideologisk fråga - en av Muslimska brödraskapets tyngsta uppmaningar till muslimer är att muslimer inte ska beblanda sig med judar och kristna. Det är alltså inte konstigt att vi har moskéer som aktivt motverkar integration.
Frågan är om detta är moskéer eller om de är politiska centrum för att förverkliga en islamistisk agenda. Jag skulle hävda att många moskéer i dag arbetar för att förverkliga en islamistisk agenda. När det gäller incidenten med socialtjänsten, det vill säga att moskéer har uppmanat föräldrar att inte säga sanningen till socialtjänsten, är det någonting som främst drabbar muslimska barn, som inte får det stöd från socialtjänsten som de har rätt till. Det är viktigt att påpeka detta: Stänger man inte ned dessa moskéer har man inte gjort muslimerna en tjänst. Muslimer drabbas på olika sätt av dessa moskéer.
Detta är varken den första eller den sista skandalen som ett flertal moskéer har varit inblandade i. Det kommer att komma fler skandaler så länge dessa moskéer med kopplingar till extrema rörelser och muslimska diktaturer får bedriva sin verksamhet. Dessa moskéer kommer aldrig att bedriva en sund verksamhet, för de har i grund och botten en politisk agenda med tydligt världsliga intressen - inte en religiös agenda.
I sammanhanget är det också viktigt att se att det fanns moskéer i Sverige som rekryterade terrorister som skulle delta i ett av de mest fruktansvärda folkmorden som ägt rum under min livstid. I rapporten Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq, som publicerades av Försvarshögskolan, ges exempel på hur ledare inom olika moskéer både här i Sverige och runt om i Europa har rekryterat terrorister till Islamiska staten. Dessa har sedan åkt till Syrien och Irak och stridit och förmodligen även deltagit i övergreppen. Sådana moskéer borde absolut stängas med tanke på vilket lidande de bidragit till. Därmed behöver vi en ordning för att kunna stänga moskéer om de bedriver samhällsskadlig verksamhet.
Fru talman! Om det är tolerans för olika religioner och ett allmänt stöd för religionsfrihet man är ute efter kan jag säga att den verksamhet som många av dessa moskéer bedriver inte stärker toleransen för islam. Det är alltså inte så att man gynnar toleransen genom att inte stänga ned dessa moskéer. Genom att inte stänga ned moskéerna urholkar man förtroendet och stödet för religionsfriheten.
Anf. 86 Sara Gille (SD)
Fru talman! Är det inte bara att stänga ned de moskéer som riskerar att skada samhället? Det kan man tycka.
Vi har exempelvis Fittja moské, som är finansierad av Diyanet, en turkisk myndighet som ligger direkt under diktatorn Erdogan och som kartlägger motståndare till den turkiska regimen i utlandet. Ett annat exempel är Stockholms Moské på Södermalm, som drivs av Islamiska Förbundet och sponsras från Mellanöstern. Moskén har uttalade kopplingar till Muslimska brödraskapet. Dessutom har det förekommit att antisemitiska imamer bjudits in till moskén. Detta har även förekommit på andra platser; ett exempel är en imam som i två år spred sina antisemitiska åsikter från sin moské i Malmö.
Anser verkligen ministern och regeringen att detta ska få fortgå? Om inte borde det ligga i ministerns intresse att snarast stänga ned radikala moskéer, vilket regeringen faktiskt kan göra om den vill. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande är Frankrike det land som ligger i framkant vad gäller nedläggningen av moskéer som bedriver radikal islamistisk propaganda. Sverige borde göra likadant - och även vägra uppehållstillstånd till imamer som skickas hit av ett främmande land. De har nämligen inget här att göra.
Senast i går gjorde Säpo en insats mot en lokal som tillhör en islamistisk förening i Tyresö. Tre våldsbejakande islamister greps, misstänkta för förberedelse till terrorbrott och grovt vapenbrott då ett flertal automatvapen beslagtogs. Vi ska inte tillåta någon form av radikal islamistisk eller antisemitisk propaganda här i Sverige.
Exakt vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att förhindra att radikal islamism och antisemitism sprids i moskéer?
Anf. 87 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! När jag lyssnar till socialministerns svar på interpellantens frågor kring agerandet mot moskéer i Sverige ser jag att vi delar uppfattningen att vi behöver verktyg för att agera mot islamism, antisemitism och de extrema värderingar som sprids i samhället i dag.
Ministern presenterar en rad åtgärder och en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Man avser också att tillsätta en utredning för att förbjuda utländsk finansiering av trossamfund med koppling till islamism och extremism. Man bereder även ett utredningsbetänkande som heter Rätt mottagare - granskning och integritet, där utredningen föreslår en stödfunktion till myndigheter för att de ska kunna granska verksamheter som får offentliga medel och kunna agera gentemot dem ifall man upptäcker former av extremism.
Det är bra verktyg som regeringen presenterar och som ministern lägger fram i interpellationssvaret. Vi delar åsikten att vi måste agera mot terrorism, extremism och islamism. Vi behöver kunna stå upp mot de extrema värderingar som sprids i det svenska samhället, och då behöver vi fler verktyg.
Vi måste se framåt i tiden och inte bara tänka hur det känns och ser ut i samhället här och nu. Vi måste tänka på vilken utveckling Sverige kan stå inför, och vi behöver ta fram verktygen i dag i stället för i ett senare skede. Verktygen behöver finnas nu för att vi ska kunna agera nu, inte senare. Det är nu vi behöver verktygen, för vi kommer att få se en förvärrad situation i Sverige.
Anf. 88 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag har redogjort för de åtgärder som regeringen har vidtagit eller kommer att vidta för att skapa ytterligare möjligheter att motverka våldsbejakande islamism eller annan extremism oavsett i vilken form den uppträder.
Sverige har en grundläggande tradition av att agera mot personer som på olika sätt bedriver en sådan verksamhet och naturligtvis också av att skapa bättre verktyg för att förhindra att offentliga medel går till den typen av verksamheter. En del är redan på plats, och annat är på gång och kommer att presenteras i närtid. Det tycker jag är väldigt bra.
Jag vill i sammanhanget gärna säga att till exempel LVU-kampanjen ju i väldigt stor utsträckning har orkestrerats utomlands ifrån - statsunderstött. Det vore klädsamt om man i denna debatt ville lyfta fram alla de muslimska ledare som har gått emot kampanjen. Det är välbeskrivet exempelvis i en rapport från Försvarshögskolan, där Magnus Ranstorp et al. pekar på detta och hur viktigt det är i sammanhanget - liksom vad dessa ledare har fått utstå från de utlandsunderstödda statsaktörerna.
Jag tycker att det vore klädsamt om debattörerna lyfte fram dessa ledare, eftersom de har gjort betydande insatser. Detsamma gäller hur viktigt det är att ha en dialog med vanliga muslimer i Sverige på olika sätt för att stärka tilliten och förtroendet - och för att vi ska kunna jobba tillsammans mot dessa islamistiska element.
Det är också väldigt viktigt att reagera mot det som vanliga muslimer i Sverige utsätts för. När de kommer till moskén kan de utsättas för olika typer av hatbrott, trakasserier och förolämpningar. Det är väldigt viktigt att vi stävjar detta och agerar mot det på olika sätt för att upprätthålla muslimers möjlighet att utöva sin religion i Sverige.
Jag håller med om att en hel del muslimer i Sverige också blir utsatta för det arbete som olika typer av regimer och organisationer bedriver från utlandet för att styra över muslimer i Sverige. Detta är inte någonting som vi kan acceptera, utan vi måste på olika sätt stärka friheten och religionsfriheten i vårt land.
Jag har redan redogjort för en lång rad åtgärder som vi från regeringens sida antingen redan har vidtagit eller planerar att vidta för att skaffa oss bättre verktyg för att på olika sätt agera mot extremism och islamism, inklusive våldsbejakande islamism. Vi är förstås fast beslutna att fullfölja detta arbete.
Anf. 89 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Tanken är inte att religionsfriheten ska vara någon form av skydd för dem som vill skada andra människor, men i moskéernas fall är detta precis vad det har blivit. Moskéerna agerar på ett samhällsskadligt sätt och hänvisar sedan till religionsfriheten när man ska ställa dem till svars. Detta kommer inte att accepteras av den breda allmänheten länge till.
Det finns ett narrativ om att den svenska staten är och har varit intolerant mot nya religiösa rörelser. Det finns ju belägg för detta, speciellt när det gäller hur frikyrkorna behandlades. Jag är medveten om detta narrativ, men det gäller inte moskéer som har finansiering från rätt mäktiga stater i Mellanöstern eller moskéer som är kopplade till Muslimska brödraskapet.
Detta handlar om politiska frågor och i vissa fall om geopolitiska frågor. Det handlar inte om religiösa frågor eller om religionsfrihet. När det gäller dessa moskéer måste den svenska staten visa intolerans precis som staten visar intolerans mot kriminalitet eller andra samhällsskadliga verksamheter. Alternativet är att vi låter dessa moskéer fortsätta skada människor på olika sätt här i Sverige och begränsa svenska medborgares friheter.
Nästa gång rekrytering till Islamiska staten äger rum i någon moské här i Sverige, borde inte staten då ha verktyg för att avveckla moskéer som rekryterar terrorister och mördare? Det borde de väl ha? Att ett terrorcenter kallar sig moské innebär inte att det ska skyddas av religionsfriheten.
Anf. 90 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för interpellationen.
Jag har redogjort för att regeringen ser mycket allvarligt på extremism och våldsbejakande islamism. Vi har en strategi för att jobba bättre tillsammans mot detta och skaffa ytterligare verktyg för att stoppa bidrag som kan gå till extremistiska organisationer på olika sätt. Vi stärker lagstiftningen och tillför nya brottsrubriceringar för att det ska bli enklare att lagföra personer. Vi tillför resurser till Säkerhetspolisen och polisen för att stävja detta. Vi avser också att tillsätta en utredning om utländsk finansiering av olika typer av organisationer med kopplingar till extremism eller islamism.
Allt detta gör regeringen, och det är väldigt viktigt. Jag delar uppfattningen att vi behöver skaffa oss bättre verktyg för att stävja olika typer av extremism som kan dölja sig under religiös täckmantel eller som på annat sätt kan ha kopplingar till våldsbejakande islamism eller liknande.
Detta är viktigt. Samtidigt är det väldigt viktigt att skilja på å ena sidan islam och muslimers rätt till religionsfrihet och å andra sidan islamism. Det handlar vidare om muslimers rätt att synas i offentliga sammanhang och att ha ändamålsenliga lokaler för det religionsutövande som alla människor har rätt till.
Vi har också fått en del rekommendationer från FN:s särskilda rapportör om detta, som har besökt Sverige, om hur vi kan stärka religionsfriheten för olika grupper i samhället.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.