Åtgärder för att få extra poliser
Interpellation 2021/22:125 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-12-01
- Överlämnad
- 2021-12-01
- Anmäld
- 2021-12-02
- Sista svarsdatum
- 2021-12-16
- Svarsdatum
- 2021-12-17
- Besvarad
- 2021-12-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Illavarslande rapporter kommer om att det kan bli svårt för polisen att klara regeringens ambition med 5 000 fler poliser till 2024. Hittills har det enligt uppgift bara tillkommit 1 300 poliser, och utvecklingen går trögt i framför allt polisregion Stockholm, där antalet poliser minskat med 143 stycken sedan nyår. Det ska handla om dels pensionsavgångar, dels om att anställda säger upp sig. Polisförbundet menar att det senare kan förklaras med tung arbetsbelastning och uteblivna löneförhöjningar.
För drygt ett år sedan ställde jag en skriftlig fråga till dåvarande inrikesministerminister Damberg om just antalet polisanställda i Sverige och om regeringen avsåg att vidta några nya och ytterligare åtgärder för att uppnå målet om 10 000 poliser till 2024. Till svar fick jag att tillväxten sker snabbare än prognosen och att ministern samt regeringen skulle fortsätta att följa utvecklingen noga och skulle vidta ytterligare åtgärder vid behov.
Utvecklingen har verkligen inte gått åt rätt håll.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
- Hur avser ministern att säkerställa att målet om antalet poliser till 2024 uppnås?
- Vilka åtgärder har ministern och regeringen vidtagit hittills för att uppnå målet om extra poliser, och vilken är orsaken till att målet blir svårt att uppnå?
- Vilka speciella insatser görs för att akut öka antalet poliser i gängkriminellt utsatta Stockholm?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:125
Webb-tv: Åtgärder för att få extra poliser
Dokument från debatten
- Fredag den 17 december 2021Kammarens föredragningslistor 2021/22:48
- Protokoll 2021/22:48 Fredagen den 17 decemberProtokoll 2021/22:48 Svar på interpellation 2021/22:125 om åtgärder för att få extra poliser
Protokoll från debatten
Anf. 79 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att målet om antalet poliser till 2024 uppnås. Hon har också frågat vilka åtgärder jag och regeringen vidtagit hittills för att uppnå målet om extra poliser och vad orsaken till att målet blir svårt att uppnå är. Vidare har hon frågat vilka speciella insatser som görs akut för att öka antalet poliser i det gängkriminellt utsatta Stockholm.
Att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är en prioriterad fråga för regeringen.
För att minska brottsligheten och öka tryggheten i Sverige genomför regeringen en historisk satsning på Polismyndigheten. Den innebär att antalet anställda ska öka med 10 000 fram till och med 2024 jämfört med ingången av 2016. Vid halvårsskiftet uppgick ökningen till mer än 7 000 anställda.
I avsikt att finansiera satsningen har anslaget ökats kraftigt. För att säkerställa ökningen av antalet polisanställda har regeringen beslutat att starta polisutbildning på två nya lärosäten, i Malmö och Borås. Numera finns polisutbildningen på fem orter, och flera av dem erbjuder även distansutbildning. Dessutom har regeringen initierat en ny snabbare antagningsprocess till polisutbildningen. Detta har gett effekt. Det finns i år fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. Antalet antagna till polisutbildningen har mer än fördubblats sedan 2010, och det är fortfarande högt söktryck. Vidare har det införts en ny väg till polisyrket. Genom att låta redan anställda specialister genomgå polisutbildningen får dessa personer en kompetensutveckling, arbetsgivaren kan använda medarbetarna mer flexibelt och antalet poliser ökar.
Min bild är att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare eftersom antalet poliser ökar, allt färre slutar och många av de poliser som slutat har återanställts. Det gör det möjligt att nå målet och borgar för en långsiktigt hållbar personalförsörjning av poliser i hela landet.
För ett par veckor sedan examinerades 707 nya poliser från polisutbildningen, vilket är ett välkommet tillskott i den svenska poliskåren. Polisleden håller på att fyllas även i polisregion Stockholm, där 205 nya poliser anställdes den 22 november.
Polistillväxten följer en plan, och det är från och med i år som vi kommer att se allt större kullar av nya poliser. I det korta perspektivet genomför Polismyndigheten en personalförstärkning till polisregion Stockholm, bland annat för att stärka utredningarna av den senaste tidens grova brott. På lång sikt arbetar Polismyndigheten med att få fler Stockholmsbaserade personer att söka till polisutbildningen, och en åtgärd är att i januari öka antalet tillgängliga platser på polisutbildningen på Södertörns högskola.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt har villkoren förbättrats då polisernas genomsnittliga grundlön ökat med 6 000 kronor i månaden sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen för alla poliser är i nuläget 35 800 kronor i månaden. Ett annat exempel är att ersättningen för arbete på kvällar och helger har höjts. I de senaste lönerevisionerna har parterna enats om att prioritera poliser i yttre tjänst och särskilt de poliser som arbetar i utsatta områden. Polismyndigheten har noterat att det gett avsedd effekt då personalomsättningen bland poliser i yttre tjänst har minskat.
Regeringen och Polismyndigheten har vidtagit flera åtgärder för att förbättra villkoren och för att säkra arbetsmiljön, men regeringen fortsätter naturligtvis att följa utvecklingen noga.
Anf. 80 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Frågan är hur man kunde låta det gå så långt. Det finns så få poliser och en så ökad gängkriminalitet i Sverige, inte minst i Stockholm. Haninge, som jag kommer från, är näst värst utsatt i hela landet vad gäller rån mot unga.
Jag är orolig, fru talman. Det är hela tiden skottlossningar och andra händelser. Inte bara jag är orolig, utan det är många som känner sig otrygga. Barn blir utsatta av andra ungar. De blir av med jackor och telefoner. De är utsatta för brott både morgon och kväll, på väg till skolan och på väg hem från skolan. Och det gör dem rädda för att gå ut igen. De sover dåligt och mår på det stora hela riktigt dåligt.
Fru talman! Vi kan inte ha det så här. Vi måste få ordning på Sverige och Stockholm nu. Vi måste få känna oss trygga där vi bor, när vi går till och från våra arbeten och till och från våra skolor. Gängkriminaliteten behöver stävjas nu. Hur kunde det gå så långt?
Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015-2019. De som misstänks är i huvudsak 15-20 år gamla. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroväckande utveckling kan ses när det gäller flickor utsatta för rån i Stockholmsområdet. De är rädda för att gå hem från bion, trots att de går tillsammans. De är rädda för att gå hem från träningen på kvällen, och de är rädda för att gå till och från sina kompisar. Poliserna har minskat i antal.
Ministern slår sig för bröstet och säger att det har blivit fler poliser, men det har också blivit fler invånare. Slår man ut antalet poliser på antalet invånare är det inte så stora siffror att skrika om.
Brottsligheten är Sveriges mest akuta samhällsproblem just nu. Den grova organiserade brottsligheten styr vissa områden i Sverige med järnhand. Brottsförebyggande rådets statistik visar på att Sverige ligger i topp när det kommer till dödligt skjutvapenvåld.
Vi pratar om historiska satsningar på polisen. Det är ändå en himla tur för Sverige att M-KD-SD-budgeten gick igenom så att det blir mer satsningar på höjda polislöner, mer pengar totalt till Polismyndigheten, en riktad satsning på fler övervakningskameror och på stärkt utvecklad teknisk förmåga hos polisen i form av bättre verktyg, teknik och fler anställda för att förbättra arbetet mot brottsligheten.
Men sådana saker tar tid. Det gäller också att följa upp dem så att de blir som man har tänkt sig. De olika insatserna som ministern pratar om låter fint, men ministern svarar egentligen inte på min fråga, fru talman, om hur ministern avser att säkerställa att målet om antalet poliser till 2024 uppnås.
Det rapporteras nu att kriminella gäng från Mälardalen håller på att ta över narkotikamarknaden i Sundsvall och Medelpad. Man säljer narkotika via Snapchat och Tiktok och andra sociala medier. Det medför våld och fler vapen, och allt yngre utnyttjas i droghandeln. Polisen säger att de ser allt fler ungdomar som dras in i den kriminella miljön, långt ned i åldrarna - runt 12 år. Så här kan vi inte ha det. Det måste bli möjligt att använda kameraövervakning och avlyssning mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.
Gängen rekryterar 10-13-åringar. De har med sig vapen och annat till skolan. Vi behöver verktyg för att avbryta kriminaliteten och sätta in stödjande åtgärder för att förhindra att gängkriminaliteten biter sig fast. Det gäller att vända på varje sten.
Anf. 81 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag blandar mig i debatten eftersom polisen ligger mig varmt om hjärtat.
Vi diskuterade för en stund sedan hur stor ökningen av antalet poliser egentligen är, och det är ju i huvudsak civilanställda. Det kommer att komma ut fler poliser, men likväl är de ändå för få för att fylla på tillräckligt mycket. Precis som Alexandra Anstrell har sagt här har kriminaliteten vuxit sig allt starkare, och då måste samhället mota detta. Samhället måste vara starkare än de kriminella.
Om man då tittar på vad som sker runt omkring i vårt samhälle ser man att det skapas parallella samhällen med alternativ rättskipning. Alternativ rättskipning betyder att det är någon annan än svenska staten som är polis, åklagare, domstol och i vissa fall till och med bödel. Det är inte svenska staten, svensk lagstiftning eller svenskt rättsväsen som hanterar det här, utan det är andra aktörer som sätter sig över vårt rättssystem och är både polis och åklagare, domstol och verkställare.
Skjutningarna som sker runt om i landet, ofta med dödsfall, är ju rena avrättningar. Det är något som kommer av de kriminella gängen och deras uppgörelser. Det kan vara kärleksaffärer som spårar ur eller narkotika eller vad som helst, men det är verkligen öga för öga och tand för tand.
Här har rättssamhället backat undan på vissa områden. I Göteborg, till exempel, har man upprättat vägspärrar runt utsatta områden. Varför gör man det? Jo, därför att man vill ha koll på vilka som rör sig där inne. Man stoppar helt enkelt fordon för att se vem som sitter i. Det är inte polisen som gör det, utan det är de kriminella. De stoppar bilar för att se vilka som sitter i så att de kan se vilka som är i området och eventuellt vidta åtgärder om det är fel personer i bilen.
I ett rättssamhälle är det staten som sköter kontrollen, ingen annan. Här måste polisen få tillräckligt med resurser. Det låter bra när statsrådet står här och talar, men i Expressen från den 2 november i år kan man läsa att var tredje - 36 procent, alltså drygt en tredjedel - av de fackligt anslutna poliserna aktivt söker jobb som inte är inom polisväsendet. Det här är ju en alarmerande utveckling. Så låter det inte när man lyssnar på statsrådet.
Varför är det så? Det är något annat som är fel. Det kan vara dålig lön. Det kan också vara det att poliserna har en arbetssituation som är omänsklig. Man är i en miljö, i ett område, där man ständigt är påverkad av hot. Poliser är inte mer än människor, de heller. Om man är hotad, om det kanske till och med framförs hot mot familjen, är man inte mer än människa. Då är frågan om det är värt priset eller om man ska göra något annat här i livet.
Jag vet vad det innebär, för jag var själv utsatt för hot när jag jobbade inom polisen. Jag hade kollegor som ronderade runt min bostad. Det är ingen höjdare att ha det på det sättet. Man vågar inte ens gå i affärer och ha familjen med sig utan att hela tiden ha koll på vad som är bakom ryggen. Jag kan förstå de poliser som väljer bort yrket. Det förvånar mig inte.
Anf. 82 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag börjar med Alexandra Anstrells fråga hur det har kunnat gå så långt. Ja, det beror väl bland annat på hur ni i Moderaterna hanterade den här frågan under den tid då ni styrde Sverige.
Sanningen är ju den att ni visade polisfrågorna ett ytterst förstrött intresse. Ni skar ned polisutbildningen med 90 procent på två år för att ni skulle finansiera era skattesänkningar. Därefter utbildade ni alldeles för få poliser - bara 600-700 per år. Samtidigt vet vi att ungefär 400-500 går i pension varje år. Då förstår man att det är en alldeles för låg nivå.
Det vi gjorde när vi tillträdde 2014 var att vi skalade upp polisutbildningen och gjorde det kraftigt. Vi startade nya utbildningar.
Det finns några saker som Moderaterna aldrig har gjort och aldrig klarar av. För det första klarar ni aldrig jobben. För det andra klarar ni aldrig statsfinanserna. För det tredje klarar ni aldrig att starta några nya polisutbildningar.
Det är socialdemokrater som har startat alla nya polisutbildningar i Sverige. Det var vi som startade i Växjö för lite drygt 20 år sedan. Det var vi som startade i Umeå, också det för 20 år sedan. Det var på Laila Freivalds tid som justitieminister. Det var vi som startade i Malmö häromåret, och det var vi som startade i Borås nu. Det är vi som står för expansionen av polisen, satsningen på polisen och möjligheten för polisen att växa på det sätt som nu sker.
Nu utbildar vi nästan tre gånger så många poliser som ni i Moderaterna gjorde under er tid, när ni styrde Justitiedepartementet. Det visar väl trots allt vad det här egentligen handlar om. Det är lätt att stå i opposition och prata. Men när ni sedan sitter på departementet och styr, ja, då visar det sig att då gör ni ingenting.
Thomas Morell tar upp arbetsvillkoren för polisen. Det är helt rätt, tycker jag. Men jag tycker också att man ska väga in att vi nu för fjärde året i rad har en situation där färre slutar på polisen, alltså att färre söker sig bort från polisen.
Det är också fler som återvänder till polisen. Jag nämnde i en tidigare replik att av dem som slutat på polisen från 2015 har 25 procent återvänt till polisen. 1 200 har vi återrekryterat.
Vi utbildar alltså fler. Färre slutar, och fler återvänder. Den bilden tycker jag att man också ska ha.
Vi satte upp målet om 10 000 fler anställda i polisen fram till 2024. Vi kommer att nå dit. Vi har redan ökat med 7 000. Vi kommer att klara de andra 3 000 fram till 2024 genom att fortsätta utbilda fler, genom att förbättra arbetsvillkoren och genom att utveckla utbildningsmöjligheterna.
Jag nämnde i mitt interpellationssvar den funktionsinriktade utbildningen. Det är alltså en vidareutbildning av dem som redan i dag är civilanställda i polisen som ger dem möjlighet att utbilda sig under ett års tid för att sedan kunna få polismans befogenheter och bli poliser - naturligtvis med samma krav som alla andra i poliskåren. Det här innebär ytterligare en möjlighet för den som redan är anställd i polisen att vidareutbilda sig och bli polis.
Det här är naturligtvis en stor utmaning. Jag tror inte att det finns någon annan myndighet som har vuxit med 30 procent på bara sju år. Det är en jättestor utmaning och ett högt mål som vi satte upp för polisen för några år sedan, men jag är övertygad om att vi kommer att kunna nå dit. Men det kräver som sagt att vi fortsätter utbilda fler, utvecklar arbetsvillkoren och ser till att det blir en bra arbetsplats och förbättrar möjligheterna för människor att återvända till kåren.
Anf. 83 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Ministern pratar om att man är övertygad om att man kommer att nå målet. Det låter ju bra, men jag frågar fortfarande hur man ska säkerställa att det verkligen blir så.
Vi har fler poliser än någonsin, men vi har också fler kriminella än någonsin. Vi har fler invånare än någonsin. Eurostat har statistik som visar att Sverige har den tredje sämsta polistätheten i EU.
Åtta år, hör ni, det är nästan en hel skolgång för de barn som i dag är de mest utsatta för ungdomsrån. I snart åtta år har man lett landet och ministern varit ansvarig här. Då tänker jag att det är konstigt att man försöker skylla ifrån sig på Moderaterna, som alltså sitter i opposition. Åtta år är som sagt nästan en hel skolgång för dem som är mest utsatta. Det är nästan så att man baxnar, fru talman.
Är Polismyndigheten en attraktiv arbetsgivare? Ja, det är den absolut för väldigt många. Men för väldigt många är det också, som Thomas Morell var inne på, ett oerhört utsatt yrke. Man kanske inte alltid får den hjälp man behöver.
Man kan också titta på polislönerna. Jag har själv en lillebror som har jobbat som polis men som slutade för att han fick en enormt stor löneökning när han gick vidare för att i stället jobba i kommunen som alkohol och tobakshandläggare. Det blev väldigt stor skillnad i lön.
Det är fler som går utbildningen, och det tycker jag naturligtvis är jättebra. Vi får fler poliser som kan hjälpa till att stävja gängkriminaliteten som breder ut sig. Den har brett ut sig under ganska lång tid och fått ett ganska starkt fäste i Haninge, i Stockholm, i Sverige.
Det här är problematiskt. Det är faktiskt en av de absolut viktigaste frågorna just nu, när våra barn inte vågar gå till och från skolan. Man vågar inte gå till skolan på morgonen för att man är rädd att bli av med sin jacka. Det är alltså barn som åker buss till skolan utan jacka för att de är rädda att bli rånade. Så här kan vi inte ha det.
Att poliser går utbildningen nu känns jättebra. Men det tar tid att få ut dem i arbete, att få ut dem i Jordbro, så att de kan hjälpa till att stävja gängkriminaliteten. Det tar tid att få erfarna poliser.
Antalet ungdomsrån har, som jag var inne på tidigare, ökat i hela landet. Brås rapport visar att de flesta är under 18 år. Haninge, som jag kommer från, är näst värst i hela landet, fru talman. Det ser inte så roligt ut över huvud taget i Stockholmsområdet.
Vi kan inte ha det så här, fru talman. Vi har en brottslighet som är Sveriges mest akuta samhällsproblem. Då behöver man ta tag i det. Man kan inte skylla ifrån sig på något som hände för åtta år sedan.
Jag undrar varför det har tagit så lång tid. Åtta år är nästan en hel skolgång. Och hur säkerställer ministern att vi faktiskt når målet om antal poliser? Och kommer poliserna att få bättre arbetsmiljö?
Anf. 84 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret tidigare, statsrådet! När det gäller kriminaliteten håller de kriminella i taktpinnen i vissa områden i Sverige. Det är de som styr, inte samhället, staten eller vårt rättsväsen. Där måste staten möta upp.
Här är regeringen inte riktigt på banan. Visst, man kommer att utbilda fler poliser, och man sätter in fler civilanställda inom polisen. Men räcker detta? Uppenbarligen inte - vi har ju en föga smickrande statistik, där vi är det värsta landet i Europa när det gäller skjutningar. Till och med barn blir skjutna och mördade i det här landet. Det är hårresande. Då måste rättssamhället sätta ned foten och hålla i taktpinnen. Det ska man inte låta andra göra.
När man knäckte Encrochat visade det sig att vi får in tio gånger mer narkotika i Sverige än vi trodde, ofta smugglad i tunga fordon. Då är vi tillbaka till att vi inte har tillräckligt med kontroller, vare sig vid tullen eller ute på vägen. Det är enorma mängder narkotika som kommer in, och då uppstår strider mellan de kriminella gängen och vi får skjutningar och avrättningar på öppen gata.
Det är dags att växla upp nu så vi möter detta och får samhället att hålla i taktpinnen.
Därmed vill jag önska talmannen, de anställda i Riksdagsförvaltningen, statsrådet och mina kollegor en riktigt god jul och ett gott nytt år. Vi ses här i kammaren för nya fajter nästa år.
Anf. 85 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Skälet till att jag tar upp hur Moderaterna har agerat i regeringsställning är att jag vill visa just detta: Det duger inte att stå i opposition och prata om att man ska göra det ena eller det andra eller det tredje och sedan, när man väl sitter i Justitiedepartementet, göra tvärtom. Då skär man ned på polisutbildningen med 90 procent på två år, för att pengarna har tagit slut i statskassan. Man har sänkt skatten med 140 miljarder, och plötsligt är pengarna slut. Då tar man det från polisen - det var så Moderaterna gjorde när man satt i Justitiedepartementet.
Men ni gjorde inte bara det, utan ni avskaffade också värnplikten, vilket i sin tur gick ut över Pliktverket. Pliktverket skars ned, såg vi, och det är de som gör prövningarna av dem som ska in på polisutbildningen. Detta mötte vi också när vi tillträdde 2014: ett läge där vi inte bara behövde skala upp själva polisutbildningen och starta nya polisutbildningar utan också blev tvungna att skala upp Pliktverket och anställa väldigt många fler psykologer där för att man skulle kunna göra testerna. Bara detta blev en flaskhals. Man ska tänka sig för när man skär ned på det sätt som Moderaterna gjorde, för det får långsiktiga konsekvenser för hela verksamheten.
Nu är vi i en situation där vi återigen har kommit upp till de nivåer där vi ska ligga. Vi pratar om antalet poliser per capita. Faktum är att vi från och med i år och nästa år när det gäller antalet poliser per capita, alltså per invånare i Sverige, kommer att ligga högre än något tidigare år då man mätt. Man får gå tillbaka till 2006 när det gäller poliser per capita. Inte bara antalet poliser ökar alltså nu, utan också antalet poliser per invånare, till följd av att nya kullar nu går ut. Vi har som sagt ungefär 3 000 på utbildningarna just nu.
När man talar med er i högerpartierna har ni egentligen bara ett enda svar på denna fråga, nämligen att öka antalet poliser och jobba med straffen. Jag säger att vi behöver få polisen att växa, jobba med straffen och fortsätta bygga ut kameraövervakningen. Vi har nu 450 kameror uppsatta, och ytterligare tusentals kameror är på väg ut som uniformskameror på poliserna - en stor tekniksatsning. Detta behöver vi jobba med: de repressiva delarna.
Men vi behöver också jobba med de förebyggande delarna, och de finns inte över huvud taget i högerpartiernas världsbild - tvärtom. När jag säger att vi måste satsa på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen möts jag ofta bara av något slags hån: Det där spelar väl ingen roll.
Jag skulle vilja uppmana högerpartierna att tänka om även kring detta. Det spelar ingen roll hur många vi burar in - och vi burar faktiskt in rekordmånga nu; jag tror att vi har 7 000 frihetsberövade - om det samtidigt, i nästa skede, står ytterligare ungdomar på rad som är beredda att kliva in i kriminaliteten. Ändå skär högern, varenda gång ni får möjlighet att styra över budgeten, ned på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet i de utsatta områdena.
För att vi ska klara detta, fru talman - och det tror jag att vi kommer att göra - behöver vi bekämpa både brotten och brottens orsaker. Detta borde också högerpartierna förstå.
Anf. 86 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är lite märkligt att höra ministern stå och prata om att Moderaterna inte skulle satsa på skola och socialtjänst; det är precis det vi gör. Jag håller med ministern om att det är viktigt att man jobbar med de förebyggande åtgärderna. Det tror jag att de flesta håller med om - att man också kan satsa på att förebygga och att upptäcka saker i tid.
Jag tänker inte minst på det hedersrelaterade våld och förtryck som breder ut sig. Vi kan se att detta ökar i min hemkommun Haninge, i Stockholm och i hela Sverige. Tittar man på statistiken för Origo, ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld som vi har här i Stockholms län, ser man att antalet utsatta unga som hör av sig dit ökar. De behöver naturligtvis hjälp, både förebyggande och när det väl händer.
Vi har, fru talman, en annan grupp som är viktig att nämna i detta sammanhang; det är våra företagare. Vi har företagare som är rädda för den ökande gängkriminaliteten. Det finns risk för att företagare flyr landet - flera har redan flyttat.
Vi har hört företagare berätta om hur kriminella försöker nästla sig in i affärsverksamheter. En företagare drabbades av ett dataintrång. En kriminell gruppering hotade därefter med att läcka uppgifterna om företagaren inte startade ett nytt bolag och satte sig i styrelsen tillsammans med dem. Företagaren valde sedan att lämna landet. En annan företagare, en krögare som jag träffade för inte så länge sedan, var också rädd. Man använder inte klockor längre, man tar olika vägar till jobbet och man har inga dyra bilar.
Hur kunde det bli så här? Ministern skyller ifrån sig på Moderaterna, men jag hävdar att ministern ändå har haft åtta år på sig att få fler poliser till Haninge, Stockholm och Sverige. Det har inte skett ännu.
Anf. 87 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Vi har alltså nu ett rekordstort antal poliser. Det är en följd av de utbildningssatsningar vi har gjort och av att färre lämnar kåren och fler återvänder till den, till följd av det arbete vi har gjort. Vi har nu också fler poliser per capita, per invånare, än vi har haft tidigare. Från och med i år och nästa år kommer vi att passera den tidigare toppen 2010 och ha fler poliser per capita än vi har haft i modern tid. Det beror på att alla de 3 000 poliser som nu befinner sig i utbildningssystemet är på väg att gå ut.
Vi satsar alltså på polisen och polisutbildningen på ett sätt som ingen regering, påstår jag, har gjort tidigare. Detta ska kontrasteras mot förra gången Moderaterna hade något att säga till om i Justitiedepartementet, då man skar ned på polisutbildningen med 90 procent på två år.
Det kan hända att Alexandra Anstrell tycker illa om att jag tar upp detta, man jag gör det bara för att allmänheten ska få klart för sig att somliga politiker ibland kan stå här när de är i opposition och säga en sak, och sedan, när de väl kommer till makten, blir det helt annorlunda och de gör tvärtom. Det är den erfarenhet vi har av Moderaterna i regeringsställning, tyvärr.
Sedan säger Alexandra Anstrell att Moderaterna visst satsar på skola och socialtjänst. Nej, ni gör ju inte det. Det är snarare tvärtom. Så fort ni får möjlighet att få igenom budgetar i den här kammaren är det de posterna ni stryker först. Då är det skola, socialtjänst och fritidsverksamheter i de utsatta områdena som ni stryker först.
Det är likadant i kommunerna. Det är samma visa där. Andra saker får alltid gå före satsningar på skola, socialtjänst och fritis.
Nu, när kommunerna har mer pengar än någonsin - de hade 50 miljarder i överskott förra året - måste de också se till att svara upp mot statens satsningar, så att vi inte bara får förstärkta repressiva åtgärder utan också förstärkta förebyggande åtgärder.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.