Vissa elmarknadsfrågor

Betänkande 2017/18:NU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 februari 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om vissa elmarknadsfrågor (NU9)

Riksdagen sa nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-01-25
Justering: 2018-02-15
Trycklov: 2018-02-19
Reservationer: 8
Betänkande 2017/18:NU9

Alla beredningar i utskottet

2018-01-25

Nej till motioner om vissa elmarknadsfrågor (NU9)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 49 motioner från allmänna motionstiden 2017 om vissa elmarknadsfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar inom området. Motionerna handlar bland annat om handläggningstider för nätkoncessioner, den framtida elförsörjningen och elcertifikatssystemet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-02-27
Debatt i kammaren: 2018-02-28
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:NU9, Vissa elmarknadsfrågor

Debatt om förslag 2017/18:NU9

Webb-tv: Vissa elmarknadsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 85 Sofia Fölster (M)

Fru talman! Dagar som dessa med hårt väder och kyla ger en bra inramning till dagens energidebatt. Energifrågan handlar inte bara om att hitta de mest miljösmarta lösningarna, utan den handlar också om att garantera att lamporna alltid lyser, att datorerna alltid kan startas och att maskinerna i industrin alltid kan fortsätta att producera. Det är viktigt för såväl Sveriges konkurrenskraft och näringsliv som människors vardag.

Sverige må vara ett litet land till folkmängd, men Sverige är ett oerhört stort land till ytan. Största delen av elproduktionen ligger i norra Sverige, medan den största delen av elkonsumtionen ligger i södra Sverige. Den skillnaden kommer att bli än mer påtaglig i och med ytterligare stängningar av kärnkraftsreaktorer i södra Sverige. Den leder också till en större andel volatil elproduktion och en minskande andel baskraft, vilket ställer höga krav på Svenska kraftnäts förmåga att upprätthålla effektbalansen i elnätet. Av det skälet beslutade riksdagen i juni om ett tillkännagivande där Svenska kraftnät får ett än mer omfattande uppdrag att analysera effektläget. Det tillkännagivandet har vi moderater drivit på, och vi hoppas att regeringen fortsätter att ta tillkännagivandet på allvar och följer upp det.

Moderaterna har också vid ett flertal tillfällen lyft upp frågan om att handläggningstiderna för nätinvesteringar behöver kortas. Sveriges konkurrenskraft hotas av nya ekonomier som växer i snabb takt. Samtidigt tar det upp till tio år för den nätutbyggnad som krävs för ett nytt industribolag att etablera sig här.

På tio år har Kina hunnit dubbla hela storleken på sin ekonomi. Man har alltså dubblat hela sin bruttonationalprodukt. Det är samma tid som det tar att bygga ut en nätinvestering.

Varje utbyggnad ska naturligtvis ske på ett rättssäkert sätt, noga analyserad utifrån ett samhällsperspektiv och i samråd med berörda aktörer. Men tio år är faktiskt en evighet i dag. Regeringen har visserligen avsatt medel för att korta handläggningstiderna, men för att morötter ska vara effektiva behövs också krav. Vi vill därför se skarpare åtgärder för att korta handläggningstiderna för nätinvesteringar. Det är också i linje med ett annat tillkännagivande som riksdagen har bifallit, det vill säga att myndigheter som är i kontakt med företag också ska ha tidsgränser för sina handläggningstider.

I flera kammardebatter om energi har jag lyft fram att det finns ett behov av att vi i Sverige blir mer globala i vår energipolitik och mer teknikpositiva. Det spelar ingen roll om vi är bäst i klassen på klimatfrågan här hemma om vi inte har förmågan att exportera idéerna och tekniken till andra länder. Klimatfrågan är global, och energifrågan är helt central. Moderaterna har därför flera yrkanden som syftar till att lyfta blicken och stärka Sveriges möjligheter att exportera ren el och energiteknik till andra länder. Ett är att ytterligare driva på för en gemensam energimarknad i EU med gemensamma långsiktiga spelregler. Ett annat är att tillsätta en konkurrenskraftsutredning med uppdrag att analysera hur den svenska elmarknaden står sig i dag ur ett internationellt perspektiv, inklusive att se över framtida överföringsbehov. Det krävs att vi alla lyfter blicken om vi på allvar ska göra skillnad i klimatfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

En annan fråga som jag återkommer till, och som jag kommer att fortsätta att återkomma till, är kunskap. Kunskap är också makt. Kunskap om alla våra kraftslag är viktigt. Därför yrkar vi moderater återigen att forskningsanslagen ska gå till alla våra stora kraftslag.

Jag har återkommit till denna fråga förut, och jag kommer att återkomma till den igen, men jag kan inte förstå hur man kan säga nej till mer kunskap. Oavsett var man ser kärnkraften i framtiden, oavsett vad man tycker om kraftslaget och oavsett vad man använder kunskapsbasen till torde det ligga i allas vårt intresse att det finns en så stor kunskapsbas som möjligt.

Det betänkande vi i dag debatterar berör många spridda frågor. Jag vill dock avsluta med att hävda att betänkandet i sammanfattning handlar om en sak, nämligen konkurrenskraft. Vill vi vara en nation dit det är lätt eller svårt att flytta ett företag eller öppna en ny industri? Vill vi vända oss inåt i energipolitiken eller förändra globalt genom export av både el och energiteknik?

Som svar på frågorna lyfter vi fram tydliga yrkanden och tydliga förslag för att trygga elförsörjningen och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Med anledning av detta yrkar jag, för tids vinnande, bifall endast till reservationerna 2 och 3.

(Applåder)


Anf. 86 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Näringsutskottet debatterar i dag betänkandet Vissa elmarknadsfrågor. I denna debatt passar det sig väl att uppehålla sig vid leveranssäkerheten i vårt svenska kraftsystem då vintern gör sig som bäst påmind och då behovet av effekt också är som störst.

Sverigedemokraterna har i det här betänkandet, precis som tidigare år, förslag om att fasa ut elcertifikatssystemet i syfte att öka de marknadsekonomiska mekanismerna och minska den politiska styrningen av elmarknaden. Till följd av den förda energipolitiken krävs nu enorma investeringar i elnäten eftersom ny subventionerad produktionskapacitet trycks in i det svenska kraftsystemet. Samtidigt behövs givetvis reinvesteringar också, vilka har börjat att nå en mer normaliserad nivå. Men närmare hälften av de 45 miljarder kronor som kommer att behöva investeras i de svenska stamnäten de kommande tio åren har sin grund i behov utifrån systemförstärkningar och marknadsintegration.

Detta frestar på Svenska kraftnäts finansiella nyckeltal ordentligt, och skuldsättningen eskalerar allt snabbare. För att kunna finansiera den kraftigt ökade investeringstakten räknar man med att avgiftsuttaget för effektavgiften kommer att behöva dubblas under samma period.

Svenska kraftnät har i sin systemutvecklingsplan lämnat en kortare kommentar om sin egen finansiella ställning sett till det investeringsbehov som föreligger: De finansiella nyckeltalen skulle för ett privat företag indikera en osund finansiell ställning, och det skulle bli svårt och kostsamt för verket att finansiera investeringarna om inte Svenska kraftnät vore en del av staten och kan låna från Riksgälden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Det ironiska i det hela är den genuina avsaknaden av ekonomiska incitament i flera led. Den förda energipolitiken skapar ett behov av nätförstärkningar på grund av den subventionsdrivna utbyggnaden av produktionskapacitet - för att kunna exportera produktion till ett pris som ligger långt under den verkliga produktionskostnaden till andra länder. Det är något som i längden inte är hållbart.

Fru talman! Kraftbalansen i Sverige har under lång tid varit stark. Det har den varit endast tack vare den storskaliga utbyggnaden av vattenkraften och senare även satsningen på kärnkraft. Det är något som har bidragit till att Sverige, som en av få nationer, inte är beroende av fossilbaserad kraftproduktion.

Trots detta lyfter flera partier i kammaren upp behovet av en energiomställning för svenskt vidkommande, i likhet med vad som diskuteras på europeisk och global nivå. Men Sveriges kraftsystem behöver ingen energiomställning. Vi har redan ett kraftsystem som präglas av hög kapacitetsfaktor, obefintliga utsläpp av växthusgaser och en god leveranssäkerhet. Det är däremot förståeligt om man på global och europeisk nivå har energiomställning på agendan eftersom kraftförsörjningen där uteslutande är fossilbaserad. Men en energiomställning i Sverige kommer i stället att innebära att vi generellt sett får en lägre kapacitetsfaktor, ökade utsläpp av växthusgaser från det svenska kraftsystemet och minskad leveranssäkerhet.

För Sverigedemokraterna är det ofattbart med vilken kraft och fart man försöker fördärva något som har tjänat Sverige och vår industri så väl under så pass lång tid.

Fru talman! Som bekant har Sverige numera negativ kraftbalans för det man kallar en tioårsvinter. Enligt den kraftbalansberäkning som Svenska kraftnät utför inför varje vinter kommer vi de närmaste åren att få negativ kraftbalans även för en normalvinter. Det kan vara första gången någonsin som vi hamnar i den situationen. Det här går i ett ökande tempo, och politiken har bidragit till att det hela tiden skruvas upp.

Återknyter man även detta till Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan ser man att det lyfts flera varnande fingrar på denna expertmyndighet vad gäller leveranssäkerheten.

För elområde SE3 och SE4 i södra Sverige gör man bedömningen att när kärnkraften är utfasad 2040, vilket var målet för de partier som ingick i Energikommissionen och hade en gemensam överenskommelse, kommer antalet timmar med effektbrist att uppgå till i genomsnitt 400 per år. Även för extrema väderår, framför allt torrår, visar scenariot att ett betydligt högre antal timmar med effektbrist kommer att föreligga.

Vi talar alltså om i genomsnitt närmare en halv månad om året då hushållens och industrins möjligheter kommer att begränsas av vädrets makter. Det här ska vara ett scenario för framtiden. För mig känns det mer som en tillbakablick mot de förutsättningar man hade i Sverige under 1800talet, då man fick hålla igen och förlita sig på vädrets makter för att kunna utveckla ekonomin.

Det är uppenbart att det borde läggas större energi på att få fram effekt när vi efterfrågar den och inte tvärtom. Det behövs insatser för att säkerställa att vårt kraftsystem även i framtiden kännetecknas av samma höga elkvalitet och goda driftssäkerhet som i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Vi vill därför se att ett mål för leveranssäkerheten fastslås som den förda energipolitiken ska sträva efter att uppnå, något som borde vara mer relevant än ett mål för det svenska kraftsystemets sammansättning.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.


Anf. 87 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 och reservation 5.

Sverige är ju ett land med stora avstånd, och den största delen av elproduktionen sker i norra Sverige samtidigt som huvuddelen av elen konsumeras i södra Sverige. Därför kommer vi att behöva bra överföringskapacitet.

Ett robust elnät är avgörande för att Sverige ska ha en trygg elförsörjning. Svenska företag och konsumenter ska även i fortsättningen kunna lita på att det finns trygg elförsörjning, långsiktiga spelregler och stabila villkor på energimarknaden.

I energiöverenskommelsen var vi också eniga om att överföringskapaciteten kommer att behöva öka både inom landet och mot våra grannländer.

Fru talman! Ett av de största hoten mot omställningen till 100 procent förnybart handlar inte om produktionen utan om ledtiderna för att bygga nya ledningar, som är väldigt långa. Det fick vi höra här tidigare. Min kollega Sofia Fölster sa att det kan ta uppemot ett decennium från att Svenska kraftnät bestämt sig för en investering till att kabeln är inkopplad på nätet. Det är helt orimligt. Att handläggningstiderna kortas är en förutsättning för att klara Energikommissionens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

Fru talman! I detta arbete är det oerhört viktigt att ta hänsyn till äganderätten, till de människor som berörs av samhällsintresset av att dra elledningar och då får sin mark påverkad.

Riksrevisionen har kritiserat Svenska kraftnät för hur man jobbar med transparens och dialog. Det är nog den här kammarens största underdrift att säga att den har varit bristfällig. Regeringen måste ge Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla sin dialog och ta de lokala intressena på allvar. Att minska antalet överklaganden och öka acceptansen för de elnät som behöver byggas är en viktig del i att minska de långa ledtiderna.

Fru talman! Samtidigt ser vi att det finns ställen där man skriker efter nya kablar men där Svenska kraftnät i stället har skrotat sina planer. Gotlands potential som energiproducent är det tydligaste exemplet.

Gotland har stor potential att bygga mer förnybar elproduktion. Men på grund av att Svenska kraftnät avbröt det arbete som alliansregeringen påbörjade med att bygga en kabel från Gotland till fastlandet kan den elproduktionen inte överföras från ön. Regeringen har nästan bokstavligen kastat miljontals kronor i planering i sjön. Varför har regeringen inte agerat? Det kan man fråga sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Fru talman! Elledningar handlar inte bara om storskaliga projekt med breda kraftledningsgator. En viktig åtgärd för att öka andelen närproducerad el är att villa och fastighetsägare ges möjlighet att dra elledningar mellan fastigheterna.

I dag kan en fastighetsägare inte optimera sin egen solkraftsproduktion genom att sätta upp solceller på den fastighet som har bäst solläge. Den el som produceras får enligt dagens regler inte överföras mellan fastigheter. Det hindrar dig från att dela en solpanel med grannen på det tak som är lämpligast. Samma sak gäller om ett villakvarter bestämmer sig för att bygga en gemensam solpark på den soligaste ytan och dra en egen elledning för att dela på den producerade elen. All produktion av el som kräver ett så kallat mikronät mellan hus eller fastigheter förhindras av bestämmelser i ellagen eftersom det krävs nätkoncession för att få bygga starkströmsledningar.

Här vill jag lyfta fram Centerpartiets förslag om solpooler där man kan dela en solpanel med grannen och dra en kabel från grannens tak om grannen råkar ha bättre solläge. Att det inte är tillåtet i dag är faktiskt absurt.

Fru talman! På många sätt skiljer sig inte elnätsfrågorna från andra företagsfrågor. De är fyllda med tungrodd byråkrati och regler som hindrar utveckling.

För oss i Centerpartiet är det självklart att rensa i regeldjungeln och hjälpa den gröna omställningen på traven. Inte minst alla de som vill göra en egen insats med solpaneler på taken behöver ha regler som är begripliga och relevanta.

Sverige behöver ett nytt grönt ledarskap som ser hela landet, från Gotlands vindkraftverk till solpanelerna på taket i Bengtsfors och vattenkraftverken i Skellefte älv, och som ger förutsättningar för det att utvecklas. Det står Centerpartiet för.


Anf. 88 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Det svenska elnätet är uppbyggt av tre olika nivåer: lokala elnät, regionala elnät och stamnät. Om man skulle sträcka ut det svenska elnätet i en enda lång ledning skulle det räcka mer än 14 varv runt jorden.

Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska kraftnät. Regionnäten och lokalnäten förvaltas i stället via så kallad koncession, det vill säga att staten gett en aktör möjlighet att driva, underhålla och förvalta nätet. Regionnäten ägs till största delen av tre bolag: Eon, Vattenfall och Ellevio. Det finns ungefär 160 lokala elnätsföretag i Sverige, men hur stora områden de hanterar varierar stort. En del mindre företag förvaltar bara några kilometer ledning medan andra äger tusentals mil.

Det är nu 20 år sedan elmarknaden i Sverige avreglerades. Syftet var att öka konkurrensen inom elförsörjningen. Det skulle leda till sänkta priser, sas det då. Men med facit i hand kan vi se att avregleringen tvärtom har lett till betydligt högre avgifter.

Privata elnätsföretag tillåts i dag sätta mycket höga avgifter. Avgifterna varierar också stort över landet. Processen präglas dessutom av återkommande överklaganden från företagens håll i syfte att öka vinsterna. Nätverksamhet är så kallade naturliga monopol, och med den avreglerade marknaden och otillräcklig reglering ges de privata företagen mycket stort spelrum. Elnätsavgifterna som tas ut av elnätsbolagen avgörs i hög grad av var man bor, och det kan skilja tusentals kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Trots energiöverenskommelsen mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har man inte kunnat presentera något svar på de stigande elnätsavgifterna. I ett läge där både vanliga hushåll och svensk industri kan drabbas hårt av ytterligare höjningar väljer man att låta marknaden sköta saken. Hittills har det enbart lett till högre elpriser för både hushållen och industrin. Det krävs ett större politiskt ansvar för att motverka de orimliga prishöjningarna för konsumenterna.

Den lagstiftning som reglerar intäktsramarna är i dag alltför godtycklig. Ellagen bör därför ändras för att motverka oskäliga prishöjningar för konsumenterna.

Det är orimligt att det blir så stora skillnader i nätavgifterna mellan stad och land i Sverige, mellan regioner och mellan olika bolag. Det kan variera så mycket som 7 370 kronor per år mellan likadana hushåll beroende på om man bor i Grums i Värmland eller Ljungby i Småland.

Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen hårt utan slår även mot industrin och i förlängningen även mot ekonomin och våra jobb. Risken finns också att den nödvändiga omställningen till ett säkrare och mer tillförlitligt elnät inte kommer att ske i den takt som är nödvändig, då de olika bolagen har olika ekonomiska förutsättningar, alltså att man gör för mycket i vinst. För att säkra tillgången på el krävs ett elnät som är anpassat efter de behov som finns. Det är uppenbart att vinstmaximerande företag inte har något intresse av att vare sig hålla priserna nere eller att ta hänsyn till de samhällspolitiska effekter som höjda avgifter kan få. Därför bör enhetligare elnätstaxor införas för att utjämna de orättvisa skillnader som i dag drabbar landsbygden.

Utbyggnaden av stamnät för el i Sverige är kraftigt eftersatt, och stora delar av det existerande nätet behöver förnyas. I Svenska kraftnäts perspektivplan 2025 beräknas behovet av investeringar och reinvesteringar uppgå till 55-60 miljarder kronor fram till 2025. Som en jämförelse kan nämnas att de investeringar som gjordes under perioden 2000-2011 bara uppgick till 10,6 miljarder kronor.

I dag finns ett stort problem med flaskhalsar i överföringen av elen till konsumenterna genom elnäten. En bristande överföringskapacitet mellan prisområdena 2 och 3 innebär att vi inte fullt ut kan utnyttja energin från våra älvar eller den lagringskapacitet som vattenkraften ger. Det innebär att överskottet från de norra delarna av landet inte kan komma de södra delarna till nytta i tillräcklig omfattning.

I takt med att nya vindkraftverk ansluts till nätet förvärras dagens problem. Särskilt bekymmersamt är att dagens elnät inte räcker till för att utbyggnaden av vindkraftsel i norra Sverige ska komma hela landet till del. Ofta är det lättare att få tillstånd för utbyggnad av vindkraftverk i just de norra delarna av landet. För att öka elproduktionen i södra Sverige är både slopandet av det kommunala vetot och utbyggnaden av havsbaserad vindkraft viktigt.

En förändring av elcertifikatssystemet som också tar hänsyn till effektbalans skulle också kunna vara ett steg i rätt riktning. Det är dock av största vikt att nätkapaciteten byggs ut så att elen kan överföras till södra Sverige, där den förbrukas. Det bör därför uppdras åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stamnätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

För att säkra elförsörjningen i hela landet behöver förnybar energi byggas ut i högre utsträckning även i södra Sverige. Där kommer den havsbaserade vindkraften att spela en stor roll. Utbyggnaden av vindkraft på Gotland är också en möjlighet som inte ska underskattas. En nyckel för att möjliggöra en sådan utbyggnad är dock en välfungerande överföringskapacitet. Arbetet med den planerade elkabeln mellan Gotland och fastlandet har avbrutits av Svenska kraftnät. Det är ett misstag som riskerar att hindra viktig utbyggnad av förnybar energi. Dessutom äventyras elsäkerheten för hela Gotland, vilket inte minst har bevisats genom sommarens omfattande elavbrott. Svenska kraftnäts agerande är kortsiktigt och ett steg i fel riktning. Regeringen bör därför i sitt regleringsbrev uppdra åt Svenska kraftnät att bygga den planerade elkabeln till Gotland.

I sammanhanget bör även nämnas vikten av en nordisk samsyn när det gäller överföringskapaciteten mellan länderna. Den översyn av Svenska kraftnäts ekonomiska mål som pågår inom Regeringskansliet väntas ligga till grund för nya avkastningsmål. I ett läge där Svenska kraftnät står inför stora investeringsbehov är det inte rimligt att varje år ge hundratals miljoner i utdelning till staten. Ägardirektiven till Svenska kraftnät bör vara tydliga i att samhällsnyttan ska gå före vinstutdelning.

Tillståndsprocessen för stamnätskoncessioner behöver snabbas upp. I dag tar tillståndsprocessen för stamnätet orimligt lång tid. Flaskhalsarna i elnätet och den långsamma tillståndsgivningen är två av de problem Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport. Bland de orsaker till problemen som Riksrevisionen identifierar finns den tidigare regeringens passivitet i styrningen av Svenska kraftnät, dess bristande återkoppling till riksdagen om orsakerna till Svenska kraftnäts ouppfyllda investeringsplaner samt avsaknaden av gemensamma riktlinjer för länsstyrelserna för deras insatser i tillståndsprocessen för stamnät. Regeringen bör därför ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheterna till en snabbare tillståndsprocess för stamnätskoncessioner. På denna punkt har vi i dag en gemensam reservation med de borgerliga partierna.

Fru talman! Elproduktionen behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål. För Vänsterpartiet är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat eller kommun. Den tekniska omställningen av energisystemet med småskalig energiproduktion innebär att framtidens energikonsumenter samtidigt blir framtidens energiproducenter. Därför behöver nätet som länkar dem samman ägas av det offentliga och inte begränsas av privata vinstintressen.

Den avreglering som gjordes har inte lett till vare sig lägre priser eller större trygghet för konsumenterna. Det har blivit precis tvärtom. Det är tydligt att den svenska elmarknaden behöver göras om i grunden. Regeringen bör därför utreda möjligheten att göra elnätet samhällsägt.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 6.


Anf. 89 Maria Weimer (L)

Fru talman! Sverige är ett land med stora avstånd och där elproduktion och elkonsumtion i stor utsträckning sker på helt olika ställen i landet. Största delen av elproduktionen sker i norr, men huvuddelen av elen konsumeras i södra Sverige. Tyvärr har vi otillräcklig överföringskapacitet. Tillsammans med kraven på smarta nät ställer detta stora krav på de svenska elnäten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Det är därför nödvändigt att näten byggs ut i den omfattning och takt som krävs för att klara kraftöverföring och nya krav för ett hållbart samhälle. Under det senaste riksmötet har vi i Alliansen därför vid flera tillfällen framfört vår uppfattning att kortare handläggningstider för nätkoncessioner är en viktig förutsättning för att elnäten ska kunna byggas ut för att klara dagens och framtidens utmaningar.

Vi noterar att Energimarknadsinspektionen har fått ökade resurser för att förkorta handläggningstiderna och även ett uppdrag att rapportera till regeringen om hur man arbetar med frågan. Vi vill dock understryka att de orimligt långa handläggningstider vi ser i dag fortfarande är ett stort hinder för utvecklingen av det svenska elnätet. Fram till dess att verkliga resultat uppnås ser vi även fortsättningsvis en anledning för riksdagen att påtala för regeringen att handläggningstiderna måste bli kortare. I likhet med vad som anförs i vår motion 3413 anser vi att regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheten till en snabbare tillståndsprocess.

Fru talman! Alliansens utgångspunkt är att Sverige ska ha ett robust energisystem, där svenska företag och konsumenter även i fortsättningen ska kunna lita på att det finns en trygg elförsörjning, långsiktiga spelregler och stabila villkor på energimarknaden. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att elen finns när vi behöver den. En säker och robust kraftöverföring är helt avgörande.

Svenska kraftnät ansvarar för att effektbalansen i nätet upprätthålls, vilket är en förutsättning för vår industri, våra jobb och vår konkurrenskraft.

För några år sedan fick flera av oss här möjligheten att besöka SSAB i Borlänge. När vi promenerade runt bland de enorma stålvalsarna fick vi veta att endast 0,1 sekunders strömavbrott leder till att flera ton stål förstörs och miljontals kronor går förlorade. Med andra ord är effektbalansen viktig.

Vid nätinvesteringar ställs ibland olika intressen mot varandra, och vi vill därför i likhet med vad som uttrycks i motion 3413 att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör säkerställa att Svenska kraftnät utvecklar sin dialog och sina samråd samt ökar transparensen i samband med investeringsprojekt.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 90 Penilla Gunther (KD)

Fru talman! I dag handlar det mycket om att korta handläggningstider på olika områden. Detta är märkligt, kan man tycka, när det har talats om servicegarantier, så att kommunerna kan hantera ärenden för sina medborgare snabbare. Men kortare handläggningstider för till exempel nätkoncessioner verkar vara ett oändligt svårt uppdrag, trots att Energimarknadsinspektionen har fått ökade resurser för att just göra detta.

Om detta är ett hinder för att utveckla det svenska elnätet är det klart att det uppstår kapacitetsproblem. Om vi tar tågtrafiken som exempel, eller att fler ska köpa eldrivna fordon och ladda dem hemma och så vidare, ser vi att det finns ett kapacitetsproblem som kommer att beröra oss allihop - om det inte redan gör det. Fram till dess att verkliga resultat faktiskt uppnås ser vi från Alliansens sida fortfarande anledning att påpeka för regeringen att handläggningstiderna måste kortas. Det måste vara möjligt att få en snabbare tillståndsprocess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Det handlar naturligtvis också om att i det här fallet Svenska kraftnät bör utveckla sin dialog i de samråd som genomförs runt om i landet i samband med utbyggnad och investeringsprojekt. När det gäller Sydvästlänken, som är den största investeringen någonsin på detta område och som ska öka överföringskapaciteten i södra Sverige med 25 procent, är det självklart många sträckor på vägen där man har haft samråd men där människor inte känner sig helt tillfreds med resultaten. Vi poängterar också att Svenska kraftnät gärna kan använda lite fler verktyg i sin dialog, för att minska människors oro över olika saker i fråga om dessa projekt.

En del av mina kollegor har talat om Gotlands elförsörjning, och jag vill också nämna den eftersom det står om den i Kristdemokraternas energimotion. Vi vet att tillgång till el hela dygnet, hela året kräver stabila elnät och förbindelser mellan fastlandet och öarna. Jag tror att vi var alla fall några stycken som blev ganska förvånade när Svenska kraftnät meddelade att den tredje elförbindelsen till Gotland inte skulle komma att anläggas.

Energimyndigheten uttalade att ön ska bli helt självförsörjande på el och att det om 20 år inte kommer att behövas en elledning mellan ön och fastlandet. Under våren 2018 ska myndigheten presentera en studie om hur Gotland ska bli en självständig elproducent. Men det är ju också så att vi i andra sammanhang tycker att 20 år är en ganska lång tid. Jag kan förstå dem som är bekymrade för verksamheterna på Gotland - i första hand, men naturligtvis även på andra ställen i landet - när de får besked om att planerade investeringar inte kommer att genomföras.

Därför är det naturligtvis viktigt att tillgången till el är tydligt klarlagd. Jag ser verkligen fram emot myndighetens redovisning av hur detta ska gå till. Vi vet nämligen alla, inte minst vi som medverkar under Almedalsveckan, hur otroligt mycket folk det är på sommaren. Det är naturligtvis mycket mindre folk på vintern, men oavsett om man ser till de bofasta eller till de besökande bör man verkligen ta i beaktande att det ska finnas såväl ett långsiktigt som ett kortsiktigt perspektiv i lösningen på frågan. Det gäller inte minst Gotlands elförsörjning, men det gäller även elförsörjningen i hela landet.

(Applåder)


Anf. 91 Patrik Engström (S)

Herr talman! I dag debatterar vi vissa elmarknadsfrågor.

Vi har satt punkt för 30 år av politisk oenighet kring energipolitiken genom en bred energiöverenskommelse som 75 procent av ledamöterna i riksdagen står bakom. Samarbete är nyckeln - och inte bara mellan partierna i Sveriges riksdag. Sverige har en viktig roll för att länder ska närma sig varandra inom energipolitiken.

Enskilda människor och enskilda företag är viktiga aktörer i ett energismart samhälle. Vi måste stärka den enskildes möjligheter att påverka och vara en del av energisystemet. Därför har regeringen gjort det enklare och billigare än någonsin att investera i exempelvis solel. Men vi måste också skydda den enskildes rättigheter och stärka kundens position på elmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Utvecklingen är på många sätt positiv. Eldrivna fordon revolutionerar transportsektorn, och förnybar elproduktion är på många håll i världen den billigaste energikällan. Med rätt politik och kreativa företag har Sverige stora möjligheter att leda den globala utvecklingen. Det gäller allt från hållbar tung industri till smarta it-lösningar som förbättrar människors vardag.

Smarta energilösningar i fastigheter skapar bättre inomhusklimat, bättre belysning och tryggare hem. Småskalig produktion av el kan snart ske nästan var som helst - på bilar, i kläder och på verktyg. Det skapar möjligheter till en effektiv användning av el som energikälla. Vi ska exportera morgondagens smarta energilösningar, inte utsläppen.

Herr talman! Med detta sagt tänker jag försöka kommentera motionerna, som i många fall slår in öppna dörrar.

När det gäller frågorna om kortare handläggningstider och att förenkla tillståndsprocessen har Energimarknadsinspektionen fått extra resurser för att korta handläggningstiderna. Även andra myndigheter har fått i uppdrag att korta sina handläggningstider.

När det gäller Svenska kraftnäts dialog och samråd i samband med investeringar behandlades denna fråga så sent som våren 2017. Där kan man notera att regeringen håller med om att det är viktigt med transparens och dialog med berörda intressenter vid planering av investeringar i stamnätet. Svenska kraftnät har utvecklat sitt arbetssätt med samrådsprocesser, och Energimarknadsinspektionen ska beakta både innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samrådet inför beslut om koncession.

Herr talman! När det gäller övriga motioner om elmarknaden måste det först nämnas att det för närvarande pågår en omfattande översyn av svensk energipolitik. Det är den breda energiöverenskommelsen, och det är Energikommissionens kraftsamling för framtidens energi som bidrar till detta. Regeringen återkommer till riksdagen med en proposition för att slå fast de energipolitiska målen.

Många motionsyrkanden som vi har att ta ställning till i detta betänkande berör Energikommissionens förslag, som nu är under beredning. Frågor om den framtida elförsörjningen, konkurrensaspekter för svensk industri och enskilda kraftslag berörs i Energikommissionens betänkande. Regeringens mål för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång till el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Energikommissionen behandlar även systemtjänster, effektbalans och elcertifikatssystemet. Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att identifiera och föreslå riktlinjer för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar och dess effekter. Regeringen återkommer när det gäller effektanalyser och Svenska kraftnäts uppdrag att upprätthålla kraftbalansen.

När det gäller produktionen av förnybar el är elcertifikatssystemet ett viktigt styrmedel. Den utökning riksdagen beslutade om under 2017 är mycket betydelsefull för att ytterligare stimulera utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Förslag ska tas fram för att öka transparensen på elcertifikatsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

När det handlar om elnätsavgifter finns det skäl att säkerställa att avkastningen för elnätsbolagen hamnar på en rimlig nivå. Energimarknadsinspektionens förslag på området bereds nu i Regeringskansliet. Prisskillnaderna mellan elområdena väntas jämnas ut ytterligare nu när Sydvästlänken, efter beklagliga förseningar, tas i drift under våren.

När det gäller Gotlands elförsörjning vill jag hänvisa till vad som sas i denna fråga hösten 2017. Då noterade utskottet att Svenska kraftnät har avbrutit planeringen av en ny förbindelse till Gotland och att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur Gotland kan stå modell för ett förnybart och självförsörjande energisystem. Sverige ska ha en trygg energiförsörjning i hela landet och även i fortsättningen goda förutsättningar för en utbyggnad av förnybar energi.

När det gäller frågor om andelsägande, avtal om miljövänlig el med mera finns det en utredning som tittar närmare på frågor om bland annat skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och huruvida andelsägare ska kunna ta del av skattereduktionen.

Ett nationellt forum för smarta elnät har inrättats. Det ska bland annat främja utvecklingen av ny teknik och nya affärsmodeller samt ta fram en exportstrategi. Det pågår även ett arbete med att ta fram förslag till en ny elmarknadslag.

Frågor om nätutbyggnad över Sveriges gränser behandlas också i Energikommissionens betänkande. I ljuset av den pågående integrationen av de nordiska och europeiska elmarknaderna finns det flera skäl för Sverige att bejaka tillkomsten av ytterligare utlandsförbindelser.

Avslutningsvis vill jag säga att den svenska elmarknaden hänger ihop med utvecklingen av elmarknaden i Europa. Vårt beroende av el ökar samtidigt som elsystemet måste kunna hantera en förändrad produktionsmix. Svenska kraftnät planerar därför för en kraftig ökning av utbyggnadstakten samtidigt som betydande reinvesteringar genomförs.

Vid flera tidigare tillfällen har utskottet uttalat sitt stöd för genomförandet av den inre marknaden och även uttalat att genomförandet är en förutsättning för att elmarknaden ska nå sin fulla potential. En väl fungerande elmarknad ger incitament till investeringar, bidrar till stor försörjningstrygghet och är ett kostnadseffektivt sätt att nå EU:s energi- och klimatmål.

Sammanfattningsvis vill jag yrka avslag på samtliga motioner och bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 92 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Det är vinter för full fart. Det är kallt, och vi har ett högt effektbehov. Fokus bör vara att diskutera drift- och leveranssäkerhet i vårt svenska kraftsystem.

Kraftbalansen har under denna mandatperiod kontinuerligt försämrats. Vi har halkat ned på minusvärden för en så kallad tioårsvinter, som jag tog upp i mitt anförande. Inom kort kommer vi också att halka ned på en negativ kraftbalans under en normal vinter.

Regeringen har under denna mandatperiod återkommande satsat specifikt på energislag som har en lägre kapacitetsfaktor än vad som är genomsnittet i kraftsystemet för stunden, vilket borgar för att detta kommer att försämras ytterligare i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Alla experter varnar för att leveranssäkerheten är hotad, men Energikommissionen landar i mål för vilken sammansättning vi ska ha och har inte fokus på vad som är viktigt att uppnå långsiktigt. Sverigedemokraterna har föreslagit att Sverige ska ha ett mål för leveranssäkerheten - för att kunna garantera den över tid - och att politiken ska styra mot att se till att vi alltid ska kunna ha el i uttagen och att industrins möjligheter inte ska begränsas av vädret.

Herr talman! Jag vill fråga Patrik Engström varför Socialdemokraterna inte anser att Sverige behöver ett mål för leveranssäkerheten.


Anf. 93 Patrik Engström (S)

Herr talman! Tack, Mattias Bäckström, för frågan!

Regeringen har tydligt sagt vilken målsättning man har med elmarknadspolitiken - att det ska råda konkurrenskraftiga villkor när det gäller både pris och leveranssäkerhet. Jag tycker att vi har svarat på den frågan, Mattias. Regeringens målsättning är i högsta grad relevant i detta sammanhang.


Anf. 94 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Det är fortfarande så att kraftbalansen har försämrats under mandatperioden. Regeringen har till exempel satsat på ett tiofaldigande av stödet till solceller. Det har gått från att biogasen har fått del av detta stöd till att man nu lägger nästan 1 miljard årligen på stöd till solceller.

I de kraftbalansrapporter som tas fram har solkraften 0 procent drifttillgänglighet. Det spelar alltså ingen roll om man skulle ha 0, 1 000, 10 000 eller 100 000 megawatt - det blir inte bättre för det. När solen inte lyser ger det ingen effekt.

De kraftslag som har subventionerats in i elcertifikatssystemet på senare år har en lägre kapacitetsfaktor än vad kraftsystemet har i genomsnitt. Leveranssäkerheten kommer alltså kontinuerligt att försämras. Det kommer att krävas större investeringar i våra elnät. Det kommer att bli dyrare för svenska elkunder, och industrins konkurrenskraft kommer att försämras.

Det finns ingenting som borgar för att vi långsiktigt ska styra mot att bibehålla och vidmakthålla den goda drift- och leveranssäkerhet som vårt kraftsystem har präglats av. Jag tycker inte att jag har fått något tydligt svar på frågan om varför man inte anser att det behövs ett leveranssäkerhetsmål. Frågan till Patrik Engström är om han inte är orolig över den utveckling som vi kan se och som kommer att ske i närtid, som även Svenska kraftnät varnar för. Är inte detta något som oroar Socialdemokraterna?


Anf. 95 Patrik Engström (S)

Herr talman! Om man siar om framtiden kan man naturligtvis vara orolig. Lek med tanken att vi får klimatförändringar som vi inte kan se i dag - vilka effekter skulle detta få på vårt elförsörjningssystem?

Lek med tanken att det slutar regna! Vår baskraft är till stor del vattenkraft - lek med tanken att det blir stora förändringar när det gäller vårt klimat och att det slutar regna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Ni i Sverigedemokraterna tycker ju inte om elcertifikatssystemet. Ni tycker inte om produktion av förnybar el, utan ni har en annan syn. Den synen får vi naturligtvis fullt och fast respektera, men jag tycker att allting i dag tyder på att vi kommer att lösa de utmaningar som Mattias Bäckström tar upp.

Därför känner jag mig inte orolig när det gäller denna aspekt, utan jag är helt övertygad om att vi kommer att lösa dessa problem. Men det är jättesvårt att sia om framtiden, om hur mycket det kommer att regna eller blåsa eller om något annat, så visst finns det utmaningar. Det ska vi aldrig bortse från.


Anf. 96 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag är glad över att berätta att det aldrig förr har investerats så mycket i vindkraft i Sverige som under 2017. I fjol beslutades om investeringar i vindkraft på 20 miljarder kronor, vilket totalt motsvarar över 2 000 megawatt i ny kapacitet. Tack vare regeringens vindkraftsbonus får de kommuner som har byggt vindkraft dela på 70 miljoner kronor per år.

Förra årets investeringar i vindkraft motsvarar en fjärdedel av alla vindkraftsinvesteringar som tidigare har gjorts i Sverige. Det gör att vindkraftsproduktionen förväntas öka med ca 60 procent på fyra år.

Sverige kan enligt prognosen från Svensk Vindenergi nå det mål som vi här i riksdagen beslutade om förra året - om produktion av ytterligare 18 terawattimmar ny förnybar el - nio år tidigare än vad som sägs i målet. Detta visar att riksdagen fattade rätt beslut när den ställde sig bakom en så kallad linjär utbyggnadstakt i stället för att senarelägga utbyggnaden.

När det gäller det betänkande som vi i dag debatterar finns det partier som vill avskaffa elcertifikatssystemet, som är det som säkerställer att vi i dag får investeringar i ny elproduktion i Sverige. Även om Sverigedemokraterna inte delar mitt miljöengagemang finns det ingen ny elproduktion som kan byggas så kostnadseffektivt som vi gör med elcertifikatssystemet. Alla internationella jämförelser visar på detta, och Sverige lyfts fram som ett föredöme i den utbyggnad som nu pågår på ett samhällsekonomiskt fördelaktigt sätt. Vindkraft är i dag den elproduktion som kan byggas allra billigast.

Solenergin utvecklas också snabbt. Som Patrik Engström sa har det aldrig varit så enkelt och lönsamt att sätta upp solceller på sitt tak som det är nu.

Den blocköverskridande energiöverenskommelsen om 100 procent förnybar energi levererar den politiska trygghet för investerarna som tidigare har saknats.

Business as usual - att fortsätta med elsystemet som tidigare - finns inte som alternativ. Delar av befintlig produktion är nämligen inte lönsam för fortsatt drift. Att ställa om till produktion av el som till 100 procent är förnybar kommer att kräva stora investeringar, men många rapporter - nu senast en från Sweco - visar att alternativet är många gånger dyrare.

I Energikommissionen har fem partier enats om att Sverige fortsatt ska vara en nettoexportör av el. Den fortsatt snabba vindkraftsutbyggnaden gör att Sverige kan fortsätta med den gröna elexporten trots att olönsam kärnkraft stängs ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa elmarknads-frågor

Elexporten är väldigt viktig för att minska koldioxidutsläppen i Europa och för att vi ska nå Parisavtalets klimatmål. Med en ökad överföringskapacitet har Sverige och hela Norden en stor potential att bidra till att resten av Europa ställer om till ett förnybart energisystem.

I detta betänkande finns flera förslag kring Gotlands elförbindelser till fastlandet. Om några veckor, i slutet av mars, kommer Energimyndigheten att redovisa det uppdrag de fick av regeringen att ta fram en förstudie till hur Gotland kan användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige.

Det ska bli spännande läsning. Gotland har på många sätt ett för Sverige unikt energisystem och har historiskt varit en nod för innovation, test och kommersialisering av nya lösningar i det befintliga energisystemet. Kunskap och erfarenheter från genomförandet av ett smart och förnybart energisystem på Gotland kommer att vara viktigt för att uppnå målet om ett hundraprocentigt förnybart elsystem i Sverige 2040.

Energimyndighetens studie har även bäring på den så kallade tredje elkabeln till Gotland, eftersom den påverkar förutsättningarna för mer hållbar energiproduktion på Gotland. Avsaknad av den tredje elkabeln gör det svårare att exportera förnybar el till fastlandet. Det finns anledning att tro att Svenska kraftnäts beslut att inte gå vidare med planerna på en tredje Gotlandskabel kan behöva ses över.

Korrekta och effektiva tillståndsprocesser är en viktig byggsten i skapandet av vårt framtida energisystem. Det är därför positivt att Energimarknadsinspektionen har vidtagit många åtgärder för att effektivisera tillståndsprocesserna med fokus på kortare handläggningstider.

En åtgärd är att man har infört ett nytt processinriktat arbetssätt där det alltid är flera handläggare som gemensamt ansvarar för ett antal ärenden enligt en strukturerad process. Att fler handläggare arbetar med ett och samma ärende innebär förstås en stabilitet och att det inte gör någonting om en handläggare blir sjuk, eftersom arbetet ändå kan fortsätta.

Energimarknadsinspektionen har också anställt mer personal. En annan åtgärd handlar om att ge bättre information till företagen så att de redan från början skickar in kompletta ansökningshandlingar. Regeringen anslog ökade medel i budgeten för att Energimarknadsinspektionen ska effektivisera koncessionsprocessen. Det arbetet fortgår alltså och ska fortsätta.

Det är som sagt ovanligt kallt i Sverige den här veckan. Vindkraften står fortsatt för en relativt stor del av elproduktionen, och vi har också vattenkraften att tacka för vår reglerkraft. I går exporterade Sverige 725 megawatt el till våra grannländer enligt Svenska kraftnäts statistik. En vinterdag som denna ökar elförbrukningen i Sverige med ungefär 200 megawattimmar för varje grad som det blir kallare. Det här sambandet beror på att vi använder el för uppvärmning.

Hittills har Sverige valt att arbeta med en effektreserv av kraftverk som kan startas upp med kort varsel för att möta behovet av extra kraft kalla dagar. Att minska behovet är en annan möjlighet. Att dimensionera elsystemet efter ett fåtal dagar med riktigt kall vinter bör vägas mot kostnadseffektiva åtgärder för att minska effekttopparna eller styra lasten. Viss elkonsumtion kan med ganska enkel teknik styras till andra timmar eller dagar.

Lagringsteknik är i sammanhanget också intressant. Med dagens teknik kan mycket av detta skötas automatiskt utan att kunden upplever någon förändring.

Energimarknadsinspektionen har på regeringens uppdrag tagit fram en rapport om efterfrågeflexibilitet som presenterar ett tjugotal förslag för ett smartare energisystem, där kundernas situation stärks och man får bättre chans att påverka sin elkostnad. Dessa förslag bereds nu på Regeringskansliet, och jag ser fram emot att riksdagen ska få möjlighet att besluta om att genomföra dem.

En viktig beståndsdel i detta är också att ständigt arbeta med energieffektivitet. Vi måste bli bättre på att göra mer med mindre energi, och det finns en stor teknisk potential. Energieffektivisering är någonting alla vinner på - samhället, privatekonomin och miljön.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-02-28
Förslagspunkter: 3, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Handläggningstider för nätkoncessioner

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:3393 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 25,

      2017/18:3404 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9 i denna del och

      2017/18:3413 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2.
      • Reservation 1 (M, C, V, L, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, V, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M073010
      SD38007
      MP20004
      C01903
      V11505
      L01306
      KD01303
      -2004
      Totalt162133054
      Ledamöternas röster
    2. Dialog och samråd

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2017/18:3413 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1.
      • Reservation 2 (M, C, L, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M073010
      SD38007
      MP20004
      C01903
      V16005
      L01306
      KD01303
      -2004
      Totalt177118054
      Ledamöternas röster
    3. Övrigt om elmarknaden

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:255 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkandena 3 och 5,

      2017/18:508 av Lars Tysklind (L),

      2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 31-35 och 37,

      2017/18:974 av Per Lodenius (C),

      2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 2,

      2017/18:1869 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),

      2017/18:1920 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

      2017/18:2772 av Niclas Malmberg (MP) yrkandena 1-4,

      2017/18:2777 av Emma Hult och Niclas Malmberg (båda MP),

      2017/18:2849 av Rickard Nordin (C),

      2017/18:3275 av Mikael Jansson (SD),

      2017/18:3393 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 7, 15, 21-24 och 26,

      2017/18:3404 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 3-5 och 9 i denna del,

      2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

      2017/18:3432 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 1-6,

      2017/18:3657 av Mikael Oscarsson (KD),

      2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 33-35,

      2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 21, 22 och 24 samt

      2017/18:3772 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 42.
      • Reservation 3 (M)
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (C)
      • Reservation 6 (V)
      • Reservation 7 (KD)
      • Reservation 8 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S1010012
      M073010
      SD00387
      MP20004
      C00193
      V00165
      L13006
      KD00133
      -1014
      Totalt135738754
      Ledamöternas röster