Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2022/23:FiU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 december 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-12-15
Justering: 2022-12-19
Trycklov: 2022-12-19
Reservationer: 1
Betänkande 2022/23:FiU5

Alla beredningar i utskottet

2022-12-12, 2022-12-15

45,9 miljarder kronor till avgiften till EU (FiU5)

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår även att riksdagen säger ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-12-20
Debatt i kammaren: 2022-12-21
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:FiU5, Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Debatt om förslag 2022/23:FiU5

Webb-tv: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 44 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! På denna årets mörkaste dag debatterar vi avgiften till EU. EU:s årsbudget är en komplicerad historia som utgår från den så kallade MFF:en, det vill säga långtidsbudgeten som just nu löper från 2021 till och med 2027.

Vi sverigedemokrater röstade nej till MFF. Skälen till detta var många, men ett avgörande faktum var att EU inte tog hänsyn till att Storbritannien valde att lämna unionen. För oss var det självklart att EU behövde justera ned sin budget fullt ut när en av unionens största nettobidragare lämnade EU. Så skedde inte, utan Sveriges avgift har ökat markant, trots "rabatterna".

I samband med nu gällande MFF beslutades även om en enorm återhämtningsfond om 8 000 miljarder kronor att omfördelas till framför allt medlemsstater med misskötta statsfinanser. Italien och Spanien är stora bidragstagare genom denna fond. Sverige får tillbaka en del, men nettokostnaden blir ändå klart märkbar.

År 2021 landade Sveriges EU-avgift på hela 52,3 miljarder kronor. I år har regeringen budgeterat 46 miljarder kronor för 2023 års avgift. Det ska ställas i relation till att vi 2018 betalade strax under 35 miljarder kronor.

Syftet med medlemsstaternas årsavgifter är att omfördela medel från ekonomiskt ansvarstagande länder till dem som inte hanterar sina statsfinanser och - det kan tilläggas - som har väldigt höga statsskulder. Sverige betalar därför en hel del för att få tillgång till den inre marknaden. De länder som i dag är stora bidragstagare vill se en ännu större omfördelning av pengar från välskötta länder till det motsatta. Samtidigt är det få medlemsstater i dag som värnar sunda ekonomiska statsfinanser och respekt för EU:s budget.

Dessutom står flera fattiga länder med hög korruption i kö för att komma in i EU - de så kallade kandidatländerna. Utvecklingen i unionen går från starka industriländer som stöttar fattigare länder i södra Europa till att utvidgas till att inkludera allt fler ännu fattigare länder österut. När det gäller hur detta ska finansieras i framtiden är kunskapen helt obefintlig. Ingen vet. Troligtvis kommer det att öka Sveriges EU-kostnader markant.

Sverigedemokraterna vill se sänkta kostnader. Vi vill strama upp EU:s budget till att fokusera på det absolut viktigaste. Tyvärr går EU åt rakt motsatt håll, med ökade kostnader år efter år.

Herr talman! Förutom årsavgiften kommer Sverige från och med 2028 att börja betala på återhämtningsfonden. Det kommer att öka våra kostnader med cirka 5 miljarder kronor per år i 30 år framåt.

Inte ens ett krig i Europa har påverkat medlemsstaternas syn på hur vi ska använda EU:s budget. Det borde ha varit självklart att inom de befintliga ekonomiska resurserna omfördela medel för att stötta Ukraina - om viljan funnits. Men i stället har medlemsstaterna kommit överens om att göra en gemensam upplåning om 18 miljarder euro för att hjälpa Ukraina under nästa år. Här ökar Sveriges kostnader utöver MFF och återhämtningsfonden.

Tyvärr ser det inte ut att stanna här, och det är just vad vi i Sverigedemokraterna oroar oss för. Har man en gång givit med sig till EU är risken stor för att nya stödpaket ska inrättas.

För två veckor sedan deklarerade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det krävs ytterligare finansiellt stöd för att matcha USA:s satsningar. Hon har säkert rätt i att vi behöver se över våra regler för statsstöd, men givetvis ska varje medlemsstat ta eget ansvar för att finansiera detta. Det kan inte vara så att Sverige och ett fåtal andra medlemsstater ska ta notan så fort det blir problem.

Kriser kommer att avlösa varandra, och vi kan inte ha en situation i EU där Sverige och några få medlemsstater ständigt utnyttjas. Vi riskerar att hamna i en situation där det är som att Sverige lämnar över sitt Visakort till länderna i söder och öster. De shoppar, och vi kämpar med att betala räkningarna.

Förutom ett batteri av flera gemensamma fonder trycker EU-kommissionen på för tre typer av nya egna medel, det vill säga nya skatter på EU-nivå. Detta kom upp redan under förhandlingarna om den nu pågående långtidsbudgeten, MFF. Sverigedemokraterna sa nej, men med undantag för Vänstern släppte de övriga partierna frågan. Nu närmar sig beslut, och Sverige har hamnat i ett sämre förhandlingsläge än vi hade under förhandlingarna om långtidsbudgeten.

Beskattningsrätten är varje medlemsstats kompetens; något annat kan inte Sverigedemokraterna acceptera.

Det är på det hela taget tydligt att EU utvecklas åt fel håll när det gäller medlemsstaternas syn på budget och fördelning av kostnader. Om inte Sverige sätter ned foten - nej, bägge fötterna - kommer våra avgifter att öka extremt mycket, och detta oavsett om det kallas årsavgift, nya egna medel, krisfonder eller gemensam upplåning.

Herr talman! Ju mer EU kostar, desto mindre har vi att satsa i Sverige. Frågan vi bör ställa oss är hur vi bäst kan använda våra skatteintäkter.

Avslutningsvis vill jag passa på att önska talmannen, alla åhörare på läktaren, tjänstemännen och kollegorna i finansutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk och David Perez (båda SD).


Anf. 45 Björn Wiechel (S)

Herr talman! Ärendet som nu behandlas rör Sveriges medlemsavgift till EU. Just själva avgiften är i sig inget större debattområde, då den är beroende av hur EU:s sjuåriga långtidsbudgetar blir. Här finns därför inga partiskiljande uppfattningar.

Vad som däremot är föremål för mer debatt är vad Sverige vill med EU-medlemskapet, i synnerhet då Sverige under våren ska vara ordförande i EU. Det är viktigt för Sverige.

Europeiska unionen innebär inte att Sverige avhänder sig makt utan tvärtom bättre möjligheter för oss att rå över vårt öde. Med gemensamma demokratiska institutioner får vi en röst som är lika mycket värd som andra staters. Med gemensamma regler får vi en sjyst konkurrens. Och med ett organiserat samarbete bygger vi tillit och ömsesidighet och kan bättre lösa gemensamma problem och hantera konflikter.

Med ordförandeskapet finns det stora möjligheter för Sverige: möjlighet att visa att vi ligger långt fram i fråga om att kombinera omställning med jobb, möjlighet att visa hur vi vill stärka de gemensamma värderingarna i EU och inte minst möjlighet att flytta fram Sveriges positioner i EU.

I juni presenterade den socialdemokratiska regeringen sitt förberedande arbete som man gjort inför ordförandeskapet och de prioriteringar man då hade tagit fram. Och förra veckan presenterade statsministern den nuvarande regeringens prioriteringar. Dessa var i allt väsentligt bra. De ligger nära den påbörjade inriktningen från den tidigare S-regeringen fast med den nya regeringens infallsvinklar och nyanser, vilket är i sin ordning.

Men - här kommer en stor invändning, herr talman - trots fina ord och måhända goda avsikter vet vi dessvärre inte hur det kommer att bli. För här har vi elefanten i det EU-politiska rummet, nämligen att när Sveriges regering kommer att leda landet och EU-ordförandeskapet lyder den under Sverigedemokraterna, som är det mest EU-kritiska partiet. Partiet är det största i regeringsunderlaget, dikterar villkoren för regeringspolitiken och regeringens budget och styr även via särskilda dokument över regeringens EU-politik.

Att en regering tar hänsyn till sitt regeringsunderlag må så vara. Men då ingår också att ta ansvar för det, att stå för konsekvenserna och att kunna svara på frågor. Helst ska man kunna visa att det inte bara är ett maktspel utan också kan vara till fördel för Sverige. Men här är regeringen svaret skyldig. När statsministern möttes av frågor om Sverigedemokraternas roll och påverkan nonchalerade han dem i stället för att ta dem på allvar. Det är illavarslande. Det fungerar självklart inte i längden att undvika viktiga samtalsämnen.

Herr talman! Det som gör frågan viktig är att det inte bara är en inrikespolitisk debatt. Det faktum att Sverige numera har en regering som lyder under Sverigedemokraterna är en angelägenhet för hela EU. Och det har redan påverkat Sveriges rykte och position i Europa. Övriga Europa har reagerat på detta med häpnad och med oro. Man är skakad. Sverige? Vad har hänt?

Detta kan statsministern inte vifta bort. Statsministern har försatt Sverige i en prekär situation. I stället för med en positiv skjuts in ordförandeskapet börjar vi med en kraftig uppförsbacke. Sverige är ett land som hittills har kännetecknats av ett värnande av EU, som har velat framåt i viktiga frågor och som man har vetat var man har haft. Men vad är Sverige nu?

I Europa noteras att Sveriges regering lyder under ett parti med företrädare som hyllar Ungern. Men det är mer än så. Ordförandeskapet skulle kunna bli ett tillfälle att visa upp det fantastiska arbete som sker i Sverige med att kombinera utsläppsminskning och tillväxt - kolfritt stål, elbilstillverkning, batterifabriker och förnybar skog som bas i allehanda produkter i stället för fossilt.

Men det bygger på att vi också visar att innovation och ny teknik som bidrar till utsläppsminskningar är något vi bejakar och att det ger oss konkurrenskraft. Det bygger också på att vi i Sverige lyfter fram forskning och ny kunskap, att vi framhåller att Sveriges styrka grundläggs i att vi ligger längst fram. Men regeringen har visat måttligt intresse för att hjälpa den utvecklingen.

Dessutom finns det sverigedemokrater som inte ens tror på vetenskapen och sverigedemokrater som vill att Sverige inte ens ska ta vårt ansvar för och vår andel av utsläppsminskningarna utan att vi ska betala oss ur åtagandena. Det är något som knappast inger respekt internationellt.

Det är inte den bilden av Sverige vi behöver, särskilt inte när det finns riktigt viktiga frågor som kommer att behandlas under ordförandeskapet, såsom skogsbruket. Där skulle Sverige behöva stort inflytande och stark position.

Herr talman! Statsministern har talat om brett samarbete. Det är förstås välkommet. Men de redan upprättade dokumenten med Sverigedemokraterna om EU-politiken visar att regeringen i stor utsträckning redan har valt väg och att inkluderingen av riksdagen i EU-arbetet tyvärr tycks bli reducerad till att i bästa fall söka förankring i slutskedena. Det återstår att se om statsministerns ord om samarbete är något han själv kommer att visa ledarskap och gott föredöme i och om han menar allvar med det han själv sa om att mäkla och medla lite mer.

Herr talman! Jag har trots allt gott hopp om ordförandeskapet och Sveriges EU-politik. För alldeles oavsett regeringens agerande behöver inte Sverige som land sinkas. Det finns flera skäl till att utfallet kommer att kunna bli positivt.

För det första har Sverige ett gott rykte som byggts upp över tid, och fallhöjden är mycket hög.

För det andra består Sverige av mer än regeringen och Sverigedemokraterna. Många goda krafter kommer att driva fram det positiva. Vi har starka parter på arbetsmarknaden som är hängivna strukturomvandling för moderna nya jobb och som tar klimatteknikskiftet på allvar. Vi har också ett civilsamhälle som kommer att kämpa.

För det tredje, vilket inte ska underskattas, har vi oerhört kompetenta tjänstemän som kommer att jobba hårt för att värna Sverigebilden och maximera utfallet i förhandlingar och i korridorsnack. Det ska vi vara mycket tacksamma för.

Herr talman! Vi socialdemokrater kommer också att bidra, i riksdagen och utanför Riksdagshuset. Vi kommer att vara konstruktiva, ta varje chans att lyfta fram Sverige och verka för ett bättre EU och ett starkare Sverige i EU.

Jag vill också önska en god jul.

(Applåder)


Anf. 46 Jan Ericson (M)

Herr talman! För nästan exakt två år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade det årets budgetbeslut om EU-avgiften. Jag framförde då min och Moderaternas stora oro för en kraftigt stigande EU-avgift de kommande åren. Då visste vi inte att det inte bara skulle bli en kraftig svensk avgiftshöjning 2021. Vi skulle även tvingas delta i en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel skulle sätta kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år.

Tyvärr gick inte förhandlingarna Sveriges väg. Den förra regeringen hade uppenbara problem att ta till vara Sveriges intressen i EU. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden. Vi såg det även på andra områden, exempelvis rörande beslut om minimilöner, taxonomi, blyförbudet i ammunition, värnandet av vår skogsnäring och andra frågor. Den tidigare regeringen lämnade i vissa fall närmast walkover, vilket har skadat viktiga svenska intressen.

På punkt efter punkt visade det sig att Sveriges tidigare regering inte kunde stå emot starka krafter i EU som driver på för beslut som missgynnar Sverige. För oss moderater, som är positiva till det svenska EU-medlemskapet, var det olyckligt att Sveriges S-ledda regering inte lyckades bättre. Man prioriterade inte EU-frågorna, och statsråden kom ofta inte in i diskussionerna tidigt i processerna utan lät förhandlingarna skötas helt av tjänstemän.

Nu ser vi andra hot framöver, nya förslag om gemensam lånefinansiering av gigantiska EU-fonder för olika ändamål, nya förslag om utökad EU-budget, orealistiska klimatförslag med begränsningar för det svenska skogsbruket och starka röster för införande av EU-skatter och överföring av mer makt från nationella parlament till EU. Detta är en oroväckande utveckling som riskerar att underminera förtroendet för EU i en tid då en orolig omvärld gör ett enat och fokuserat EU viktigare än någonsin.

Herr talman! Detta betänkande är en del av regeringens budgetproposition, och det innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om 45,9 miljarder kronor som avgift till Europeiska unionen nästa år. Det är oerhört mycket pengar, och Sverige förpliktas att noga följa upp hur EU:s medel används och att verka för att budgetramar respekteras.

Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994, och det innebär att Sverige ska prioritera gemensamma frågor som hanteras mer effektivt på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Dessa mål medför som sagt förpliktelser i det löpande arbetet med EU-frågorna i riksdagen.

Den nytillträdda moderatledda regeringen framhåller i budgetpropositionen särskilt att det är av stor vikt att respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budgetram och att verka för realistiska prognoser, och regeringen driver tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater på i den riktningen. Detta är mycket viktiga och välkomna markeringar.

Jag vill redan här passa på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Herr talman! När det gäller EU blir det ofta mycket diskussioner om budget, pengar och hur maktfördelningen mellan EU och de nationella parlamenten ska se ut. Det finns tyvärr mycket att kritisera, och för egen del tycker jag att utvecklingen i EU tyvärr ofta går i fel riktning mot mer överstatlighet, en svällande budget och bristande förståelse för olika förutsättningar i olika medlemsstater. Alltför lite fokus läggs också på grundläggande frågor om EU:s konkurrenskraft och näringslivsklimat. Men det blir samtidigt lätt så att kritik mot EU tar överhanden och att man glömmer de grundläggande värden och tankar som var grunden för att EU bildades. Dessa värden är minst lika aktuella i dag.

Det handlar om värnandet av det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press, medborgerliga fri- och rättigheter och politikens respekt för medborgarna. Men det handlar också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism. EU är en viktig aktör för att lösa gemensamma gränsöverskridande frågor, som exempelvis just nu när det gäller att vara en stark och enad röst när det gäller stödet till Ukraina i försvaret mot den ryska aggressionen och gemensamma sanktioner mot Ryssland.

Andra gränsöverskridande frågor rör gemensam europeisk säkerhet, hantering av flyktingströmmar till EU och motverkande av gränsöverskridande brottslighet. EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling är en annan, numera alltför försummad, fråga som borde lyftas upp på EU:s dagordning. Även energifrågorna måste givetvis lyftas långsiktigt. Med en gemensam energimarknad kommer varje land som för en oansvarig energipolitik att orsaka problem för andra medlemsländer, vilket vi ser tydliga exempel på i dag.

Herr talman! Vid årsskiftet, om drygt två veckor, tar Sverige över ordförandeskapet i EU för ett halvår framåt. Förra veckan redogjorde statsminister Ulf Kristersson här i riksdagen för de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet. Han konstaterade att Sveriges ordförandeskap riskerar att överskuggas av Rysslands krig mot Ukraina och den europeiska energikrisen. Samtidigt kommer Sverige att verka för att EU också ska ha kraft att hantera andra mer långsiktiga frågor. Sverige kommer att vara en konstruktiv kraft som försöker samla EU-länderna i viktiga frågor, och statsministern har uttalat att han vill att EU ska vara lite bättre när Sverige lämnar över ordförandeskapet än när vi tog över det.

Sakpolitiskt kommer Sverige att ha fokus på flera olika frågor.

För det första handlar det om EU:s yttre och inre säkerhet när det gäller både stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland, gemensam hantering av migrationen, bättre gränsbevakning och utökat polissamarbete och kamp mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.

För det andra handlar det om miljö- och energifrågor, med minskat beroende av rysk gas och fokus på trygg elproduktion och en stabil europeisk energimarknad.

För det tredje handlar det om långsiktigt fokus på europeisk konkurrenskraft, så att vi får fler företag att investera och växa i Europa. EU har släpat efter i dessa frågor på senare år. USA och Kina investerar alltmer i forskning och utveckling, mer än EU. EU måste komma ifatt.

För det fjärde handlar det om värnandet av demokratiska värderingar, grundläggande rättsstatliga principer, att avtal efterlevs samt att det är fokus på en ansvarsfull hantering av EU-medel.

För det femte - det var det jag började med - handlar det om att EU ska göra rätt saker och vara bra på det men inte lägga sig i sådant som varje land bäst beslutar självt.

Jag tror och hoppas att alla i riksdagen ser fram emot det svenska ordförandeskapet och vill försöka bidra till att göra något bra av det, som är till fördel både för Sverige och för EU.

Herr talman! Jag är nu inne på mitt 17:e år som ledamot i Sveriges riksdag och kan konstatera att varje riksdagsår är unikt. Men i en turbulent politisk vardag står alltid finansutskottets och EU-nämndens kanslier för stabilitet och proffsig kompetens. Jag vill särskilt tacka kollegor och tjänstemän i finansutskottet och EU-nämnden för trevlig stämning, gott humör och god kreativitet när det gäller att hantera praktiska problem. Det verkar inte finnas några problem eller någon arbetsbelastning som får våra kanslier att tappa humöret. Ni förtjänar alla en skön julledighet. Jag önskar er alla och även talmannen och tjänstemännen i kammaren en riktigt god jul och ett gott nytt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

(Applåder)


Anf. 47 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Rysslands aggressiva krigföring mot Ukraina kommer av naturliga skäl att vara i fokus för EU under 2023. Även om detta vedervärdiga och brutala krig avslutas kommer EU att vara en viktig del i att stötta återuppbyggnaden av ett demokratiskt och fritt Ukraina, med både ekonomisk och humanitär hjälp. Men den svenska regeringen har beslutat att stöd till Ukraina ska avräknas från biståndsbudgeten, vilket kommer att påverka de länder som indirekt drabbats av kriget. Det är fattiga länder som är beroende av import av spannmål och som har drabbats av högre kostnader för energi och mat. Det är biståndsorganisationer som inte har råd att hjälpa lika många. Vänsterpartiet kommer att göra allt för att ändra denna inriktning. Vi ska stödja Ukraina, men resurserna kan inte tas från biståndet - varken det svenska eller EU:s.

Ungern har under en tid blockerat EU:s stöd till Ukraina för att få igenom sin återhämtningsplan. Denna typ av blockeringar har använts av länder förut för att de ska få sin vilja igenom, men nu är det EU:s demokratiska värderingar som står på spel. När både Polens och Ungerns återhämtningsplaner gått igenom är det viktigt att EU, och inte minst Sverige under det svenska ordförandeskapet, inte viker sig och betalar ut stöd för att undvika blockeringar. Rättsstatens principer måste gälla alla länder inom EU, inte bara när man ansöker om medlemskap utan också när man är medlem.

Vänsterpartiet är i grunden kritiskt till den långtidsbudget, MFF, som EU har antagit. Vi är också kritiska till återhämtningsfonden. Vi vill se mindre pengar till militär och gränspolitik och till det jordbruk som är klimatskadligt. I stället vill vi se en återhämtningspolitik med sociala investeringar, grön omställning och modern infrastruktur. Vi är också kritiska till den diskussion som pågår om att införa fler avgifter och skatter på EU-nivå, något som Sverige måste säga nej till när sådana skarpa förslag kommer.

Det nyligen beslutade Fit for 55-paketet är bra men inte tillräckligt. Det krävs mer för att EU:s medlemsländer ska nå klimatneutralitet. Omställningen till förnybart har gått alldeles för långsamt. Vi skulle gärna se ett Fit for 70-paket i stället, alltså att målet ska vara att minska utsläppen med 70 procent i stället för 55.

En del av den nya överenskommelsen om Fit for 55 är att avfallsförbränningen ska ingå i handeln med utsläppsrätter. Men här i riksdagen har majoriteten beslutat att avskaffa skatten på avfallsförbränning. Jag, som anser att EU inte gör tillräckligt för klimatet, kan ändå konstatera att det nu, lite förvånande, är EU som utgör blåslampa på Sveriges miljö- och klimatarbete, inte tvärtom, som jag tycker att det borde vara.

I dag ger EU våra grannar ekonomiskt stöd för att de ska hålla flyktingar borta. I stället för att man har egna räddningsfartyg på Medelhavet överlåts detta till libyska kustbevakningen. Den libyska kustbevakningen får träning, utrustning och stöd från EU. Men det finns många rapporter om att libyska kustbevakningen bedriver en inhuman jakt på utsatta människor. Rapporter har också kommit om utpressning och slavhandel. Men EU fortsätter ändå med det här samarbetet och utvecklar det, och EU-länder vägrar att undsätta fartyg med migranter. Man låter människor dö på Medelhavet. Om det är någon gång man kan använda frasen "med berått mod" så är det här.

Även samarbetet med Turkiet fortsätter oförminskat. Vid EU:s yttre gräns tvingas flyktingar tillbaka via så kallade pushbacks, och deras rätt att söka asyl tas ifrån dem. Vänsterpartiet vill se en annan politik som garanterar människor asylrätt och mänskliga rättigheter. Här ser vi särskilt fram emot det kvotflyktingsystem som vår EU-parlamentsledamot Malin Björk förhandlat fram. Sverige måste självklart ta emot kvotflyktingar och inte, som regeringen gör, säga att vi ska ta emot så få som möjligt.

Slutligen vill jag slå ett slag för Sverigepriser, där Sverige borde få undantag från EU:s elmarknad så att vi kan sätta priser efter vår egen produktionskostnad. Det är dags att regeringen börjar driva detta.

Eftersom Sveriges budget för EU avgörs av EU:s långtidsbudget och de budgetbeslut som fattats utanför riksdagen har vi inget annat förslag inom utgiftsområdet.

Jag vill nu ta tillfället i akt och önska en god jul och ett gott nytt år till finansutskottets ledamöter och kansli men också till mina kollegor i skatteutskottet samt till talmannen och kammarkansliet.


Anf. 48 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen visat sin förmåga att hantera kriser. Man har successivt ökat trycket på Ryssland för att de ska upphöra med sin olagliga och oprovocerade invasion, och det finns en fortsatt viktig enighet kring att stödja Ukraina. Helt nyligen enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland, och stödpaketen fortsätter att hjälpa den ukrainska befolkningen inför den krigsvinter som redan inletts.

Det känns viktigt att börja med dessa påpekanden när vi nu diskuterar avgiften till Europeiska unionen. Det finns ju de som säger att det inte är någon vits att vara med i EU. I den oroliga tid som vi lever i har de nu fått svar på tal.

Det är inte bara Putins aggressiva och orättfärdiga krig mot Ukraina som skakar, utan det är även de energiproblem som vi har att hantera liksom klimatfrågor och högre inflation. Det finns en rad olika exempel där vi med fördel ska söka efter gemensamma lösningar.

De tre kristdemokraterna Adenauer, De Gasperi och Schumann som lade grunden för dagens EU hade en vision om att koppla ihop människor och nationer. I stället för främlingskap, ett vi och dem, skulle vi alla se värdet av och hos varandra. De ville skapa ett Europa som stod upp för frihet, demokrati och jämlikhet och som omfamnade respekten för människovärdet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, för solidaritet och skydd för alla.

Det var detta som skapades ur andra världskrigets ruiner, som är dagens EU. Precis som då kan EU i dag vara ett svar på samtidens kriser och utmaningar.

Herr talman! För oss kristdemokrater är det därför viktigt att EU fokuserar på rätt saker. Det är exempelvis inte det svenska snuset som ska hanteras. EU ska verka för fred, inte minst genom handel, och vara en tydlig och stark röst för de värden som byggt och bygger Europa.

Jag minns hur vi under min tid som förbundsordförande i ungdomsförbundet KDU på 90-talet lärde oss det där tungvrickande ordet och uttrycket "subsidiaritetsprincipen", alltså att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Lite skämtsamt sa vi att om man kunde säga "subsidiaritetsprincipen" utan att staka sig, ja, då hade man blivit en riktig politiker.

Vi kristdemokrater är även i fortsättningen en garant för att EU inte ges obefogad makt. Det medlemsstaterna bäst själva kan besluta om ska medlemsstaterna fortsätta att besluta om. Detta för mig över till några kommentarer kring den svenska avgiften till Europeiska unionen.

Herr talman! Vi har fortsatt en bred samsyn här i riksdagen om att EU behöver prioritera i stället för att föreslå stora utgiftsökningar. I och med Storbritanniens brexit borde det ha varit en slutsats som alla medlemsstater drog och drar. Men vi som följer diskussionen hör och ser ju att EU snarare fortsätter som om ingenting hade hänt.

Även om pandemin motiverade att EU och dess medlemsstater vidtog en rad åtgärder för att dämpa effekterna finns det anledning att ta till sig det som Europeiska revisionsrätten har författat i sin årsrapport om budgetåret 2021. Det är en på många sätt intressant men också lite skrämmande läsning.

Vi kristdemokrater har därför utifrån denna rapport uttryckt vår oro för den kraftiga ökning av utestående åtaganden som skett under den senaste tiden. EU-revisionen visar att EU-budgetens exponering för ansvarsförbindelser mer än dubblerades under 2021.

Ett exempel är instrumentet SURE. Det ska vara ett tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av covid-19-pandemin. Förra veckan meddelade kommissionen att man nu hade gjort sin sista utbetalning med anledning av SURE. Samtidigt vet vi att det finns diskussioner, och inte bara diskussioner utan man vill föra fram förslag, i både Europaparlamentet och hos del medlemsstater i södra Europa om att omvandla detta instrument till något permanent - eller att åtminstone uppfinna ett nytt instrument som kan ta över.

Vi menar att EU:s fortsatta arbete med finansiering ska ske via omprioriteringar, inte nya lån. Vår regering ska därför vara en tydlig röst för detta. Ansvarsförbindelser måste nämligen, som bekant, hedras förr eller senare, och den exponering som nu byggs upp kan komma att påverka medlemsstaternas avgifter högst betydande i framtiden.

Herr talman! Det faktum att en så stor del av EU finansieras av medlemsstaternas avgift är en motvikt till de ständiga propåerna om att EU måste öka sina utgifter. Man kan nämligen inte runda medlemsstaterna. I ministerrådet har dessutom varje medlemsstat vetorätt i budgetfrågan. Det ska vi slå vakt om, för både hos kommissionen och i parlamentet finns starka önskemål om att skapa en EU-beskattning, som skulle möjliggöra att man inte behöver ta omvägen via medlemsländerna för att tillmötesgå sina önskemål om en mer generös syn på unionens uppgifter.

Herr talman! Jag började detta anförande med att fokusera på de mervärden som EU skapat och skapar, inte minst i tider av oro och kris. EU är nämligen så mycket mer än pengar och avgifter. Samtidigt vill jag som kristdemokrat understryka hur viktigt det är att Sverige, och inte minst den regering där vi kristdemokrater nu ingår, är fortsatt supertydliga med att EU inte ska ges direkt eller indirekt beskattningsrätt av unionens medborgare.

Med detta vill jag önska herr talmannen och talmanspresidiet, kansliet och mina vänner i finansutskottet en välsignad och fridfull julhelg samt ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 49 Martin Ådahl (C)

Herr talman! När Sverige nu inleder sitt ordförandeskap i EU finns även en rad utmaningar som gäller unionens finansiering och skuldsättning. Jag vill ändå börja med det absoluta behovet av att i närtid öka stödet till Ukraina, som under trycket av Putins människorättsvidriga invasion genomlever en akut humanitär och ekonomisk kris. Ukraina behöver i dagsläget finansiering på motsvarande 40 miljarder kronor i månaden för att undvika statsbankrutt och hyperinflation, detta enligt både Internationella valutafonden och en rad andra bedömare. Ukraina behöver direkt stöd och även EU-gemensamma lån på långsiktiga, förmånliga villkor för att överleva och vinna kriget.

Det är därför mycket välkommet att EU nu har enats om en gemensam upplåning om 18 miljarder euro, cirka 180 miljarder kronor, på gynnsamma långsiktiga villkor, garanterat via EU:s budget, till Ukraina. Detta är något Centerpartiet var först i riksdagen att kräva att Sverige skulle driva inom EU.

Nu måste dessa lån betalas ut skyndsamt. Detta är dock inte tillräckligt. I förhållande till det existentiella hot som kriget i Ukraina utgör är denna typ av förvisso okonventionella och unika finansiering både nödvändig och riktig och bör utökas under kommande år, herr talman, till dess Ukraina har klarat sig igenom den extrema ekonomiska nöden och besegrat Putins brutala invasionsarmé.

Dock måste detta instrument avgränsas till just denna unika situation och inte bli ett generellt instrument för EU:s finansiering. Tvärtom riskerar EU, till följd av dessa upprepade kriser, finanskrisen, pandemin, kriget och energikrisen, att anamma gemensam finansiering och upplåning som lösning på problem där det naturliga är inhemsk finansiering, även solidarisk finansiering mellan länder, utan att EU:s gemensamma budget står risken. Ukraina är unikt i vår tid, och måste så förbli.

Det är nu två och ett halvt år sedan EU 2020 enades om en ny långtidsbudget och den återhämtningsfond som är ett direkt resultat av coronapandemin. Resultatet blev inte som Centerpartiet önskade och inte heller som Sverige, riksdagen, önskade. Men det blev ändå en överenskommelse mellan 27 medlemsländer med olika ingångar och förutsättningar.

Det är nu helt avgörande att medlen är tätt länkade till länders respekt för rättsstatens principer, det vill säga åtföljs av en strikt konditionalitet under vilken ett land kan bli av med sina EU-medel om principerna inte följs.

Herr talman! Detta prövas nu i fallet Ungern, där Sverige inte får vackla eller tveka i att backa upp de krav på demokrati, korruptionsbekämpning och ansvarsutkrävande som Ungern måste uppfylla - i synnerhet inte när regeringen tyvärr gjort sig beroende av ett parti som många gånger inte bara ursäktat utan också lovordat den auktoritära och korrupta regimen i Ungern. Kraven ska efterlevas och vara verkningsfulla.

Centerpartiet avstår, som brukligt, från ett ställningstagande när det gäller anslag inom utgiftsområde 27 eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen valt en annan inriktning än den vi önskar. Vi anser att det är oförändrat centralt att ett budgetalternativ ses som en helhet där inte delar bryts ut och behandlas isolerat.

Men jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservation, som är av principiell natur. Reservationen belyser de problem vi ser med budgeten och återhämtningsfonden. Detta gäller inte minst utökningen av EU:s förmåga att ta in egna intäkter, exempelvis genom en utökad beskattningsrätt genom digital skatt på techbolag. En sådan techskatt motverkar paradoxalt nog sitt syfte genom att försvaga den europeiska hemmamarknaden för europeiska techbolag gentemot sina konkurrenter, i synnerhet amerikanska konkurrenter. Det är fel framför allt av principiella skäl. Det finns varken ett folkligt mandat eller ett ekonomiskt behov av att på detta sätt utöka EU:s beskattningsrätt på medlemsstaternas bekostnad.

Europeiska unionen ska nu och för alltid stå för frihet och öppenhet.

Jag vill också passa på att tacka herr talmannen för detta fina år, mina kollegor i utskottet och i riksdagen, och inte minst den fantastiska, oersättliga personalen i finansutskottet som räddar oss om och om igen och gör oss bättre än vad vi annars hade varit. Till alla er vill jag också önska en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-12-21
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 27

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslaget för 2023Riksdagen anvisar anslaget för 2023 inom utgiftsområde 27 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 27 punkt 2.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2023 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2023.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 27 punkt 1.
  2. Frågor om Europeiska unionens budget

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:536 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,

    2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 37,

    2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 31.
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890018
    SD620011
    M560012
    C01905
    V17007
    KD15004
    MP13005
    L10006
    Totalt26219068
    Ledamöternas röster