Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

Skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.
Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.

Valprövningsnämndens beslut

Plan- och byggprocessens längd

Bilaga: bet_200102_bou_6

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 1 (c)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">118</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">64</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">12</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">32</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">10</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">272</td><td class="summa_nej">16</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">61</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">118</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">66</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">15</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">14</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">2</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">34</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">12</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">261</td><td class="summa_nej">34</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">54</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

2002-02-21

Översyn av plan- och bygglagen (BoU6)

Fru talman! Äntligen ligger det ett förslag på riks-
dagens bord som tar upp plan- och byggprocessens
längd! Kristdemokraterna har under flera år motione-
rat om att en översyn behöver göras av plan- och
bygglagen.
Plan- och bygglagen kom till 1987 och har funge-
rat bra i många stycken, men tiden har förändrats från
1980-talet. Då var samhällsplaneringsarbetet i hög
grad inriktat på exploatering av områden där de mot-
stående intressena var relativt begränsade. Numera är
planprocessen mera komplex. Nya bostadsområden
planeras på mark som redan är ianspråktagen för
andra ändamål, och förtätning av staden eller sam-
hället är det som gäller i dag för att bäst kunna ut-
nyttja en redan utbyggd infrastruktur. Översynen
kommer att ta upp dessa aspekter och andra, som
behovet av att förtydliga oklara begrepp i PBL, läns-
styrelsens roll i planeringen och motverkande av
förseningar i planprocessen.
Vi har i andra motioner tagit upp frågor om olika
perspektiv i planeringen som barnperspektivet, jäm-
ställdhetsperspektivet och de äldres perspektiv. Lika-
så har vi motionerat om tillsynen och kvalitetskon-
trollen vid byggprocessen. Dessa motioner berörs
dock inte av revisorernas förslag och kommer att
behandlas i ett särskilt betänkande. Vi har därför valt
att inte ytterligare kommentera detta i föreliggande
förslag.
Kristdemokraterna har en reservation i betänkan-
det, och den handlar om att ett planeringsforum bör
inrättas vid Boverket. I den rapport som föregick
Riksdagens revisorers förslag till riksdagen föreslog
man ett planeringsforum för att bättre kunna planera
för ett hållbart samhälle.
Samhällsplaneringen är navet i utbyggnaden av
vårt samhälle. Ska Sverige kunna leva upp till alla
fina skrivelser och propositioner om miljömål och
miljökvalitetsmål, där det så välformulerat står om en
samordnad planering för ett hållbart samhällsbyggan-
de, måste också kompetensen finnas och utvecklas.
Ett planeringsforum skulle också kunna svara för ett
samordnat omhändertagande av forskningsresultat
och ge bättre möjligheter att återföra kunskap och
erfarenheter till riksdag, regering, kommuner och
byggherrar.
Formas och Svenska Kommunförbundet stöder
tanken på att inrätta ett planeringsforum vid Boverket
i sina remissvar till revisorernas första förslag. Flyttar
man sedan Byggkostnadsforum till Konkurrensver-
ket, där det rätteligen hör hemma, renodlar man Bo-
verkets uppgifter och får en mera ändamålsenlig
uppdelning av planerings- och konkurrensfrågorna.
Kristdemokraterna har också i ett särskilt yttrande
lyft fram några förslag från revisorerna som behand-
lats mer styvmoderligt i Bostadsutskottets betänkande
men som revisorerna markerat starkare.
Ett av dessa förslag handlar om överklagandepro-
cessen. Det gäller att förenkla och förkorta överkla-
gandeprocessen och motverka onödiga förseningar.
För att åstadkomma detta föreslår Kristdemokraterna
att antalet överklagandeinstanser begränsas samt att
man överklagar både detaljplane- och bygglovsären-
den till länsstyrelsen. Detta beslut ska man sedan
kunna överklaga vidare till en av kammarrätterna i
Sverige. Demokratin får ha sin gång, men det kom-
mer att minska tiden betydligt för att få ett beslut
jämfört med i dag, när man kan ha upp till fyra olika
instanser som överprövar varandra.
Revisorerna har i sitt förslag förordat att bostads-
och PBL-frågor bör samlas i ett departement. Många
av remissinstanserna stöder detta förslag och påtalar
den oklara och splittrade ansvarsfördelningen inom
Regeringskansliet vad gäller plan-, bygg- och boen-
defrågor.
Kristdemokraterna har i ett antal motioner påtalat
denna brist på nödvändig samordning och förutsätter
att regeringen till slut tar intryck av dessa synpunkter
och organiserar sitt arbete så att det bättre kan svara
mot de behov som finns av att utveckla samhällspla-
neringsfrågorna i vid bemärkelse - precis som Riks-
dagens revisorer säger.
Fru talman! Jag vill till slut yrka bifall till vår re-
servation i betänkandet, reservation 2.


Fru talman! Byggande och boende i Sverige är av
tradition en genomreglerad samhällssektor. Det är
inte så länge sedan vi hade en detaljreglering där t.ex.
måtten på hatthyllan var förutbestämda. Nuvarande
byggregler talar mer om vilka funktioner som ska
vara uppfyllda, och det är ett steg åt rätt håll. Men
fortfarande finns det ett omfattande regelverk som
styr människors boende. Regelverket gör boendet till
ett komplext område såväl för politiker och närings-
idkare som för alla oss boende, vilket i sin tur gör att
bostadsmarknaden saknar den dynamik som tillgodo-
ser människors varierande behov och önskemål.
Vi har i dag på förmiddagen varit samlade till ett
seminarium där man speciellt tog upp stadsutbyggna-
den. Man tog dock i detta fall inte upp landsbygds-
miljön. Jag tycker att man skulle försöka samordna de
bitarna. Det behövs både-och. Vi vill ha både staden
och landet.
När plan- och bygglagen infördes gavs möjlighe-
ter till ett mer flexibelt regelsystem. Begreppet områ-
desbestämmelser infördes för att möjliggöra såväl
skärpta som sänkta krav på bebyggelsens utformning.
Trots att det nu är över 20 år sedan plan- och byggla-
gen beslutades har mycket ändå blivit kvar vid det
gamla. De möjligheter till förenklingar som finns har
inte tagits till vara fullt ut. Den flexibilitet som efter-
strävades har i stor utsträckning uteblivit.
Centerpartiet har begärt att en utredning ska göras
av plan- och bygglagen. Det är glädjande att även
bostadsutskottets övriga ledamöter tycker att detta är
bra och också har begärt en utredning. Vi har nu
också till viss del fått gehör för detta.
Riksdagens revisorer har nu genomfört en gransk-
ning av vad som kan göras för att förkorta plan- och
byggprocessen. Jag anser att riksdagen bör ställa sig
bakom alla de överväganden som revisorerna redovi-
sar, inte bara gå ett steg i taget som majoriteten i
utskottet vill. Det gäller t.ex. att se över plan- och
bygglagen, att ha bättre uppföljning, att motverka
förseningar i plan- och byggprocessen, att förtydliga
länsstyrelsens roll, att se över överklaganden och
förseningar samt att förklara oklara begrepp i plan-
och bygglagen.
Revisorerna konstaterar i sina överväganden, pre-
cis som vi i Centerpartiet har gjort, att regeringen
under flera år inte ägnat plan- och bygglagsfrågorna
tillräckligt intresse. Regeringen har inte tagit något
initiativ till att utveckla plan- och bygglagen till ett
instrument som kan anpassas till de skilda behov som
finns i olika delar av vårt land. I ett flertal avseenden
pekar också revisorerna på att plan- och bygglagens
reglering upplevs som oklar av kommunerna, som har
att handlägga bygglov m.m.
Man framhåller också att en alltmer komplex
plansituation med många motstående intressen kräver
en reformering av lagstiftningen. I de här samman-
hangen brukar problemen i storstäderna vid bostads-
byggande särskilt uppmärksammas. Men jag anser att
riksdagen även bör framhålla behovet av att se över
de komplexa plansituationer som finns på landsbyg-
den. Det gäller inte minst motsättningar mellan ny
verksamhet och gammal etablerad verksamhet.
Alltför många gånger har jag mött problem och
konflikter mellan bondgårdar och villabebyggelse
alldeles intill. Villaägarna har när man har fått sitt
bygglov bedyrat att det inte gör någonting med lite
häst- eller svinlukt. Men när man bott där ett tag och
så att säga luktat in sig är det inte lika mysigt längre
att se hästarna eller grisarna i backen, och cirkusen är
så att säga i full gång. Den kan t.o.m. bli så häftig att
verksamheter som människor har sin försörjning av
får läggas ned.
Det finns alltså ett klart behov av tydlighet i plan-
och bygglagen så att sådana här situationer inte upp-
står.
Det finns även en typ av problem som oftast upp-
står när det är generationsskifte på gårdarna. Det är
möjligen så att den nya generationen inte vill fortsätta
med t.ex. hästproduktionen eller svinproduktionen
utan vill ha annan verksamhet i djurstallarna. Då
uppstår problemet att det tar väldigt lång tid att få
bygglov för den nya verksamheten.
Fru talman! Jag föreslår sammanfattningsvis att
riksdagen ger regeringen till känna vad Riksdagens
revisorer i sin helhet föreslagit, och jag vill särskilt
stryka under det som jag har föreslagit om behovet av
tydligare regler vid planering på landsbygden.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-
tion 1.


Fru talman! Dagens betänkande, BoU6, som jag
först vill passa på att yrka bifall till, är föranlett av att
bostadsutskottet till Riksdagens revisorer framställt
ett önskemål om en genomgång av plan- och bygg-
processens längd därför att vi är oroade för att plane-
ringen för nybyggnation i framför allt redan bebyggd
miljö tar väldigt lång tid. Riksdagens revisorer har
sedan utökat uppdraget och även studerat några andra
delar av plan- och bygglagens sätt att fungera. Det var
bra.
Det tillkännagivande som vi föreslår nu om en
översyn av PBL är i grunden mycket oproblematiskt.
Alla är överens om att det är dags, och ansvarig mi-
nister har här i kammaren i andra sammanhang redan
aviserat en sådan. Förberedelsearbetet är på gång.
Därför är det kanske inte så konstruktivt att diskutera
vem som kräver vad i det här sammanhanget.
Diskussionen handlar snarare om i vilket syfte,
hur genomgripande och på vilket sätt översynen ska
ske. Inte minst efter det seminarium vi har haft på
förmiddagen kan vi konstatera att det är en mängd
olika intressen som man vill ska finnas med, bli be-
lysta och få genomslag i en förändring av plan- och
bygglagen. Det är inte minst miljöbalkens krav, det är
kulturens krav, det är tillgänglighetskrav och en lång
rad andra krav.
Av det kan man ganska enkelt förstå att den här
översynen inte är något som kommer att gå helt fort
eller att det kommer att vara alldeles enkelt att klara
av att väga alla dessa intressen mot varandra. Därför
är det viktigt att vi, som vi gör i det tillkännagivande
vi lämnar till regeringen, konstaterar att några frågor
är av sådan vikt - framför allt för att vi ska kunna
klara nybyggnation av bostäder och se till att kvalite-
ten på det som byggs blir tillräckligt hög - att de ska
behandlas med förtur. Den kommande översynen kan
jobba etappvis och efter hand komma tillbaka till
regering och riksdag med förslag som vi kan fatta
beslut om.
De frågor som vi anser måste behandlas med för-
tur är överklagandereglerna. De är också förberedda i
Regeringskansliet. Men också frågor som kvalitets-
kontrollen vill vi se förslag på redan tidigare. Det är
sådant vi pekar ut.
Särskild vikt vill vi också lägga vid frågan om
mellankommunal och regional planering. I takt med
att vi rör oss mer över kommungränserna för arbete,
utbildning, fritid och inköp sammanflätas olika kom-
muners intressen på ett sätt som gör det nödvändigt
att kommunernas planering både är öppen för insyn
och för synpunkter från kringliggande kommuner på
ett bättre sätt än i dag.
I befolkningstäta områden med många geografiskt
små kommuner uppstår alltfler konfliktpunkter. Där-
för måste länsstyrelsens roll och kommunernas ansvar
i det här sammanhanget förtydligas.
Sammantaget kan vi säga att vi i utskottet i hu-
vudsak är överens om inriktningen på en kommande
översyn av plan- och bygglagen. Även om Center-
partiet yrkar bifall till sin reservation är det faktiskt så
att i stort sett alla de punkter som revisorerna tar upp
också finns med i det sammantagna tillkännagivande
vi lämnar till regeringen.
Jag är ganska övertygad om att vi lär återkomma
till den här frågan framöver när skarpa förslag pre-
senteras.


Fru talman! Jag har en kort fråga. Vår reservation
handlar om ett planeringsforum. Det var Riksdagens
revisorer först positiva till. När ärendet sedan kom
tillbaka hade man ställt sig negativ till det, trots att
sådana starka remissinstanser som Forma, Svenska
Kommunförbundet och Lantmäteriet har tillstyrkt
detta. Jag skulle vilja höra Socialdemokraternas skäl
till att man inte har gått vidare med Riksdagens revi-
sorers första förslag.


Fru talman! Den ganska enkla anledningen är att
detta är en av de centrala uppgifterna för Boverket
redan i dag. Att skapa en ny institution kan det vara
svårt att se finessen med.


Fru talman! Det är det i mångt och mycket. Men i
andra propositioner skriver ni att det är oerhört viktigt
att samhällsplaneringen är navet i utbyggnaden av det
hållbara samhället. Då är det väl oerhört viktigt att
man ser till att fokusera detta ännu mer på just ett
planeringsforum. Ett planeringsforum är ju tänkt att
vara mycket vidare än bara Boverkets funktion.


Fru talman! Det är riktigt att det inte bara handlar
om att planera bostäder. I det fallet handlar det ju om
hur vi hanterar ESDP-planeringen framöver i Sverige.
Till den frågan har vi inte kommit ännu.


Fru talman! Plan- och bygglagen ger möjlighet till
flexibilitet. Men det är tyvärr en flexibilitet som inte
utnyttjas i så hög grad. Det är en av de bitar som
åtminstone jag upplever att revisorerna pekar på i sin
rapport, bl.a. rör det sig om oklara begrepp. Det är
därför positivt, tycker jag, att bostadsutskottet åt-
minstone i princip begär en översyn av plan- och
bygglagen.
För att tydliggöra flexibiliteten lite vill jag peka
på att det är ju så att kommunen i detaljplanen eller i
områdesbestämmelser kan ställa såväl sänkta som
skärpta krav på bebyggelsen och bygglovens utform-
ning. Trots att plan- och bygglagen trädde i kraft för
15 år sedan har inte så mycket förändrats. Jag har
även på nära håll sett hur man på grund av oklara
begrepp har haft olika mening om huruvida man kan
använda t.ex. ett enkelt planförfarande. Därför är det
viktigt att det åskådliggörs vad man menar med de
här begreppen. Det är viktigt att också titta på andra
målkonflikter som finns i miljöbalken och andra
angränsande lagstiftningar - som även tidigare talare
har sagt. Planeringen i dag ser kanske inte likadan ut
som för 15 år sedan. Skapas osäkerhet fördröjs också
processen. För att snabba upp planeringsprocessen
måste begreppen bli lite tydligare.
Sedan är det överklagandeprocessen i plan- och
bygglagen. Det är inte precis någon nyhet att det finns
ett stort behov - ett brådskande behov - av att se över
detta. Vi från Moderaterna har motionerat tidigare år
om detta, och äntligen har majoriteten i utskottet sagt
ja till att det måste hända någonting från regeringens
sida.
Med den ordning som gäller i dag med bl.a. pro-
gramskede, detaljplanearbete och bygglovsprövning,
kan i princip samma fråga komma att behandlas och
överprövas gång på gång. Med dagens processord-
ning kan således plan- och byggprocessen fördröjas i
åratal med kostnader till följd och - naturligtvis - en
försenad byggstart. Naturligtvis måste det fortfarande
finnas möjligheter och rättigheter att överklaga, men
omfattningen - tror vi - måste begränsas.
Avslutningsvis vill jag framhålla att det finns skäl
för regeringen att i samband med en översyn ta in en
bred vision. Det finns många förslag från många olika
politiska partier om bitar som behöver ses över när
det gäller kommunens planprocess. Någon menade
tidigare att planeringen av staden, men även natur-
ligtvis landet, är livmodern i Sverige. Det är något
man måste ta till sig när hela översynen görs.


Fru talman! Bostadsutskottets begäran att Riksda-
gens revisorer skulle granska plan- och byggproces-
sens längd, vilket har utmynnat i detta betänkande,
har lett till ett påpekande om en rad brister som behö-
ver åtgärdas. Det är jättebra. Man konstaterar att det
behövs en översyn av PBL i dess helhet, vilket också
är bra.
Vänsterpartiet har länge krävt förändringar av lag-
stiftningen, men vi har inte fått gehör för våra krav.
Regeringen är med på noterna nu - ett sent uppvak-
nande, tycker vi.
Boverket har gjort flera utvärderingar av den gäl-
lande lagen och har fört fram många ändringsförslag
som är alldeles utmärkta, men de har hittills hamnat i
skrivbordslådorna på Miljödepartementet.
Vänsterpartiet har under en längre tid haft åsikter
om hanteringen av bostadsfrågorna i regeringen.
Revisorerna delar Vänsterpartiets uppfattning om att
frågorna så långt som möjligt bör samlas i ett depar-
tement. Det behöver inte vara ett särskilt bostadsde-
partement utan kan vara ett miljö- och plandeparte-
ment, där bostadsfrågorna hanteras av ett av flera
statsråd. Sverige har inte haft en uttalad bostadsmi-
nister sedan 1991. Vi reserverar oss ändå inte i denna
fråga eftersom den ägs av regeringen.
Huvudfrågan i den av bostadsutskottet begärda
revisionen handlar om svårigheter att få fram planer i
tid så att de inte förhindrar eller fördyrar en byggpro-
cess. Kraven på snabba förändringar avvisas av ut-
skottet, och det är klokt - även om en onödig byrå-
krati ska undvikas. Det är just nu viktigare att se över
länsstyrelsens roll i dessa frågor och se till att infor-
mationen om hur program, programsamråd och de-
taljplanearbete ska kunna effektiviseras i den kom-
munala hanteringen.
Kravet på effektivitet och snabbhet måste dock
balanseras med kravet på kvalitet, insyn, inflytande
och rättssäkerhet. Olyckligt är att kommunerna så
kraftigt dragit ned på kompetensen i byggfrågor i
samband med att en stor del av ansvaret i plan- och
bygglagen lades över på byggherrarna.
Kostnadsfördyringen av en försenad byggprocess
beräknas vara 2-5 % av den totala produktionskost-
naden, men det kan kosta betydligt mer om fel görs i
planerings- och projekteringsfasen. Därför tycker vi
vänsterpartister att det är viktigt med tidiga samråd,
gärna i samband med en bygglovsanmälan. Vi har
naturligtvis ingenting emot om det går att minska
antalet överklagandeinstanser utan att rättssäkerhet
och det medborgerliga inflytandet sätts ur spel.
I den översyn av plan- och bygglagen som rege-
ringen äntligen har tagit initiativet till kan en hel del
frågor hanteras relativt snabbt. För att undvika skan-
dalbyggen som i Södra Hammarbyhamnen måste
kraven på byggherrarna skärpas och förtydligas lik-
som samordningen med och möjligheten för bygg-
och miljönämnderna att aktivare kunna ta del i bygg-
processen.
Byggherrens kontrollplan bör upprättas efter ett
byggsamråd. Kraven på slutanmälan ska förtydligas
genom att en garanti för att utförandet av byggnaden
har skett i överensstämmelse med bygglovsbeslutet
utfärdas. Kraven på den kvalitetsansvarige bör ökas
genom att det i kontrollplanen ges ansvar för att de
samhällskrav som ställs på byggprojektet finns redo-
visade och uppfylls.
Bl.a. dessa frågor, men även andra frågor, har Bo-
verket redan utrett, och detta kan i princip införas
redan nu.
Utskottet framhåller att översynen av plan- och
bygglagen inte enbart får handla om miljökraven,
utan frågan om en hållbar utveckling sammanfattar en
helhetssyn där ekologiska, hälsomässiga, arkitekto-
niska, tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella
aspekter vägs samman. Vänsterpartiet delar den upp-
fattningen, och partiet har därför i flera sammanhang
framfört kravet på att kommunerna ska upprätta sär-
skilda boendeplaneringsprogram där en helhetssyn
styr planeringen. De ska ingå som en del av kommu-
nernas bostadsförsörjningsansvar. Programmen bör
antas minst en gång per mandatperiod i kommun-
fullmäktige.
Kommunerna behöver åter komma in på arenan i
planarbetet och inte förlita sig på att privata intressen
via markköp ska bestämma vad som ska byggas och
för vem.
Fru talman! Vänsterpartiet vill redan nu se en rad
förändringar av plan- och bygglagen, men vi väljer
ändå i nuläget att ställa oss bakom förslaget i utskot-
tets betänkande. Det går ju i rätt riktning - men lång-
samt.


Fru talman! Jag reagerar just mot att Vänsterparti-
et inte reserverar sig eftersom man är kritisk mot
regeringen och inte har fått igenom sina synpunkter.
Det handlar bl.a. om att samla bostads- och PBL-
frågorna i ett gemensamt departement.
Jag blev lite fundersam när Owe Hellberg antydde
att man skulle blanda ihop miljö- och bostadsfrågor-
na. Det tycker vi inte i Centerpartiet, om man med
detta ska blanda ihop miljöbalken med plan- och
bygglagen. Miljöbalken är ju nu också satt under
översyn. Jag tycker att det är oerhört viktigt att den
översynen får komma till skott och att vi får en rättel-
se i miljöbalken. Den är en fullständig katastrof för
många småföretagare, inte minst inom det här områ-
det.


Fru talman! Vi vill naturligtvis vara med och styra
och ställa även när det gäller hur departementen ska
organiseras och vilka ministrar som ska finnas där.
Men det är faktiskt inte riksdagens bord. Vi kan na-
turligtvis bara framföra våra synpunkter. Det är lite
svårt att reservera sig i en sådan fråga.
Vi tycker självklart att miljöfrågor och boendefrå-
gor ska blandas. Det handlar om en helhetssyn. Bo-
endet är beroende av hur trafiken planeras, hur servi-
cen planeras, hur den kulturella miljön planeras och
planeringen av sådant som rör människors vardag.
Där ingår alla dessa frågor. Det är därför vi trycker så
hårt på att införa boendeplaneringsprogram - inte
bostadsförsörjningsprogram. Vi vill inte ha den gamla
modellen.
Nu lyssnade tyvärr varken regering eller utskott
på oss när vi ville byta namn för att tala om att det är
fråga om en nystart i tänkandet om boendemiljön och
alla de kringeffekter som ingår där.


Fru talman! Jag delar Owe Hellbergs uppfattning
att miljöfrågorna är viktiga i sammanhanget. Men vi
får inte blanda in miljöbalken i detta eftersom miljö-
balken i sig är alltför komplex som den nu är utfor-
mad. Den måste helt enkelt förändras för att man ska
få verklig stuns på miljöfrågorna. Det får man inte i
dag.
I dag handlar det mest om sanktioner, vitesbe-
stämmelser och sådant, och det gagnar inte miljön
särskilt mycket.


Fru talman! Jag vill inte heller blanda in miljöbal-
ken i diskussionen om den här lagstiftningen. Man
även när man talar om boende och boendemiljö måste
man ta hänsyn till de allmänna intressen som gäller
miljöbalken.
Bestämmelserna om sanktioner och avgifter kan
nog upplevas som krångliga ibland, men i många fall
är de väldigt verkningsfulla; de behövs, de också.
Sedan får man naturligtvis se över bestämmelserna
och undersöka vilka av dem som fungerar bra och
vilka som fungerar mindre bra i relation till de avgif-
ter man tar ut.
Det pågår en översyn av miljöbalken, men jag
tycker inte att den frågan riktigt hör hemma här.


Fru talman! Trots att Folkpartiet inte har någon
reservation i detta ärende vill jag säga några ord om
betydelsen av att så långt som möjligt göra plan- och
byggprocessen snabbare än den i dag många gånger
är. Detta har också tidigare talare belyst.
Riksdagens revisorer har, som tidigare talare sagt,
i sin skrivelse fört fram att det finns behov av en
översyn av PBL, och olika partier har väckt motioner
om att det brådskar på många punkter, bl.a. när det
gäller den i dag ofta mycket långdragna överklagan-
deprocessen. Eftersom vi i utskottet kunde enas om
gemensamma skrivningar har jag stora förhoppningar
om att det kommer att bli positiva förändringar av
PBL. I ett särskilt yttrande har vi understrukit behovet
av att snabbt förändra just överklagandeprocessen.
Vi har således från Folkpartiet framhållit att det
mycket ofta tar onödigt lång tid att få i gång önskvärt
byggande, bl.a. eftersom det finns en mycket kraftig
tendens att överklaga så snart det egna reviret berörs.
Uttrycket not in my backyard - dvs. ungefär "inte på
min bakgård" - passar bra här, tycker jag.
Jag kan ta ett aktuellt exempel från Umeå, en av
de universitetsstäder där det råder stor brist på stu-
dentlägenheter, vilket också hindrar studenterna från
att utnyttja de platser de blivit antagna till. Ett ganska
stort antal lägenheter - ett par hundra - hade plane-
rats, men eftersom planerna har överklagats tycks
byggherrarna helt enkelt ha tröttnat.
För en stad som vill och behöver utvecklas inne-
bär det stora svårigheter att bygg- och planprocessen
tar flera år. Därför ser vi med tillförsikt fram emot att
översynen av PBL ska kunna innebära snabbare
bygg- och planprocess och därmed möjlighet att byg-
ga i takt med att behoven uppstår, inte flera år för
sent.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Fru talman! Även jag stöder utskottets förslag om
att plan- och bygglagen bör ses över. Jag anser dock
att översynen bör inriktas på fler frågor än dem som
utskottet pekar på i sina överväganden.
En viktig fråga för översynen är kommunernas
oförmåga att hantera handelsfrågor, exempelvis vid
etableringar av externa stormarknader. Det gäller
särskilt i storstadsområden och andra områden med
korta avstånd mellan kommuncentrum.
Det finns också ett behov av att lyfta fram gestalt-
ningsfrågor och sociala frågor i översynen. Dessa
frågor är ofta nära knutna till frågor om trafik, miljö
och handel och bör hanteras samordnat. Jag vill där-
för särskilt understryka att Miljöpartiet inte delar den
åsikt som framförs i revisorernas rapport och refere-
ras i betänkandet, nämligen att gestaltningsfrågorna
och de sociala frågorna har trängts tillbaka av miljö-
frågorna. Rapportens underlag för påståendet är för
övrigt mycket tunt. Åsikten som framförs i den av
revisorerna redovisade enkäten till länsstyrelserna att
"med sammanslagna bygg- och miljönämnder har
miljö mest att säga till om" motsägs direkt av andra
rapporter. Det av revisorerna refererade klagomålet
från dåvarande landshövdingen i Stockholm på att
"miljökraven trissas upp av olika medborgargrupper
. kommunen har svårt att stå emot ." ter sig sna-
rast som ett uttryck för författarens missnöje över att
de ändringar av plan- och bygglagen i mitten av
1990-talet som syftade till ökad miljöhänsyn och
stärkt medborgarinflytande i den kommunala plane-
ringen fått just den avsedda effekten.
Det är i och för sig riktigt att gestaltningsfrågor
och sociala frågor inte beaktas tillräckligt i många
kommuner. Detta har emellertid andra förklaringar än
dem som revisorerna pekar på. En förklaring är att de
krav som ställs på stadsarkitekten vid kommunens
planläggning successivt har försvagats. Kommuner-
nas trängda ekonomi och de ökade byggkostnaderna
har också gjort att kortsiktiga ekonomiska hänsyn har
fått allt större genomslag på bekostnad av hänsynen
till sociala frågor, stadsgestaltning och miljö.
Jag emotser också översynen av plan- och bygg-
lagen men förutsätter att översynen utgår från och
beaktar de synpunkter som jag har framfört.



Framställning / redogörelse forslag 2001/02:RR8 Riksdagens revisorers förslag angående Plan- och byggprocessens längd

Riksdagens revisorers förslag angående Plan- och byggprocessens längd

Motion motion 2001/02:Bo10 med anledning av förs. 2001/02:RR8 Riksdagens revisorers förslag angående Plan- och byggprocessens längd

av Annelie Enochson m.fl. (KD)

med anledning av förs. 2001/02:RR8 Riksdagens revisorers förslag angående Plan- och byggprocessens längd

Motion motion 2001/02:Bo216 Markfrågor och planfrågor

av Knut Billing m.fl. (M)

Markfrågor och planfrågor

Motion motion 2001/02:Bo244 Samhällsplanering

Samhällsplanering

Motion motion 2001/02:Bo324 Bostadspolitiken

av Lars Leijonborg m.fl. (FP)

Bostadspolitiken

Motion motion 2001/02:Bo325 Bostadspolitik

av Agne Hansson m.fl. (C)

Bostadspolitik

Motion motion 2001/02:Bo9 med anledning av förs. 2001/02:RR8 Riksdagens revisorers förslag angående Plan- och byggprocessens längd

av Yvonne Ångström och Karin Pilsäter (FP)

Riksdagsskrivelse 2001/02:154

Riksdagsskrivelse 2001/02:155

Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att göra en bred översyn av plan- och bygglagen (PBL). Översynen bör omfatta uppgiften att sammanställa och strukturera de överväganden och förslag om PBL som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till ett ställningstagande. En prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen. I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och kontroll kunna övervägas. Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör alltså kunna övervägas med förtur. Detta gäller t.ex. frågan om systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut.