Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fordonsfrågor m.m.

Betänkande 2000/01:TU9

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 mars 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Fordonsfrågor m.m.(doc, 93 KB)
PDF
Bilaga: bet_200001_tu_9(pdf, 233 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:9 Fordonsfrågor m.m.

Beslut

Motioner om fordonsfrågor (TU9)

Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 i olika fordonsfrågor, bl.a. regelverket för fordonsvikter, s.k. chipstrimning av motorer, fordonsregistrering och vinterdäcksregler.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 12

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-02-06
Justering: 2001-03-08
Trycklov: 2001-10-11
Betänkande 2000/01:TU9

Alla beredningar i utskottet

2001-02-06

Motioner om fordonsfrågor (TU9)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från den allmänna motionstiden 2000 om olika fordonsfrågor, bl.a. regelverket för fordonsvikter, s.k. chipstrimning av motorer, fordonsregistrering och vinterdäcksregler.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-03-28
Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:TU9, Fordonsfrågor m.m.

Debatt om förslag 2000/01:TU9

Webb-tv: Fordonsfrågor m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

CHRISTINA AXELSSON (S)
Anf. 184 CHRISTINA AXELSSON (S)
Fru talman! Det tycker jag också att vi har. Det är just därför som jag ifrågasätter om det är mer än tre partier som talar om att de faktiskt vill sänka bok- momsen. Övriga fyra partier talar om utredningar. Jag undrar vem det egentligen är som har lanserat att det finns en majoritet i riksdagen för sänkt bokmoms - inte är det vi. Däremot kan jag konstatera det som inte har kommit fram i debatten, och det är att det inte finns någon borgerlig majoritet för en sänkt bok- moms. Så jag fortsätter att jobba tillsammans med mina systerpartier. Åtminstone Vänsterpartiet har sagt att man vill ha en sänkt bokmoms. Man har dock inte talat om när och vad utredningen måste komma fram till för att det ska bli av. Men det kommer väl sådana synpunkter också framöver, hoppas jag.
JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Anf. 185 JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Fru talman! Biblioteken är den främsta symbolen för ett fritt och för omvärlden öppet samhälle. Bibli- oteken bär på grundläggande värden som yttrandefri- het, delaktighet, jämlikhet och solidaritet. Utvecklingen vid de svenska folkbiblioteken har präglats av en stor samsyn och värdegemenskap när det gäller uppgifter, arbetssätt och roll. Det är detta som är bibliotekens styrka. Varje vecka besöks landets huvudbibliotek av cir- ka en miljon människor, och antalet besök ökar. Biblioteket i min hemkommun, Borgholm, leder till min glädje listan över flest utlånade böcker per invånare och år. Under förra året lånade man ut nära 16 böcker per invånare, att jämföra med genomsnittet i vårt land på cirka nio böcker. Det är främst utlåning av barnböcker som ger den här höga siffran. En ef- fektiv personal och kombinationen folk- och skolbib- liotek är en annan anledning. Men också vuxenut- bildningen, det livslånga lärandet via Kunskapslyftet och distansutbildning av olika slag bidrar förstås. Och trots Internet, eller snarare tack vare Internet, har efterfrågan på böcker ökat på biblioteket i Borgholm. I en av reservationerna tar man upp det återkom- mande förslaget om upphävande av bibliotekslagen, ett förslag som utskottet än en gång avstyrker. Bibliotekslagen tillkom för att man skulle hävda varje medborgares rätt till folkbibliotek, och vi soci- aldemokrater tycker, till skillnad från Elisabeth Fle- etwood och Lennart Kollmats, att det här är en bra lag. Erfarenheterna av lagen hittills är inte att den inte behövs. Däremot kan den behöva kompletteras för att bättre uppfylla sitt syfte. Det är därför som det pågår en översyn inom Regeringskansliet på beställning av oss här i riksdagen. Vi socialdemokrater vill säkra biblioteksverksamheten runtom i landet. Det finns farhågor om att ännu fler folkbibliotek kommer att läggas ned. Men eftersom biblioteksverksamheten är ett kommunalt ansvar, som också har påpekats här tidigare, anser vi att det är viktigt att samråda med kommunerna före en eventuell lagändring. Fru talman! En av de mest prioriterade frågorna i kulturpolitiken är och har varit att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet. Jämte bibliotekslagen har olika nya stöd tillkommit i syfte att stimulera läsning och bredda utbudet. Kommunerna har möj- lighet att ansöka om statliga bidrag för litteraturinköp till folk- och skolbibliotek. Sedan 1999 finns det dessutom ett stöd som innebär att biblioteken får del av de titlar som varje år får statliga utgivningsstöd. Dessutom finns statliga läsfrämjandepengar som skolor, bibliotek, bokhandlare och ideella organisa- tioner kan ansöka om. På Kalmar Läns Bibliotek pågår flera spännande och intressanta projekt inom detta område. Lässurr i Kalmar län är ett läsfrämjande projekt för sexåringar som har fått var sin bok och fått träffa sin "egen" författare. Det här är ett samarbete mellan länets barnbibliotekarier, förskollärare, kreativa barn och intresserade författare. Projektet har skapat en modell för hur man kan arbeta med boken i förskolan. Ett annat exempel är projektet Läsning och Liv- skvalitet, som har till mål att ge dyslektiker och ut- vecklingsstörda ökad tillgång till information och litteratur. I det här projektet deltar FUB, Kalmar Läns Bibliotek, Kommunförbundet, ett studieförbund och Centrum för lättläst. Jag är övertygad om att det på många andra håll i landet pågår liknande bra projekt. Vi har hört några av dem nämnas tidigare. Jag har velat nämna det här för jag tycker att det är så oerhört viktigt att vi är många som tar vårt ansvar för det faktum att läsning- en minskar bland barn och ungdomar. Vi vet också att föräldrar läser allt mindre för sina barn. Vi vuxna måste träda in på olika plan. Om vi inte har egna barn hemma som vi kan läsa för kan vi hjälpa barnbarnen eller grannens barn att komma in i böckernas spän- nande värld. En bok för alla, Läsrörelsen, arbetsplatsbibliotek och bokombud är också viktiga för att främja läsan- det. Det svenska skriftspråket kommer av allt att döma att spela en allt större roll för alltfler männi- skor. Fler typer av arbeten kommer att ställa krav på ett fungerande skriftspråk. Fler och fler kommer för- hoppningsvis att vara delaktiga i det offentligt skrivna språket. Och det är mycket viktigt i en demokrati att så många som möjligt kan hantera det offentliga språket, både i tal och i skrift. Den stora frågan när det gäller det svenska skrift- språket är hur alla ska kunna göras delaktiga. Här spelar skolan den största och viktigaste rollen. Språ- ket, förmågan att kommunicera och göra sig förstådd och nyckeln till social gemenskap är det inte alla barn som äger. De som inte har språket kommer så små- ningom kanske att misslyckas i grundskolan, och då finns det också risk för utslagning senare i livet. Svenskan är som tur är inget hotat språk. Det finns ungefär 6 500 språk i världen. Enligt professor Lars-Gunnar Andersson vid Göteborgs universitet är 98 eller 99 % av världens språk i ett mer bekymmer- samt läge än det svenska. Att vi alla här i kulturutskottet värnar det svenska språket är det ingen som tvivlar på. Just nu pågår också på utskottets initiativ ett arbete inom Kommit- tén för svenska språket med företrädare för alla parti- er. Utredningen ska lägga fram ett handlingsprogram för att stärka svenskans ställning och föreslå åtgärder som ger alla rätt och möjlighet att lära sig så mycket svenska att de aktivt kan delta i samhällslivet. Att kommitténs arbete pågår, som Birgitta Sellén också nämnde, är anledningen till att vi avstyrker samtliga motioner på detta område. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till för- slaget i dess helhet i betänkandet.
CHRISTINA AXELSSON (S)
Anf. 186 CHRISTINA AXELSSON (S)
Fru talman! Jag vill vända mig till Agneta Ring- man och säga att de elektroniskt publicerade tidskrif- terna fortfarande är i sin linda. De ser väldigt olika ut. Jag skulle vilja höra vad det är som gör att socialde- mokraterna inte vill ställa upp på att stimulera dem och hjälpa till att höja kvaliteten på dem utan bara följa hur det ser ut. Det är det ena. Det andra jag skulle vilja fråga är: Var går grän- sen för Agneta Ringman beträffande kommunalt självstyre? Att bibliotek inte ingår i det kommunala självstyret har jag ju begripit genom den lag som finns och som försvaras. Men ingår filialerna? Ingår bokbussarna? Ingår tidskriftsrummen? Ingår bokbe- ståndet? Var går gränsen för Agneta Ringman?
JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Anf. 187 JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Fru talman! Jag vill börja med de elektroniska tid- skrifterna. Det är som Lennart Kollmats säger, att de fortfarande är väldigt mycket i sin linda. Det finns väl all anledning att följa utvecklingen på det här områ- det. Att det ska vara en viss kvalitet på dessa elektro- niska tidskrifter kan man ju också undra över. Vem ska sätta gränsen för vad som är bra och dålig kvali- tet? När det gäller bibliotekslagen och det kommunala självstyret är det självklart så att kommunerna själva ska besluta om sina verksamheter. Men det är ju fak- tiskt så att man måste vara djupt oroad över den ut- veckling som har skett på biblioteksområdet. Jag tror inte att någon kan säga att det beror på att vi har en bibliotekslag att så många bibliotek och biblioteksfi- lialer har lagts ned under de här åren. Det beror naturligtvis på väldigt många orsaker. Det kan bero på besparingskraven som har legat på kommunerna. Det kan bero på minskad utlåning. Det kan bero på att man har slagit samman bibliotek osv. Att vi vill ha en bibliotekslag beror på att vi vill för- säkra oss om att det här kommer att finnas, att varje medborgare har en rätt till folkbiblioteken.
CHRISTINA AXELSSON (S)
Anf. 188 CHRISTINA AXELSSON (S)
Fru talman! För det första tycker vi i Folkpartiet beträffande de elektroniskt publicerade tidskrifterna att det är i början, när man är sin linda, som man behöver hjälpen. Det går inte att bara följa hur det ser ut. Sedan är det självklart så att vi talar om hjälp och inte om styrning. Det är utgivaren som beslutar hur det ska se ut. Det var stödet, hjälpen och idéerna som vi efterlyste en plan för, men det vill man uppenbart inte stödja. För det andra var det en nyhet, för mig i alla fall, som Agnets Ringman kom med, detta att man ska samråda med kommunerna före lagändring. Mig veterligt är det tyvärr så att det är vänstermajoritet i alltför många kommuner. Det är dessutom en social- demokratisk ordförande i Kommunförbundet. Då är det väl dem man ska samråda med. Jag är inte så säker på att ens deras svar blir det som Agneta Ring- man hoppas på. Det förvånar mig att Agneta Ringman är så miss- tänksam mot kommunerna. Jag har ett väldigt förtro- ende för mina folkpartistiska partikolleger ute i kommunerna. Uppenbarligen är det inte lika förtro- endefullt bland socialdemokraterna. Så en sista liten fråga: Vilken straffsats ska till- lämpas om man skulle bryta mot bibliotekslagen?
JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Anf. 189 JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)
Fru talman! Jag tycker att det är bra med envishet och engagemang i det politiska arbetet, men jag har svårt att förstå det här engagemanget för att avskaffa bibliotekslagen. Som tur är finns det ingen majoritet för det. Men jag kan väl ändå påstå att det är viktigt att samråda med kommunerna i det här läget. Biblio- tekslagen finns, och en översyn pågår på Regerings- kansliet. Låt oss avvakta den och se vad vi kan göra för att lagen ska bli bättre.
HARALD BERGSTRÖM (Kd)
Anf. 190 HARALD BERGSTRÖM (Kd)
Fru talman! Kulturministern talar ofta om risken för ägarkoncentration på medieområdet. Hon förbere- der lagstiftning som ska motverka den. Då syftar hon naturligtvis på medier av ett helt annat slag än dem som vi diskuterar här i dag. Men att socialdemokra- terna avskaffade stödet till de idéburna organisatio- nernas tidskrifter i slutet av 80-talet tycker jag ändå säger en del om vilken vikt ni i praktiken lägger vid detta att låta många olika röster komma till tals. Nu fanns det en sjupartimotion när vi behandlade det här betänkandet, en motion där alltså en social- demokrat fanns med, som ville ha en översyn av villkoren för de här tidskrifterna. Det är egentligen ett ganska modest krav - en översyn. Men socialdemo- kraterna vill inte gå med på det. Min fråga är varför.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-03-29

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser