En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön

Betänkande 2018/19:UbU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 november 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön (UbU4)

Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar.

Riksdagen välkomnade regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-10-11
Justering: 2018-11-08
Trycklov: 2018-11-09
Reservationer: 1
Betänkande 2018/19:UbU4

Alla beredningar i utskottet

2018-10-11

En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön (UbU4)

Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar.

Utbildningsutskottet välkomnar regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-11-20
Debatt i kammaren: 2018-11-21

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 74 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! I regeringens skrivelse En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön presenteras en nationell strategi med övergripande målsättningar för det svenska deltagandet i och värdskapet för den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source, som byggs utanför Lund.

Moderaterna välkomnar denna skrivelse, även om det hade varit önskvärt att regeringen ännu tidigare hade presenterat en nationell strategi på området. Som jämförelse kan man konstatera att den danska regeringen presenterade sin strategi för ESS redan i november 2015.

Om svensk utbildning och forskning ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen, fru talman, finns det självfallet ett flertal faktorer som spelar in. Det internationella utbytet är dock en avgörande del för att ett litet land som Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det gäller såväl förutsättningarna för att få internationella forskare att söka sig till Sverige och bidra med sin forskning som att se till att internationella studenter väljer att läsa hela eller delar av sin utbildning i just vårt land. Ska Sverige öka sin attraktionskraft, fru talman, behöver det göras förändringar som utökar den rörligheten.

Det handlar främst om att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige. För inresande studenter och forskare finns det i dag en rad hinder, som framför allt beror på långa handläggningstider hos svenska myndigheter och problem vid visumprocesser och ansökningar om uppehållstillstånd. Detta fördröjer och i viss utsträckning till och med omöjliggör för människor att delta i forskning i Sverige.

Detta är ett problem som måste åtgärdas om vi ska kunna rekrytera den expertis som krävs nu när Sverige har investerat så tungt i att etablera internationellt världsledande forskningsinfrastruktur i Sverige, fru talman. Det gäller inte bara ESS utan även exempelvis Sci Life Lab och Max IV-laboratoriet, som också det ligger i Lund. Det är anläggningar som väntas ta emot tusentals gästforskare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell strategi för ESS och den omgiv-ande kunskapsmiljön

Fru talman! Det behövs en nationell strategi för att vi ska lyckas dra hem fördelarna med de enorma, tunga investeringar som Sverige gör i detta. I dag tar Sverige alldeles för lite plats i planering, produktion och i slutändan även deltagande när det gäller de internationella forskningsinfrastrukturer vi redan deltar i. Det är ingenting som får fortgå nu när vi har den här infrastrukturen på plats i Sverige.

Fru talman! Med tanke på närheten till Danmark är det för ESS del viktigt att Sverige lyckas framstå som attraktivt inte bara när det gäller att rekrytera expertkompetens till landet utan också när det gäller att få dem att vilja bosätta sig i Sverige när de deltar i verksamheter vid ESS. Livsvillkor i form av tillgång till bostäder, barnomsorg och engelskspråkiga skolor samt jobb till medföljande partner är avgörande delar för detta.

För att kunna attrahera utländska forskare och även andra nyckelpersoner till svenskt arbetsliv, fru talman, har Sverige redan vidtagit ett antal åtgärder. Bland annat har vi en särskild skattelättnad för personer som kommer som experter från andra delar av världen, den så kallade expertskatten. Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder - den är med andra ord ingenting Sverige är ensamt om - och utvärderingar visar att dessa variationer har effekt på hur många rekryteringar som möjliggörs. Öresundsinstitutet har i en studie följt upp och jämfört antalet nyckelrekryteringar till Sverige respektive Danmark, fru talman, för att kunna visa att det finns påtagliga skillnader till Danmarks fördel som gör att man som forskare hellre väljer att söka sig dit.

Ett av skälen är att inkomstgränsen för att få ansöka om expertskatt är högre i Sverige än i Danmark. Ett annat är att den danska expertskatten gäller i fem år, kontra den svenska som bara gäller i tre år för den som kommer till Sverige för att delta i ett projekt. En annan skillnad är att den danska expertskatten gäller även för danska medborgare som under lång tid har varit aktiva i andra länder men väljer att flytta tillbaka till Danmark för att delta i projekt och forskning i hemlandet, medan den svenska bara gäller för människor som inte har någon tidigare koppling till Sverige. Detta är några av de regler som i dag ställer upp onödiga, krångliga hinder som omöjliggör för experter och forskare att söka sig till just Sverige.

Ytterligare ett sådant hinder är att personer som vill arbeta i Sverige i dag måste ha en anställning innan de har möjlighet att ta sig hit för att arbeta. Det kan vara förenat med stora svårigheter att genomgå en anställningsprocess från ett annat land, även om det handlar om högkvalificerad arbetskraft som vill komma hit för att söka ett jobb. En möjlighet att underlätta detta vore att införa särskilda talangvisum för exempelvis högkvalificerade personer med särskild kompetens eller expertis som söker sig till Sverige. Detta finns till exempel i Kanada och Nederländerna.

Ska den strategi för ESS som nu ligger på bordet bära någon frukt, fru talman, behövs det också generella förbättrade åtgärder för att attrahera forskare att söka sig till just Sverige och delta i forskning här. Vi i Moderaterna välkomnar som sagt den strategi som ligger på bordet och tycker att det är bra att den äntligen finns på plats, men vi saknar dessa delar. Vi kan också konstatera att många av de mätbara mål som tydligt definieras i exempelvis den danska strategin uteblir i den svenska. Vår önskan är att även komplettera den svenska strategin med förslag på hur vi bättre kan rekrytera och bibehålla talanger i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell strategi för ESS och den omgiv-ande kunskapsmiljön

Fru talman! Mot den här bakgrunden kan jag avslutningsvis konstatera att vår uppfattning är att regeringen bör följa upp förutsättningarna att attrahera och behålla forskare vid ESS, samt vid behov återkomma med förslag på åtgärder för att förbättra forskningsklimatet generellt i Sverige. Det handlar om att göra det möjligt för strategin att bli framgångsrik.

Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation.

(Applåder)


Anf. 75 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! I dag ska vi behandla regeringens skrivelse om en nationell strategi med övergripande målsättningar för det svenska deltagandet i och värdskapet för den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, som just nu byggs utanför Lund och som beräknas vara i full drift 2025.

ESS är en långsiktig satsning som har behandlats och beslutats om av flera olika regeringar och många olika konstellationer här i riksdagens kammare. Redan 2009 beslutade Europas forskningsministrar att konstruktionen och driften av forskningsinfrastrukturen ESS skulle förläggas just till Lund. Ägandeformen har förändrats under åren, och sedan 2013 består den av ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur - det så kallade Eric-konsortiet - där 13 medlemsländer i EU ansvarar för styrning och finansiering av anläggningen. Det senast undertecknade avtalet är från mars 2016.

Sverige står alltså värd för två forskningsinfrastrukturer som kan användas för att med hjälp av neutroner och röntgenljus studera de allra minsta strukturerna i olika typer av material. Dels är vi värdar för ESS, dels är vi värdar för Max IV. Det är ett laboratorium som har världens ljusstarkaste synkrotron inom röntgenljusområdet och därmed tilldrar sig internationellt intresse.

Strategin vi diskuterar i dag anlägger ett brett perspektiv och omfattar i vissa delar såväl ESS och Max IV som den kunskapsmiljö som skapas runt dessa båda anläggningar. Många aktörer har också redan tagit olika initiativ, och dem vill regeringen självklart stötta med denna skrivelse. Strategin tar sin utgångspunkt i det övergripande forskningspolitiska målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

Strategin ska också ha en flexibilitet för att kunna anpassas till snabba omvärldsförändringar. Därför är den inte tidssatt utan ska uppdateras vid behov. En första sådan justering kommer att ske när den operativa fasen av ESS har satts igång. Självklart ska också regelbundna uppföljningar göras så att regeringen och berörda intressenter får en bild av hur utvecklingen fortskrider och kan göra justeringar av insatserna. Områden som nämns i strategin är till exempel kunskaps- och kompetensnivå, mötesplats och samordning. Man har också förhoppningar om att de båda forskningsmiljöerna ska bidra till ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik.

I skrivelsen uttrycks också förhoppningar om att det nu finns ett avgörande tillfälle att etablera ett internationellt ledande centrum för material- och livsvetenskaper och att skapa en arena för genombrottsforskning samt att det är av stor betydelse att de båda anläggningarna utvecklas bra, så att forskare och företag väljer att förlägga verksamheten dit.

I skrivelsen sägs också att regeringen ska verka för att underlätta mobilitet och rekrytering av kompetent personal till ESS genom att skapa attraktiva villkor för utländsk arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell strategi för ESS och den omgiv-ande kunskapsmiljön

I god tid före varje forskningspolitisk proposition tänker regeringen med hjälp av det ESS-kansli som föreslås i skrivelsen och det strategiska rådet ta fram en övergripande rapport om aktuell status för den nationella samordningen.

Avslutningsvis, fru talman: ESS är i dag ett av de största och mest högprioriterade forskningsinfrastrukturprojekten i Europa och kommer att bli den mest kraftfulla anläggningen i världen i sitt slag. Häromdagen kunde vi också se att kungen vid ett statsbesök från Italien tillsammans med forskningsminister Helene Hellmark Knutsson valde att besöka anläggningen och visa upp den.

Det känns väldigt spännande att vi som land är värdnation för detta projekt. Jag tror inte att någon behöver tvivla på att vi, oavsett färg på regering och sammansättning i den här kammaren, kommer att göra vårt yttersta för att satsningen ska bli så bra som den bara kan bli och också dra till sig de mest excellenta forskarna från hela världen hit.

Med detta föreslår jag att skrivelsen läggs till handlingarna.

(Applåder)


Anf. 76 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! ESS är en oerhört viktig forskningssatsning med stora potentiella fördelar för både Sverige och Skåne.

Att gå runt i anläggningar som ESS och grannen Max IV är nästan som att vandra runt i en vetenskapens katedral, där banbrytande forskning och kanske rent av nobelpriser kommer att skapas framöver. Jag kan absolut rekommendera ett besök i Lund för att göra just detta.

Att regeringen nu har tagit fram en strategi för att fullt ut nyttja möjligheterna med ESS är mycket positivt. Jag och Centerpartiet delar synen att en gemensam vision och nationella mål krävs för att skapa goda förutsättningar för aktörerna att känna ansvar och engagemang, se de möjligheter som anläggningarna erbjuder och driva utvecklingen framåt. Att det finns en tydlig ambition från regeringen att säkra samarbeten med de svenska lärosätena för att bygga upp landets kompetens inom området är särskilt viktigt i detta sammanhang, och det uppskattas att regeringen på denna punkt är tydlig. Däremot saknas i strategin en regional koppling och en fullgod syn på samarbetet över Sundet. Hur ska Sverige till exempel göra för att stärka samarbetet mellan Danmark och Sverige när internationella forskare i praktiken kommer att sitta i Danmark stora delar av tiden de är här?

Låt oss börja med den danska förbindelsen, så att säga. I strategin står det att samarbetet mellan Sverige och Danmark ska stärkas och utvecklas. Det står även att Sverige och Danmark bör ha ett framåtsyftande samarbete för att utveckla ett europeiskt stöd för nyttjande av ESS, och det är jättepositivt och bra. Men det står inget om hur regeringen faktiskt tänker sig att uppnå till exempel ett bättre samarbete med Danmark. Det framgår inte heller av punkterna som regeringen har beskrivit att den ska verka för. Detta är problematiskt.

Regeringen har de senaste åren hindrat samarbetet över Sundet snarare än att bygga upp det. Det hade behövts en idé om vad som faktiskt krävs för att utveckla samarbetet och för att kunna säkra att forskarna som kommer att sitta och databehandla i Danmark även har en kontinuerlig koppling kvar till Sverige och forskningen här. Det kan handla om möjligheter till forskning och boende men också om till exempel skattepolitiken, som andra talare redan har varit inne på, för vi måste säkra bra möjligheter till rekrytering av internationella forskare som kommer hit för att nyttja ESS.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell strategi för ESS och den omgiv-ande kunskapsmiljön

Även i förhållande till den regionala nivån i Skåne saknas det tydliga tankar om samarbete. I strategin står det att den nationella strategin anlägger ett brett perspektiv och omfattar i vissa delar både ESS och Max IV samt den kunskapsmiljö som etableras runt dessa anläggningar. Men det står ingenting om hur man ska samarbeta med olika aktörer i Skåne för att faktiskt uppnå detta, och det är ett problem.

Att inte ta med det regionala perspektivet innebär att strategin i realiteten saknar det breda perspektiv man säger sig vilja uppnå. Att inte ta med det gränsöverskridande perspektivet innebär också att regeringen i realiteten bara ser på hälften av den kunskapsmiljö som faktiskt kommer att skapas runt anläggningarna.

Centerpartiet välkomnar strategin men vill även understryka att det saknas en del perspektiv för att vara heltäckande. Jag och Centerpartiet hoppas och förväntar oss att regeringen tar dessa perspektiv med sig i det vidare arbetet och gärna utvecklar dialogen med aktörer både i Skåne och i Danmark. Regeringen kan även utveckla tankarna om hur man vill utveckla det gränsöverskridande regionala samarbetet i den forskningspolitiska propositionen.

(Applåder)


Anf. 77 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Den nationella strategin för Sveriges arbete med ESS är viktig för att vi som nation ska kunna dra nytta av att anläggningen placeras just i Sverige. Vänsterpartiet instämmer i den strategi som vi nu har på vårt bord. Men vi behöver också se bortom strategin. 4 000-5 000 forskare och gästforskare beräknas arbeta eller utnyttja Max IV och ESS. Utvecklingen av ESS ställer stora krav på det omgivande samhället i form av bostäder, skolor och annan infrastruktur.

I strategin kan vi bland annat läsa att Science Village Scandinavia ska utvecklas till ett område med internationell och nationell lyskraft, som kan attrahera aktörer från universitet och högskolor, näringsliv och samhälle samt andra länder. Men det står ingenting om den infrastruktur som behövs för att ett sådant samhälle ska fungera. Barnen behöver skolor och fritidssysselsättning, kollektivtrafiken behöver byggas ut och så vidare. Vi vet ju att det omgivande samhället spelar en stor roll för huruvida man trivs och stannar eller om man snabbt väljer att flytta vidare.

För Vänsterpartiet är det önskvärt att de som kommer hit för att forska också deltar i samhället och kan tänka sig att stanna kvar. Det vore olyckligt om Science Village Scandinavia blir en stängd enklav.

Målsättningen att världsledande forskning och det omgivande samhället ska mötas är bra, men hur når vi dit? Det är ingenting som tas upp i strategin och ska kanske inte göra det, men det ställer stora krav på Region Skåne, Lunds kommun och Lunds universitet. Strategin saknar kopplingen till dessa viktiga aktörer.

Strategin nämner att regeringen ska verka för att underlätta mobilitet och rekrytering av kompetent personal till ESS, detta genom att skapa attraktiva villkor för utländsk arbetskraft. Här hoppas jag att regeringen eller den myndighet som regeringen ska verka för ser längre än till bara ESS och bidrar till utvecklingen av det omgivande samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En nationell strategi för ESS och den omgiv-ande kunskapsmiljön

Fru talman! En av målsättningarna i strategin är att intresset för utbildningar inom naturvetenskap och teknik i Sverige ska öka. Här nämns bland annat informationsinsatser riktade till skolor och att berörda myndigheter ska inventera behoven av och fördela medel för kompetensutveckling av lärare, som med hjälp av ESS och Max IV ska kunna stimulera intresset för naturvetenskap och teknik i grund- och gymnasieskolorna. Det är naturligtvis en jättebra målsättning och strategi, men jämställdhetsperspektivet saknas. En viktig del måste ju vara att stimulera fler flickor att välja teknik och att säkerställa att natur- och teknikutbildningarna är jämställda.

Vi vet också att fördelningen av forskningsmedel inte är jämställd. Män får en större andel forskningsmedel, och män har lättare än kvinnor att göra karriär inom forskar- och högskolevärlden.

Andelen kvinnor bland landets professorer är 27 procent, enligt den senaste statistiken. Men på till exempel Chalmers är andelen kvinnor så låg som 14 procent och på KTH 17 procent. Statistiken visar tydligt att svensk forskning och svenska universitet inte är jämställda. ESS-anläggningen måste därför aktivt bidra till en jämställd forskningsmiljö och att kvinnor ges möjlighet att ta en större och mer aktiv del i den internationella forskningen.

"På ESS kommer forskarna att kunna studera olika typer av material, från plast och proteiner till mediciner och batterier, för att förstå hur de är uppbyggda och fungerar." Här citerade jag Lunds universitet.

Forskningen vid ESS kommer inte bara att röra sig inom den rena tekniken och naturvetenskapen. ESS kan också bidra till framtida forskningsgenombrott inom medicin, miljövetenskap, klimat, kommunikation och transport. Vi behöver använda anläggningen och inrikta en stor del av forskningen på att göra vårt samhälle mer hållbart och utan fossilberoende. Det är en av vår tids största utmaningar.

Regeringen har aviserat flera utvecklingsområden och att strategin efter behov kommer att följas av uppdrag till berörda myndigheter för att målen i strategin ska nås. Strategin kommer också att utvärderas och justeras.

Därför, fru talman, ställer jag mig bakom skrivelsen och dess intentioner och återkommer till de frågor som jag har tagit upp i mitt anförande när ESS går in i ett skarpare läge.


Anf. 78 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Mer, fortare, bättre - så kan vi nog sammanfatta oppositionens kritik när partierna i det stora hela är överens i sak. Visst kan man alltid önska sig fler, snabbare och bättre förslag, men sammanfattningsvis kan man nog säga att den nationella strategin för ESS och den omgivande kunskapsmiljön har fått ett brett gillande i utbildningsutskottet.

Gunilla Svantorp har på ett mycket förtjänstfullt sätt redogjort för innehållet i betänkandet och strategin, så jag kommer inte att gå in i detaljerna. I stället ska jag fokusera på att bemöta några av de inspel som har kommit från Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

En nationell strategi för ESS och den omgiv-ande kunskapsmiljön

Det är mycket glädjande att Moderaterna lyfter fram behovet av att underlätta visumprocesserna och överlag vill öppna upp för att internationella studenter och forskare ska kunna verka i Sverige. Gör vi det enkelt för människor som vill komma hit och bidra till en internationell kunskapsmiljö kommer fler att välja Sverige, och fler av dem som väljer Sverige kommer att vilja stanna här om de inte möts av en lång och osäker byråkratisk process utan smidiga strukturer och vänligt bemötande.

Miljöpartiet vill värna och utveckla de öppna regler för arbetskraftsinvandring som vi var med om att införa tillsammans med bland andra Moderaterna.

Flera har tagit upp behovet av att involvera den omgivande regionen i denna samverkan, och jag delar verkligen den uppfattningen och förutsätter att det också sker. Jag förutsätter att Lund med flera omgivande kommuner är aktivt engagerade i att se till att det blir attraktiva boendemiljöer för dem som kommer att arbeta och verka vid ESS och Max IV.

Jag instämmer i det som Vänsterpartiet sa om att jämställdhetsfrågorna behöver fortsätta att bevakas på dessa områden. Detta har genomsyrat den utbildnings- och forskningspolitik som den feministiska regeringen har drivit. Jag delar också uppfattningen att det inte krävs några reservationer eller ytterligare tillägg i just denna produkt men att det är ett mycket viktigt perspektiv.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-11-21
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:262 till handlingarna.
  2. Forskare och forskningsklimatet i Sverige

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:4197 av Erik Bengtzboe m.fl. (M).
    • Reservation 1 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900010
    M06406
    SD61001
    C27004
    V25003
    KD20002
    L18002
    MP16000
    Totalt25764028
    Ledamöternas röster