Slopande av sambeskattningen av barns och föräldrars förmögenhet

Motion 1989/90:Sk307 av Martin Olsson och Gunhild Bolander

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk307

av Martin Olsson och Gunhild Bolander
(båda c)

Slopande av sambeskattningen av
barns och föräldrars förmögenhet

Reglerna för förmögenhetsbeskattningen innebär att hemmavarande barns
förmögenhet samtaxeras med föräldrarnas förmögenhet till dess barnet uppnår
18 års ålder. Denna sambeskattning leder till att familjen får - om den
uppnår skattepliktig förmögenhet - betala avsevärt mer i förmögenhetsskatt
än som vore fallet om föräldrars och barns förmögenhet beskattades var för
sig. Men det är inte endast högre förmögenhetsskatt som kan drabba en sådan
familj utan samtaxeringen kan även begränsa rätten till ekonomiskt stöd
från samhället.

Även fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet samtaxeras, vilket är
ännu mer anmärkningsvärt och omotiverat, vilket vi och andra påpekat i
riksdagen vid många tillfällen. (Vi använder här liksom skatteutskottet uttrycken
fosterbarn och fosterföräldrar trots att vi är väl medvetna om att det
ej längre är de officiella beteckningarna.)

Under många år har vi i riksdagen motionerat om avskaffande av sambeskattning
av barns och föräldrars förmögenhet samt av fosterbarns och fosterföräldrars
förmögenhet för att undanröja de orättvisor som drabbar berörda
familjer.

I 1985 års motion (1984/85:1624) i denna fråga till vilken vi vill hänvisa
redovisade vi ett mycket påtagligt exempel på hur en familj kan drabbas av
gällande regler. Enligt vår uppfattning saknas relevanta skäl för att sambeskatta
förmögenheter så att man ökar förmögenhetsskatten för föräldrarna
på grund av att deras barn har ärvt eller på annat sätt fått tillgångar. Det
gäller i de flesta fall tillgångar som föräldrarna inte har någon förfoganderätt
över utan endast en skyldighet att förvalta under överförmyndarens överinseende.
Varför skall en familj där t.ex. ett barn förlorat en förälder och därför
erhållit arv straffas genom högre förmögenhetsskatt? Och varför skall
barnets egna tillgångar dessutom minska förutsättningarna för familjen att
få samhällsstöd? Nuvarande regler måste av flera skäl ändras.

Enklast sker detta och uppnås rättvisa om man slopar samtaxeringen av
föräldrars och barns förmögenhet. Eventuellt skulle det kunna övervägas att
behålla sambeskattning av den del av barns förmögenhet som utgörs av gåva
från förälder, som barnet bor tillsammans med, för att förhindra kringgående
av skattereglerna.

Våra - och övrigas - motionskrav har avslagits av riksdagsmajoriteten
varje år. Fram till 1987 motiverades avslagen med att ”frågor om individuell
förmögenhetsbeskattning lämpligen (borde) prövas i samband med bered

ningen av familjelagssakkunnigas förslag”. Men den 2 april 1987 slutbehandlades
förslaget till ny äktenskapsbalk i riksdagen, varför majoriteten därefter
sökt - och funnit - nya skäl att avstyrka motionskraven.

Vår motion väckt i januari 1989 (1988/89:Sk303) avstyrktes med hänvisning
till att det ”pågår inom finansdepartementet - parallellt med RINK (utredningen
om reformerad inkomstbeskattning) - ett arbete med översyn av
förmögenhetsbeskattningen med avseende på bl.a. eventuell särbeskattning”.

I den i höstas avlämnade propositionen 1989/90:50 om inkomstskatten för
1990 m.m. föreslogs bl.a. - och mot bakgrund av de höjda taxeringsvärdena
- vissa justeringar av gränserna för förmögenhetsbeskattningen. Däremot
föreslogs inga ändringar vad gäller grunderna för denna beskattning.
Finansministern angav däremot att han har för avsikt att återkomma till behovet
av materiella förändringar av förmögenhetsbeskattningen efter remissbehandling
av ett förslag till enklare och mera likformiga regler för
denna beskattning.

Inga som helst löften gavs i nämnda proposition om att regeringen skulle
ha för avsikt att föreslå avskaffande av sambeskattning av förmögenheter.
Vi väckte därför motionen 1989/90:Skl8 i vilken vi begärde att riksdagen
skulle hos regeringen begära förslag om slopande av sambeskattning av
barns och föräldrars samt fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet från
och med 1991, alltså från den tidpunkt då den stora skattereformen skall
börja gälla. Motionen avslogs (1989/90:SkU10) med hänvisning till pågående
överväganden inom finansdepartementet rörande förmögenhetsbeskattningen.
I reservationen nr 38 som fogades till betänkandet yrkade centerns,
moderaternas och miljöpartiets företrädare bifall till vår och övrigas
motsvarande motioner.

Enligt vår mening är det angeläget att de av oss kritiserade reglerna om
sambeskattning av förmögenheter avskaffas i samband med de omfattande
reformer av beskattningen över huvud taget som avses komma att beslutas i
år. Eftersom riksdagsmajoriteten hittills inte uttalat sig positivt för den av
oss förordade principen finner vi det nu nödvändigt att återkomma med våra
krav om ett riksdagsuttalande, som bör göras så tidigt att det kan bli vägledande
för finansdepartementets arbete med förslag till vissa materiella ändringar
av förmögenhetsbeskattningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
sambeskattning av barns och föräldrars förmögenhet fr.o.m. 1991,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
sambeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet
fr.o.m. 1991.

Stockholm den 10 januari 1990

Mot. 1989/90
Sk307

Martin Olsson (c)

Gunhild Bolander (c)

14

gotab 99565. Stockholm 1990