Slopad arvs- och gåvoskatt på företagsförmögenhet

Motion 1998/99:Sk690 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kd)

av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kd)
Förmögenhetsskatten på kapital bundet i förmögenhet i onoterade företag
är sedan flera år slopad. Skälen för detta är väl kända och motsägs inte av
något politiskt parti. Skatten betalades tidigare med redan
inkomstbeskattade medel. Detta minskade företagens egna kapital och
försvårade dessa företagares möjligheter att expandera sina företag och
öka antalet anställda.
Motsvarande effekt uppkommer vid generationsskiften genom
utformningen av arvs- och gåvoskatten eftersom arbetande kapital inte
undantas från beskattning vid ett generationsskifte.
Utvecklingen av de mindre företagen har särskilt framhållits som viktig för
att skapa ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Inom EU finns sedan
1994 rekommendationer med åtgärder för att underlätta överlåtelser av
företag. I dessa framhålls Storbritannien som förebild där arvsskatten på
företagstillgångar slopats.
Arvs- och gåvoskatten försvårar och fördyrar således generationsskiften i
familjeägda företag. Genom att medel för att betala skatten i allmänhet måste
tas ur företaget försvagas detta finansiellt av arvsskiftet. Konsekvenserna blir
särskilt allvarliga för mindre och medelstora familjeföretag. Skatten bör
därför slopas av samma skäl som förmögenhetsskatten på tillgångar i
näringsverksamhet och aktier i onoterade företag slopades.
Hög beskattning av arv och gåva kan dessutom leda till att kapital flyttar
utomlands vilket i sin tur får andra konsekvenser, som att skattebasen
minskar mer än om skatten tas bort.
För att underlätta generationsskiften i familjeföretag sänktes arvs- och
gåvoskatten 1992. Sänkningen bör alltjämt enbart ses som ett första steg för
att motverka att likviditeten i familjeföretagen försämras vid överförandet av
verksamheten mellan generationer. Vid samma tillfälle slopades även
förmögenhetsskatten på arbetande kapital i småföretagen.
Det förhållandet att arvsskatten betalas med beskattade medel och inte är
avdragsgill i något avseende, innebär att det med en skattekil inklusive
obligatoriska sociala avgifter och egenavgifter om cirka 70 procent får
orimliga konsekvenser. En arvsskatt på 100.000 kronor kräver ett uttag på
cirka 300.000 kronor. Detta skall ställas i relation till att soliditeten, redan
innan generationsskiftet, i genomsnitt är betydligt lägre i mindre än i större
företag, cirka sex-sju procentenheter.
Därmed påverkar arvsskatten företagets möjligheter till expansion och
nyanställning, förutom att det minskar redan anställdas trygghet i
anställningen. Alternativt måste utdelningsbara vinster eller utdelade vinster
reserveras för detta ändamål. Detta hämmar av naturliga skäl företagets
utvecklingsmöjligheter. För att undvika skattens effekter vidtas inte sällan
åtgärder som i sig inte är företagsekonomiskt motiverade, vilket i sin tur
hämmar både företaget och den ekonomiska tillväxten i stort.
Arvsskatten drabbar främst ägare till mindre och medelstora företag.
Därmed bidrar den till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med
alltför få medelstora företag. I många fall omöjliggör arvsskatten
generationsskiften i familjeföretag och företagare tvingas sälja företaget till
utomstående. Skatten tvingar under alla omständigheter företagare att ta
andra hänsyn än företagsekonomiska, vilket varken gagnar företaget eller
dess anställda.
Nutek har räknat fram att 38 procent av Sveriges småföretagare är över 50
år och således står inför sin pension. Därför måste åtgärder vidtas snabbt.
För dessa företagare är det avgörande för företagets fortlevnad att de redan
nu börjar planera överlåtelsen av företaget, vare sig det skall ske genom ett
generationsskifte, försäljning till utomstående eller till anställda. Enbart
planering från ägarnas sida räcker dock inte, enligt NUTEK. Även skatterna
måste lindras.
Företagsförmögenhet bör därför undantas från arvs- och gåvobeskattning
på samma sätt som företagets förmögenhet i form av tillgångar i onoterade
företag undantas från förmögenhetsskatt. Vidare bör huvudägare som
börsnoterar sina företag undantas från beskattning.
Statens intäkter från arvs- och gåvoskatt på arbetande kapital i onoterade
företag är svåra att uppskatta. De sammantagna intäkterna av arvs- och
gåvoskatten är enligt budgetpropositionen för 1999 1,67 miljarder kronor.
När förmögenhetsskatten på företagsförmögenhet i onoterade företag samt på
aktier noterade på O- och OTC-listorna slopades beräknades statens
intäktsbortfall enligt propositionen bli 700 miljoner kronor av totala intäkter
från förmögenhetsskatten om 2,5 miljarder kronor. Det kan utifrån dessa
belopp antas att den andel av skatteintäkterna som nu diskuteras, vad avser
arvs- och gåvoskatten på samma slag av tillgångar, uppgår till cirka 400
miljoner kronor.
Skatteutskottet behandlade en motion med likartat innehåll föregående
riksmöte. Utskottets majoritet avstyrkte motionen (bet. 1997/98:SkU16) med
hänvisning till att frågan bereds och att överväganden om nya regler pågår i
Finansdepartementet. Detta beredningsarbete har sin grund i betänkandet Ny
arvs- och gåvoskattelag, SOU 1987:62 och har i princip pågått sedan dess.
Frågan måste därför nu få en lösning.
Ett slopande av arvs- och gåvoskatten på arbetande kapital i familjeföretag
kan finansieras genom motsvarande minskning av företagsstödet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopande av arvsskatten på arbetande kapital i onoterade företag.

Stockholm den 27 oktober 1998
Inga Berggren (m)
Holger Gustafsson (kd)

Marianne Andersson (c)

Kenth Skårvik (fp)

Ola Karlsson (m)

Inger Strömbom (kd)

Kerstin Heinemann (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)