med anledning av prop. 1996/97:3 Kulturpolitik

Motion 1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

Kulturen är vår inre odling

Kulturen är människans sätt att bekräfta sin identitet och
självrespekt, att utveckla sin fantasi och innovativa förmåga.
Genom kulturen skapas tillhörighet med hembygd, nation,
mänsklighet och natur.

Kulturen hjälper oss att bearbeta konflikter, inre och yttre, att reflektera och
att ta språnget ut i det okända. Inom litteratur, teater, film och bildkonst
formas morgondagens tankar. Här finns hälsningar från det förgångna, från
alla dem som präglat tillvaron och givit den mening. Här formuleras också
den mänskliga gemenskapens grunder och demokratins livsideal.

Kulturen som
sammanhållande kraft i
samhället

Miljöpartiet vill slå vakt om det svenska och nordiska
kulturarvet, samtidigt som vi vill att det svenska samhället
ska vara öppet för impulser, idéer och kulturyttringar från
hela vår omvärld.

Sedan Sverige blivit medlem i Europeiska unionen är det speciellt
betydelsefullt att värna om svenska språket och det gemensamma kulturarvet.
Kulturen är det som binder människor och regioner samman.

Offentligt stöd till kultur

Miljöpartiet vill bevara det kulturella nätverk som byggts
upp under de senaste decennierna, men också peka på det
väsentliga i att nya kulturformer hela tiden bereds plats, och
att stödformer kan omprövas. Kulturlivets fria obändiga
flöde får inte hämmas av konservatism, stagnation eller
institutionernas kvävande tyngd.

Den kultur som erhåller offentligt stöd, och därmed betalas av samtliga
svenska skattebetalare, måste vara tillgänglig för stora grupper i samhället.
Biljettpriser ska därför i alla sammanhang hållas på en rimlig nivå.

Kulturens ekonomiska
betydelse

Kultur - därmed avser vi teater, dans, museer, musik,
bildkonst, litteratur och hantverk - har en växande betydelse
för industri, handel och turism.

På många håll i vårt land finns en snabbt ökande medvetenhet om att
kulturinstitutionerna har ett ekonomiskt värde; att kulturlivet inte är en
belastning för de offentliga budgeterna, utan tvärtom genererar inkomster.
Varje ort eller län med anspråk på att locka till sig - eller behålla -
ekonomiska aktiviteter måste kunna visa upp ett acceptabelt kulturutbud.

Sådana aspekter på kultur får dock aldrig tillåtas begränsa utrymmet för
kulturens nyskapande, kritiska, omvälvande och människovårdande karaktär.

Ekologisk
kulturmedvetenhet

För de flesta miljöföreträdare ingår människan i en enhet
med naturen, en uppfattning som manar till varsamhet med
och ansvarstagande för denna enhet. När man tar avstånd
från naturen och det naturliga bryts människans självkänsla
ned. Vi menar att om naturen exploateras hur som helst
kommer detta också att gälla människor; respekt för naturen
är det samma som respekt för människan.

Kulturpolitiken bör främja ett personligt ansvarstagande för naturens helhet
så att ett ekologiskt medvetande kan uppnås. Miljöpartiet vill komplettera de
kulturpolitiska målen med en ny målsättning där vi visar på en livsstil som
utvecklar förmågan att hantera sitt liv med minskat beroende av myndigheter
och snävt marknadstänkande. Ett liv där vi samspelar med andra varelser, inte
härskar över dem eller reduceras till objekt.

Nordiskt samarbete

Vi hävdar bestämt att det nordiska samarbetet på
kulturområdet måste bibehållas och förstärkas, vilket är desto
viktigare som Norge och Island inte är medlemmar i
Europeiska unionen.

Europeiska unionen

Samtidigt som vi värnar det svenska kulturarvet och dess
mångfald är vår kultur också en gren av det europeiska
trädet. Enligt Maastrichtfördragets artikel 128 påtalas att
harmonisering är uteslutet på kulturområdet, vilket noggrant
ska uppmärksammas.

Dock bör EU-medel avsedda för kultur - detta gäller även EU:s regionala
fonder - kunna komma svenska museer, bildkonstprojekt, film och medie-
satsningar, samt kulturminnesmärken till del.

Svenska språkets ställning får aldrig ifrågasättas i europeiska sammanhang.

Stockholm -
kulturhuvudstad 1998

Stockholm kommer under 1998 att vara Europas
kulturhuvudstad. Under detta storslagna och internationellt
betydelsefulla evenemang kommer ett stort antal aktiviteter
att äga rum, i och runt Stockholm, men också i hela landet.

Vi anser att samtliga berörda institutioner, oavsett inriktning, har
skyldighet att efter bästa förmåga bistå kulturhuvudstadsprojektet med stöd
och hjälp.

Framtidens kultur

Stiftelsen framtidens kultur instiftades av medel ur
löntagarfonderna.

Sammanlagt disponerar stiftelsen över ca 600 miljoner kronor, vilket ska
delas ut till fullo under en tioårsperiod. Medlen ska bland annat användas till
projekt av varaktig betydelse för kulturlivet. Styrelsen för Framtidens kultur
är utsedd av Sveriges riksdag.

En avgörande svårighet har varit att utbetalningar ofta betraktats som
skattepliktiga: mer än hälften av de beslutade kulturstödsmedlen från
Framtidens kultur är, eller har varit, föremål för skatteteknisk prövning. Det
kulturstöd som slutligen ges kan därför bli väsentligt mindre än avsett. Ett
problem i sammanhanget är också att de fondmedel varifrån stiftelsen utgått
redan en gång har beskattats.

Miljöpartiet de gröna vill därför bestämt trycka på att kulturstöd från
Stiftelsen Framtidens kultur generellt ska skattebefrias.

Digital utveckling av
Sveriges Radio,
Utbildningsradion och
Sveriges Television

Vid behandlingen av 1995/96 års budget gjordes en
uppgörelse mellan Miljöpartiet de gröna och regeringen om
att 400 miljoner skulle avsättas till digital utveckling av
Sveriges Radio, Utbildningsradion och Sveriges Television.
Medlen skulle tas från det så kallade rundradiokontot.

Det är av största vikt att det idag finns väl fungerande licensfinansierade
public service-företag som förmår ange tonen i förhållande till de
reklamfinansierade radio- och TV-bolagen.

Public service-företagen inom radio och television måste därför ges
möjligheter att utveckla sin tekniska kapacitet och följa med i den snabba
utvecklingen inom medieområdet. Miljöpartiet vill därför trycka på att medel
snarast, utan fördröjning, utbetalas.

Kulturpropositionens
allmänna inriktning

Miljöpartiet de gröna vill se en successivt utökad
kulturbudget.

I den budgetproposition för år 1997 som regeringen framlägger har
samtliga förändringar tillkommit genom omdisponeringar i föregående
periods budget. Man har utgått från ett nollsummespel. Miljöpartiet menar att
denna ambitionsnivå är alltför låg.

I nationalbudgetsammanhang är kostnaden för kulturen ringa. Men priset
för att människor lider brist på inspirerande och utvecklande upplevelser är
förödande. Ett rikt och aktivt kulturliv ger den nationella identiteten
självrespekt, vilket är nödvändigt för att människor ska finna kraft att
renovera, vidareutveckla och förnya vårt land, kulturellt och ekologiskt
ekonomiskt.

Vidare anser vi att kulturpolitikens roll i ett informations- och kunskaps-
samhälle är att stimulera nya arbetsplatser för skapande och social samvaro.

Obligatorisk videogramkontroll

Statens biografbyrå sköter kontrollen av film och videogram.
Kontrollen av videogram är idag frivillig, enligt nu gällande
bestämmelser.

Miljöpartiet menar att medievåld kan ses som en form av utövande
informationsvåld. Barns och ungdomars världsbild präglas vid tidiga år. I
denna ingår föreställningar om vilken typ av våld som bejakas - alternativt
inte bestraffas - av samhället.

Vi menar att kontrollen ska utsträckas till att gälla samtliga videogram.
Avgifter för granskning ska därför kvarstå oförändrade, för att finansiera
utökad verksamhet.

11.2 Bibliotekslag

Miljöpartiet stöder förslaget om en bibliotekslag. Vi ser
också positivt på att skol- och sjukhusbibliotekens ställning
uppmärksammas. Men vi tycker att regeringen skulle våga ta
steget fullt ut och föra fram diskussionen om hur biblioteken
bättre ska kunna främja ett kvalitetstänkande. Vi saknar
också skrivningar om betydelsen av fackutbildad personal.
En sådan skrivning utesluter inte att allt fler yrkesgrupper
kan komma att arbeta på bibliotek framöver. En annan
betydande frågeställning är att fler stora kommuner delar upp
sitt arbete i stadsdelsnämnder, där stadsdelsnämnderna har
eget ansvar för biblioteksverksamheten; här borde lagtexten
förtydligas.

11.5 Målen för en nationell kulturpolitik

Regeringen föreslår att ett av målen för en nationell
kulturpolitik ska vara att minska kommersialismens negativa
skadeverkningar och främja kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet.

En sådan allmänt accepterad målsättning måste dock kompletteras med en
policy gällande sponsring av kultur. Kultursponsring ska inte bli en metod där
verksamheter som till sin natur bryter mot grundläggande mänskliga
rättigheter kan skapa sig goodwill och prestige.

11.6.0 Konstnärernas villkor. Upphovsrätten

Den individuella upphovsrätten till konstnärliga verk får inte
ifrågasättas. I en tid av ökad internationalisering, och ökad
åtkomlighet tack vare IT-utvecklingen, måste
upphovsrättsfrågorna noggrant bevakas.

11.6.1 Konstnärers sociala och ekonomiska villkor

Professionella kulturutövare inom litteratur, film, musik,
scen- och bildkonst ska ha en bättre ekonomisk
grundtrygghet. Denna grundtrygghet ska stimulera och
utveckla svenskt kulturliv och ge möjlighet till ett
konstnärligt skapande under värdiga villkor.

Idag lever många utövande konstnärer under svåra sociala och ekonomiska
villkor. Detta gäller samtliga konstformer.

För att åstadkomma drägliga villkor för kulturutövare vill vi skapa ett
generellt konstnärstillägg. Tillägget ska utgå till konstnärer inom alla
konstformer och stimulera till förnyat skapande. En kulturutövare med en
inkomst på 50 000 kr per år ska kunna få ett direkt stöd på hälften av
inkomsten. Stödet ska sedan trappas av, för att helt upphöra om inkomsten
överstiger 150 000 kr per år.

Finansieringen ska ske genom att medel förs över från Arbetsmarknads-
verkets medel för åtgärdsprogram och medför troligen små extra utgifter för
statskassan. Grundtanken med konstnärstillägget är att det är bättre att stärka
fler konstnärers förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden, än att
sysselsätta ett fåtal i åtgärdsprogram.

Regeringen har i propositionen undvikit att beakta detta förslag, som
utförligt behandlats och skärskådats i Kulturutredningen.

Vi anser det inte heller vara rimligt att Arbetsmarknadsverket idag, via
arbetsmarknadsinsatser, styr en betydelsefull del av insatserna till exempelvis
teatern.

11.6.2 Konstnärernas kollektivverkstäder

I Sverige finns ett 20-tal större konstnärsdrivna
kollektivverkstäder, där yrkeskonstnärer/hantverkare kan
hyra in sig för att utföra större uppdrag som omöjligen kan
genomföras i den egna ateljén. Det kan t ex röra sig om stora
stenarbeten, bronsgjutningar och liknande. Verkstäderna är
också utbildningsplatser och samlingspunkter, viktiga
mötesplatser för kulturarbetare. Ungefär 3 000 konstnärer
och konsthantverkare är medlemmar. En del verkstäder har
fått tillräckligt stöd av sina kommuner och/eller landsting,
medan andra knappt fått något stöd alls. För att kunna
utjämna de regionala differenserna, borde staten via Statens
kulturråd kunna ge stöd, efter ansökan, till den löpande
verksamheten på samma villkor som hantverkskooperativ
eller musikteatergrupper. Det är viktigt att de olika
verkstäderna kan fungera under någorlunda lika villkor, med
kvalitet och långsiktighet. De borde alltså ingå i gruppen
"organisationer inom bild- och formkonstområdet" och
delaktiga i det statliga stödet. Kollektivverkstäderna
representerar en stor kulturell resurs och en mängd
konstnärliga inriktningar, som borde inventeras och
sammanställas, för att gynna en fortsatt utveckling av
samarbetet med högskolorna och arbetslivet.

11.6.3 Visningsersättning

En individuell visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
vid visning av verk som inte längre är i upphovstagarens ägo
anser Miljöpartiet vara av godo. Vi stöder därför förslaget i
sig. Men menar att man borde gå väsentligt längre.

Vi förordar att ersättning utgår vid försäljning av tomkassetter, såväl video-
som ljudbandskassetter. En sådan ersättning skulle ge en beräknad inkomst
till staten på 150 miljoner. Av detta ska en bestämd del avsättas till
folkmusik, där musiken ofta saknar upphovsrätt.

11.6.4 Länskonstnärer

Vi stöder förslaget att ett statligt stöd inrättas för
verksamheter med länskonstnärer. Förslaget syftar till att
höja kvaliteten inom amatörkulturen och stimulera barns och
ungdomars intresse för konst och kultur.

11.7.0 Litteratur och språk

Det svenska samhället vilar på ett gemensamt språk, där
språket är den väv som binder samman våra livsmönster.
Utan ett gemensamt språk skulle kommunikationen mellan
medborgarna, och mellan samhällets institutioner och
medborgarna, vara omöjlig. Genom språket präglas nuets
erfarenheter, i ord och skrift förmedlas den historiska
traditionen.

Svenskans språkområde är litet och utsatt och språket måste ständigt
stärkas och underhållas. Vi har därför med stor oro konstaterat att
bokförsäljningen sjunkit och att bibliotekens bokanslag under nittiotalet
minskat, ofta drastiskt. En satsning på ordet, boken och biblioteken är därför
idag ofrånkomlig.

Vi anser att konkurrensen mellan olika återförsäljarkanaler måste ske på
lika villkor. Bokhandeln har högre ersättningsnivå vad gäller författarroyaltyn
än bokklubbarna. Detta är en prisdiskriminering. I det här sammanhanget kan
fasta bokpriser övervägas.

Miljöpartiet beklagar att regeringen ännu inte kommit med ett förslag om
sänkt bokmoms, och vi vill här påpeka att Sverige har den högsta bokmomsen
av samtliga länder i Europeiska unionen. Istället har regeringen för avsikt att
utreda bokens och bokhandelns aktuella situation. Vi vill att ovan redovisade
synpunkter beaktas i den utredningen.

11.8.0 Teater

Miljöpartiet de gröna finner det av stor vikt att biljettpriserna
på våra nationalscener, liksom på länsteatrar och småteatrar,
hålls på en rimlig nivå. Då dessa kulturinstitutioner erhåller
offentligt stöd - och därmed bekostas av alla skattebetalare -
bör deras föreställningar vara tillgängliga för så stor del av
den tilltänkta publiken som möjligt. Detta är en ren
demokratifråga.

11.8.2 Dramaten och Kungl. Teatern

De nationella uppdragen till Dramaten och Kungl. Teatern
får inte ifrågasättas.

Dramaten har under en rad år varit en av landets mest framgångsrika scener
och räknas idag till ett av Europas ledande teaterhus, vars internationella
turnéer rönt stor uppmärksamhet och uppskattning. På Stockholmsoperan
spelas musikdramatik av högsta klass.

Att regeringen nu efterskänker tidigare sparbeting är helt riktigt. Trots detta
är den ekonomiska situationen djupt oroande. Båda kulturinstitutionerna
måste långsiktigt kunna utvecklas och grönska.

11.8.3 Nationellt uppdrag till barn- och ungdomsteater

Att Backa Teater fått ett tidsbegränsat treårigt nationellt
uppdrag avseende teater för barn och ungdom anser vi vara
ett fall framåt. Det är dock viktigt med ett kontinuerligt
forsknings- och utvecklingsarbete runt barnteatern.

11.8.4 Satsningar på ungdomars eget skapande

Miljöpartiet de gröna har alltid med speciell iver värnat om
ungdomars eget skapande. Vi ser här positivt på regeringens
förslag.

11.8.7 Riksteatern

Riksteatern har under en lång rad år visat sin unika
kompetens i att turnera med kvalitativ teater till en låg
kostnad. Stödet till Riksteatern bör därför ligga fast och det
är av största vikt att teatern kan fortsätta med sin egen
produktion.

Riksteaterns turnéer är mycket betydelsefulla för teaterlivet på mindre
orter, och deras gästspel i storstäderna är ofta uppskattade. Miljöpartiet vill
att Riksteaterns kunskap och förmåga att skapa en teater som är såväl
underhållande som seriös ska komma alla svenskar tillgodo.

11.8.9 Samisk teater

Den samiska kulturen är en mycket gammal, ursvensk kultur.

Det svenska samhället måste därför bereda väg för alla samiska
kulturyttringar. Inte minst gäller detta en fast samisk teaterinstitution.
Miljöpartiet de gröna anser det inte nödvändigt att finna en lokal eller
regional medarrangör för en samisk teater, utan menar att detta kan vara en
ren statlig angelägenhet.

Möjligheterna för en samisk teater att uppbära regionalt EU-stöd bör
utredas och tas tillvara. Inte heller ett eventuellt sådant stöd kan dock frånta
svenska staten sitt ansvar för den samiska kulturen. Även inom filmrådet bör
de ha en kulturellt och språkligt betingad särställning och ett eget stöd.

11.9.0 Dans

Intresset för dans har ökat markant under det senaste
decenniet, inte minst bland ungdomar. Mycket intressant har
skett i gränslandet mellan dans och teater, dans och bild,
dans och ljud.

11.9.3 Nationellt uppdrag till Norrlandsoperan,
Norrlands Musik- och dansteater etc.

Vi uttalar vår belåtenhet med att de tre samverkande
kulturinstitutionerna i Umeå, Östersund och Härnösand
erhållit ett statligt stöd. Vi vill att de erhåller ett permanent
nationellt uppdrag.

11.10.1 Musik

Ingen annan konstform utsätts för så hårda sparbeting som
musiken. I regeringens proposition ska inte mindre än 60
miljoner av länsmusikens anslag skäras ned.

Miljöpartiet de gröna finner detta omöjligt att acceptera.

Det finns i vårt land ett mycket stort och utbrett musikintresse, som har
djupa rötter i en kultur som präglats av långa avstånd, där musiker och
musikanter blev bärare av en gemensam tradition och tilldelades speciella
roller. Svensk musik har dessutom blivit en världsattraktion, och en mycket
lönsam näringsgren.

De stora nedskärningarna bygger delvis på uppfattningen att länsmusiken
utvecklats i fel riktning. Från regeringens sida har man velat se ett större
stöd
från landstingen till regionmusiken, vilket på grund av ekonomiska
inskränkningar inte alltid varit möjligt.

Samtidigt vill regeringen återinföra facklig uppsökande utbildning och
investera 40 miljoner kronor till de fackliga organisationerna. Miljöpartiet de
gröna vill att dessa 40 miljoner, som planerats gå till de fackliga
organisationerna, istället används på följande sätt: 25 miljoner går tillbaka
till
länsmusiken, 5 miljoner avsätts till ett kvinnomuseum, 5 miljoner till ett
filmmuseum och 5 miljoner till en förstärkning av musiklivets lokala
arrangörsstöd redan 1997.

Blåsarmusikens ställning i Sverige har dramatiskt förändrats det senaste
året. När regeringen avslöjade sin ambition att frånta Rikskonserter uppdraget
för svensk blåsmusik slutade de ge Stockholms blåsarsymfoniker ekonomiskt
stöd. Numera finns endast en civil blåsarorkester för professionella musiker
kvar, Göteborgsmusiken.

Miljöpartiet vill rikta 7 av de 25 miljoner kronor som vi tillför länsmusiken
just till Göteborgsmusiken.

Länsmusiken kan ses som toppen på ett isberg, längst ner finns de
kommunala musik- och kulturskolorna. Miljöpartiet ser mycket allvarligt på
att musik- och kulturskolornas existens och betydelse helt förbigås i
kulturpropositionen. Utvecklingen i landet är också oroande. I dag har tio
kommuner beslutat om nedläggning och lika många skolor står inför
nedläggningshot. Vem tar ansvar för att alla barn får lika möjlighet till musik-
och kulturverksamhet? Vi vill att musik- och kulturskolans existens lyfts
fram och värnas. Varje barn ska ha rätt till en grundutbildning i ett instrument
på musik- eller kulturskolenivå, oavsett var de bor i landet.

11.10.3 Rikskonserter och Caprice

Skivbolaget Caprice fyller en viktig funktion för utgivningen
av speciell musik. Vi finner det synnerligen väsentligt att
denna utgivning kan fortsätta.

11.11.0 Film

En nationell filmproduktion är en grundsten i ett nationellt
självmedvetande. Att ha tillgång till upplevelser i rörliga
bilder, tolkade och uttryckta på det egna språket, är ytterst
väsentligt för den egna självbilden, inte minst för barn och
ungdom. Av det skälet bör svensk filmproduktion uppbära
offentligt stöd.

11.11.5 Filmmuseum

Miljöpartiet vill skapa ett svenskt filmmuseum.

Sverige har en lång och rik filmtradition. En lång rad internationellt kända
filmpersonligheter har utgått härifrån; Ingmar Bergman, Mauritz Stiller, Kjell
Grede, Bo Widerberg, Ingrid Bergman, Greta Garbo och åtskilliga andra.
Trots detta har vi varit mycket dåliga på att lyfta fram deras insatser och
betydelse, tvärtom har deras livsgärning ibland varit betydligt mer
uppmärksammad utomlands än här.

Filmmuseet ska visa fram svensk filmkonst och svensk filmutveckling. Det
ska ske på ett engagerande sätt, där gammal teknik och äldre miljöer
åskådliggörs, där personer av betydelse får framträda i sitt mångskiftande
ljus. Museet bör, i enlighet med den snabba expansionen inom
multimedieindustrin, även spegla den kommande utvecklingen, där
filmkonsten består, men mediets tekniska förutsättningar förändras.

Ett filmmuseum ska vara lustfyllt, vibrerande av filmens fantasmagori.

11.12 Arkitektur

Ingen annan konstart påverkar oss så direkt som arkitekturen.

Upplevelser av skönhet, sammanhang och harmoni - som förmedlas genom
arkitektur, bildkonst, skulptur och formgivning - ska på ett självklart sätt
förenas med behoven av humana, livsvärdiga miljöer och ekologiskt hållbara
byggnadslösningar.

Det historiska byggnadsarvet rymmer vitala delar av vår svenska kulturella
identitet. Utan tidens mångskiftande fotspår - från slott till grythyttor -
skulle
våra stads- och kulturlandskap vara fattiga och ensidiga. Ett beslutsamt värn
av våra kulturmiljöer och en aktiv kulturminnesvård ska därför ingå i all
stadsplanering.

Detta och åtskilligt annat har på ett positivt sätt berörts i Kultur-
utredningen. I kulturpropositionen sägs att kvalitets- och skönhetsaspekter
inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. För att ge styrka
åt dessa sköna ord vill Miljöpartiet göra ett tillägg i plan- och bygglagen
liknande det som vid årsskiftet 1996-97 blir verklighet i Norge. Där ska
kommuner, via förstärkt lagstiftning, kunna stoppa planer för hus som inte är
vackra nog.

Från 1937 finns en rekommendation om att 1 % av byggnadskostnaderna
skall avsättas till utsmyckning för offentliga byggnader. Stat och landsting
har någorlunda levt upp till detta under årens lopp, medan det har varit
betydligt sämre ute i kommunerna.

Miljöpartiet kräver att 1 % av den totala investeringskostnaden avsätts till
estetisk utformning samt konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnad av
offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som stöds med någon form
av statligt stöd.

Utsmyckning kan lika gärna vara särskilda insatser i arkitekturen och
utformningen, som en satsning på enskilda konstverk knutna till byggnaden.
Det är dags att låta den enskilda arkitekten få "signera" sina hus och låta
konstnären stärka kvaliteten och identiteten i våra gemensamma ute- och
innerum.

11.14.4 Ett samlat etnografiskt centralmuseum i
Göteborg

Miljöpartiet de gröna stöder förslaget att ge Göteborg ett
nationellt uppdrag med sektorsansvar.

Vi avvisar dock kategoriskt tanken på att flytta tre museer - Östasiatiska
museet, Medelhavsmuseet och Folkens museum - etnografiska - från
Stockholm. En avsevärd del av samlingarna på dessa museer består av
mycket sköra föremål som svårligen torde gå att flytta. Vissa av samlingarna
har skänkts till museerna av privatpersoner eller fonder, med speciella villkor
kopplade till donationerna.

I regeringens förslag ingår att bygga ett nytt statligt centralmuseum i
Göteborg, med ansvar för samlingarna från samtliga fyra nämnda museer.
Byggnationen av ett omfattande museum i Göteborg skulle uppskattningsvis
kosta en halv miljard, och flyttkostnaderna bör uppgå till lika mycket. Inga
medel har dock reserverats för ändamålet, vare sig i kulturpropositionen eller
på annat ställe.

Ärendet är inte berett och har inte varit föremål för remissbehandling,
vilket vi tolkar som en allvarlig brist på respekt för det demokratiska
systemet. Miljöpartiet anser det bättre att ekonomiskt stödja landets museer
så att de har råd att producera utställningar. Detta ökar möjligheten för alla
svenskar att ta del av dessa kulturskatter.

11.15.1 Inriktningen av de framtida insatserna för
dagspressen

Regeringen vill införa förändringar av
dagstidningsbegreppet. Syftet är att begränsa antalet
stödberättigade tidningar och strama upp driftsstödet.

Miljöpartiet de gröna motsätter sig mycket bestämt en utveckling där
utgivningen av fådagarstidningar begränsas till att kunna utges av politiska
partier. Istället ska fådagarstidningar, som idag, kunna ges ut av ideella
organisationer, folkrörelser, religiösa organisationer m fl.

Vi accepterar inte heller regeringens förslag på hur stödberättigade
dagstidningar ska särskiljas.

De demokratiska grundaspekterna lyfts fram och betonas i propositionen,
men skulle vinna på att belysas utifrån en mer problemorienterad
infallsvinkel. Idag tillbringar en svensk ca 5,5 timmar dagligen med någon
medieform. Begreppet konsumentmakt i mediesammanhang borde därför
utredas. V-chips för att spärra vissa TV-utsändningar borde diskuteras,
exempelvis våld, pornografi och barnreklam.

Miljöpartiet de gröna föreslår att ekonomiskt stöd av elektroniska medier
utreds.

Kvinnomuseum

Vi ska bygga ett kvinnomuseum, det första i världen. Där ska
en allomfattande verksamhet kunna äga rum, och museet ska
kunna visa allt om kvinnan, i såväl historisk som nutida och
allmänkulturell betydelse.

Projekteringsarbetet bör komma igång omgående. Vi avsätter fem miljoner
så att arbetet med planering och utredning kan påbörjas.

Kulturmoms

Miljöpartiet de gröna motsätter sig regeringens planer på att
kulturaktiviteter och kulturutövares tjänster ska beläggas
med mervärdesskatt. Istället menar vi att skattesatsen ska
vara noll procent.

Frågan är för närvarande inte aktuell. I övrigt motsätter vi oss
harmoniseringar inom kulturområdet i enlighet med paragraf 128 i fördraget i
Maastricht av år 1993.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kulturens växande betydelse för industri, handel och turism
aldrig tillåts begränsa utrymmet för kulturens nyskapande, omvälvande och
människovårdande karaktär,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att komplettera de kulturpolitiska målen med en ny målsättning
som visar på en ny livsstil utan snävt marknadstänkande och beroende av
myndigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nordiska samarbetet på kulturområdet bibehålls och
förstärks,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att noggrant uppmärksamma att EU-harmonisering inom
kulturområdet är utesluten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samtliga berörda nationella institutioner under
kulturhuvudstadsprojektet skall bistå såväl Stockholm som resten av landet
med stöd och hjälp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kulturstöd från Stiftelsen framtidens kultur skall vara generellt
befriat från beskattning,1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en höjning av anslaget i budgetpropositionen till utgifter för
kultur, medier och trossamfund med 40 miljoner kronor skall beviljas,2

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 400 miljoner kronor till digital utveckling av Sveriges Radio,
Utbildningsradion och Sveriges Television omedelbart skall utbetalas ur
Rundradiofonden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel till kulturen successivt bör ökas,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att obligatorisk videogramkontroll skall införas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vad i
motionen anförts om att införa moraliska, etiska och estetiska generella regler
för kultursponsring, som skall bygga på respekt för de mänskliga
rättigheterna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att upphovsrättsfrågorna noggrant bör bevakas vad avser den
tekniska utvecklingen,3

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den beredning som regeringen avser att tillsätta utreder
möjligheterna till ett generellt konstnärsstöd,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Kollektivverkstäderna skall kunna söka bidrag genom Statens
kulturråd för sin löpande verksamhet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inventering av de olika kollektivverkstädernas speciella resurser
och inriktningar,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stöd till kulturutövare skall flyttas över från Arbetsmarknads-
till Kulturdepartementet,4

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersättning skall utgå vid försäljning av tomkassetter, såväl
video- som ljudbandskassetter,3

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det är viktigt att värna det svenska språket och det
gemensamma kulturarvet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kommande utredning vad avser konkurrens mellan
återförsäljare av litteratur, villkor för prisdiskriminering, bokpriser och
bokmoms,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bokmomsen bör sänkas,1

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den kultur som erhåller offentligt stöd skall hålla sina
biljettpriser på en rimlig och låg nivå,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utveckla ett kontinuerligt forsknings- och utvecklingsarbete
runt barnteatern,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den samiska teatern bör få ett nationellt uppdrag och att ett
eget
bör stöd ges till samisk filmutveckling,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett permanent nationellt uppdrag ges till Norrlandsoperan och
Norrlands Musik- och dansteater,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minska sparbetinget på Länsmusiken,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Göteborgsmusiken skall erhålla ett statligt anslag till sin
verksamhet för 1997,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att musik- och kulturskolornas ställning i kommunerna värnas och
lyfts fram,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje barn skall ha rätt till en grundutbildning i ett instrument
på musik- eller kulturskolenivå oavsett var de bor i Sverige,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett tillägg bör göras i plan- och bygglagen som innebär att
kommunen kan stoppa hus som inte är vackra nog,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om estetisk utformning och konstnärlig utsmyckning vid ny- och
ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte flytta vare sig Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet
eller Folkens museum - etnografiska från Stockholm till Göteborg och att
flyttkostnaden i stället används till att öka landets museers
utställningsbudget,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte begränsa antalet stödberättigade dagstidningar, strama upp
driftsstödet eller strama upp dagstidningsbegreppet,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte införa ytterligare regler för att särskilja stödberättigade
dagstidningar,

34. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda förslag till ekonomiskt
stöd av elektroniska medier,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begreppet konsumentmakt i mediesammanhang bör utredas
och att möjligheten att spärra TV-apparaten för vissa typer av programutbud
bör ses över,3

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett allomfattande kvinnomuseum omgående bör projekteras,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
filmmuseum omedelbart bör projekteras,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bibehålla 0 % kulturmoms.1

Stockholm den 27 september 1996

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Ewa Larsson (mp)

Per Lager (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Eva Goës (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

1 Yrkandena 6, 20, 38 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 7 hänvisat till FöU.

3 Yrkandena 12, 17, 35 hänvisade till LU.

4 Yrkande 16 hänvisat till AU.

Gotab, Stockholm 1996