Högskolan i Skövde

Motion 1988/89:Ub674 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub674

av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)
Högskolan i Skövde

Under flera år har på ett förtjänstfullt sätt i budgetpropositionerna framhävts
betydelsen av de mindre och medelstora högskolorna. Likartade bedömningar
har gjorts av UHÄ.

För högskolan i Skövde har statsrådet föreslagit att ekonomlinjens
fördjupningsdel inrättas fr.o.m. budgetåret 1989/90 samt att anslaget D 12.
Lokala och individuella linjer och fristående kurser tillförs ytterligare
årsstudieplatser och medel, huvudsakligen för utbildning inom kultur- och
informationsområdet. Vi ser detta tillskott till utbildningen vid högskolan
som värdefullt men långt ifrån tillräckligt. Faktum kvarstår att högskolan i
Skövde fortfarande är den minsta bland de mindre och medelstora högskolorna
och att de framtida utvecklingstendenserna för Skaraborgs län inte är
helt ljusa.

Skaraborgs framtida utveckling

Redan i den regionalpolitiska kommitténs betänkande Regional utveckling
och mellanregional utjämning (SOU 1984:74) görs en negativ bedömning
av utvecklingen för Skaraborgs län. I betänkandet konstateras att länet hör
till de län som befinner sig i en mindre gynnsam situation med en snabbt
föråldrad industri med allvarliga konkurrenskraftsproblem. Den fortsatta
utvecklingen fram till dags dato (slutet av 1987) har inte medfört någon
påtaglig positiv förändring av hotbilden i betänkandet.

Bilden är än mer negativ i långtidsutredningens (LU 87) analys från 1987.
Skaraborgs län är det enda län i Sverige som i LU:s trendframskrivning
riskerar en årlig procentuell minskning av sysselsättningen. På punkt efter
punkt i den av ERU utförda regionala analysen, i anknytning till LU (bilaga
24 till LU 87), ligger länet i bottenposition eller näst därintill, sett i ett
riksperspektiv.

Minskningen inom jord- och skogsbruk förväntas således bli mycket stor i
länet, något som är bekymmersamt inte minst med tanke på den proportionellt
sett stora jordbrukssektorn.

Också för sysselsättningen inom industrin förutsätts för Skaraborgs län en
kraftig minskning, större än för något annat svenskt län. Enligt LU 87 är
detta bekymmersamt, eftersom industrin fortfarande fungerar som en viktig
stöttepelare för ekonomisk utveckling i en region som Skaraborg. Utan en
industriell bassysselsättning förefaller det enligt LU 87 svårt att få tillräcklig
mångfald av serviceverksamheter av skilda slag; det möter också svårigheter

att få till stånd kumulativa tillväxtförlopp. Den starka strukturomvandlingen
inom jordbrukssektorn förstärker i ett län som Skaraborg denna
effekt. Detta kan enligt LU leda till kontraktionsförlopp, som är av större
dignitet än vad som i förstone kan skymtas.

Sammanfattningsvis konstaterar LU 87, att den industriella kompetens
som byggts upp i ett län som Skaraborg återfinns inom områden som i
långtidsutredningens scenario förväntas ha liten växtkraft; anpassningen till
framtida näringslivets lokaliseringskrav har heller inte nått tillräckligt
långt i länet.

Sådana kvalitativa skillnader mellan olika delar av riket leder enligt ERU
till ett behov av att förstärka utbildningen på högre nivåer inom län som
Skaraborg. Högskolan är då av central betydelse för regionens kompetensutveckling.

Behov av utbyggnad av högskolan i Skövde

Högskolan i Skövde är som ovan sagts rikets minsta allmänna högskola.
Med tanke på att den framtida utvecklingen för länet visar flera bekymmersamma
inslag talar detta faktum starkt för en ökad takt i utbyggnaden av
högskolan.

Vi uppskattar UHÄ:s positiva vilja, sådan denna visat sig i verkets
utbyggnadsplan för de mindre och medelstora högskolorna, att förstärka
utbildningen vid högskolan i Skövde. Enligt vår uppfattning bör dock
utbildningen vid högskolan förstärkas i högre grad än vad UHÄ har
föreslagit; i ett femårsperspektiv bör således antalet nybörjarplatser öka till
minst 450.

Vi delar också UHÄ:s uppfattning, att högskolans kompetens på befintliga
områden bör förstärkas och kompletteras samt att högskolans verksamhet
bör breddas mot samhället i stort genom att nya områden, exempelvis kultur
och information, etableras och byggs ut.

I det följande kommer vi att koncentrera oss till ett antal viktiga områden
för utbyggnad av högskolan i Skövde.

Verkstadsingenjörslinjen

Styrelsen för högskolan i Skövde har med högsta prioritet fört fram förslag
om inrättande av verkstadsingenjörslinjen (80 poäng) vid högskolan i
Skövde fr.o.m. budgetåret 1989/90. Förslaget har framförts av UHÄ redan i
verkets anslagsframställning för 1987/88 och upprepas av UHÄ inför
1989/90.

Med tanke på att verkstadsindustrin är den största enskilda industribranschen
i Skaraborgs län med cirka 45 % av industrisysselsättningen är det
önskvärt att verkstadsingenjörslinjen snarast inrättas vid högskolan i Skövde.
Planeringsramen bör vara 60 platser.

Livsmedelsutbildningen

Livsmedelsindustrin är länets storleksmässigt sett tredje största industribransch.
Branschen intar en femte position i riket; endast de tre storstadslä

Mot. 1988/89

Ub674

12

nen och Kristianstads län har fler anställda. Branschens andel av industrisysselsättningen
har ökat och är nu drygt 10 %.

Livsmedelsindustrin i Skaraborgs län utgör en näringsgren, som har
expanderat kraftigt under 1970-talet. För att ytterligare utveckla livsmedelsindustrin
pågår en undersökning av möjligheterna till ökad förädling av
jordbruksprodukter. Detta skulle stimulera sysselsättningen även inom
jordbruket, vilket är betydelsefullt med hänsyn till jordbrukets förhållandevis
omfattande andel av länets totala näringsliv.

Länsstyrelsen, berörda företag och fackliga organisationer samt ett flertal
organisationer och myndigheter har genom i stort sett samstämmiga uttalanden
framfört behovet av utbildning för livsmedelsindustrin både på teoretisk
och teknikoperativ nivå. Det är dessutom väsentligt att tillvarata den
speciella regionala förutsättning som de personella resurserna vid lantbruksuniversitetets
institution i Skara innebär.

Vi föreslår att högskolan i Skövde tillförs resurser motsvarande 30 platser
på den första årskursen av en treårig lokal linje med inriktning mot
livsmedelsindustrin.

Utbildning inom området kultur och information

Vi har, med instämmande i UHÄ:s synpunkter, ovan hävdat att ytterligare
kompetensområden måste tillföras högskolan i Skövde. Ett sådant profilområde
är kultur- och informationsområdet i vid mening.

Vi kommer nedan med viss utförlighet att argumentera för utbildning inom
kultur- och informationsområdet, eftersom denna typ av utbildning ännu inte
har tillerkänts den betydelse som den rätteligen har från ett regionalt
utvecklingsperspektiv.

En region måste ha ett rikt kulturliv. Ett rikt kulturliv blomstrar i kreativa
miljöer, men kreativiteten stimuleras omvänt av ett rikt kulturliv och goda
kulturella miljöer. Kulturlivet vidgar dessutom och ökar självmedvetandet.

Tillgången till kultur och goda kulturella miljöer har en avgörande
betydelse för möjligheterna att skapa goda cirklar i en region. Den
kulturella miljön påverkar också människors val av bostadsort liksom
turistnäringens möjligheter. Kultur är en del av utvecklingen, genom att den
ger identitet och trygghet, skapar en medvetenhet om samhällets förändringar
samt skapar mötespunkter människor emellan.

Av det nationella kulturanslaget går cirka 40 % till nationella verksamheter,
huvudsakligen lokaliserade till Stockholm. Detta är förmodligen en
nödvändig följd av en önskan att ha exempelvis opera och teater med hög
grad av internationellt utbyte. Men därutöver kommer att av stödet till
regionala och lokala institutioner gick år 1980 hela cirka 60 % till de tre
storstadsområdena.

Genom 1974 års kulturreform har den regionala kulturen börjat byggas ut
med länsteatrar, länsmuseer, regionmusik o.s.v. Ökade kultursatsningar kan
ha väl så stor betydelse för den regionala utvecklingen som många rent
regionalpolitiska åtgärder. Det är dags att med hjälp av högskolan öka det
regionala och lokala kulturlivets expansionsmöjligheter.

Orter och bygder där man kan erhålla högre utbildning och där det finns ett
aktivt kulturliv blir attraktiva. Det är här man utbildar sig, bildar familj och
utvecklar ett umgänge med likasinnade människor. Varu- och serviceutbudet

Mot. 1988/89

Ub674

13

är varierat, tillgången på kultur är rik. Omvänt gäller att orter och bygder
som inte kari uppnå detta, kommer att hamna på livets skuggsida i det
framtida samhället.

I det moderna samhället kommer kulturen med nödvändighet att få vidgad
betydelse. Kunskapssamhället är flerdimensionellt och humanistiskt: det
måste utgå från de enskildas föreställningar och uppfattningar, från deras
vilja att ifrågasätta och deras vilja till konstruktivt engagemang. Efter hand
som kulturlivet har vitaliserats på allt fler platser i landet, har kulturens
betydelse för den allmänna regionala utvecklingen kommit att framstå allt
tydligare. En aktiv kultur, såväl inom högre utbildning som i utövande, är en
nödvändig tillgång för en region, som vill förbättra arbets- och utvecklingsmöjligheterna.

Därtill kommer att de närmaste decenniernas förändringar sannolikt
driver fram konsumtionsmönster, som betonar betydelsen av ökad fritid och
dess kvalificerade användning. Kulturmiljön i länet måste byggas ut för att
klara de nya kraven från invånarna.

Naturligtvis måste sociala och kulturella verksamheter ha en materiell
grund. Det är emellertid inte fråga om enkelriktade orsak-verkan-förhållanden
utan om ett ömsesidigt samspel, där materiell, social och kulturell
utveckling är intimt beroende av varandra. I detta samspel underbetonas i
dag tyvärr ofta de kulturella faktorernas betydelse. Kultur bör dock ses som
det blod som syresätter samhällets olika celler och ger dem näring. Utan
kulturella mönster och värden förtvinar och dör ett samhälle på samma sätt
som det kan dö på grund av brist på materiella förutsättningar. Kulturen
måste innebära en dynamik mellan bevarande och förnyade krafter för att
kunna upprätthålla en livgivande funktion.

I skilda sammanhang har betonats vikten av utökad regional samverkan på
kulturområdet. I kulturrådets rapport 1984:3, Kommunerna, staten och
kulturpolitiken, konstateras bland annat att högskolan är en av de
betydelsefulla aktörerna i en sådan samverkan. I rapporten slås fast att
regionaliseringen av högskolan har inneburit att eftergymnasial utbildning
och i viss mån också forskning finns i flera län. För kulturlivet är detta
väsentligt ur två aspekter; dels kan högskolan ge utbildning i ämnen som
tillhör kultursektorn, dels kan högskolan - om forskningsresurser finns
tillgängliga - bidra med kunskap om kulturlivets utveckling inom regionen
(sid. 71). Som kulturrådet påpekat är det viktigt att se den regionala
högskolan i detta perspektiv. Ett aktivt kulturliv kan lika mycket initieras
genom satsning på utbildning inom kulturområdet som genom traditionella
bidrag till olika former av kulturverksamhet; störst effekt uppnås sannolikt
genom en samverkan mellan båda dessa former av stimulansåtgärder.

Högskolan i Skövde har påbörjat en kartläggning av hur högskolan på
bästa sätt skulle kunna stödja det kulturella livet i länet. Styrelsen för
högskolan har understrukit, att planläggningen på intet sätt syftar till att
etablera något slags miniuniversitet; tvärtom är tanken att med begränsade
utbildningssatsningar - i samverkan med andra institutioner (motsv.) i länet genom
synergieffekter erhålla resultat, som i relation till de medel som satsas
måste anses vara mycket värdefulla för länet.

Längst har utvecklingsarbetet kommit inom bildkonstområdet. Redan

Mot. 1988/89

Ub674

14

innevarande år ges kurser i konstgrafik och datakonst, det senare en för riket
unik utbildning, där högskolans tekniska och konstnärliga kompetenser
samverkar, och ett förslag har tagits fram till en sammanhållen utbildningssatsning
såsom fortbildning och vidareutbildning för redan yrkesverksamma
konstnärer inom det konstgrafiska området samt för användning av modern
teknik inom bildkonstområdet (datakonst, holografi m.m.). Därvid är syftet
att tillvarata kompetens, som i dag finns i länet i förening med utbildningsinsatser
från nationellt och internationellt betydelsefulla konstnärer.

Av stort intresse är därjämte utbildning inom medieområdet. Högskolan i
Skövde har i anslagsframställning för 1989/90 föreslagit, att en medieteknisk
linje om 80/120 poäng inrättas. Enligt styrelsen framstår medieområdet
alltmer som en av nutidens större branscher, vars omfattning och effekter
inte kan ses som entydigt kulturella eller kulturpolitiska frågor. En nordisk
undersökning visar, att massmedierna nu omsätter lika mycket pengar som
hela livsmedelsindustrin och att massmedierna tar en alltmer växande andel
av hushållens pengar och av deras tid. Starka skäl talar därför enligt
högskolestyrelsens uppfattning för en utökning av utbildningen inom området.

Enligt styrelsens uppfattning finns det goda möjligheter att inom skärningsområdet
mellan informationsteknik och (delvis tekniskt understödd)
medieanvändning tillskapa en adekvat yrkesutbildning på högskolenivå. En
sådan utbildning erbjuder dessutom möjlighet för elever från gymnasieskolans
samhällsvetenskapliga och humanistiska linjer i länet att få tillgång till
högskoleutbildning på högskolenivå utan att behöva lämna hemlänet och
därmed dras till storstadsregionernas arbetsmarknad. Uppbyggnaden av
resurserna för utbildningen bör ske genom ett länssamarbete inom området.
Planeringsramen bör vara 20 platser med en årsstudieplatskostnad om
475 000 kr.

Även inom andra områden finns det behov av utbildning (lokalhistoria,
kulturkunskap, teater, musik m.m.).

Vi föreslår att för utbildning inom kultur- och informationsområdet, i
första hand inom bildkonstområdet och det medietekniska området, högskolan
i Skövde tillförs ytterligare medel.

Ombyggnad av högskolans lokaler

Styrelsen för högskolan i Skövde har i sin anslagsframställning för 1989/90
ansett det som ytterligare angeläget, att en fullständig ombyggnad av de
nuvarande lokalerna kommer till stånd så snart som möjligt. Från samhällsekonomisk
synpunkt är det knappast heller önskvärt - menar styrelsen - att
statliga byggnader underhålls och värms utan att verksamhet försiggår i dem.
Till saken hör dessutom att högskolan med relativt små kostnader för
samhället har övertagit äldre militära lokaler. I dag utgör den gamla
kaserngården i mångt och mycket en öken inom ett i övrigt välplanerat
stadsområde i centrala Skövde; stora brister finns dessutom i högskolebyggnadernas
yttre utseende.

Byggnadsstyrelsen har i december 1989 tillskrivit regeringen med redovisning
av byggnadsprogram samt hemställan om projekterings- och byggnads

Mot. 1988/89

Ub674

15

uppdrag. Byggnadsstyrelsen har beräknat ombyggnadskostnaderna till 8
milj. kr.

Vi anser att det är ytterligt angeläget att denna framställan behandlas
synnerligen skyndsamt inom regeringskansliet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av verkstadsingenjörslinjen (80
poäng) med 60 platser vid högskolan i Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel för en lokal linje med inriktning mot
livsmedelsindustrin om 120 poäng vid högskolan i Skövde med 30
platser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel för utbildning inom kultur- och informationsområdet,
särskilt bildkonstutbildning och medieteknisk utbildning,
vid högskolan i Skövde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägenheten av att beslut snarast fattas om
tilldelning av medel för fortsatt ombyggnad av högskolans lokaler.

Stockholm den 25 januari 1989

Sven-Gösta Signell (s)

Birgitta Johansson (s) Jan Fransson (s)

Kjell Nordström (s)

Mot. 1988/89

Ub674

gotmb 16788. Stockholm 1989

16