Europaväg 6 genom Bohuslän

Motion 1997/98:T320 av Per Lager m.fl. (mp)

1 Miljösituationen är akut

Biltrafiken får inte totalt öka, om vi skall klara oförändrade utsläpp av koldioxid år 2000 jämfört med år 1990. En viss höjning i glesbygd måste kompenseras med minskningar i stråk in mot stora befolkningscentra, där spårbunden trafik kan byggas ut för regional pendling. I Bohuslän är biltrafiken orsak till 1/3 av koldioxidutsläppen. Tidigare kväveoxidmål har vi inte lyckats nå. Inte heller ett mer långsiktigt krav på 50 % ser möjligt ut med idag känd reningsteknik för fordon drivna på fossilbränsle. Biltrafiken i Bohuslän släpper ut mycket mer kväveoxider än vad naturen tål. Det finns inget försvar för nuvarande nivå, än mindre för en ökning.

2 Fortsatt utbyggnad av Europaväg 6

Trots kunskaper om utsläppseffekter och miljövänligare alternativ, fortsätter Vägverket att planera vägsträckningen från den nu påbörjade Sunningesundsleden och norrut.

Vägverket planerar för kraftig ökning av vägtrafiken. Ekonomiska och partipolitiska hänsynstaganden har på ett cyniskt sätt fått stå i förgrunden för detta enorma projekt. Begrepp som natur och kulturlandskap har hamnat i skymundan för ett kortsiktigt tänkande och protesterna från lokalbefolkning och naturskyddsorganisationer har mötts med oförstående och kallsinnighet.

Dagens kommunikationssystem bygger på ett gammalt och förlegat tänkande. Det måste moderniseras så att miljöförstörelsen och förbrukningen av ändliga resurser minimeras. De beslut som nu tas om fortsatt utbyggnad innebär att vi kommer fortsätta att backa in i framtiden.

3 Från 13 meters målstandard till 18,5

I regeringens uppdrag (riksdagsbeslut) för om- och utbyggnad ingick en 13 meters målstandard för den resterande sträckningen från Torp och upp till norska gränsen. Frångå detta skulle bara kunna göras om Vägverket kunde visa att en bredare väg innebar avsevärda samhällsekonomiska effektivitetsvinster. Dessa vinster existerar inte i ett långsiktigt perspektiv, med hänsyn tagen till bl a miljön. Den samhällsekonomiska kalkyl, som Vägverket presenterat har också ändrats under arbetets gång. Trots tidigare miljökonsekvensbeskrivning och senare studier i samband med arbetsplanen har man ändå valt att negligera naturvärdena. Planerna har ändrats till att handla om en s k fyrfilig väg med en bredd på 18,5 m. Vägverket har därmed nonchalerat uppdraget och – av oförklarlig anledning – nu tydligen också fått regeringen med sig på nya dyrbara sträckningar av E 6. I det här sammanhanget kan nämnas att Vägverket fick skarp kritik av Riksrevisionsverket (RRV) för delar av sin MKB-hantering. RRV anmärker bl a på att Vägverket, i form av vägregionerna, haft svårt att skilja på sina tre roller som exploatör, beslutsmyndighet och granskningsmyndghet.

4 Ramarna sprängs – vem betalar?

Från den ursprungliga ekonomiska ramen på 2 mdr kronor är nu vägbygget uppe i närmare 6 mdr kronor.

Sunningesund ser idag ut att gå på 1,6 mdr kronor. För de övriga sträckorna i 10-årsplanen gäller:

Torp–Håby 1 056 mdr

Håby–Rabbalshede 900

Rabbalshede–Tanum 576

Tanum–Vik 675

Vik–Hogdal 877

Hogdal–Svinesund 280

Tillsammans uppgår kostnaden till 5 964 mdr. Man kan ställa sig frågan: Till vilket pris skall motorvägen fram och vem skall betala notan?

Jag ställde den här frågan i riksdagens frågestund den 25 september i år och fick till svar av kommunikationsminister Ines Uusmann bl a:

Just nu pågår det i de stora infrastrukturverken ett planeringsarbete för nästa tioårsperiod. Det bygger på de ramar som riksdagen har fattat beslut om. ...Utbyggnaden av E 6:an fortsätter, och när det gäller medelsdiskussionerna pågår förberedelsearbetet. Vi återkommer till riksdagen om det efter jul.
... Jag har inte uppfattningen att det är en bakvänd satsning att satsa på kommunikationerna mellan Oslo och Göteborg. Det är viktigt för exportnäringen. Det är viktigt för trafiksäkerheten.

Var finns helhetsperspektivet, de hållbara alternativen och varför brådskar den fyrfiliga vägen? Istället borde alla ha bråttom för att rädda miljön och framtida livsförutsättningar.

5 Ekologisk hållbarhet

Regeringen har nyss lagt sin skrivelse Ekologisk hållbarhet på riksdagens bord. Där hänvisar man till beslut om transportinfrastrukturen som skall främja ett miljöanpassat och trafiksäkert transportsystem. Utbyggnaden av E 6 går tvärs emot ett miljöanpassat transportsystem. Genom att bygga en ny sträckning, bredda och räta vägen bäddar man istället för att andelen godstransporter på vägarna inte bara behållas utan utökas. Järnvägen får allt svårare att konkurrera. Bara 3 % av Norges utrikesgods går på järnväg. Men minst 500 långtradare per dygn (de flesta norska) passerar Svinesundsbron.

Vem tjänar på den här utvecklingen? Inte är det framtida generationer i alla fall. Det finns en stor potential i järnvägstrafiken och därför måste huvudsatsningen ske där istället, samtidigt med en mer försiktig utbyggnad av E 6, där det verkligen behövs. För att minska olyckorna är det bättre att reglera fartgränserna och bygga planfria korsningar samt att låta godstrafik istället ske med SJ. Att klyva hela Bohuslän med motorväg eller liknande fyrfilig väg är inte till gagn för människorna eller djuren i området.

Bygg ut järnvägen! Det fattas t ex bara 25 km järnvägsräls mellan Skee i Bohuslän och Halden/Berg i Norge för att knyta ihop Bohusbanan med norska järnvägen till Oslo.

6 Försöket med rullande landsväg

Från juni 1996 och ett halvår framåt gjordes försök med rullande landsväg, lastbilstransporter per järnväg, mellan Strömstad och Trelleborg. Det här var en möjlighet att avlasta E 6:an och i Strömstad finns en naturlig koppling med färjetrafiken till Sandefjord i Norge och i Trelleborg vidare över till Tyskland och övriga Europa. Tyvärr var försöket dåligt förberett och genomförandet fick inte en riktig chans. En förlängning påstods inte vara möjlig
bl a på grund av att hyrestiden var begränsad för de specialkonstruerade vagnarna. Frågan är om inte intresset var alldeles för lågt bland de ansvariga. Det behövs därför ett nytt och bättre förberett försök, som utökas till att omfatta minst ett år.

Nya specialkonstruerade terminaler, på- och avkörningsramper, håller på att utvecklas och borde få berättigat stöd och möjligheter att prövas. Tunga godstransporter skall i första hand ske på järnväg och till sjöss, det måste vara ett mål. Det finns väl utvecklade idéer för en kustpendel utmed den bohuslänska kusten. En kombination av alternativen skulle kunna bespara befolkningen i området de långsiktigt svåra miljö- och kultureffekter som en utökad bilism, med ännu fler tunga landsvägstransporter, innebär.

7 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av Vägverkets arbetsplan för väg E 6, sträckan Torp–Svinesund,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den i sina ägardirektiv till SJ snarast begär återupptagna försök med rullande landsväg och att försöken pågår under minst ett år.

Stockholm den 3 oktober 1997
Per Lager (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)	Eva Goës (mp)