Arbetet mot våldsbejakande extremism
Interpellation 2017/18:322 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-16
- Överlämnad
- 2018-01-17
- Anmäld
- 2018-01-18
- Svarsdatum
- 2018-01-30
- Besvarad
- 2018-01-30
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Regeringen meddelade sommaren 2017 att den nationella samordnarens uppdrag mot våldsbejakande extremism ska övertas av Brottsförebyggande rådet från den 1 januari 2018.
Arbetet mot extremism och radikalisering är centralt. Det som framkommit från polisen och Säkerhetspolisen visar på betydelsen av att kvaliteten av insatserna förbättras och att det operativa arbetet säkerställs, inte minst i samverkan med den lokala nivån. Det är på lokal nivå arbetet mot extremism måste bedrivas, och det är här det ger effekt.
I september beslutade regeringen om ett uppdrag att inrätta ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism inom ramen för Brå. Från och med årsskiftet är det alltså där det formella ansvaret ligger.
Liberalerna har försökt få klarhet i ansvarsfördelningen och uppdraget för verksamheten i framtiden, men många frågetecken kvarstår. För att följa upp detta viktiga arbete vill jag ställa följande frågor till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vem är chef för det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism?
På vilket sätt avspeglar sig det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism i de uppdrag som regeringen har gett till den ansvariga myndigheten Brottsförebyggande rådet i årets regleringsbrev?
Ska det nya centrumet kunna gå in operativt i ärenden där socialtjänsten i en kommun eller personal vid en skola misstänker en radikaliserad person?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:322
Webb-tv: Arbetet mot våldsbejakande extremism
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:63
- Protokoll 2017/18:63 Tisdagen den 30 januariProtokoll 2017/18:63 Svar på interpellation 2017/18:322 om arbetet mot våldsbejakande extremism
Protokoll från debatten
Anf. 88 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr ålderspresident! Roger Haddad har ställt ett antal frågor till mig om arbetet vid det nationella centret mot våldsbejakande extremism.
Centret mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet inrättades den 1 januari 2018. Centrets uppgifter framkommer av myndighetens instruktion. Där tydliggör regeringen att centret ska bidra till att utveckla, samordna och effektivisera det förebyggande arbetet, ge stöd till yrkesverksamma och verka för kunskapsbaserade åtgärder. Arbetet ska ske från i huvudsak kriminalpolitiska utgångspunkter.
En av huvuduppgifterna för centret kommer att vara att stödja yrkesverksamma i frågor om våldsbejakande extremism. Brå bygger nu upp en stöd- och rådgivningsfunktion som startar den 1 april. Brå har också i uppdrag att senast den 29 mars redovisa hur ett förstärkt stöd avseende individrelaterade åtgärder skulle kunna tillgodoses. I det ingår att redovisa vilket stöd centrets verksamhet kan bidra med.
Regeringen beslutade i december 2017 att Anna Lekvall ska vara chef för centret fram till dess att en ordinarie chef tillträder. Rekrytering av en ordinarie chef pågår. Jag räknar med att kunna presentera den nya chefen inom kort.
Genom inrättandet av centret stärker regeringen förutsättningarna för ett mer effektivt, samordnat och långsiktigt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism.
Anf. 89 Roger Haddad (L)
Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet Morgan Johansson.
Liberalerna ställde denna interpellation om arbetet mot våldsbejakande extremism inte minst mot bakgrund av kritiken - den kraftfulla kritiken, skulle jag vilja säga, herr ålderspresident - mot hur regeringen och statsrådet Alice Bah Kuhnke har hanterat dessa frågor. Det handlar bland annat om den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och att vi återkommande i debatterna fick antingen felaktig information om eller felaktiga exempel på hur denna viktiga funktion har verkat.
Det rör även konsekvenser av verksamheten och inte minst hur de nationella funktionerna har bidragit till att kommuner, socialtjänst och andra verksamheter har kunnat jobba för att förhindra radikalisering - men även, om det finns så kallade återvändande terrorister från Islamiska staten, hur staten och kommunernas förvaltningar har hanterat den typen av problem. Det blir inte bättre, herr ålderspresident, av att Säkerhetspolisen i sina rapporter i somras informerade om att vi har minst 2 000 personer i Sverige som sympatiserar med våldsbejakande islamistisk extremism och att det utgör det största hotet mot vår demokrati.
Därför blev vi väldigt besvikna och överraskade i somras när regeringen plötsligt meddelade att funktionen och ansvaret för arbetet mot extremism och radikalisering i Sverige kommer att läggas under Brottsförebyggande rådet - en myndighet som i sitt svar till regeringen meddelade att man inte ansåg sig vara bäst lämpad att hantera denna typ av uppgifter.
Vi i Liberalerna föreslog att man ska avsätta de 35 miljoner som finns budgeterade under Polismyndigheten - att man inrättar ett centrum och använder den infrastruktur polisen har. Även om Säkerhetspolisen har det yttersta ansvaret för att skydda vår demokrati bygger man nämligen mycket av sin verksamhet, sina analyser och sin operativa kapacitet på att polisens del fungerar. Därför tycker vi att det hade varit mer lämpligt, och inte minst effektivt, att lägga detta under Polismyndigheten.
Nu har funktionen officiellt, skulle jag vilja säga, inrättats under Brottsförebyggande rådet, herr ålderspresident. Jag har ställt tre frågor till regeringen, och jag tycker att jag har fått ett svar: vem som för tillfället är chef för detta viktiga centrum. Det namnet har jag fått i statsrådets svar; det går inte att söka upp det. Det finns inget på centrumets hemsida och inga kontaktuppgifter till personer, utan det finns ett samlingsnummer och en samlad e-postfunktion som kontakt. Jag vill betona det regeringen faktiskt medger här, nämligen att detta är en verksamhet under uppbyggnad.
Därför anser jag att jag inte har fått svar på frågan hur detta centrum, som nu faktiskt har ansvar från den 1 januari, till exempel ska kunna gå in operativt. Det var ju det som var kritiken mot den förra nationella samordnarens myndighetsstruktur: att kommuner, socialtjänst och lärare på skolor inte kände att de fick tillräckligt stöd lokalt i arbetet mot extremism. Därför blir dessa frågor viktiga, och jag hoppas få svar i kväll.
Anf. 90 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr ålderspresident! Det första man kan konstatera är väl att denna regering har vidtagit fler åtgärder mot terrorism än någon regering före den.
Exempelvis terrorresorna, alltså resorna till Syrien och Irak, peakade ju 2013-2014. Trots det vidtog alliansregeringen inga som helst åtgärder för att kriminalisera detta. Det var i stället vi som fick göra det. När vi klev in på Rosenbad i oktober 2014 och frågade tjänstemännen om alliansregeringen gjort någonting för att kriminalisera terrorresor fick vi beskedet att det inte fanns ett enda papper skrivet. Det fanns inga uppdrag från den dåvarande politiska ledningen. Nu är det kriminaliserat, och vi har även gjort det kriminellt att ta emot utbildning för terrorism. Vi har utvidgat kriminaliseringen av finansiering av terrorism och mycket annat.
Vi har förstärkt polisen och Säpo. I år går vi in med den största satsningen på polisen sedan 20 år tillbaka. Likaså har vi byggt ut Säpo, och både insatsförmågan och utrustningen har förbättrats under de här åren. Vi har även utökat kameraövervakningen; denna mandatperiod har inneburit ett genombrott för kameraövervakning på brottsutsatta platser. Vi har också skärpt straffen i en lång rad avseenden. Bland annat, nu sist, har vi skärpt straffen för grovt vapenbrott och hantering av explosiva varor.
Vi har ett bättre samarbete mellan Säkerhetspolisen och Migrationsverket, där man tittar i asylsökandeströmmen för att hitta eventuella riskindivider. Det är mycket bättre nu än vad det var för bara ett år sedan. Vi har också ett bättre informationsutbyte mellan Säpo, Must och FRA än vad vi hade tidigare.
Det finns dessutom en lång rad åtgärder på gång. Vi ska ha på plats ett deltagandebrott när det gäller terrorism. Vi ska ha hemlig dataavläsning, vilket är på väg. Vi ser över sekretessreglerna mellan socialtjänsten och polisen, ett uppdrag som ska redovisas i augusti, och Säpo ska få utökad tillgång till FRA:s signalspaning efter att en förundersökning har öppnats.
Det vi har gjort när det gäller centrumet mot våldsbejakande extremism är att vi permanentar verksamheten. Den borgerliga regeringen inrättade en tillfällig kommitté, en samordnare, men nu har vi en permanent verksamhet vid Brottsförebyggande rådet. Den riktar sig mot alla tre extremistmiljöer, såväl den islamistiska som den vänsterextrema och den högerextrema. Den gör det utifrån kriminalpolitiska utgångspunkter.
Brottsförebyggande rådet har lång erfarenhet av att utveckla och stödja brottsförebyggande arbete i kommunerna; det har varit en del av myndighetens uppdrag i minst tjugo år, skulle jag vilja säga. Jag var faktiskt med om att bygga upp det lokala brottsförebyggande arbetet en gång för 20 år sedan, när jag var ordförande i just Brå. Polisen hade kunnat vara ett alternativ, men faktum är att inte heller polisen var särskilt positiv till detta i sitt remissvar. När vi hade att välja mellan polisen och Brottsförebyggande rådet valde vi alltså Brå därför att Brå under lång tid har jobbat med att just hjälpa och stödja kommuner i att bygga upp brottsförebyggande verksamhet. Det var ett naturligt val.
I interpellationen frågar Haddad faktiskt inte vem som är chef, men det svaret fick han nu. Däremot frågar han i interpellationen varför det inte står i regleringsbrevet. Det är den fråga han ställer. Saken är att regleringsbrevet gäller från ett år till ett annat. När vi startar nya verksamheter reglerar vi dem och ger instruktioner i en särskild instruktion till den nya myndigheten eller det nya centrumet, och den har Roger Haddad här. Nästa gång han frågar var det styrs och regleras kan han bara googla på "instruktion för våldsbejakande extremism centrum", så får han upp de uppgifterna.
Centrumet ska, vilket framgår i instruktionen, ge ett behovsanpassat stöd till kommunerna. Det ska ske med vägledning av bland annat hur Länsstyrelsen i Östergötlands län gör när det gäller att hjälpa till att hantera hedersbrottsproblematiken i många kommuner.
Anf. 91 Roger Haddad (L)
Herr ålderspresident! Statsrådet svarar inte på mina frågor. Statsrådet berättar om åtgärder mot terrorism i utlandet. Jag har själv suttit i båda dessa förhandlingar med regeringen, och jag vet exakt vad vi har kommit överens om. Men det är inte det interpellationen handlar om över huvud taget.
Detta handlar om inhemsk extremism och hur vi ska motverka, förebygga och förhindra att personer blir extremister och radikaliserade - inte minst i de utsatta och särskilt utsatta områdena mitt bland oss i vårt samhälle - för att de inte ska kunna begå terroristbrott eller för den delen resa utomlands. Det handlar inte om att åka utomlands och begå terrorism, utan interpellationen handlar om funktionen vid Brottsförebyggande rådet.
Jag har ställt frågan vem som är chef, för det var inte uttalat. Vi kände inte till det. Det svaret har vi fått i dag.
Vi har också ställt en fråga, som jag tycker är relevant, om vilka krav regeringen har i sitt regleringsbrev - i sitt styrdokument - till Brottsförebyggande rådet under 2018. Vilka mål och ambitioner finns? Vilka specifika uppdrag har man gett som man tänker följa upp, i ljuset av den kritik som har riktats mot den förra nationella samordnaren, som låg under demokratiminister Alice Bah Kuhnke?
Det var Liberalerna som i mars förra året krävde att frågorna skulle tas därifrån och flyttas över till justitiedepartementet under justitieministern. Detta är mycket positivt - vi välkomnar denna förändring. Men vi kan inte ha en situation där det inte står någonting i regeringens främsta styrdokument för myndigheter.
Jag saknar fortfarande ett svar på denna fråga. Det enda jag kunde hitta var under den ekonomiska tabellen, nämligen att regeringen avsätter 35 miljoner kronor till detta ändamål. Men det stod ingenting om mål eller förväntningar och ingenting specifikt om att återrapportera, trots att detta har en central och viktig del i Sveriges säkerhetspolitiska arbete.
Den tredje frågan är också relevant, för stödet från den nationella samordnaren till socialtjänst, skola och den kommunala nivån har ju inte fungerat. När regeringens demokratiminister tidigare fick frågan om det har fungerat eller inte kunde hon inte svara på om de nationella insatserna hade fungerat. Hon kunde inte ens redogöra för vilka kommuner som hade hjälpt personer att hoppa av en radikaliserad miljö.
Det har också funnits kritik från socialtjänster som träffar familjer eller personer som befinner sig i en extremistisk miljö. För att kunna lämna denna miljö har dessa oftast behövt operativt stöd - inte bara allmänna råd från den nationella nivån.
Det var ju detta som var syftet med den överenskommelse som jag själv var med om att sluta med regeringen om att vi ska ha såväl en permanent funktion som en bättre operativ förmåga. Det står inte ett ord om det i detta interpellationssvar.
Jag tycker att vi kan diskutera vad som gjordes och inte gjordes före 2014. Det var vi som tillsatte den nationella samordnaren. Nyamko Sabuni och Birgitta Ohlsson tog under sin tid som statsråd beslut om att kartlägga både den våldsbejakande islamistiska miljön och de andra extremistmiljöerna.
Men denna fråga handlar om att vi nu under våren faktiskt inte har en fungerande nationell verksamhet - jag skulle vilja hävda detta utifrån svaret att verksamheten ska byggas upp under våren.
Anf. 92 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr ålderspresident! Det är klart att vi har en fungerande verksamhet. Vi har till och med en permanent verksamhet. Det är inte som på er tid, Roger Haddad, när den befann sig i tillfällig kommittéform. Vi har en permanent verksamhet från och med den 1 januari.
Verksamhetens kompetens byggs upp succesivt. Man har 35 miljoner kronor till sitt förfogande och rekryterar nu personal.
Roger Haddad säger att han inte får svar på sina frågor. Vem är chef för det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism? Jag tror att det hade krävts ett minimum av googling för att leta upp att regeringen har utsett Anna Lekvall till chef så länge, fram till att vi utser en permanent chef. Nu får Roger Haddad i alla fall svar på den frågan.
Han frågar också hur detta återspeglas i årets regleringsbrev. Återigen: När man ger ett uppdrag till en ny verksamhet gör man det i instruktionen till Brottsförebyggande rådet. Denna instruktion har jag här. När det gäller vad centrumet ska ägna sig åt säger den följande:
Det ska främja utvecklingen av förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå.
Det ska verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet.
Det ska ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism.
Det ska samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism, baserat på forskning och beprövad erfarenhet, samt verka för en kunskapsbaserad praktik.
Allt detta ska centrumet göra utifrån i huvudsak kriminalpolitiska utgångspunkter, som vi också säger. När vi utvärderar vad centrumet gör kommer vi att göra det utifrån de uppgifter som det har fått.
Då kommer vi in på den tredje frågan - ska det nya centrumet kunna gå in operativt i ärenden där socialtjänsten i en kommun eller personalen i en skola misstänker en radikaliserad person?
Som jag sa i min inledning kommer detta centrum att kunna ge råd och stöd i dessa situationer, för övrigt precis som Länsstyrelsen i Östergötland gör när det gäller hedersproblematik. Vi vet att det där under många år har bedrivits en väldigt bra verksamhet, där kommunerna har kunnat få råd och stöd när de har hamnat i dessa diskussioner och situationer.
Innebär det att någon kan ta över själva myndighetsutövningen? Om jag tolkar Roger Haddads fråga rätt är han närapå inne på det, och mitt svar på den frågan är nej. Det är socialtjänsten som utövar denna myndighetsroll. Om man skulle gå ifrån detta - om någon annan skulle ta över myndighetsutövandet - skulle vi hamna i väldigt svåra situationer. Detta handlar trots allt om förvaltningsbeslut som ska kunna överklagas, och då måste man veta vem som är ansvarig i det enskilda fallet.
Dit kan vi inte gå - det kan inte vara så att någon annan än socialtjänsten tar över myndighetsutövandet. Men svaret på Roger Haddads fråga om huruvida man kommer att kunna hjälpa till i dessa situationer är ja. Det är faktiskt precis detta som den tredje punkten i instruktionen handlar om.
Som sagt: Jämför gärna hur vi jobbar med hedersbrott, vilket vi också har gjort under lång tid.
Anf. 93 Roger Haddad (L)
Herr ålderspresident! Jag konstaterar att regeringen inte vill kommentera frågan om regleringsbrev ytterligare. Jag har läst instruktionen till detta centrum och till brottsförebyggande myndigheter.
Min fråga handlar om regleringsbrevet. Det är där en regering brukar tala om för en specifik myndighet att man vill att myndigheten under detta år särskilt prioriterar en viss typ av frågor och att man särskilt kommer att kräva återrapportering till regeringen ett antal gånger per år.
Det står inte en rad om detta i regleringsbrevet. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, med tanke på att fokus under hela denna mandatperiod har legat på Sveriges beredskap när det gäller terrorism och Sveriges beredskap när det gäller arbetet mot radikalisering och extremism.
Att denna funktion permanentas var ett krav som kom fram under förhandlingarna med regeringen. Det är därför det finns en permanent verksamhet.
Sedan kunde vi inte komma överens om var denna permanenta funktion skulle finnas. Vi har från Liberalerna föreslagit att den ska finnas under polisen just på grund av de problem som finns, inte minst när det gäller kapacitet och operativ förmåga. När vi börjar närma oss de känsliga sekretessfrågorna kommer inte Brottsförebyggande rådet att kunna ingripa och delta aktivt och operativt när det gäller socialtjänsten och skolan.
Som vi betonar i vår interpellation är det på lokal nivå som arbetet mot extremism måste bedrivas, och det är där som det har störst effekt.
Jag konstaterar att detta centrum fortfarande är i en uppbyggnadsfas. Jag konstaterar att den nationella samordnaren och hela kansliet är avvecklat sedan den 1 januari.
Jag blir orolig - det finns inte någon operativt fungerande verksamhet när det gäller detta viktiga arbete om en situation skulle inträffa nu.
Anf. 94 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr ålderspresident! Jag tror att de flesta som har lyssnat på denna debatt förstår hur hopplöst det ibland kan vara att debattera med Roger Haddad. Jag upplever det som att han inte riktigt vill förstå. Han vill knappt lyssna på vad jag säger. Han vill till varje pris ha en konflikt, och om han inte får en konflikt misstolkar eller missförstår han medvetet någonting av det jag säger och få det till att vi inte gör på det sätt som han vill att det ska göras. Han är medvetet konfliktsökande.
Brottsförebyggande rådet är den expertmyndighet vi har när det gäller att förebygga brott. Det är också den naturliga platsen när man ska välja myndighet.
Vad gäller att gå in operativt kan man, som jag redogjorde för, inte i den meningen ta över myndighetsutövningen från någon annan. Då bryter vi mot socialtjänstlagen, och det kan vi inte göra. Det är socialtjänsten som fattar dessa beslut, och det är den som är ansvarig om besluten sedan överklagas.
Däremot kan man ge stöd och råd i fråga om hur detta ska hanteras, men man kan aldrig ta över myndighetsutövningen.
Om det är råd och stöd som Roger Haddad menar med det operativa är vi nog överens. Men om han menar att man ska gå in och ingripa, som han sa, tolkar jag det som att man ska ta över beslutsfattandet. Det fungerar faktiskt inte inom ramen för nuvarande socialtjänstlagstiftning. Då bryter man helt mot de principer som vi har.
Jag har gett ett exempel på hur Länsstyrelsen i Östergötlands län jobbar med hedersrelaterade brott. Man utgör en praktisk rådgivnings- och stödfunktion i förhållande till kommunerna. Det tycker jag är bra. Det är för övrigt en av de verksamheter som nu Brå ska titta på när man ska lösa också den här uppgiften. Man ska redovisa till oss den 29 mars hur ett system ska kunna byggas upp för att bli mer praktiskt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.