Stärkta diplomatiska relationer med Taiwan

Interpellation 2021/22:340 av Markus Wiechel (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-02-10
Överlämnad
2022-02-11
Anmäld
2022-02-15
Sista svarsdatum
2022-02-25
Svarsdatum
2022-03-25
Besvarad
2022-03-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Taiwan, formellt Republiken Kina, är en exemplarisk självstyrande demokrati som fullständigt respekterar rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Sverige och Taiwan delar dessutom en lång rad centrala värderingar, och viljan är stark från Taiwans sida att ytterligare utveckla nya förbindelser med andra länder, inte minst likasinnade stater som Sverige, i väst.

Utöver det faktum att Taiwan delar fundamentala grundpelare med oss präglas de av en stabil ekonomi som till stor del baseras på högteknologiska varor. Utbildningsnivån bland befolkningen är hög, kriminaliteten låg och de har ett omfattande välstånd bland invånarna. Ur ett internationellt perspektiv är Taiwan en mycket viktig aktör på världshandelsmarknaden och har i dag såväl fullvärdiga som inofficiella diplomatiska förbindelser med en lång rad länder världen över. Bara i Europa finns 21 så kallade Missions vilka de facto fungerar som ambassader.

Trots att Taiwan är att anse som en betydande internationell aktör i såväl handel som diplomati och dessutom i många avseenden är att betrakta som ett demokratiskt föredöme är de i dag utestängda från många viktiga världsorganisationer. Därtill får de inte sitt rättfärdigade erkännande genom tillräckliga diplomatiska möjligheter, då den diplomatiska representationen inte ses som den ambassad den de facto är.

 

Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande frågor:

 

  1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att verka för att Taiwan får samma möjlighet till engagemang i exempelvis FN:s olika organisationer som andra länder?
  2. Varför får Taiwans diplomatiska representation i Sverige inte en status som är likvärdig andra ambassader?
  3. Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att stärka de diplomatiska banden mellan Taiwan och Sverige samt de internationella organ där Sverige finns representerat?
  4. Kan det bli aktuellt med en förändring i ett-Kina-politiken, mot bakgrund av Kinas agerande mot Taiwan?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:340, Stärkta diplomatiska relationer med Taiwan

Interpellationsdebatt 2021/22:340

Webb-tv: Stärkta diplomatiska relationer med Taiwan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att verka för att Taiwan får samma möjlighet till engagemang i exempelvis FN:s olika organisationer som andra länder. Vidare har Markus Wiechel frågat mig varför Taiwans diplomatiska representation i Sverige inte får en status som är likvärdig andra ambassaders. Markus Wiechel har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att stärka de diplomatiska banden mellan Taiwan och Sverige samt de internationella organ där Sverige finns representerat. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig om det kan bli aktuellt med en förändring i ett-Kina-politiken, mot bakgrund av Kinas agerande mot Taiwan.

Samtliga EU-länder har i dag diplomatiska förbindelser med Kina, och alla följer den så kallade ett-Kina-politiken. Som jag tidigare har meddelat riksdagen betyder det att vi inte ser någon möjlighet att erkänna Taiwan som stat. Av detta följer att Taiwans representationskontor i Stockholm inte kan likställas med en ambassad. Regeringen avser inte att ändra sin ett-Kina-politik.

Sveriges goda förbindelser med Taiwan har utvecklats över många år inom ett flertal områden. Handelsutbytet med Taiwan är ett exempel. Svenska företag har haft en lång och framgångsrik närvaro i Taiwan, och i dag verkar närmare hundra svenska företag där. Business Sweden-kontoret i Taiwan har varit aktivt sedan 1991 och var ett av dåvarande Exportrådets första kontor i Asien. Regeringen vill fortsätta utveckla förbindelserna med Taiwan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens utgångspunkt är att verka för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt i det internationella samarbetet. Det gäller också Taiwan. Både Sverige och EU har ett intresse av att Taiwan deltar i internationella organisationer. Vad gäller fullvärdigt deltagande i FN vill jag förtydliga att medlemskap i FN endast är öppet för stater. Taiwan är däremot medlem i exempelvis Världshandelsorganisationen, Asiatiska utvecklingsbanken och Internationella olympiska kommittén. Regeringen stöder Taiwans möjligheter att delta i internationella organisationer.


Anf. 16 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Inledningsvis vill jag säga att jag under debatten kommer att referera till Taiwan som en självständig stat, något den de facto är. Dessutom vill jag säga att jag uppskattar utrikesministerns vilja och att hon tydligt säger att man vill stötta Taiwan och utveckla det utbyte vi har med Taiwan.

Taiwan är inom praktiskt taget alla områden ett globalt föredöme. Landet är framstående i fråga om utbildning, innovationer, företagande och ekonomi. Inte minst under coronapandemin har vi sett vilket föredöme landet har varit när det kommer till den inhemska hanteringen av smittan och den hjälp som Taiwan har erbjudit flera länder runt om i världen, däribland Sverige, med bland annat skyddsutrustning, munskydd och så vidare.

Regeringen har haft en uttalad demokratioffensiv i sin utrikespolitik. Av den anledningen kan jag tycka att det är lite märkligt att man inte har gjort mer för att stärka Taiwan, som nu de facto anses vara världens åttonde mest demokratiska land. Det är återigen ett föredöme på det här området, inte bara för andra länder runt om i världen utan i synnerhet i den här regionen och gentemot Fastlandskina, som vi vet förtrycker sin egen befolkning och andra befolkningar.

Därtill kan man tycka att det hade varit passande för regeringen, om man nu har den här ambitionen, att tydligare visa sitt stöd för Taiwan. Utrikesministern har ju sagt, återigen, att man vill stödja Taiwan och utveckla samarbetet. Men i svaret hör jag faktiskt inte något om vad man konkret har gjort från svensk sida.

Har man aktivt stöttat dem, till exempel när de utsatts för isolering inom WHO och sådana organ? På vilket sätt har man i så fall stöttat dem? Har det bara handlat om att man uttalat stöd för dem, eller har man gjort något konkret i de här organen? Har man tagit ledartröjan i det internationella samarbetet för att på något sätt lyfta fram de här frågorna? Jag kan tycka att det vore bra om Sverige med den här uttalade ambitionen faktiskt gjorde det.

Med det sagt skulle jag vilja att utrikesministern förtydligar svaren.


Anf. 17 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Markus Wiechel har ställt en mycket viktig interpellation. Taiwan är Asiens främsta demokrati och förtjänar Sveriges och omvärldens oreserverade stöd - inte minst i dessa tider, när många befarar att Kina i skuggan av Rysslands blodiga krig i Ukraina kan få för sig att genomföra ett anfall mot Taiwan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ska inte råda något tvivel om att Sverige och EU står på Taiwans sida och är beredda att agera mot Kina på samma sätt som man agerar mot Ryssland.

I sitt svar säger utrikesministern att Sverige har goda förbindelser med Taiwan och att dessa har utvecklats sedan Business Swedens föregångare Exportrådet etablerade ett kontor i Taipei 1991.

Jag har några frågor om Business Swedens kontor, som är Sveriges representation i Taiwan. Varför har vi inte längre en representant på heltid i Taipei? Sedan något år tillbaka har Sverige en så kallad Stockholmsbaserad representation. Varför? Närvaro på plats i Taipei är en förutsättning för framgång när det gäller bevakning av svenska intressen i handelssammanhang, exportfrämjande och investeringsfrämjande.

Taiwan är ett av de främsta innovationsländerna och en stark aktör inom för Sverige viktiga områden som it. Taiwan är också världens största tillverkare av halvledare, som är viktiga för svensk industri. Därför är det avgörande med representanter på plats i Taiwan hela tiden när det uppkommer handelsrelaterade frågor som kräver en snabb insats i direkt kontakt med relevanta beslutsfattare på de taiwanesiska myndigheterna.

Närvaro på plats är också avgörande när det gäller att engagera sig i svenska företags verksamhet, motverka handelshinder och arbeta för harmonisering av regelverk. En representant på plats har möjlighet att organisera regelbundna främjande aktiviteter och frekvent delta i alla sammanhang som gör att svenska intressen gör sig påminda eller med andra ord att dörrar öppnas för svenska företag. När Håkan Jevrell var vår representant fungerade detta utmärkt.

Syns man inte finns man inte. Det är en enkel princip som UD har frångått genom att nedgradera representationen till Stockholmsbaserad. Därför undrar jag: Vad är planen? När kommer Sverige att ta plats i Taiwan och växla upp relationerna till en högre nivå?

Jag undrar också om utrikesministern personligen tänker göra något, till exempel besöka Taiwan eller bjuda in Taiwans utrikesminister Joseph Wu att besöka Sverige.


Anf. 18 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Som sagt öppnade Exportrådet ett kontor i Taipei 1991. Där är Business Sweden nu, och det redan omfattande utbyte vi har med Taiwan bedrivs inom den ramen.

Jag tycker att det är konstigt att det verkar som om Boriana Åberg inte har förstått att det varit en pandemi i två år. Karantänsreglerna har gjort att vi inte kunnat närvara så mycket i Taiwan som vi skulle ha velat. Vi tittar hela tiden på det här, och vår representant återvänder till Taipei inom kort. Nu ökar dock smittspridningen igen, och då kanske man behöver ha mindre närvaro igen. Det borde inte vara så svårt att förstå.

Både Sverige och EU har i dag goda förbindelser med Taiwan på många områden. Vi har en övertygelse tillsammans med EU att Taiwan har en välutvecklad demokrati och att man efterlever rättsstatens principer. Utbytet finns också inom frågor som gäller mänskliga rättigheter och fackliga rättigheter, inom handel, inom klimatfrågor och inom innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från regeringens sida ser vi möjligheter till ett ännu mer utökat utbyte mellan Sverige och Taiwan, till exempel inom kultur, forskning och handel.

Inom handel har vi ett väldigt brett utbyte. Det finns som sagt över hundra svenska företag där. Vi har också handelsöverläggningar på statssekreterarnivå - vice-minister, som man säger på engelska - årligen ända sedan 1980-talet, så att vi inte har goda och utvecklade kontakter stämmer helt enkelt inte.

Inom det internationella samarbetet har Sverige och EU ett fortsatt intresse av att stödja Taiwans deltagande i internationella organisationer. Vi stöder alla möjligheter där man inte måste delta som stat, för låt mig återigen understryka att regeringens hållning i frågor som rör Taiwan ligger fast. Varken Sverige eller EU har för avsikt att ändra ett-Kina-politiken. Det betyder att vi inte ser någon möjlighet att erkänna Taiwan som stat.


Anf. 19 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Återigen hörde jag inte utrikesministern nämna något konkret man gjort från regeringens sida för att till exempel bryta isoleringen av Taiwan i internationella organ. Man säger uttalat att man stöder Taiwan, vilket naturligtvis är bra, men det är ingenting konkret.

Det är flera länder i EU som har gått sin egen lilla väg i den här frågan, till exempel Estland och Litauen. EU har inte hindrat dem från att stärka sina diplomatiska relationer med Taiwan, tvärtom. Det har inte förekommit några konstigheter där - mer än att Fastlandskina har varit milt uttryckt lite irriterat.

Faktum är att taiwanesiska diplomater i Sverige, det vill säga Taipeimissionen, skulle kunna få liknande möjligheter som andra diplomater om bara regeringen ville det. Det är nämligen så att det är regeringen som styr det här landet och ingen annan.

Jag skulle vilja återgå till vad Boriana Åberg var inne på här. Det vore trevligt om utrikesministern eller någon annan från regeringen valde att besöka Taipei, att göra ett officiellt besök där för att visa att man vill skapa vänskapliga band med Taiwan. Jag tror att det skulle uppskattas väldigt mycket från den taiwanesiska sidan.

Sist men inte minst i det här inlägget: För några år sedan skapade dåvarande statsminister Stefan Löfven något som kallades the Leaders' Network. Det var ett inofficiellt nätverk som man skapade, enligt regeringen för att "bygga global opinion för en hållbar återuppbyggnad efter coronapandemin och stärka det internationella samarbetet".

Trots att detta var ett inofficiellt samarbete bjöd man inte in Taiwan, som i synnerhet när det gäller coronafrågan definitivt var ett av de främsta länderna i världen i fråga om att hantera pandemin och som fortfarande är ett föredöme när det gäller hälsoarbetet och många andra sorters arbete. Taiwan är en jätteviktig aktör på den internationella arenan inom innovation, forskning, utbildning och så vidare.

Man bjöd inte ens in Taiwan, trots att det var ett inofficiellt nätverk och trots att det faktiskt var statsminister Stefan Löfven som tog initiativ till detta. Min fråga, fru talman, är: Varför?


Anf. 20 Boriana Åberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har märkt att det råder en pandemi, men arbetet i Taipei kan pågå även under en pandemi. Det är till och med mer behändigt att ha en representant på plats än att ha någon som åker fram och tillbaka ett par gånger om året och får sitta i karantän ett par veckor åt gången.

Vi värdesätter de relationer som finns, men vi ser den stora potentialen att växla upp och visa stöd för Taiwan på ett bättre sätt. Jag är övertygad om att det gagnar både Sverige, EU och världsfreden att knyta starkare och närmare kontakter med Taiwan.

Det skulle vara ett mycket välkommet första steg att uppgradera den svenska närvaron i Taiwan med ett House of Sweden, som så många andra länder har gjort. Sverige borde också driva på för ett frihandelsavtal mellan EU och Taiwan. När det gäller House of Sweden skulle jag gärna vilja att ministern återkommer till detta i sin sista replik.

Taiwans president Tsai Ing-wen sa förra året, när landet firade nationaldagen, att Taiwan kommer att göra allt för att försvara sin demokrati. När man försvarar demokratin behöver man alla vänner man kan få. Sverige är ett land som också värdesätter demokrati väldigt högt. Därför måste vi i Sverige stå reservationslöst på Taiwans sida och visa att Sverige är att räkna med.


Anf. 21 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag tycker att det är olyckligt att Markus Wiechel verkar antyda att Estland och Litauen skulle ha en annan syn på Taiwans status och inte stödja ett-Kina-politiken. Detta stämmer inte. Samtliga EU-länder, inklusive Estland och Litauen, har understrukit, särskilt den senaste tiden, att de fortsatt stöder ett-Kina-politiken.

Regeringens utgångspunkt är att verka för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt i internationella samarbeten för Taiwan, till exempel när det gäller deltagande i olika expertorgan samt när det gäller luftfart, hälsa och handel. Vi tycker att Taiwan bidrar på ett positivt sätt här, och därför är vi aktiva i att arbeta för detta.

Oaktat frågan om medlemskap i till exempel FN har man bidragit värdefullt inom WHO. Som interpellanten och Boriana Åberg nämnde har man från Taiwans sida också varit väldigt aktiv i att bidra i arbetet mot coronaviruset. Därför stöder regeringen att Taiwan får delta i WHO:s hälsotekniska arbete, i arbetet när det gäller coronapandemin och på andra områden.

Jag ser gärna en utveckling där Taiwan åter får möjlighet att delta i Världshälsoförsamlingen som observatör. Detta gjorde Taiwan 2009-2016. Under tiden försöker Sverige och EU att finna praktiska lösningar på hur man skulle kunna inlemma Taiwan i WHO:s arbete.

Det är beklagligt att Kina försöker att begränsa Taiwans rörelseutrymme. Det är också väldigt oroande att Kinas militära närvaro kring Taiwan har ökat.

Som jag har sagt tidigare verkar både Sverige och EU för en fredlig konfliktlösning på folkrättens grundvalar i alla internationella sammanhang. Därför måste Kina, liksom alla andra stater, efterleva sina folkrättsliga förpliktelser. De meningsmotsättningar som finns mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning. Regeringen tar fullt avstånd från bruket av militära hot.


Anf. 22 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill förtydliga att jag inte hävdar att Estland och Litauen på något sätt har frångått ett-Kina-politiken; de står bakom den. Däremot har de gått lite längre när det gäller relationerna till Taiwan, vilket jag ser som inte bara modigt utan också moraliskt korrekt. Jag hade hoppats att Sverige, inte minst med tanke på den demokratioffensiv som man säger sig stå för, skulle följa detta exempel och visa att det faktiskt lönar sig att vara en demokrati, inte minst i den regionen och med tanke på de omständigheter som Taiwan lyder under.

När det gäller en observatörsroll är det naturligtvis bra att utrikesministern klart och tydligt säger att man stöder Taiwans deltagande i olika internationella organisationer - oavsett om det är som medlem eller i en observatörsroll är det betydligt bättre att de är med i det internationella samarbetet än att de står utanför det. Men vad, konkret, har man gjort?

Jag vill också återgå till den fråga som jag ställde tidigare, som jag inte tycker att jag har fått svar på. Den handlar om the Leaders' Network, som Stefan Löfven skapade. Hur kommer det sig att man över huvud taget inte involverade Taiwan i detta? Det hade ju varit ett fantastiskt sätt att i praktiken visa att man vill inkludera dem i det internationella samarbetet samtidigt som man inte frångår några förpliktelser eller frångår den hållning som man tvingas ha när det gäller ett-Kina-politiken.


Anf. 23 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Regeringen har ett givande och regelbundet utbyte med Taiwan, både i Sverige och i Taiwan. Kontakterna mellan Sverige och Taiwan är omfattande, trots avsaknaden av diplomatiska förbindelser. Som jag redan har nämnt har Sverige ett handelskontor i Taipei, och handelsutbytet är en viktig del av våra relationer. Det är också kulturutbytet, det akademiska samarbetet och de parlamentariska kontakterna. Matilda Ernkrans var till exempel, i sin roll som forskningsminister, på officiellt besök i Taipei.

Regeringen kommer att fortsätta att bredda utbytet med Taiwan. Sverige kommer även fortsättningsvis att stödja Taiwans deltagande i internationella sammanhang som inte kräver status som stat. Många globala utmaningar kräver ett så brett och heltäckande deltagande i det internationella samarbetet som möjligt. Ett exempel på internationell samverkan där Taiwan deltar är arbetet i Världshandelsorganisationen för att upprätthålla den regelbaserade handelsordningen.

Däremot avser regeringen inte att ändra ett-Kina-politiken. Arbetet för att utveckla förbindelserna med Taiwan kommer att fortlöpa inom ramen för de existerande förbindelserna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.