Sjukersättning efter skönhetsoperationer

Anf. 10 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Caroline Nordengrip har frågat mig om jag anser att det är rimligt att en person som självmant planerar ett icke-medicinskt motiverat kirurgiskt ingrepp ska ges rätt till ersättning från företag och samhälle på grund av svåra gränsdragningsfrågor. Hon har vidare frågat hur jag och regeringen följer frågan samt om jag och regeringen är beredda att utreda kostnaderna för kirurgiska ingrepp som inte är medicinskt motiverade och återkomma till riksdagen med förslag på hur man skulle kunna få bukt med problematiken.

Det är centralt för sjukförsäkringens legitimitet att rätt ersättning ges till rätt person. Samtidigt är det inte alltid enkelt att definiera vad som är rätt ersättning till rätt person.

Den 31 januari 2008 beslutade regeringen om kommittédirektiven Översyn av begreppen sjukdom och arbetsförmåga samt en enhetlig bedömning av arbetsförmåga (dir. 2008:11). Utredningen skulle bland annat beskriva och analysera begreppet "sjukdom" ur sjukförsäkringens perspektiv. Av direktiven framgår att det i olika sammanhang hade framförts stark kritik mot att personer som frivilligt och av högst personliga skäl väljer att låta sig opereras, till exempel i form av så kallade skönhetsoperationer av olika slag, därefter har rätt till av arbetsgivaren eller försäkringen betald sjukfrånvaro. Utredningen tog sig namnet Arbetsförmågeutredningen.

Arbetsförmågeutredningen föreslog i sitt slutbetänkande 2009 (SOU 2009:89) att rätten till sjuklön och sjukpenning vid plastikkirurgiska operationer endast ska omfatta rekonstruktiv kirurgi orsakad av medfödda deformiteter, utvecklingsrubbningar, trauma, infektion eller sjukdom. Det innebar att även vissa operationer som bekostades av landstingen, numera regionerna, exkluderades. I de svenska indikationerna för operationer inom den offentliga vården fanns även sociala faktorer och klädproblem med, vilket enligt utredningen gjorde avgränsningen svår mot de tillstånd som borde ersättas inom sjukförsäkringen. Utredningen ansåg att man måste avgränsa rätten till ersättning utifrån renodlat medicinska skäl.

Så långt vad gäller exakt vilka ingrepp som ska anses vara medicinskt motiverade och där ersättning ska kunna utgå vid nedsatt arbetsförmåga - det finns förstås fler frågor att ta ställning till i sammanhanget, såsom den ekonomiska tryggheten vid en längre tids sjukfrånvaro på grund av komplikationer.

Jag utesluter inte framtida ändringar vad gäller rätten till ersättning vid sjukfrånvaro orsakad av vissa kirurgiska ingrepp. Däremot är det inte aktuellt med några sådana ändringar just nu.

Anf. 11 Caroline Nordengrip (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har sedan mitt riksdagsinträde årligen motionerat om att icke-medicinska ingrepp, eller så kallade skönhetsoperationer, inte ska ge rätt till sjukpenning. Det har jag gjort eftersom det, precis som statsrådet anförde, är centralt för sjukförsäkringens legitimitet att rätt ersättning ges till rätt person.

Skönhetsoperationer kan ge rätt till sjukpenning oavsett om de är medicinskt betingade eller inte. Enligt rättspraxis ska arbetsförmågan hos en person som har genomgått en operation bedömas utifrån det sjukdomstillstånd som råder före och efter ingreppet och inte utifrån anledningen till operationen. Detta skapar en stor ekonomisk belastning på både arbetsgivare och skattekollektivet. Det är utgifter som rimligtvis borde täckas av den enskilde när denne väljer att utföra ett icke medicinskt betingat ingrepp som medför att arbetsförmågan blir nedsatt.

Rätten till sjukpenning gäller bland annat anställda, egenföretagare, aktiebolagsägare och arbetssökande. Enligt bedömningar gjorda av Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi utförs omkring 25 000 plastikkirurgiska ingrepp per år, och ingreppen beräknas öka med cirka 20 procent per år. Det ska tilläggas att detta inte är färska siffror, så viss ökning har redan skett. Det utförs även många operationer i utlandet, då det är betydligt billigare för kunden. Dessa syns inte i statistiken, men precis som vid operationer som utförs i Sverige har den opererade rätt att tillfriskna på arbetsgivarens och skattebetalarnas bekostnad.

Det vanligaste ingreppet som görs är bröstförstoring, och detta ingrepp innebär sjukfrånvaro i ungefär en månad. När det gäller anställda betalar arbetsgivaren sjuklön under de första 14 dagarna, förutom den första dagen som är karensdag. Därefter betalas sjukpenning från Försäkringskassan. Det handlar alltså inte om några småsummor som företagare och skattebetalare står för när det gäller det vi kallar skönhetsoperationer.

Däremot ser jag det som självklart att komplikationer efter ingrepp ska ge rätt till sjukpenning, eftersom det inte är något planerat eller självvalt.

Att det kan vara så svårt att göra gränsdragningen ställer jag mig lite frågande till. Om man önskar utbetalning av sjukpenning utan att först ha blivit remitterad till ingreppet av en läkare bör bedömningen från Försäkringskassan inte vara särskilt komplicerad. Jag kan även se att det exempel på en svår gränsdragningsfråga som statsrådet tar upp, nämligen sociala faktorer och klädproblem, utan problem skulle kunna motivera remittering för ingrepp om läkaren anser att det är faktorer som utgör stora svårigheter i vardagen för patienten. Det skulle då rimligen vara underlag för sjukpenning.

Som jag nämnt tidigare ökar antalet icke-medicinska ingrepp med cirka 20 procent per år, och kostnaden för arbetsgivare och skattebetalare kommer att öka i snabb takt. Statsrådet uppgav i svaret att det inte är aktuellt med några ändringar just nu. Frågan har dock inte utretts sedan 2009, och min fråga till statsrådet blir därför: Är statsrådet och regeringen beredda att se över möjligheten att göra en ny utredning om omfattningen och kostnaden till följd av icke-medicinska ingrepp, då dessa har ökat rejält sedan 2009?

Anf. 12 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Caroline Nordengrip, för frågan!

I förarbetena till nuvarande lagstiftning uttalas beträffande sjukdomsbegreppet att utvidgningar av sjukförsäkringens ersättningsområde kan ske genom att domstolarna skapar eller ändrar rättspraxis eller genom att riksdagen fattar beslut om att ändra regelverket. Vad som avses med sjukdom har under lång tid successivt utvecklats genom praxis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Exempel på hur sjukdomsbegreppet har utvidgats i praxis är den utveckling som skett beträffande synen på sorg, trötthetstillstånd och operativa ingrepp. När det gäller operativa ingrepp har praxis efter hand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte tillmäts någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter ingreppet. Bedömningen ska i stället göras utifrån det tillstånd som det operativa ingreppet har medfört. Det är så praxis ser ut i dag.

Som jag nämnde i svaret ansåg Arbetsförmågeutredningen att rätten till ersättning måste avgränsas utifrån renodlat medicinska skäl. Regeringen utesluter inte framtida ändringar vad gäller rätten till ersättning vid sjukfrånvaro orsakad av vissa kirurgiska ingrepp. Däremot är det inte aktuellt med några sådana ändringar just nu.

Varför det då, fru talman? Jo, av den enkla anledningen att vi har en akut situation i svensk sjukförsäkring. Vi har många som utförsäkras trots att de fortfarande är sjuka. Vi har allvarliga problem med att tryggheten inte finns där för många långtidssjuka. Detta har uppmärksammats under pandemin med anledning av den situation som väldigt många med långtidscovid möter, men det är ju i verkligheten ett problem som vi har haft i ganska många år. Sjukförsäkringen sviker medborgarna i vårt land, och samhällskontraktet bryts när människor inte får rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom.

Prioriteringen från oss i regeringen är att laga den sjukförsäkring som har gått sönder och att utifrån de förslag som vi redan har på vårt bord, framför allt utifrån de betänkanden som lagts på regeringens bord om en tryggare sjukförsäkring, vidta åtgärder för att öka tryggheten vid sjukdom och säkerställa att människor inte blir utförsäkrade när de bör ha rätt till ekonomisk trygghet. Det handlar bland annat om situationer där människor inte har hunnit slutföra sin behandling eller rehabilitering. Då är det ju otroligt viktigt att man får behålla sin sjukpenning och får möjlighet att avsluta vårdinsatsen eller rehabiliteringen.

För oss är denna del en prioritet. Vi har snabbehandlat förslaget om att ändra lagstiftningen för prövning vid dag 180 i sjukfallet. Detta har ju passerat den här kammaren, och den 15 mars träder lagstiftningen i kraft.

Vi har också en rad andra konkreta förslag på förbättringar och förstärkningar av sjukförsäkringen som ligger på vårt bord och som vi vill driva igenom under det här året. Det rör bland annat prövningen vid dag 365 och begreppet "normalt förekommande arbete". Det handlar också om hur vi ska kunna sätta tydligare fokus på rehabilitering och om särskilda regler för äldre som är nära pensionsåldern och som är i ett läge där de kan utförsäkras trots att deras möjligheter att göra en total omställning på arbetsmarknaden är mycket små.

Dessa frågor är prioriterade, och min bedömning är att det är rätt att sätta fokus på att förstärka sjukförsäkringen. Jag utesluter dock inte att den fråga som Caroline Nordengrip tar upp kan komma att behandlas i ett senare skede. Detta är en fråga som definitivt behöver tittas närmare på.

Vi har en utredning, som Caroline Nordengrip nämnde, men den är ju lite gammal. Detta är en fråga som vi behöver titta närmare på.

Anf. 13 Caroline Nordengrip (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är glädjande att höra att statsrådet tycker att detta är en fråga som inte är helt oviktig och som bör tittas lite närmare på, även om jag som sagt anser att det är en lite mer brådskande fråga för att säkerställa sjukförsäkringens legitimitet.

Jag skulle vidare vilja ta upp och fråga statsrådet lite mer om gränsdragningarna för sjukpenning och rätten att bli sjukskriven.

Om jag förstår det rätt sjukskriver läkaren vid behov den sökande patienten. Givetvis ska en icke arbetsför person bli sjukskriven; det är självklart. Vidare blir sjukskrivningen från läkaren, vilket statsrådet givetvis är väl insatt i, ett underlag till Försäkringskassan för eventuell sjukpenning. Sedan tar Försäkringskassan beslut utifrån detta underlag tillsammans med andra underlag som kan behövas för att göra en korrekt bedömning av rätten till ersättning.

När man har gjort en skönhetsoperation är det ganska uppenbart att man inte är arbetsför, och Försäkringskassans slutsats blir då att sjukpenning ska betalas ut. Med detta vill jag ha sagt att alla bedömningar för utbetalning av sjukpenning är individuella.

Jag vill gärna fråga statsrådet: Kan statsrådet och regeringen se att det skulle vara bra att se över hur man kan hitta en väg att neka sjukpenning - precis som statsrådet nämnde är det många som blir utförsäkrade - i de fall där det är helt uppenbart att personen frivilligt och av högst personliga skäl har valt att genomgå så kallade skönhetsoperationer?

Anf. 14 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Detta är en fråga som vi behöver titta närmare på för att kunna besvara. Det underlag som vi har till vårt förfogande är ju underlaget från Arbetsförmågeutredningen, som ändå är över tio år gammalt. Detta är alltså en frågeställning som regeringen behöver titta närmare på och ha underlag kring för att kunna besvara.

Min bedömning är att de frågor som är mest aktuella och akuta just nu är de frågeställningar som handlar om att säkerställa att människor inte utförsäkras trots att de inte hunnit avsluta sin vårdinsats eller rehabilitering. Många människor blir i dag av med sjukpenningen trots att de inte ens fått möjlighet att påbörja en behandling eller vårdinsats. Detta har att göra med de väldigt kantiga och restriktiva regler som finns vad gäller rätten till sjukpenning vid dag 180 och dag 365 i sjukfallen.

Vad gäller dag 180 kommer ändringen, tack och lov, att träda i kraft den 15 mars. Det är glädjande att vi kunde få en majoritet i den här kammaren för att ändra dessa regler. Jag gör dock bedömningen att det är väldigt viktigt att vi också jobbar med de andra lagförslag som ligger på regeringens bord.

Caroline Nordengrip tog upp en viktig fråga som handlar om legitimiteten för sjukförsäkringen. Vi har ett väldigt stort intresse av att försvara och upprätthålla legitimiteten och förtroendet för våra socialförsäkringar, däribland sjukförsäkringen.

Det finns flera olika aspekter som måste beaktas. En aspekt är att den som är sjuk måste få rätt till den försäkring som personen dessutom har betalat in till. En annan aspekt är att vi måste bekämpa fusk och organiserad brottslighet i våra socialförsäkringar; detta är en väldigt viktig del av arbetet med att upprätthålla förtroendet för inte minst sjukförsäkringen. En tredje aspekt är att vi måste ha ett regelverk som motsvarar det allmänna rättsmedvetandet, alltså den vilja som finns i breda folkgrupper i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla dessa aspekter är otroligt viktiga för att vi ska kunna upprätthålla legitimiteten. Jag skulle ändå vilja understryka att utförsäkringarna, i kombination med fusk och organiserad brottslighet i sjukförsäkringen och i socialförsäkringarna generellt, är väldigt akuta frågor som måste hanteras här och nu och som förtjänar att prioriteras av oss.

Detta utesluter inte att vi senare också får möjlighet att titta närmare på den frågeställning som Caroline Nordengrip tar upp i denna interpellation. Vad det allmänna försäkringssystemet ska täcka och inte täcka är också en viktig etisk frågeställning för politiken. Detta är frågor som förtjänar uppmärksamhet och ett bredare analysarbete.

Anf. 15 Caroline Nordengrip (SD)

Fru talman! Det känns som att det är ganska lågt hängande frukter, för det är ganska solklara fall.

Precis som statsrådet nämnde är det många som blir av med sin sjukpenning, och siffran ökar ganska kraftigt. Jag kollade på Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning. Den visar att antalet avslag på ansökningar om sjukpenning har ökat kraftigt, 36 000 avslagsbeslut togs 2019. Siffran när det gäller de som gjort icke-medicinska ingrepp ligger inte jättelångt därifrån, men då får man sjukpenning på arbetsgivarens och skattebetalarnas kostnad utan att man ifrågasätts.

För legitimiteten i systemet tycker jag att det borde vara enklare att helt enkelt inte behöva betala ut de här pengarna. Jag tror inte att skattebetalarna har lust att betala för det här, om jag ska vara ärlig.

Jag måste ändå fråga statsrådet: Tycker statsrådet verkligen att det är rimligt att man ska ge ersättning till personer som själva har valt icke-medicinska ingrepp eller så kallade skönhetsoperationer?

Anf. 16 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Caroline Nordengrip, för interpellationen!

Återigen: Svaret på frågan kan ges först när vi har ett bredare analysunderlag. Men jag uppskattar att frågor som rör sjukförsäkringen, rätten till sjukpenning och legitimiteten för våra socialförsäkringar diskuteras och tas upp i den här kammaren.

Det är ett engagemang i den här kammaren som krävs för att vi ska återupprätta tryggheten vid sjukdom och återupprätta människors förtroende för vår sjukförsäkring. Då är det rimligt att det finns en bredare debatt också om frågeställningar som inte har varit föremål för de utredningar som just nu ligger på regeringens bord.

Jag vill tacka för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.