Likvärdig bedömning och tillsyn av impregnerat trä
Interpellation 2020/21:723 av Larry Söder (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-11
- Överlämnad
- 2021-05-12
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-31
- Besvarad
- 2021-05-31
- Sista svarsdatum
- 2021-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Sverige är ledande inom träbyggnation i Europa. Som ett utpräglat skogsland kan vi förstås också bli en än starkare exportör inom området. Det är positivt att fördelarna med trä i utemiljöer i våra städer och för infrastruktur nu börjar ta fart på allvar.
Det är viktigt att se möjligheterna med att använda impregnerat trä i stadskärnor runt om i landet eftersom alternativen ofta är sämre och påverkar miljön avsevärt mer negativt.
Tyvärr är dock insikten låg om den hälsoresa som träskyddsmedel har gjort de senaste 20 åren. Moderna träskyddsmedel är i allra högsta grad miljöanpassade och har samtidigt bibehållen funktion mot röta och andra biologiska skadegörare. Medlen är numera fixerade inne i träfibern, och endast en obetydlig mängd kan läcka ut under träproduktens livslängd. Sverige har spelat en betydande roll för utvecklingen inom träskyddsbranschen i Europa. Ett tydligt exempel på dessa framsteg är att impregnerat trä, sedan statsrådet och undertecknad debatterade frågan tidigare i år, i vissa delar har blivit Svanenmärkt just för sin livslängd.
Tyvärr bedöms i dag impregnerat trä olika i olika delar av landet. Länsstyrelser, regioner och kommuner gör inte en likvärdig bedömning vad gäller impregnerat trä och hur det ska hanteras. Det försvårar för de företag som är verksamma inom branschen.
Här kan med fördel företag och offentliga beslutsfattare samverka för att åka förståelsen och finna samsyn i hur bedömningar och tillämpningar kan se ut.
Regelverket bygger på europeisk lagstiftning. Det är i grunden bra. Vi höjer kraven i hela Europa samtidigt. Men det är viktigt att vi som nation säkerställer att tillämpningen och bedömningen av lagstiftningen är likvärdig även mellan länder. Annars riskerar konkurrenskraften för svenska företag att hämmas på grund av en tuffare bedömning av lagstiftningen än den som exempelvis Spanien eller Grekland gör. Det skulle behövas tas fram en internationell praxis, dels ur konkurrenssynpunkt, dels ur miljösynpunkt, för att säkerställa likvärdigheten.
Det vi som politiker kan göra är att säkerställa att kunskapen hos berörda myndigheter är god och att tillämpningen av berörda regler är likvärdig i landets alla delar – och även internationellt. Allt för att undvika byråkratiska hinder och möjliggöra ett hållbart byggande. Kunskapsfrämjande åtgärder är, som jag bedömer det, avgörande.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Avser ministern att säkerställa att insatser som höjer kunskapen och främjar likvärdig bedömning och tillsyn av impregnerat trä blir genomförda?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:723
Webb-tv: Likvärdig bedömning och tillsyn av impregnerat trä
Dokument från debatten
- Måndag den 31 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:130
- Protokoll 2020/21:130 Måndagen den 31 majProtokoll 2020/21:130 Svar på interpellation 2020/21:723 om likvärdig bedömning och tillsyn av impregnerat trä
Protokoll från debatten
Anf. 29 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Larry Söder har frågat om jag avser att säkerställa att insatser som höjer kunskapen och främjar likvärdig bedömning och tillsyn av impregnerat trä blir genomförda.
Träskyddsmedel och impregnerat trä berörs av flera olika regelverk. Exempelvis finns det krav på själva träskyddsmedlen och hur de får användas, krav på anläggningarna där träskyddsbehandlingen sker och krav på hantering av avfallet som uppstår.
Träskyddsmedel regleras i EU:s förordning om biocidprodukter, som gäller direkt i samtliga medlemsstater. Syftet med förordningen är att förbättra den fria rörligheten för biocidprodukter på den inre marknaden genom harmoniserade regler och samtidigt säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön. Huvudregeln är att biocidprodukter ska vara godkända för att få tillhandahållas på marknaden och användas. I Sverige är det Kemikalieinspektionen som prövar biocidprodukter efter ansökan från företagen.
Virke som har behandlats med träskyddsmedel utgör en så kallad biocidbehandlad vara och regleras även det i EU:s biocidförordning. En biocidbehandlad vara måste märkas med tydlig och lättläst information till konsumenten. Den behandlade varan ska också märkas med relevant bruksanvisning och försiktighetsåtgärder, om detta är nödvändigt för att skydda människor, djur och miljö.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Anläggningar för träskyddsimpregnering är miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken. Beroende på hur stora volymer en sådan verksamhet hanterar krävs antingen tillstånd eller att en anmälan görs till kommunen. De större verksamheterna omfattas av industriutsläppsdirektivet, vars huvudsakliga syfte är att förebygga och begränsa föroreningar från EU:s största industrianläggningar.
Genom branschvisa genomförandebeslut, så kallade BAT-slutsatser, ställs bindande krav på användning av bästa tillgängliga teknik. Träskyddsimpregnering omfattas av BAT-slutsatserna för ytbehandling med organiska lösningsmedel, inklusive behandling av trä och träprodukter med kemikalier. Dessa BAT-slutsatser kommer att börja gälla år 2024. Naturvårdsverket har också nationella föreskrifter som avser skyddsåtgärder och försiktighetsmått vid träskyddsbehandling. Föreskrifterna gäller både för de verksamheter som omfattas av industriutsläppsdirektivet och för de mindre verksamheter som i Sverige är anmälningspliktiga men inte omfattas av direktivet.
Enligt avfallsförordningen gäller att avfall från träskyddsbehandling och avfall som innehåller vissa träskyddsmedel klassas som farligt avfall. Det är avfallsproducenten som ska klassificera avfallet. Farligt avfall ska sorteras ut och behandlas på anläggningar som är avsedda för detta. Yrkesmässig hantering av farligt avfall kräver anmälan eller tillstånd. Verksamheter ska även rapportera in uppgifter om farligt avfall till Naturvårdsverkets avfallsregister. Hushåll ska sortera ut farligt avfall och lämna det på avsedd plats på återvinningscentralen.
Det finns även regler i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler avseende exempelvis utformning, funktionskrav och materialval som aktualiseras när impregnerat trä används i byggnader eller anläggningar.
Ett viktigt syfte med regelverken är att samma krav och miljöskydd ska gälla för alla. Reglering på EU-nivå syftar till att ha gemensamma krav för hela unionen. Genom att regelverken följs främjas en hållbar utveckling och en välfungerande inre marknad. Att bestämmelserna följs har inte bara betydelse för människors hälsa och miljön utan också för att företag ska kunna verka på lika villkor. För att säkerställa detta genomförs tillsyn av våra olika tillsynsmyndigheter.
Tillsynen enligt miljöbalken är fördelad på flera myndigheter. I detta fall är berörda tillsynsmyndigheter Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Tillsynsmyndigheten ska enligt miljöbalken kontrollera att reglerna följs och vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Det ingår också att underlätta för den enskilde verksamhetsutövaren, vilket bland annat innefattar att ge information om gällande regler.
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansvarar för tillsynsvägledning. Den vägledningen är viktig för att säkerställa en enhetlig tillsyn och tillämpning av regelverken inom Sverige. Regeringen har beslutat om flera insatser som ska stärka och effektivisera miljötillsynen på ett övergripande plan samt göra den mer enhetlig. Bland annat har nya bestämmelser införts om att ta fram nationella mål för tillsynen enligt miljöbalken. Dessutom har fem centrala myndigheter och länsstyrelserna fått ett treårigt uppdrag att främja tillsynen. I uppdraget ingår att stärka och samordna tillsynsvägledningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen arbetar med flera insatser för att minska klimatpåverkan. Ett ökat träbyggande bidrar till flera av regeringens klimatmål för att minska utsläppen. Trä har egenskaper som även ger bra förutsättningar för industriell byggproduktion, hög grad av prefabricering och serietillverkning. Regeringens ambition är att svenska företag ska ha goda konkurrensförutsättningar samtidigt som produktionen ska vara hållbar och ett högt miljöskydd säkerställs.
Anf. 30 Larry Söder (KD)
Fru talman! Jag har all respekt för att ministern har många interpellationsdebatter i dag, men vi ska prata om Sveriges eget guld, det vill säga trä.
Sverige är ett av de länder som har störst potential när det gäller framtidens byggnationer i trä, inte minst på grund av all skog som finns inom landets gränser och som tas om hand föredömligt av våra skogsägare. Trenden att använda mer trä är väldigt stark i Sverige. Inte minst har diskussionerna på allvar tagit fart om fördelarna med träkonstruktioner i stadskärnor och i infrastruktur. Det finns ett flertal goda exempel som borde spridas för att öka kunskapen i kommuner och regioner.
När man bygger med trä utomhus eller i utsatta konstruktioner måste träprodukten som används skyddas från röta. Då är det lämpligt att använda ett träskyddsmedel eller en kemisk modifiering av träet. Träskyddsmedel och impregnerat virke har genom åren fått kritik för att vara giftiga och miljöförstörande. Det har varit befogad kritik, men faktum är att det har gjorts framsteg de senaste decennierna.
Jag är dock rädd för att allmänheten, våra kommuner och resten av Europa inte ser de framsteg som gjorts och därmed av gammal vana väljer annat material, därav min interpellation i dag om hur vi säkerställer att vi informerar och utbildar kring de nya förutsättningar som gäller för impregnerat trä. Vi vill ju det bästa för miljön och vill inte fatta beslut på gamla fördomar. Jag menar att det är viktigt att se möjligheterna med att använda impregnerat trä i stadskärnor runt om i landet eftersom alternativen ofta är sämre och påverkar miljön betydligt mer.
Vi är stora användare av trä och en stor exportör som både skapar jobb och företag i Sverige och bidrar till vårt välstånd. Träets framtid hänger mycket ihop med Sveriges exportframtid. Det är väldigt roligt att impregnerat trä numera används i allt högre grad i utomhusmiljöer. Med rätt information skulle vi kunna få det så på betydligt fler områden.
Ministern verkar ha samma åsikt som jag om träets möjligheter. Ett ökat träbyggande bidrar till flera av regeringens mål för att minska utsläppen. Precis som ministern sa har trä egenskaper som även ger bra förutsättningar för industriell byggproduktion, hög grad av prefabricering och serietillverkning.
Ministern använde en stor del av sitt tal till att tala om hur träskyddsmedel hanteras och vilka krav som finns. Jag har inget emot höga krav så länge kraven är lika för alla inom EU, det vill säga att Sverige inte återigen är bäst i klassen på att ställa krav och kontrollera medan övriga Europa gör lite som de tycker. Om övriga Europa inte ställer lika höga krav och inte har samma information som vi lär det slå tillbaka på träindustrin i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trots denna inställning från oss i Sverige ser vi att EU gör allt fler försök att få trä som mer miljöfarligt än det är. Vi måste få EU att förstå att träet är en förnybar resurs och en av lösningarna för en god miljö i framtiden. EU vill lägga stora delar av skogen i träda, vilket går helt emot vår idé om att använda, förädla och utveckla skogen som den förnybara resurs den är. Det är även så som skogen gör mest nytta för miljön.
Jag tycker inte att ministern svarar på min fråga. Tyvärr bedöms i dag impregnerat trä olika i olika delar av landet. Länsstyrelser, regioner och kommuner har inte en likvärdig bedömning vad gäller impregnerat trä och hur det ska hanteras. Det försvårar för företag som är verksamma inom branschen.
Vilken informationsinsats tänker regeringen göra för att säkerställa att man bedöms lika över hela landet och för att påverka länder inom EU när det gäller att ställa samma höga krav som Sverige?
Anf. 31 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Jag tackar Larry Söder för en viktig fråga som vi har debatterat även vid andra tillfällen.
Det är glädjande att tekniken går framåt, när det gäller hur vi ska kunna bygga mer i trä men också hur vi ska kunna skydda träet så att det kan göra nytta så länge som möjligt. Där pågår det väldigt spännande aktiviteter både när det gäller att välja ut träslag som så att säga har inbyggt skyddsmedel och som är impregnerat redan när det växer och därmed har en bättre motståndskraft och när det gäller att skydda virke från angrepp genom tryckimpregnering med linolja eller värmebehandling, som är ett annat sätt att se till att man ökar skyddet.
Det handlar också om att använda rätt trä i rätt läge och utforma konstruktionen så att man verkligen utnyttjar träets fördelar, så att träet inte blir utsatt för onödig fukt.
Det finns alltså många sätt att använda trä på ett bra sätt. Och när tekniken går framåt är min syn att regelverken då också måste ändras. Det är ingen som tjänar på, särskilt inte branschen, att man har regelverk som är baserade i en tid när man använde helt andra tekniker.
Jag delar Larry Söders uppfattning att det är viktigt att vi har samma villkor och goda villkor för träproduktion i olika delar av EU och också i olika delar av landet.
När det gäller att säkerställa konkurrensen för svenska företag är det en reglering som sker på EU-nivå. Det är av nödvändighet eftersom vi har en gemensam inre marknad, och vi vill att samma regler ska gälla för trä som importeras till Sverige som för det som produceras i vårt land. Där är det en ganska lång process när det gäller till exempel kraven i EU:s biocidförordning. Det finns kommittéer på EU-nivå där varje medlemsland är representerat. Där har också Sverige en röst vid bordet. I dessa kommittéer hanterar man bland annat just tillämpningsfrågor och vägledningsdokument för att säkerställa att man ska få en enhetlig hantering av biocidprodukter och behandlade varor. Detta är någonting som vi arbetar för och eftersträvar, och där är Sverige en stark röst för att det ska vara lika hantering i olika delar av vår union.
Sedan tror jag att Larry Söder har en poäng i att det har funnits en del oklarheter som det har funnits skäl att klara ut. Det har till exempel funnits otydligheter när det gäller hur träskyddsbehandlat virke ska märkas. Genom att vi har haft en dialog mellan myndigheter och branschorganisationer har man lyckats hitta lösningar på hur kraven på märkning ska uppfyllas på ett sätt som jag uppfattar att alla parter är nöjda med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har också funnits otydligheter i hur kravet på lagring av träskyddsbehandlat virke ska utföras och framför allt hur Naturvårdsverkets föreskrifter ska tolkas. Det pågår för närvarande en översyn av dessa föreskrifter. Där uppger också myndigheten att behovet av förtydliganden kommer att tas in i detta arbete för att säkerställa att man får en enhetlig hantering och att tillsynen blir lika när det gäller träskyddsbehandlat virke. Även där pågår det alltså ett arbete.
Naturvårdsverkets föreskrifter är från 2001 och har hunnit bli 20 år gamla, och mycket har som sagt hänt sedan dess. Där har verket uppgett att dessa föreskrifter behöver uppdateras utifrån den utveckling som har skett i branschen och utifrån vad som har skett i övrig lagstiftning under dessa 20 år. Där kommer man fortsatt att beakta eventuella otydligheter och se till att reglerna blir enhetliga och att man får en enhetlig hantering och tillsyn av träskyddsbehandlat virke.
Anf. 32 Larry Söder (KD)
Fru talman! Tekniken går framåt, och det är klart att vi måste fatta beslut framåt i tiden med den bas som vi har i dag och på något se hur verkligheten ser ut i dag. Då menar jag att det är väldigt viktigt med en informationsinsats så att man faktiskt bedöms lika oavsett var någonstans i Sverige som man har sin produktion så att man inte blir undanskuffad eller bedöms annorlunda i en kommun jämfört med i andra kommuner.
Jag brukar säga att man ska ha rätt produkt vid rätt tillfälle. Och det är klart att det också är rätt träslag vid rätt tillfälle som gäller. Att kunna göra rätt bedömning av träimpregneringen är också en bas för att kunna välja rätt produkt.
Jag ska ge en lite större bild av vad detta egentligen handlar om. Sveriges yta är täckt av skog. 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog. Det är klart att all denna skog inte är lika bra, utan det finns olika kvaliteter. Men jag menar att det visar att vi har en potential som andra EU-länder kanske inte har, och vi måste ta vara på denna potential. Jag sa att skogen är Sveriges guld, men jag menar att det är någonting som vi har här - någonting som är gratis, någonting som vi faktiskt kan förädla och någonting som vi kan bygga våra industrier på. Då är det viktigt hur ministern och regeringen ser på den industrin i Sverige så att den inte får svårare att hanteras i EU utan att den får leva och frodas.
80 procent av skogsnäringens produkter går faktiskt på export, och mycket av dem går till Europas länder. Det är därför oerhört viktigt att vi är en stark röst för skogsnäringen i EU. Jag hoppas att ministern tar till sig detta. 120 000 människor är sysselsatta i denna bransch i Sverige. Det är alltså inte få människor som är det.
Ministern pratade om märkning. Om man märker träprodukter enligt NTR är det en märkning som branschen känner till. De som ska välja träslag vet också vad det innebär. Jag tror att det är ganska bra.
Men jag uppfattade inte om ministern tycker att det finns tillräckligt med kunskap runt om i Sverige i dag för att de nödvändiga besluten ska kunna fattas så att det blir likvärdigt över hela Sverige. Jag uppfattade att ministern menade att man ser framåt och försöker skapa detta. Men jag vet inte om ministern höll med mig när det gäller min bild av att jag tycker att kunskapen i Sverige är ojämlik och att företag behandlas olika.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan uppfattade jag inte om ministern tycker att det är bra att vi ökar användningen av trä i Sverige och att vi ökar användningen av impregnerat trä i Sverige. Om ministern tycker det borde vi på något sätt ha en gemensam bild av att man borde öka kunskapen om de framsteg som har gjorts inom impregnerat trä.
Anf. 33 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Svaret på den sista frågan är ett entydigt ja. Vi vill från regeringens sida gärna öka byggandet i trä. Vi tror att det är en viktig lösning för att minska klimatpåverkan. Man brukar säga att ungefär 20 procent av Sveriges klimatpåverkan kommer från bygg- och anläggningssektorn i bred bemärkelse. Då är det klart att en väldigt viktig väg för att minska denna miljöbelastning är att välja klimatsmarta material. Och trä har många goda fördelar. Trä är exempelvis ofta det som förekommer i industriell produktion när man till exempel bygger komponenter i fabrik för att sedan bara montera ihop dem på plats. Det finns alltså en potential där att effektivisera byggandet och minska byggfelen och också att kunna pressa kostnaderna när det gäller byggande så att man kan bygga snabbt och effektivt och till en lägre kostnad. Där är det alltså ingen tvekan om att det också är regeringens ambition.
Däremot är det också viktigt att poängtera att det finns flera olika miljöproblem som har kopplats till impregneringsanläggningar. Det handlar bland annat om utsläpp till mark och vatten och om hantering av spillbitar och överflödiga rester. Många träskyddsmedel är fortfarande giftiga och kan orsaka skada till exempel på vattenlevande organismer. De är också ofta svårnedbrytbara och finns kvar i miljön under lång tid. Det är bland annat därför de används, just för att de ska skydda träet från att bli angripet.
Regeringen har avsatt ett saneringsanslag för att sanera förorenade områden. Man kan konstatera att vi har sanerat 128 av de mest förorenade områdena i Sverige och att de flesta av de objekt som har beviljats anslag har varit objekt inom just sågverks- och träskyddsbranschen. Det är 37 olika områden som har sanerats med allmänna medel. Detta är alltså ett historiskt problem som vi ändå måste vara medvetna om. Sedan ska vi på många olika sätt uppmuntra teknikutveckling och att man använder bättre material framöver, men vi kan inte heller glömma att även träskydd och impregnering har miljöeffekter som vi måste ta på allvar.
När det gäller att förbättra tillsynen och se till att den blir enhetlig pågår ett arbete. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltar i arbetet inom EU när det gäller miljöregelverken och tillsyn. Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna har även enligt miljöbalken ett ansvar för tillsynsvägledning. Det inkluderar såväl att ge stöd och samordna som att följa upp och utvärdera tillsynen.
Det finns flera goda exempel på genomförda tillsynsprojekt som handlat om att ge bättre kunskaper inte minst hos handlarna. Det kan i sin tur hjälpa konsumenterna i deras materialval, så att människor väljer det som är bäst anpassat för varje tillfälle. Därigenom kan man minska risken för skada på människors hälsa och på miljön.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I samband med ett tillsynsprojekt om biocidbehandlade varor som genomfördes av Kemikalieinspektionen och kommunerna 2019 hölls det också en branschdialog med syftet att hitta en lösning för märkning av träskyddsbehandlat virke som säljs i lösvikt. Svenskt träskydd har nu också uppdaterat sitt märkningssystem för att uppfylla kraven i EU:s biocidförordning, och systemet håller just nu på att tas i bruk ute i handeln. Medan vi pratar pågår alltså ett arbete med att förbättra och göra tillsynen mer generell och enhetlig.
Vi verkar vara eniga om att vi behöver skapa goda förutsättningar för byggande i trä och att vi har ett arbete som pågår för att skapa en väl fungerande tillsyn och en tydlighet som gör att både professionella byggare och enskilda konsumenter kan göra rätt.
Anf. 34 Larry Söder (KD)
Fru talman! Om vi är för ett samhälle som har tillväxt - att vi får fler människor, fler fabriker och en ny infrastruktur - ställs vi ju inför ett val när vi ska bygga det: Vilken typ av produkter ska vi använda? Jag menar att man inte kan välja något som inte gör avtryck på miljön utan att frågan är vilket som gör minst avtryck på miljön.
Jag menar att impregnerat trä har gjort en sådan resa att man i många fall skulle kunna välja det i stället för någonting annat. Därför menar jag att vi måste se till att informationen och kunskapen om vad dagens impregnerade trä faktiskt innebär finns där ute. Jag menar inte att det inte gör något avtryck på miljön, för det gör det. Vi ska ställa höga krav på det, och vi ska se till att det är likadana regler i hela EU. Men vi måste även se sanningen i vitögat, det vill säga välja rätt material vid rätt tillfälle - och jag tror att det finns fler tillfällen där impregnerat trä faktiskt är rätt material.
Jag ska ge ministern ett tips som han kan ta med sig. Det handlar om hur vi kan använda trä på ett bättre sätt och öka produktionen och användningen av trä ganska mycket i Sverige. Vi kan låta småhusbyggnationen öka betydligt i Sverige. Där används nämligen trä; 90 procent av alla småhus byggs i trä. På det sättet skulle vi använda träet inom landet - det blir inga långa resor för det - och vi skulle få det förnybara guldet att blomstra igen.
Jag tror ändå att vi har en samsyn gällande att detta är någonting vi måste jobba vidare med. Jag tror att det är oerhört viktigt inför framtiden.
Anf. 35 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack för en bra diskussion, Larry Söder!
Jag tackar också för tipset. Det är viktigt att påminna om att det är kommunerna som har planeringsansvaret och planmonopolet och att det är kommunerna som avgör vilken mark man avsätter för till exempel småhusbyggnationer eller flerbostadshus. Det är dock viktigt att vi, oavsett om det gäller småhus eller flerbostadshus, uppmuntrar den som bygger att välja de miljöbästa materialen. Där har trä en väldigt stor fördel.
Jag uppskattar att Larry Söder lyfter de utmaningar som finns när det gäller att ha samma villkor och tillsyn både inom EU och inom landet. Jag kan konstatera att det pågår ett arbete mellan våra myndigheter och mellan länderna i EU för att så långt som möjligt skapa goda konkurrensvillkor och lika villkor för svenska producenter jämfört med producenter i andra länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.