Klimatkrav på flyget
Interpellation 2019/20:402 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-05-14
- Överlämnad
- 2020-05-14
- Anmäld
- 2020-05-19
- Sista svarsdatum
- 2020-06-04
- Svarsdatum
- 2020-06-08
- Besvarad
- 2020-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
En kris är som bekant också en möjlighet. För närvarande vilar en stor del av möjligheten i att utforma olika stödpaket på ett sätt som gör att de samtidigt som de värnar en viktig verksamhet också bidrar till en snabbare omställning mot ett hållbart samhälle. Som bekant fortsätter klimatkrisen, och agerar vi inte nu för minskade utsläpp lämnar vi över en sargad värld till våra barn och barnbarn.
Ett av regeringens första ekonomiska stödpaket var utlovandet av fem miljarder kronor till flygsektorn, varav 1,5 miljarder till SAS. För att ta emot detta stöd ställdes inga krav på motprestationer i form av minskade utsläpp. I Frankrike har regeringen utlovat motsvarande 70 miljarder kronor i stöd till Air France. Där har regeringen ställt krav på minskade utsläpp samt att flygbolaget inte får trafikera kortare flygsträckor där det i stället går att ta tåget.
I Dagens Nyheter den 4 maj resonerar miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) kring att ställa klimatkrav på det ekonomiska stödet till flygsektorn. Vid riksdagens frågestund förra veckan diskuterades frågan igen, och miljö- och klimatministern svarade att eventuella klimatkrav på flyget kommer att lyftas i händelse av nya ekonomiska stöd till flygsektorn. Ministern sa också att när staten utlovar krediter till flygbranschen förväntar hon sig att branschen ska ställa om till de beslutade klimatmålen. I dag saknar dock flygsektorn tydlig målstyrning. Även regeringen konstaterar i proposition 2019/20:65 En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan(s.112):
”Utrikes flyg och utrikes sjöfart omfattas inte av nettonollmålet till 2045. I etappmålet för transportsektorn till 2030 ingår inrikes sjöfart men varken utrikes sjöfart eller något flyg överhuvudtaget. För att komplettera dagens mål, så att inte viktiga utsläppskällor står utan tillräcklig styrning, bör därför Miljömålsberedningen ta fram mål för åtminstone flygets klimatpåverkan och bereda möjligheten till mål även för sjöfarten. Detta ger en större tydlighet och långsiktighet i klimatarbetet, vilket är viktigt bl.a. för att nödvändiga investeringsbeslut ska komma till stånd.”
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
- Vilka nya miljö- och klimatkrav kan bli aktuella att ställa på flygbranschen för att den ska kunna uppbära nya ekonomiska stöd?
- På vilket sätt kommer ministern och regeringen att följa upp att flygbranschen lever upp till de klimatförväntningar som ministern gett uttryck för gällande det hittills utlovade ekonomiska stödet?
- När bedömer ministern att förslag på mål för flygets klimatpåverkan kan läggas fram för riksdagen för att uppnå tillräcklig styrning av denna viktiga utsläppskälla?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:402
Webb-tv: Klimatkrav på flyget
Dokument från debatten
- Måndag den 8 juni 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:134
- Protokoll 2019/20:134 Måndagen den 8 juniProtokoll 2019/20:134 Svar på interpellation 2019/20:402 om klimatkrav på flyget
Protokoll från debatten
Anf. 1 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig vilka nya miljö- och klimatkrav som kan bli aktuella att ställa på flygbranschen för att den ska kunna uppbära nya ekonomiska stöd, på vilket sätt jag och regeringen kommer att följa upp att flygbranschen lever upp till de klimatförväntningar som jag gett uttryck för gällande det hittills utlovade ekonomiska stödet samt när jag bedömer att förslag på mål för flygets klimatpåverkan kan läggas fram för riksdagen för att uppnå tillräcklig styrning av denna viktiga utsläppskälla.
Låt mig vara glasklar - flygets stora klimatpåverkan ska minska, och flyget bör i högre grad stå för kostnaderna för sin klimatpåverkan.
Flygbranschen är en av de branscher som drabbats hårt av det nya coronavirusets effekter på ekonomin. Regeringen har därför gett flygföretagen kreditgarantier som syftar till att värna i grunden livskraftiga svenska flygföretag från att slås ut. Bolagen behöver arbeta med att framtidssäkra sin verksamhet. Det gäller inte minst på klimatområdet.
Fru talman! När vi satsar på en återhämtning efter coronakrisen är klimatet en viktig utgångspunkt. Vi har inte råd eller tid att göra stora räddningspaket som låser in oss i fossilberoende. I krishanteringen har regeringen fokuserat på att begränsa smittspridningen i landet, säkerställa resurser till hälso- och sjukvården, begränsa inverkan på samhällsviktig verksamhet och lindra konsekvenser för medborgare och företag. Vi fortsätter att se över ytterligare möjligheter för att stötta företag i både att skapa jobb och att fortsätta vägen mot fossilfrihet. Fokus för regeringen är omfattande investeringar i grön omställning, välfärd och jobb.
Det är viktigt med ett nära samarbete med flygbranschen för att säkerställa en grön återhämtning. Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige fick nyligen i uppdrag bland annat att stödja näringslivet till fossilfrihet i samband med återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av pandemin.
Det är även viktigt med genomförandet av de åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan som finns i den klimatpolitiska handlingsplanen (prop. 2019/20:65). Regeringen kommer bland annat att införa en obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flygbränsle. Vi ska se över möjligheterna till en differentiering av start- och landningsavgifter utifrån deras klimatpåverkan, och vi ska införa en obligatorisk klimatdeklaration av långväga resor. Sverige ska också fortsatt visa ledarskap inom EU och den internationella luftfartsorganisationen ICAO för att höja ambitionsnivån för utsläppsminskningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som Jens Holm nämner anser regeringen dessutom att det är viktigt att komplettera våra befintliga klimatmål så att inte viktiga utsläppskällor står utan tillräcklig styrning. Miljömålsberedningen kommer därför att få i uppdrag att ta fram mål för flygets klimatpåverkan. Detta kommer att ge en större tydlighet och långsiktighet i klimatarbetet, vilket är viktigt bland annat för att nödvändiga investeringsbeslut ska kunna komma till stånd. Ett tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen kommer att beslutas inom kort.
Fru talman! Flygets klimatpåverkan behöver minska kraftigt i linje med Parisavtalets temperaturmål. Regeringen driver därför fortsatt på för verkningsfulla och ambitiösa mål och styrmedel på nationell, europeisk och global nivå.
Anf. 2 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill tacka klimatministern för svaret på min interpellation.
Innan corona kom var flygsektorn den sektor där utsläppen ökade snabbast i världen och kanske också i Sverige. Hade flygsektorn globalt sett varit ett enda land hade dess utsläpp hamnat på plats sju av stora utsläppare bland världens länder.
Här i Sverige flyger vi extremt mycket mer än vad vi gjorde för bara 20-30 år sedan. Utrikesflyget har ökat med 130 procent, och våra utsläpp har ökat med ungefär 60-70 procent sedan 1990. Någonting behöver verkligen göras.
Nu kom coronakrisen, denna pandemi. Vi var dåligt förberedda. Flyget som sektor dog nästan över en natt. Jag kan ha viss förståelse för att någonting behövde göras. Vi fick en proposition till riksdagen från regeringen. Vi hade en dag på oss att reagera på den propositionen. Det är inte särskilt mycket tid.
I propositionen fanns stödet till flygsektorn på 5 miljarder kronor. I propositionen fanns det inga som helst krav på att flygsektorn skulle behöva åta sig att minska sina utsläpp eller göra någon form av motprestationer för att få tillgång till de pengarna. Det är väldigt olyckligt.
Vi kan titta på hur Frankrike har hanterat en liknande situation. De har gått ut med ett stort stödpaket till Air France där de ställer krav på utsläppsminskningar. De säger också att där det finns fungerande tåglinjer där man snabbt kan åka med tåg från en punkt till en annan ska Air France inte köra flygplan. Det är exempel på motkrav som har ställts. Det är fullt rimligt att göra. En kris är också en möjlighet. Vi ska inte, precis som klimatministern är inne på, upprepa gamla misstag och fortsätta att ge pengar till det som förstör och smutsar ned.
Därför vill jag fråga klimatministern om regeringen ser att det kommer att komma framtida stödpaket till flygbranschen. Jag gissar att det kommer att bli så. Hur väl förberedd är klimatministern då att den gången ställa krav på motprestationer för utsläppsminskningen?
Jag tänker att förutom att flyget ska få mål om utsläppsminskningar kan det också vara en sådan sak som att tidigarelägga avvecklingen av flygplatsen Bromma här i Stockholm. I dag är det inga flygningar till och från Bromma. Men Bromma kommer att finnas kvar till 2038 ifall inte vi och Stockholms stad agerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Klimatministern säger också att hon förväntar sig att flygindustrin själv ska minska sina utsläpp och ta ett miljöansvar. Men hur följs denna förväntan upp? På vilket sätt ser klimatministern till att det verkligen blir så?
Anf. 3 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Tack, Jens Holm, för interpellationen och för frågorna här i debatten!
Det stämmer, det som Jens Holm säger, att flygsektorn kanske är den sektor där utsläppen har ökat snabbast i världen. Om man däremot tittar på Sverige de senaste åren före covid-19 ser man att flygandet faktiskt minskade här. Det är glädjande.
I ljuset av hur stor ökning som har skett sedan 1990 visar detta dels att medborgare vill resa mer klimatsmart, dels att den flygskatt som regeringen har infört och den debatt kring flygets klimatpåverkan som den innebar har haft en effekt. Det är viktigt att säga att redan före coronakrisen har en rad åtgärder, inte minst den tydliga debatt vi har haft kring flygets klimatpåverkan, alltså gett ett resultat som visar ett tydligt minskande både inrikes och utrikes.
Precis som Jens Holm säger gick det oerhört snabbt och dramatiskt för flyget att helt förlora sitt kundunderlag - mer eller mindre från en dag till en annan. Där är vi överens med Vänsterpartiet om att flyget är en samhällsviktig tjänst. Vi kommer att behöva flyget även i framtiden för vissa typer av transporter där man inte kan ersätta det med tåg eller annan transport. Det gäller inte minst när det handlar om att kunna transportera vårdpersonal eller patienter till olika delar av landet. Vi var tvungna att gå fram väldigt snabbt så att inte de bolag som trafikerar i Sverige skulle gå i konkurs, helt enkelt.
Jens Holm beskriver dessa 5 miljarder som ett direkt stöd. Jag vill understryka att detta inte är ett stöd, utan det är lånegarantier. Det är ett stöd för företagen för att kunna låna, och sedan ska de betala tillbaka.
Det är sant att det inte finns några specifika krav i propositionen. Däremot uttrycker regeringen tydligt att bolagen behöver arbeta med att framtidssäkra sin verksamhet. Det gäller inte minst på klimatområdet, och vi är tydliga med att det finns förväntningar på detta.
När det gäller Frankrike ska man komma ihåg att de har utfärdat lånegarantier på 70 miljarder jämfört med våra 5 miljarder. Om man tittar lite närmare på de franska kraven - och det är bra att man formulerar sådana - ser man att det inte är några bindande krav. De är egentligen baserade på vad man redan tidigare var inne på: att halvera koldioxidutsläppen från inrikesflyg. Det innebär i princip att man inte ska flyga på de linjer där det finns höghastighetståg, till exempel mellan Bordeaux och Paris, Lyon och Paris, Nantes, Lyon och Marseille. Det här motsvarar under 1 procent av Frankrikes totala flygutsläpp, så det blir ingen jätterevolutionerande minskning av utsläppen om detta genomförs. Men jag hoppas verkligen att det genomförs!
Frankrike säger också att man i sitt stöd ska sikta på att använda 2 procent förnybara bränslen i flyget till 2025. Vi har en utredning i Sverige som Maria Wetterstrand har lett där förslaget är 5 procent förnybart till 2025.
Hur ska vi följa upp flygets klimatåtaganden så att de verkligen är i linje med Parisavtalet? Det är därför vi kommer att ge i uppdrag till Miljömålsberedningen att sätta ett särskilt sektorsmål för flyget så att vi kan följa upp det. Vi kommer att fortsätta att lägga fram till exempel klimatstyrande start- och landningsavgifter, klimatdeklaration och inblandning av förnybara bränslen.
Anf. 4 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kan hålla med klimatministern om att de franska kraven inte är de skarpaste i världen. Men det är ändå någon form av krav, och det uttrycker att man har tänkt till lite längre än att man bara sprätter iväg pengar, om jag får säga så. Det uttrycker att man vill utnyttja det här stödet på något vis, och det tycker jag är rätt.
Det som regeringen säger i sin proposition om miljö och krav är konsekvensbedömningen på s. 7, där det står: Ja, det här kan få påverkan på miljön. Det får man tolka som att det kan få en negativ påverkan på miljön om regeringen går in med pengar till flygindustrin.
Jag vill ställa en fråga: Kommer regeringen att avisera nya stödpaket till flyget? Det vore bra att veta om ministern har koll på det och om regeringen då kommer att ställa någon form av motkrav. Det hoppas jag verkligen, för nu har vi gott om tid jämfört med mitten av mars, då det var tämlig panik på många områden.
Jag tänker på flera av de saker som ministern tar upp, till exempel Miljömålsberedningen. Det är intressant. Vad kommer den att få för deadline, på ett ungefär? Kommer det att bli en långvarig utredning, eller kommer vi att få ett tidssatt minskningskrav för flygbranschen under den här mandatperioden? Exempelvis detta tycker jag vore bra att veta.
En annan konkret fråga som rör flygets utsläpp och corona är den fråga som vi avhandlade förra veckan på EU-nivå. Det finns ett kompensationssystem som heter Corsia för det internationella flyget. Jag tycker inte alls att det är ett bra system. Det handlar om att flygbranschen får klimatkompensera för de växande utsläppen.
Det fördes en diskussion på EU-nivå om att man skulle revidera baslinjen och hur mycket klimatkompensation man skulle behöva göra. Beslutet blev tyvärr att man bara ska förhålla sig till 2019 års utsläpp och inte ta med 2019-2020, som det tidigare beslutet innebar. Sverige röstade ja till bara 2019. Det blev en stor besvikelse för oss i Vänsterpartiet, för vi vet ju inte hur flyget kommer att påverkas i framtiden. Det vi vet i och med detta beslut är att för de närmaste åren kommer flygbranschen i princip inte att behöva betala en enda krona för sina växande utsläpp eftersom utsläppsnivån 2019 var så pass hög.
Jag vill därför fråga ministern: Varför gjorde ni på det viset? Är inte det här ett konkret exempel där ni borde ha sagt ned foten och sagt nej? Borde ni inte ha sagt att ni inte tänker ändra baslinjen för utsläppen?
Fru talman! Jag skulle också vilja veta vad ministern anser om Fossilfritt Sverige, som nämns som ett intressant initiativ. Jag tror att det är 21 handlingsplaner för minskade utsläpp som har lagts fram. Det är näringslivet som driver detta, och även flygbranschen har lagt fram en sådan här handlingsplan.
Men Fossilfritt Sverige är ju någonting som branschen själv driver. Jag ser att det verkar som att regeringen har lagt fram förslaget, men finns det till exempel några pengar från regeringen så att man ska kunna kickstarta och få igång handlingsplanerna? Annars blir det ju mest en god intention från regeringen men väldigt lite verkstad.
Anf. 5 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågorna! Jens Holm frågar om det kommer att komma fler stödpaket till bland annat flygbranschen. Jag kan naturligtvis inte utesluta någonting med tanke på att vi har en global pandemi och ett helt exceptionellt läge i Sverige och i världen. Men jag har ingenting just nu att meddela kring detta.
Kommer vi att kunna ställa krav i samband med ett eventuellt ytterligare stödpaket? Där är svaret att vi självklart kommer att kunna göra det. Om man ser till Parisavtalet har Sverige, precis som alla andra som har undertecknat och ratificerat avtalet, sagt att alla de finansiella strömmarna ska gå till att uppnå Parisavtalets mål och att vi ska bort ifrån de fossila bränslena. Där behöver vi använda den hävstång som de ekonomiska stödpaketen ger i samband med coronakrisen till att också klara klimatkrisen. Det är också regeringens ingång för EU:s återhämtningspaket, men det kommer vi att tala om alldeles strax.
Deadline för Miljömålsberedningen och sektorsmål för flyget kan jag inte meddela ännu. Detta är någonting som bereds just nu. Men det är förstås viktigt att komma fram så snabbt som möjligt.
Jag vill också återigen framhålla att vi har en hel arsenal av politiska instrument när det gäller flyget som vi ämnar gå fram med och som står i klimathandlingsplanen. Det är start- och landningsavgifter som ska vara miljöstyrande. Det handlar om inblandning av förnybara bränslen i flygbränslet, så kallad biojet. Enligt Maria Wetterstrands utredning har det en potential att minska utsläppen i det svenska flyget med 24 procent. Då hade utredningen räknat med en ökning motsvarande Swedavias medelprognos fram till 2030, men även med den ökningen skulle vi se en minskning av flygets utsläpp. Nu kommer det att bli ytterligare en ny situation, så jag ser med ganska stor förtröstan på det.
Dock måste det vara hållbara biobränslen, vill jag understryka. Vi behöver kunna ge incitament till just det och till att det produceras i Sverige.
När det gäller Corsia röstade vi ja, men vi var det enda EU-landet som vidhöll att vi skulle behålla basåren 2019 och 2020. Vi gjorde det därför att vi ansåg att det man hittills kommit fram till i Corsia är för svagt. Vi behöver ha någonting skarpare. Jag kan dock säga att det var en fullständigt överväldigande majoritet som ansåg att 2020 inte var representativt och inte var det man åsyftade när man kom överens om dessa basår.
Däremot, vill jag understryka, finns det översyner inskrivna i Corsiasystemet. Den första översynen inleds 2022, och då kommer Sverige att åter driva på för ökad ambition.
När det gäller Fossilfritt Sverige skulle jag inte vilja skriva under på att det är näringslivet som driver det. Detta är regeringens initiativ. Det var jag som utsåg Svante Axelsson till samordnare för Fossilfritt Sverige, just för att få näringslivet att börja göra sitt arbete med att ta sina färdplaner mot fossilfrihet till 2045. Det tycker jag att man har gjort på ett fantastiskt bra sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kommer vi att gå in med pengar och stöd för att förverkliga planerna? Det skulle jag hålla för mycket sannolikt i samband med coronaåterhämtningen. Då har vi redan färdplanerna på plats och behöver inte börja från noll.
Anf. 6 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att klimatministern och jag är överens om att flygets utsläpp måste minska. Den minskning vi har fått nu under corona är inte den form av omställning vi vill ha, utan vi vill ha en strukturerad, organiserad omställning. Precis som klimatministern sa kommer vi att behöva flyga även i framtiden, men det finns många områden där vi inte behöver flyga och där tåg och höghastighetståg ska vara ett självklart alternativ.
Totalt sett är det inte hållbart att utrikesflyget har ökat så otroligt mycket i Sverige som det har gjort. Vi behöver fråga oss: Måste man resa hela vägen till Thailand etcetera för att få en fin semester? Jag tror inte det.
Vad gäller initiativet Fossilfritt Sverige vill jag på intet sätt förringa Svante Axelssons, och inte heller klimatministerns, engagemang i detta. Det har gått få förbi vilken idéspruta och katalysator Svante Axelsson är. Det är ett fint initiativ. Men det jag lite saknar är ett ledarskap från regeringen, ärligt talat - att samordna de här färdplanerna, som spretar åt lite olika håll, och framför allt att gå in med pengar, som vi i Vänsterpartiet har föreslagit, så att det faktiskt händer någonting. Nu är det dags för nästa fas i detta.
Jag välkomnar också att det, om det kommer fler stödpaket, blir någon form av klimatmässiga motkrav på flygbranschen. Så tolkar jag ministern. Det behövs verkligen. Då vill jag skicka med frågan om Bromma. Ska vi ha den flygplatsen kvar ända till 2038? Arlandas expansion känns ju ganska obsolet nu i dessa tider. Ökad beskattning, både nationellt och internationellt, är också väldigt välkommet.
Vad sedan gäller Corsia röstade ju faktiskt Sverige ja, precis som alla andra EU-länder, till 2019 som basår. Ni kämpade väl, men i slutändan röstade ni faktiskt ja till det.
Jag vill tacka för den här debatten.
Anf. 7 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Fru talman! Vi delar verkligen visionen om att vi behöver bygga nya stambanor för moderna och snabba tåg som kan ersätta en hel del av den onödiga inrikesflygtrafiken, och också en hel del av utrikestrafiken till kontinenten. När Danmark bygger klart förbindelsen till Tyskland kommer vi att kunna resa från Stockholm till Hamburg på fem timmar och slippa allt trassel med att åka ut till Arlanda, checka in, gå igenom säkerhetskontroll och alla de här sakerna. Vi tror att det är ett effektivt sätt att förflytta sig på, men det är inte klimatsmart. Med tåg kan man färdas på ett modernt och mycket mer bekvämt sätt. Det är bra, och regeringen vill också fortsätta att bygga ut stambanorna så att vi har detta på plats.
När det gäller Fossilfritt Sverige är det någonting som vi väger in. Många av förslagen från Fossilfritt Sveriges olika färdplaner finns i klimathandlingsplanen. Det är inte så att vi inte har läst dem eller tagit hand om dem; de finns i klimathandlingsplanen. Där har vi över 130 olika aviseringar som vi kommer att gå fram med. Det kommer att fortsätta att behövas forskning, incitament och pengar inom Industriklivet och andra av regeringens satsningar för alltifrån CCS till olika innovationer för hållbara biodrivmedel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kommer också definitivt att behöva se över flygets framtid i samband med en coronaåterhämtningsplan. Vi såg redan innan covid-19 drabbade Sverige att flygandet gick ned i Sverige. Det har det gjort på grund av människors medvetenhet men också på grund av de politiska åtgärder vi har beslutat om.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.