Coronakrisens effekter på yrkesfisket

Interpellation 2019/20:423 av Johan Hultberg (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-09
Överlämnad
2020-06-10
Anmäld
2020-06-11
Svarsdatum
2020-08-20
Besvarad
2020-08-20
Sista svarsdatum
2020-08-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Coronakrisen slår hårt mot svenska jobb och företag. Så också mot yrkesfisket. Särskilt har kräftfisket drabbats hårt när både exporten och den inhemska efterfrågan har rasat. Det har givetvis gjort att också priset på havskräfta har fallit som en sten.

Yrkesfiskets branschorganisationer har vädjat till både Havs- och vattenmyndigheten och regeringen att vidta åtgärder för att mildra krisens effekter på yrkesfisket. Tidigt efterlyste branschen bland annat tillfälliga fångstbegränsningar men då inget hände från myndighetens eller regeringens sida fick branschorganisationerna själva sjösätta ett frivilligt system.

Vad yrkesfisket särskilt har efterfrågat för att kunna överbrygga coronakrisen är så kallad stillaliggandeersättning. Vid ministerrådet den 22 april fattades beslut om åtgärder för att milda effekterna av coronapandemin för EU:s yrkesfiske. Bland annat fattades beslut om att just öppna upp för stillaliggandeersättning. Ersättningen ska till 75 procent finansieras med EU-gemensamma medel och till 25 procent med nationell medfinansiering i respektive land som inför ersättningen.

Dagen efter, den 23 april, frågade jag landsbygdsminister Jennie Nilsson under riksdagens frågestund om hon kunde garantera den nationella medfinansiering som krävs för att stillaliggandeersättning ska kunna komma på plats i Sverige. Några sådana garantier gav inte ministern men hon gav likväl ett positivt svar. Och ett svar som förpliktigar. Ministern sa att hennes ambition är ”att vi ska göra allt vi kan för att hjälpa svenskt yrkesfiske”.

Sedan dess har veckorna gått, och yrkesfisket har fortsatt att lida ekonomiskt på grund av coronakrisen. När jag i slutet av maj på nytt frågade landsbygdsministern om hon kommer att säkerställa den svenska medfinansieringen av stillaliggandeersättning till yrkesfisket så blev svaret att frågan fortsatt bereds inom Regeringskansliet. Den 10 juni skulle yrkesfiskarnas branschorganisationer ha haft ett dialogmöte med Näringsdepartementet och hade till det mötet blivit lovande besked. Men departementet ställde in mötet. Sammantaget gör detta mig bekymrad. Regeringen tycks varken ta yrkesfiskets problem på allvar eller vara förmögen att agera snabbt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

  1. Har statsrådet och regeringen vidtagit några riktade åtgärder till stöd för yrkesfisket nu under coronakrisen?
  2. Varför dröjer statsrådet med besked om stillaliggandeersättning till yrkesfisket?
  3. Kan statsrådet garantera den nationella medfinansiering som krävs för stillaliggandeersättning, och när kan i så fall ett system finnas på plats i Sverige?
  4. Avser statsrådet att vidta några åtgärder, i form av exempelvis regelförenklingar, för att stärka yrkesfisket långsiktiga konkurrenskraft?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:423, Coronakrisens effekter på yrkesfisket

Interpellationsdebatt 2019/20:423

Webb-tv: Coronakrisens effekter på yrkesfisket

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 43 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag och regeringen har vidtagit några riktade åtgärder till stöd för yrkesfisket nu under coronakrisen, varför jag dröjer med besked om stillaliggandeersättning till yrkesfisket, om jag kan garantera den nationella medfinansieringen som krävs för stillaliggandeersättning och när i så fall ett sådant system kan finnas på plats i Sverige samt om jag avser att vidta några åtgärder i form av exempelvis regelförenklingar för att stärka yrkesfiskets konkurrenskraft.

Som en följd av spridningen av sjukdomen covid-19 fattade regeringen den 25 juni och den 2 juli 2020 beslut om ändring av havs- och fiskeriprogrammet respektive om förordning om stöd vid tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet. Ändringarna möjliggör stöd vid tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet, det så kallade stillaliggandestödet. Dessa beslut var nödvändiga för att kunna skapa finansiella och legala ramar för stillaliggandestödet, eftersom stödet inte funnits med inom ramen för havs- och fiskeriprogrammet. Beredningen av sådana beslut är tidskrävande varför besked om stöd kunde lämnas först den 15 juni 2020.

Jag är glad att stillaliggandestödet nu finns på plats och hoppas att det kommer att hjälpa yrkesfisket igenom denna kris. Regeringen arbetar kontinuerligt med åtgärder i syfte att stärka konkurrenskraften hos de areella näringarna, inklusive yrkesfisket, som exempelvis regelförenkling.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Ann-Sofie Alm i stället fick delta i debatten.


Anf. 44 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Själva kärnfrågan i denna interpellation handlade om att införa stillaliggandeersättning. Denna har redan införts. Det ska alla vi som älskar skaldjur i allmänhet och havskräftor i synnerhet vara mycket glada för.

Jag och min kollega Johan Hultberg, som har ställt denna interpellation men som är förhindrad att vara här i dag, är ändå starkt kritiska mot regeringens saktfärdighet i fråga om detta. Som ministern nämnde tyckte hon att det gick lite för långsamt.

När coronapandemin slog till fick de svenska yrkesfiskarna se priserna på havskräftor störtdyka samtidigt som det var högsäsong för kräftfisket. Det är inte svårt att tänka sig den oro som man känner som företagare i en bransch där marginalerna redan är tuffa. Hoppet tändes när EU:s ministerråd tog beslut om stillaliggandeersättning. Sedan fick man vänta ända fram till början av sommaren på besked från den svenska regeringen om att stödet skulle införas. Det var nog många tankar som då hann fara genom huvudena på dessa företagare. Amorteringar och räkningar slutade ju inte att komma.

Stillaliggandestödet var en akutåtgärd som vi nu äntligen ser är på plats. Men det är anmärkningsvärt, fru talman, att det svenska fisket behövde ytterligare konkurrensnackdelar på grund av att vår svenska regering agerade alldeles för långsamt. Det är illavarslande att regeringen är saktfärdig när det gäller relevanta förslag för att stärka fisket kortsiktigt och långsiktigt. Det är lika illavarslande att det inte verkar finnas någon plan att åstadkomma en stabil fiskerinäring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill fråga ministern vilka åtgärder som hon och regeringen har för avsikt att vidta för att stärka det svenska yrkesfisket, både på kort och på lång sikt.


Anf. 45 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag tackar Ann-Sofie Alm för att hon kan delta i debatten i stället för interpellanten, så att debatten faktiskt blir av.

Jag debatterar alltid och gärna denna typ av frågor med kollegor i riksdagen. Jag tror att det finns en stor vinst med att vi har högt i tak, att vi är konstruktiva och att vi hela tiden söker vägar framåt.

Däremot delar jag givetvis inte bilden av att regeringen var onödigt saktfärdig. Jag hade med detta sagt gärna sett att vi hade kunnat fatta beslut snabbare. Men med det förhållande som Sverige hade jämfört med många andra länder som var snabba på detta område med att kunna införa stillaliggandestöd med covid-19 som grund - det är det som vi talar om i detta läge - var det denna möjlighet som kommissionen öppnade för i slutet av april. Skillnaden för Sverige var att vi inte hade stillaliggandestöd i vår programperiod för den innevarande perioden. Det innebar att det var ett mycket omfattande arbete att ta fram ett nytt programförslag, föreslå ändringar, säkra medfinansiering och så vidare och att göra det på ett sådant sätt att vi kunde vara ganska säkra på att EU-kommissionen också skulle godkänna det förslag som vi sedan skickade in, så att vi inte skulle få backning på det som hade inneburit ytterligare stor tidsutdräkt och skapat både förvirring och osäkerhet för denna yrkeskår.

Att göra en programändring tar ibland flera år. Nu gjorde vi det på två månader. Därför delar jag inte den bild som ges. Vi jobbade på så mycket vi kunde. Vi hade dessutom kontinuerlig dialog med branschen under hela denna process, bland annat om de stödpaket som regeringen levererade mer generellt. Man måste nämligen komma ihåg att det under denna period kom ett antal olika förslag för att hjälpa näringslivet att överleva krisen. Det handlade om att lyfta av sjuklöneansvar och medge uppskjutande av skatteinbetalningar. Det handlade också om omställningsförslag och så vidare.

De stöden träffar dock yrkesfiskarna dåligt, och det är skälet till att vi ganska snabbt beslutade oss för att vi vill ta vara på möjligheten att införa stillaliggandestöd under den sista delen av programperioden - och göra det på ett sådant sätt att vi kan få det på plats så fort som möjligt och så effektivt som möjligt. Det var alltså regeringens prioritering hela vägen. Jag hade också en dialog med och var i miljö- och jordbruksutskottet vid två tillfällen, tror jag, och informerade om regeringens arbete på den här punkten. Det har alltså varit viktigt och bra.

Sedan instämmer jag i en sak som du säger, Ann-Sofie Alm, och som jag tycker är viktig. Det gäller det du tog upp i din sista fråga. Jag kommer inte ihåg exakt hur du formulerade det, men jag skrev ned orden "på kort och på lång sikt". Det är nämligen precis vad det handlar om: Detta är en bransch som har väldigt låg lönsamhet och som har det tufft. Den är känslig för den typ av störningar som nu kommer - eller för den delen när kvoterna behöver förändras för att man ska säkerställa att det ska finnas fiske över lång tid. Det finns alltså ett stort behov av att jobba både med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder, och regeringen gör båda delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har exempelvis tillfört medel för att förbättra havsmiljön, vilket är en del i att det finns problem med bestånden. Vi har möjliggjort licensjakt, som är en annan del i att det finns problem med bestånden. Vi har möjliggjort för fiskarna att vara en del av miljöarbetet, exempelvis genom att samla marint skräp, och gjort förordningsförändringar som har skapat de möjligheterna. Vi jobbar också med en marin strategi för hur vi långsiktigt ska kunna få en näring som står stabilare, kanske med mer differentierad verksamhet.

Arbetet pågår alltså, och jag tar gärna del av konstruktiva tankar och idéer från alla intresserade människor på det här området om hur vi blir så bra och effektiva som möjligt i detta arbete.


Anf. 46 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Jag hade hoppats att ministern skulle svara på den sista delen av min interpellation, som handlade om regelförenklingar. Detta är nämligen en bransch som är väldigt tyngd av regelbördan. Långsiktigt behövs det åtgärder som stärker konkurrenskraften för yrkesfisket, och det innebär regelförenklingar och minskad byråkrati. Tyvärr är det dock ganska tyst från regeringen gällande just detta, fru talman - även om jag tycker att det är väldigt bra att man jobbar med licensjakt och andra stärkande åtgärder.

Att stärka det svenska yrkesfisket är att stärka en hel region. Yrkesfiskarna känner att de jobbar rejält i motvind när regeringen i stället går vidare med förslag som kameraövervakning av yrkesfisket. Det är ett allvarligt förslag sett ur ett integritetsperspektiv. Ett annat förslag som regeringen sätter som ett sänke på svenskt yrkesfiske är införandet av ett generellt trålfiskeförbud i skyddade områden. Våra fantastiska bohuslänska fiskare utför ett hållbart fiske efter konstens alla regler. De ligger långt framme i miljöarbetet, och de ligger långt framme när det gäller innovativa redskap. Ett generellt trålfiskeförbud skulle riskera att slå undan benen för många av räkfiskarna i Bohuslän.

Att på detta sätt motverka en hållbar utveckling är helt kontraproduktivt, och det motsäger också vad ministern nyss sa om att man vill jobba med miljön. För företagsamheten, sysselsättningen och livsmedelsförsörjningen är det otroligt viktigt att satsa på svenskt yrkesfiske. Jag hoppas, fru talman, att ministern kommer och besöker vår fina fiskeflotta och ser det hållbara utvecklingsarbete de gör - och även provar på att äta alla våra goda delikatesser som fiskas upp. Det är nämligen ett traditionellt hantverk, en högteknologisk industri och en turistindustri som hela Sverige har nytta av, och detta riskerar nu att gå till botten.

Hittills har den nuvarande regeringen tyvärr varit ett bottennapp för det svenska yrkesfisket på Bohuskusten, men jag hoppas verkligen att det ska bli en konstruktiv dialog framöver om hur vi tillsammans ska kunna stärka detta. Jag vill därför fråga ministern, fru talman, hur regeringen avser att involvera det svenska yrkesfisket i arbetet för att nå målen i livsmedelsstrategin. Att öka exporten av svensk fisk är nämligen också ett väldigt bra sätt att öka sysselsättningen, lönsamheten och välfärden.


Anf. 47 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm - särskilt för att du såg lite generad ut när du talade om regeringens bottennapp; det hedrar dig att du tyckte att det var lite jobbigt att säga det! Det är nämligen inte min bild att det finns någon stor politisk konflikt kring hur vi hanterar helheten i de här frågorna.

Tvärtom upplever jag att det när vi talar om livsmedelsstrategin som helhet, vilket vi ska ha en debatt om alldeles strax, finns en stor samsyn kring vad man vill uppnå med den. Sedan har vi olika avvägningar och prioriteringar rent politiskt kring hur man vill nå dit, och det är så det ska vara. Det ska finnas en spänstig debatt, och vi ska lyfta in olika frågor beroende på vilket håll vi kommer ifrån.

Det efterfrågades att jag skulle säga något mer om regelförenklingar. Jag tror att det är en väldigt viktig fråga, och det är en av de delar som är prioriterade inom ramen för livsmedelsstrategin - som ju fisket faktiskt är en del av. I handlingsplanen som levererades strax före jul, handlingsplan nummer två, är ett av de fyra prioriterade områdena just regelförenkling för hela kedjan. Där har det getts myndighetsuppdrag att identifiera vilka regler som är olämpliga och bör ses över eller förändras för att vi på så sätt ska skapa bättre förutsättningar för företagen att bedriva verksamhet i stället för att behöva ägna sig alltför mycket åt administration och regelkrångel.

Samtidigt vet vi att vi pratar om livsmedel, och det finns stora krav på att säkerställa att livsmedlen är säkra. Det betyder att det i någon mening alltid kommer att vara rimligt eller ganska regeltungt ändå, och därför behöver man jobba med hur man gör det enkelt att göra rätt. Att utveckla digitala plattformar och annat som understöder företagarna i det här arbetet är en annan sådan del som är prioriterad inom ramen för livsmedelsstrategin.

När det gäller det arbete med att hantera covid-19-situationen och dess effekt på olika näringar som vi har gjort under våren kan jag konstatera att vi utifrån Näringsdepartementets område och utifrån min portfölj har haft en kontinuerlig dialog med alla aktörer. Det har vi egentligen haft genom hela krisen, och vi har låtit aktörerna lyfta in vad de ser som hinder och problem i situationen. Vi har jobbat aktivt med att försöka röja undan hinder.

På specifikt fiskets sida lyfte man bland annat upp att spårbarhetsinformation är regeltungt och svårt och att det blev extra problematiskt när man behövde flytta fisk från ett segment, alltså hotell och restaurang, till ett annat segment, nämligen handel, för att kunna säkerställa att man hade avsättning för sina produkter. Därför införde vi tillfälliga lättnader för spårbarhetsinformation, vilket gäller tills vidare. Samtidigt finns det ett uppdrag att HaV ska titta på frågan i ett längre perspektiv, för detta är egentligen någonting som har lyfts in från yrkeskåren under lång tid.

Ann-Sofie Alm lyfter in flera andra stora frågor som kanske egentligen förtjänar en interpellationsdebatt var, för det är lite svårt att säga någonting seriöst om dem på väldigt kort tid. Men exempelvis kameraövervakning är någonting som det kommer förslag om, mest sannolikt inom ramen för vårt EU-samarbete. Det har visat sig vara ett önskvärt verktyg kopplat till att man ska säkra landningsskyldigheten, som är ett problem i många länder och som i förlängningen blir ett problem även för svenska yrkesfiskare om de inte konkurrerar på lika villkor. Det har vi varit positiva till inom ramen för EU-samarbetet, och vi har föreslagit att vi ska ta fram modeller för detta - på helt frivillig basis - med fiskare i Sverige. Det är alltså lite svårt att säga att det skulle vara väldigt begränsande att låta dem vara med i projekt på frivillig basis.


Anf. 48 Ann-Sofie Alm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern!

Om jag möjligtvis såg något generad ut har det inte med vad yrkeskåren tycker om regeringens politik att göra. Det handlar mer om att jag tror att ministern faktiskt vill bättre än vad resultaten visar. I Bohuslän har antalet fiskefartyg minskat från 700 till 400 på tio år. Ministern kan alltså säkert förstå att det är allvarligt menat att man tycker att svensk fiskepolitik är ett bottennapp.

Om regeringen verkligen vill värna det svenska fisket är det nu upp till bevis. Utvecklingen nedför går nämligen fort. Vi moderater vill såklart att även den kommande generationen ska kunna njuta av de härliga delikatesserna, men då måste det bli regellättnader. Det måste bli enklare och lönsammare att bedriva yrkesfiske i Sverige.

Svenskt fiske utvecklar mer skonsamma och selektiva fiskeredskap än något annat land. Men när det kommer till kameraövervakning måste regeringen sluta att misstro. Yrkesfiskarna tycker att man misstror en hel bransch när man lägger fram sådana förslag.

Att svenskt yrkesfiske ligger i framkant måste prioriteras och faktiskt premieras. Vi moderater vill skapa bättre förutsättningar för yrkesfisket. Förhoppningsvis inser även regeringen fördelarna med att utveckla det hållbara svenska fisket i stället för att begränsa det. Då kanske man också slutar uppfattas som ett sänke för den svenska fiskerinäringen. Som bohuslänning vet jag nämligen vad havet kan ge men också vad havet kan ta.


Anf. 49 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack igen, Ann-Sofie Alm!

Min kommentar handlade mer om att vi lite till mans får fundera på retoriken. Det är alltid en svår avvägning. Det tycker nog de flesta av oss.

Ann-Sofie Alm tog upp selektiva och skonsamma verktyg som exempel på något Sverige är duktiga på. Den bilden delar jag. Jag menar också att vi ska fortsätta att vara duktiga. Det finns förutsättningar för att göra mer och för att skapa ett hållbart fiske. Det är det vi alla vill ha. Min bild är att det också är vad fiskarna vill. Man inser att om det inte finns livskraftiga och hållbara bestånd finns det ingen näring för framtida generationer. Om det är vi väldigt överens. Sedan prioriterar vi och värderar på olika sätt vad gäller kloka sätt att nå dit.

Jag tror på riktigt att det bara är i dialog med branschen man kan hitta de bästa lösningarna. Därför har vi försökt premiera att ha en god dialog. Vi lyssnar in deras synpunkter och väger dem. Men vi har också varit noga med att lyssna in vetenskap, vetenskapliga råd och rekommendationer.

Fiskepolitiken är större än Sverige som nation. Mycket av den är sammanlänkad med globala marknader och är inom ramen för EU-samarbetet. Det innebär att Sverige, som är en liten nation och en ännu mindre fiskenation, i de sammanhangen har fått jobba ganska hårt för att bli en trovärdig röst, vilket har varit viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har för avsikt att fortsätta det arbetet. Jag har för avsikt att fortsätta dialogen med branschen om vad vi kan och måste göra på kort sikt men också om vad som är önskvärt på lång sikt. Jag ser också mycket fram emot konstruktiva idéer och inspel från Moderaterna och Ann-Sofie Alm på det området.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.