Undantagsregler för bygglov vid tillfälliga anläggningsboenden (flyktingboenden)
Interpellation 2015/16:718 av Roger Hedlund (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-09
- Överlämnad
- 2016-06-10
- Anmäld
- 2016-06-13
- Svarsdatum
- 2016-06-28
- Sista svarsdatum
- 2016-06-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Sverigedemokraterna stängs ute från de bostadspolitiska samtal som regeringen bjudit in till. Därför vill jag ställa en rad frågor till bostadsministern om hur ministern ser på de olika förslagen om att undanta vissa regler för bygglov vid tillfälliga anläggningsboenden som modulbyggnader, villavagnar, lokaler, kontor och andra verksamhetslokaler.
Med rätta ställs i dag en hel del krav på tillfälliga byggnadslov, till exempel att vissa allmänna intressen ska vara uppfyllda (2 kap. PBL) och att byggnaden eller lokalen ska vara ytterst tillfällig och ha en god form-, färg- och materialverkan (8 kap. 1 § 2 PBL).
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Avser statsrådet och regeringen att föreslå att undanta vissa regelkrav för bygglov vid tillfälliga anläggningsboenden? Om så, vilka regler överväger man att undanta för bygglov vid tillstånd för anläggningsboenden?
Är syftet med eventuella undantagsregler för anläggningsboenden att regeringen planerar för ytterligare en stor våg av asylsökande?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:718
Webb-tv: Undantagsregler för bygglov vid tillfälliga anläggningsboenden (flyktingboenden)
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:127
- Protokoll 2015/16:127 Tisdagen den 28 juniProtokoll 2015/16:127 Svar på interpellation 2015/16:718 om undantagsregler för bygglov vid tillfälliga anläggningsboenden (flyktingboenden)
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Roger Hedlund har frågat mig om jag och regeringen avser att föreslå att undanta vissa regelkrav för bygglov vid tillfälliga anläggningsboenden och, om svaret är ja, vilka regler man överväger att undanta för bygglov vid tillstånd för anläggningsboenden. Han har även frågat om syftet med eventuella undantagsregler för anläggningsboenden är att regeringen planerar för ytterligare en stor våg av asylsökande.
Låt mig inleda med att berätta att Näringsdepartementet nyligen har tagit fram en promemoria med förslag som kan leda till att det i framtiden blir lättare att tillgodose behovet av anläggningsboenden. I promemorian föreslås en ändring i plan- och bygglagen som innebär att regeringen blir bemyndigad att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen i de fall som tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande - och om det är nödvändigt för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under en begränsad tid.
Promemorian har nu skickats ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer. Efter att ha tagit del av remissutfallet kommer regeringen att ta ställning till om det är lämpligt att genomföra förslagen från Näringsdepartementet. En proposition skulle i sådant fall kunna lämnas till riksdagen under hösten 2016.
Bakgrunden till promemorian är den flyktingsituation som rådde i höstas. Då hade vi ett stort antal asylsökande som sökte sig till Sverige, vilket bland annat medförde ett omfattande behov av att snabbt kunna anordna nya anläggningsboenden. Erfarenheterna från i höstas visar att dagens regler i plan- och bygglagen inte är anpassade för sådana situationer. Bland annat har Boverket framfört att regeringen behöver ges möjlighet att föreskriva om undantag från delar av plan- och bygglagen. Erfarenheterna har även lett till att regeringen, inom ramen för migrationsöverenskommelsen, har kommit överens med Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna om att tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringen ska genomföras.
När det gäller frågan om regeringen planerar för ytterligare en stor våg av asylsökande är svaret nej. Men vi måste vara bättre förberedda för att situationen kan ändras.
FN:s flyktingorgan UNHCR konstaterar att antalet människor på flykt i världen är det högsta sedan andra världskriget - totalt var 65,3 miljoner människor på flykt i slutet av förra året. Mot den bakgrunden är det angeläget att vi drar lärdom av erfarenheterna från i höstas, om vi hamnar i en liknande situation i framtiden. Där kan förslagen i Näringsdepartementets promemoria vara ett sätt att stärka samhällets beredskap inför oväntade eller plötsliga händelser.
Sedan i höstas har regeringen emellertid vidtagit en rad åtgärder för att hantera den situation som var då, och för närvarande är läget under kontroll.
Anf. 37 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Tack för svaret på min interpellation, herr statsråd!
Den här interpellationen handlar om anläggningsboenden för de asylsökande, alltså asylboenden - det är samma sak. Man har från regeringens sida tagit fram förslag om undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen, precis som du presenterar i ditt svar. Det handlar om att möjliggöra anläggningsboenden i lokaler, i bostadsrättsföreningar, i hyresrätter och i nya bostäder.
Man föreslår en rad undantag i den promemoria som presenteras för att möjliggöra detta. Bygglov ska kunna ges utan tillstånd. Det innebär att man helt tar bort möjligheten att överklaga den formen av bygglov för asylboenden. Man kan göra undantag när det gäller krav på att lyssna till allmänhetens intressen. Man är också beredd att göra undantag i PBL när det gäller kraven på att en byggnad ska smälta in i omgivningen och uppfylla vissa kvalitetskrav. Det innebär att vi framöver kan få så kallade trailer parks eller rullande byggnader eller andra modulhus i bostadsområdena utan att man tar hänsyn till att de ska smälta in i omgivningen på ett bra sätt.
Man föreslår också ett undantag när det gäller kravet på att en byggnad inte får tas i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Och man menar att det kan vara aktuellt att retroaktivt godkänna tidigare överträdelser som kommuner har gjort, ända tillbaka till den 1 september 2015. Det innebär att man kringgår den lagstiftning som har funnits och urholkar den. Ska man förhålla sig till de regler som vi har i Sverige i dag eller inte?
Konsekvenserna är såklart väldigt stora. Man åsidosätter allmänhetens intressen och inflytande. Planering och byggande är en komplex process. Kommunerna behöver ha lång framförhållning för att kunna planera och ha kontroll över den tillväxt som sker i kommunen. Det frångås helt i och med att man tar bort kommunernas möjlighet till inflytande här. Det kommunala självbestämmandet är något som åsidosätts kraftigt i och med detta förslag från regeringen.
I ett näringslivsperspektiv handlar det om att man exempelvis kan ge tillstånd för byggnader i nära anslutning till områden där företag har sin verksamhet. Har dessa företag miljöstörande verksamhet kan detta innebära att de förlorar möjligheten att bygga ut sin verksamhet framöver på grund av att det finns bostäder i närheten av dessa anläggningsboenden. Regeringens förslag får alltså väldigt långtgående konsekvenser.
Är det regeringens inställning att er flyktingpolitik ska gå före medborgarnas inflytande och behov i och med det förslag som presenteras i denna promemoria?
Anf. 38 Robert Hannah (L)
Herr talman! Jag tycker att detta är en väldigt intressant debatt. Man skulle kunna tro att Sverigedemokraterna faktiskt vill ha ett bra system eller att de är intresserade av att ha en fungerande bostadsmarknad. Men i ärlighetens namn handlar det här om något annat.
Om man går tillbaka till hur situationen var i höstas vet man att människor tvingades bo på golvet på Malmömässan. Jag blev uppringd av en kommunalpolitiker i södra Sverige som hade ett sjukhus som stod tillgängligt. Hon fick dock inte använda det eftersom det var mot bygglovsreglerna. Om hon hade placerat människor på det sjukhuset skulle hon ha begått brott mot PBL, eftersom bara sjuka människor - inte friska - fick bo där.
Plan- och bygglagen är inte anpassad för att Sverige ska vara ett land som tar emot så många människor på en och samma gång. Men det kan hända igen. Precis som vi ändrade PBL när en miljökatastrof inträffade för ett antal år sedan behöver vi en PBL som går att anpassa vid en stor anstormning av människor.
Jag tolkar det som att Sverigedemokraterna tycker att det är bättre att människor bor på golvet på Malmömässan än på sängarna och att det är bättre att man bor på gatan än att man får använda ett sjukhus eller andra lokaler som går att använda tillfälligt. Detta är nämligen just vad denna lagstiftning är till för: tillfälliga förändringar i PBL. Jag vill gärna ha svar på detta.
Sverigedemokraterna nämner att näringslivet kommer att drabbas av detta. I själva verket har näringslivet efterfrågat detta! Man nämner också att kommunerna och kommunernas självstyre kommer att drabbas. Men SKL har också bett om denna lagstiftning, så jag vet inte riktigt vad det är som Roger Hedlund pratar om, eftersom båda dessa representanter faktiskt vill ha den här lagstiftningen.
Från Liberalernas sida - och jag tror att jag kan tala för Alliansen - välkomnar vi dessa regelförenklingar. De behövs verkligen. Men vi är också kritiska mot att det inte inkluderas mer lagstiftning gällande dem som är nyanlända. Där kan man se att den tidigare bostadsministern Mehmet Kaplan inte hade gjort någonting. När vi nu fick reda på hur mycket man hade arbetat med regelförenklingar för att möjliggöra bostäder för nyanlända var det tomt.
Jag hoppas verkligen att den nye bostadsministern Peter Eriksson tar tag i denna fråga så att även människor som har fått uppehållstillstånd i Sverige har någonstans att bo. Den problematik jag står inför är att jag, liksom Peter Eriksson, tillhör ett seriöst parti, till skillnad från Sverigedemokraterna. Vi måste ge tak över huvudet åt asylsökande som har fått uppehållstillstånd. Som situationen ser ut just nu kommer kommunerna att tvingas ta fler och fler lägenheter från den vanliga bostadsmarknaden. I Malmö börjar man till exempel att köpa upp bostadsrätter. Vi har redan brist på bostäder på den reguljära marknaden, och därför måste vi på något sätt förändra detta.
Jag skulle verkligen vilja se att regeringen återkom med lagstiftning för undantag också för nyanlända. För mig är det helt uppenbart att detta för Roger Hedlund egentligen handlar om att försöka stoppa alla typer av invandring över huvud taget. Han ser hellre att kommuner som Malmö tvingas ta vanliga bostäder i bruk än att vi snabbt får fler tillfälliga bostäder för nyanlända.
Jag stannar där och begär inte ordet i fler omgångar.
Anf. 39 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Herr talman! Som Roger Hedlund tidigare sa är dessa förändringar ganska omfattande, i alla fall potentiellt. Jag tycker att man ska komma ihåg att vad vi föreslår i den här promemorian är att regeringen ges ett bemyndigande. Om regeringen sedan utnyttjar det, och i så fall i vilken utsträckning, kommer naturligtvis att bero på den situation som råder för tillfället.
Den närmaste tiden kommer vi förmodligen inte att behöva bemyndigandet. Men det viktiga i sammanhanget är att vi har lärt oss en läxa. Det är viktigt att det politiska systemet tar ansvar när vi blir överraskade och överrumplade av en situation som det inte finns beredskap för i landet, att vi tar till oss lärdomen och gör förändringar i lagstiftningen så att vi inte hamnar i samma akuta krissituation igen och inte klarar att ge människor tak över huvudet och en säng att sova i. Det är naturligtvis det som är syftet med den här promemorian.
Det är inte så att vi vill att flyktingvågorna i världen ska växa. Men problemet finns där och har varit ett växande och ökande problem under lång tid. Som jag sa tidigare är över 60 miljoner människor på flykt runt om i världen i dag, och vi kan inte vara säkra på att vi inte får stora mängder av flyktingar återigen. Det kan hända saker i vår omvärld - i Ukraina, Mellanöstern eller södra Europa - som gör att det kommer många människor hit. Då är det bättre att vi ser om vårt hus och är förberedda i stället för att vi inte är förberedda.
Det som jag tycker är lite bekymmersamt är att interpellanten Roger Hedlund verkar anse att det är bättre att vi inte är förberedda och kan fatta beslut som gör att människor kan få tak över huvudet och att vi ska strunta i den begäran som har kommit från SKL och berörda kommuner i stället för att se till att det går att vidta effektiva åtgärder som löser en akut situation när det kommer att behövas.
Robert Hannah är intresserad av att få till stånd den här lagstiftningen. Jag tycker att det är bra att Liberalerna är med på att lösa viktiga samhällsproblem och lösa människors behov när de uppkommer. Men att vi också skulle ha en särskild tillfällig lagstiftning för nyanlända är mer problematiskt. Det är inte en kategori av människor på samma sätt som flyktingar som kommer till Sverige. Vi kan rimligtvis inte ha särskilda lagstiftningar för rödhåriga, för enbenta eller för nyanlända när det gäller boende. Vi har inte för avsikt att skapa en situation där nyanlända permanent ska bo på ett visst ställe och vänsterhänta på ett annat, utan vi vill att samhället ska vara integrerande och att boendet ska utgå från andra kategorier. Däremot går det att göra det här för flyktingar som kommer till Sverige och är i ett akut behov av boende.
Anf. 40 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Som svar till Robert Hannah, Liberalerna, och statsrådet Peter Eriksson vill jag säga att det kanske är bättre att vi ser till att minska antalet asylsökande i Sverige, till exempel genom de gränskontroller som införts, i stället för att ta fram undantagsregler för att lösa situationen, vilket drabbar kommunerna och de enskilda och knappast skapar bättre förutsättningar för ett långsiktigt fungerande samhälle. Det gäller speciellt under tider som i dag, när vi har en väldigt ansträngd bostadsmarknad och välfärd.
När blir det här aktuellt? I undantagsfall, säger Peter Eriksson. Ja, men av promemorian framgår det att det ska vara aktuellt när vi når historiskt höga nivåer. Man kan då fundera på när vi når historiskt höga nivåer. Enligt promemorian har vi nått historiskt höga nivåer de senaste åren. Man nämner till exempel den rapport som Migrationsverket lämnade i april 2016 om att under 2016 kommer 40 000-100 000 asylsökande att söka sig till Sverige. Det är att nå historiskt höga nivåer, så det blir förmodligen aktuellt om det till exempel kommer en flyktingvåg till Sverige under hösten, likt den vi såg under hösten 2015 när det var som värst.
Enligt promemorian inkluderas inte bara de personer som söker asyl och är på ett anläggningsboende under tiden de väntar på att få ett uppehållstillstånd. Det kan också gälla de personer som har fått uppehållstillstånd men som saknar bostad i Sverige.
Med tanke på den bostadsbrist vi har i Sverige och om det blir ett ökat tryck under hösten innebär det att dessa undantagsregler för bygglov i allra högsta grad kan bli aktuella. Det innebär, som jag inledde med, att ett asylboende i en bostadsrättsförening, i en hyresrätt, i en lokal nära dig eller i ett nybyggt hus kan placeras utanför ditt hus.
Enligt promemorian är det inte heller tillfälligt utan i upp till 15 år, under förutsättning att behov finns - och så som bostadsbristen ser ut i dag och med det asyltryck vi vet finns i världen är det högst troligt att undantagsreglerna inte blir undantag utan permanenta.
I stället för att fokusera på att hjälpa de 65 miljoner flyktingar som finns runt om i världen och som inte har möjlighet att komma till Sverige ska man inrätta undantagsregler som innebär att man åsidosätter allmänhetens intressen och möjligheten att exempelvis överklaga bygglov.
Enligt min bedömning är det fullt möjligt att dessa undantag för bygglov kan bli aktuella till hösten. Vad är statsrådets bedömning av situationen?
Anf. 41 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Fru talman! Roger Hedlund är lite slarvig i sina formuleringar. Han säger att vi gör detta i stället för att hjälpa de 65 miljoner flyktingar som finns i världen.
Det är tråkigt att han har den inställningen, för det är inte verkligheten. Regeringen och det svenska samhällslivet jobbar hårt för att hjälpa de flyktingar som finns i världen. Vi är ett av de länder i världen som gör mest för att hjälpa flyktingar som finns i olika flyktingläger och befinner sig på flykt från de länder de kommer från, och det tänker vi fortsätta att vara.
Det är lite svårt att följa Roger Hedlunds resonemang. Å ena sidan säger han att vi inte borde behöva denna lagstiftning eftersom den åsidosätter kommunernas självstyre och självbestämmande och åsidosätter plan- och bygglagen på ett sätt som är orimligt och gör att man inte har kontroll på situationen. Å andra sidan tycker han att vi måste använda den redan nu. Jag får inte ihop det.
Regeringens åsikt är att vi inte behöver använda detta bemyndigande i dag. Om det plötsligt kommer stora mängder av flyktingar och kommunernas planeringsförutsättningar rubbas så i grunden att de inte klarar av att hantera situationen kan det behövas ett sådant bemyndigande.
Det var en sådan situation under förra hösten när vi hade det största mottagandet av flyktingar som Sverige någonsin har haft i modern tid. Det innebar att det fanns stora problem att klara av de grundläggande behoven för dem som kom till Sverige.
Å ena sidan anser Roger Hedlund att lagstiftningen inte behövs; å andra sidan anser han att det kan vara nödvändigt att använda den redan nu. Jag får inte ihop resonemanget.
Anf. 42 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! Det är inte jag som gör bedömningen att det är aktuellt att införa dessa undantagsregler. Den bedömningen gör regeringen i sin promemoria: Om det är historiskt höga nivåer kan det bli aktuellt. Enligt den prognos som Migrationsverket släppte i april i år ligger vi på historiska nivåer. Det är alltså inte vi som säger att det är aktuellt, utan det är er promemoria som säger att det kan bli aktuellt när det är så. Och det är det nu enligt prognoserna.
Peter Eriksson menar att regeringen lägger stora resurser på att hjälpa personer i deras närområden ute i världen. Du får gärna säga vilken summa det handlar om. Hur mycket kostar invandringen i Sverige, alltså de få vi kan hjälpa här, och hur mycket lägger vi på de människor som finns ute i världen?
De flesta vet redan svaret. Vi lägger tiotals miljarder på invandringen i Sverige medan vi lägger ett hundratal miljoner på att hjälpa de 65 miljoner flyktingar ute i världen som är i behov av hjälp, och UNHCR skriker efter pengar.
Vi får hoppas att det beslut som kommer från Högsta domstolen utifrån civila rättigheter och skyldigheter enligt artikel 6.1 i Europakonventionen slår fast att man har rätt att överpröva ett bygglov. Då får vi stöd så att regeringens förslag inte kan gå igenom.
Vidare har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap konstaterat att viktiga samhällsfunktioner inte klarade av ansträngningarna av flyktingvågen i höstas. Likaså bedömde regeringen att situationen innebar ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och inre säkerheten i Sverige.
Varför förbereder regeringen för en ny flyktingvåg efter ert eget konstaterande att det hotar den inre säkerheten och myndigheternas syn - att detta hotar samhällets grundläggande funktioner?
Anf. 43 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Fru talman! Regeringen gör en rad saker för att öka beredskapen inför denna typ av situationer. Det handlar inte bara om ett bemyndigande; vi har också vidtagit åtgärder riktade till Migrationsverket och kommunerna. Det handlar om att Sverige måste ha en bättre beredskap.
Att till varje pris, om det kommer många människor till Sverige, se till att de absolut inte får tak över huvudet och en säng att sova i är en märklig politisk kamp. Jag hoppas att Roger Hedlund förlorar den kampen, för den är besynnerlig och ganska omänsklig.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.